En modell för riskhantering av byggnadskonst



Relevanta dokument
Urval av utförda uppdrag företaget Konservator Anna Henningsson (KAH) åren

Så skyddar vi kulturmiljön

Utbildningsplan för Konservatorsprogrammet (N1KVP), 180 högskolepoäng

Varning vattnet stiger! Tema ett

Citybanan och kulturmiljön. Årsrapport 2010

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Riksantikvarieämbetet

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Limmared, Tranemo kommun

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

Text Elisabet Lorenz Werner foto Åke E:son Lindman

Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys

OHSAS Av Benny Halldin

L U N D S U N I V E R S I T E T. Riskanalys och riskhantering

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Standarder för ett bevarat kulturarv

Hantering av osäkerheter

Dokumenttyp/Type of Document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/Diploma Work Magnus Bengtsson Ulrika Welander Linnéuniversitetet,

Policy. Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i Herrljunga kommun DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: VERSION: 1

Samlingsförvaltning och konserveringsvetenskap. Riksantikvarieämbetet gör så att kulturarvet bevaras, används och utvecklas

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.


Från vision till byggnad. Krister Johannesson Högskolan i Skövde/ Linnéuniversitetet

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Riskhantering och kulturvård

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

BIG Branschsamverkan i grunden Forskningsprogram för effektiv och säker grundläggning av vägar och järnvägar

Citybanan och kulturmiljön. Årsrapport 2012

A1 VÅRTERMINEN 2013 ARKITEKTUR CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Datanät inom industrin 7 september 2006

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte


Informationssäkerhetspolicy. Linköpings kommun

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Planera verkligheten i Virtual Reality

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

Styrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Fukt kontrollmetoder. Vad beror fuktfläcken på? Hur och när ska man göra fuktronder?

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Här växer människor och kunskap

Fuktsäkra golvet med Floor Screedry

Din leverantör när kvalitén är avgörande

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Format fo r import av objekt i Sofie

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Hur ska vi anpassar oss?

POÄNGKRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KYRKOANTIKVARISK ERSÄTTNING

eflex Energistyrningssystemet som ger dig optimalt inomhusklimat och bättre ekonomi.

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

POLICY INFORMATIONSSÄKERHET

SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK

Inga krav utöver ISO 14001

Riskhantering och kulturvård

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

FÖRESKRIFT OM RISKHANTERING OCH ÖVRIG INTERN KONTROLL I VÄRDEPAPPERSFÖRE- TAG

Strategi SVA Friska djur trygga människor


Följa upp, utvärdera och förbättra

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Finansinspektionens författningssamling

En förebild för miljöövervakningen?

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Riktlinjer och rekommendationer

FASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Erik Persson, 10 sept Det gröna kulturarvet

Slutkonferens Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet

Riktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning

Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket

Förebyggande Underhåll

Sven Hedlund DTH arkitekter

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Karlslunda klockstapel

Forskningsprogram. Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys. Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg

för fuktsäker byggprocess

Sveriges Hembygdsförbund

Samma krav gäller som för ISO 14001

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.

Systematiskt brandskyddsarbete

Transkript:

En modell för riskhantering av byggnadskonst Erfarenheter från infrastrukturprojekt Konferensen Riskhantering och kulturvård i Stockholm 1-3 december 2014 Anna Henningsson

Konferensen Riskhantering och kulturvård i Stockholm 1-3 december 2014 Om föredraget (abstract) En modell för riskhantering av byggnadskonst - erfarenheter från infrastrukturprojekt Infrastrukturprojekt kan innebära olika hot för kulturarvet. Ofta relaterar vi till hot som förändrar den fysiska miljön - där konsekvenserna är tydliga och synliga i stadsbild eller byggnad. Men vilka är hoten för byggnadernas fasta konst? Vilka är riskerna för dessa delar i en historisk byggnad? Påverkas arkitektoniska stuckdetaljer, vägg- och valvmålningar, altaruppsatser och predikstolar vid infrastrukturprojekt? Vad är det i denna typ av objekt och ytor som vi inte kan förlora om risker inträffar? För byggnadsanknuten konst behövs ett annat perspektiv på riskhantering. Föredraget presenterar en riskhanteringsmodell vars metod och systematik tillämpats för att identifiera, värdera och hantera vibrationsrelaterade risker för konst och kulturhistoriska ytskikt. Modellen som presenteras utvecklades för kyrklig konst i kulturhistoriska kyrkor inför bygget av Citybanan i Stockholm och var i bruk under projektets tunneldrivning (åren 2010-2014). Modellen utvecklades för att säkerställa att kyrklig konst med särskilda värden inte påverkas av vibrationer som alstras från byggprojektet. Modellens fokus är att förhindra att skador inträffar. Genom att sätta in en systematisk övervakning (monitorering) av den kyrkliga konsten under byggtiden kan ev. förändringar i konsten upptäckas i tid och förebyggas och inte konstateras i efterhand. Modellen bygger på momenten; identifiering, värdering och hantering av vibrationsrelaterade risker för byggnadsanknuten konst och kulturhistoriska ytskikt. Riskerna hanteras genom att ytskikt och sakrala artefakter med särskilda värden vars konstruktioner, materialuppbyggnader eller tillstånd tillskrivits som vibrationskänsliga övervakas inom fastställda tidsperioder på ett systematiskt och reproducerbart sätt. Därmed är det möjligt att i ett tidigt skede upptäcka om konstens påverkas och förhindra att skador uppstår. Till den löpande övervakningen finns en beredskapsplan kopplad. Den består av temporära förebyggande lösningar, möjliga att tillämpa om övervakningens kontroller visar behov för detta. Presentationen vill även inspirera till hur denna modell kan användas i andra sammahanhang för att förebygga risker för byggnadsanknuten konst som inte är relaterade till vibrationer t.ex. klimat eller luftföroreningar samt vara ett verktyg för underhållsprognoser av artefakter med särskilda värden. Om föredraghållaren: Anna Henningsson är utbildad i Köln vid Cologne Institute of Conservation Sciences (CICS), University of Applied Sciences (1998-2003). Sedan 2010 arbetar Anna som verksamhetsledare för Disent AB, ett tvärvetenskapligt företag som arbetar med dokumentation, undersökningar och kunskapsförmedling kring fast konst i byggnader. Under de senaste sex åren har Anna arbetat med riskhantering och undersökningar av byggnadsanknuten konst i kulturhistoriska kyrkor i samband med infrastrukturprojekt i Stockholm som Citybanan, Tvärbanan samt andra byggprojekt som medför att vibrationer alstrats.

Foto: Ask Lenzig Trafikverket, projekt Citybanan

Är det denna typ av byggnadskonst som är hotad? Foto: Ask Lenizing Foto: Disent AB

Foto: Disent AB

Foto: Disent AB

Foto: Disent AB

Innehåll Modellens bakgrund och syfte Modellens värdegrund och principer Modellens delar och innehåll Identifiera riskerna Värdera riskerna Hantera riskerna Erfarenheter Utblick Disent AB

Innehåll Modellens bakgrund och syfte Modellens värdegrund och principer Modellens delar och innehåll Identifiera riskerna Värdera riskerna Hantera riskerna Erfarenheter Utblick Disent AB

Modellens bakgrund och syfte Syfte Förebygga Bakgrund Tunnelbygge under Stockholm city Omfattning Fem kyrkobyggnader med fast konst - drygt 400 enheter av konst Användning Tillämpades under tunnelbygget för Citybanan, Stockholm (2008-2014) Krav Faktabaserad Modell Kombination av metoder som används inom kulturvård och tunnelbygge Disent AB

Modellens bakgrund och syfte Omfattning och ytor: Modell för fem kyrkor med 400 enheter av konst av olika material och konstruktioner 1 enhet = 10-25m² Disent AB

Modellens bakgrund och syfte 10 Agents of Deterioration Orsaker till förlust eller skada 1. fire 2. water (e.g. ingress through roof, burst pipes) 3. criminal action (e.g. vandalism, stealing) 4. physical forces (e.g. vibration, dropping objects) Enbart förebygga risker relaterade till 1 av de 10 5. pests SAMVERKAR 6. Light and ultraviolet radiation påverkansfaktorerna 7. contamination (e.g. dust, pollution) 8. incorrect temperature 9. incorrect relative humidity Grupp 4 (physical forces, e.g. vibration) 10. dissociation (e.g. unregistered items, incorrect object location) Disent AB

Modellens bakgrund och syfte Faktabaserat vilken fakta vilka beslut METOD 1: Visuell dokumentation METOD 3: Tekniska mätningar av omgivande faktorer METOD 2: Tekniska mätningar av materialen Disent AB

Innehåll Modellens bakgrund och syfte Modellens värdegrund och principer Modellens delar och innehåll Identifiera riskerna Värdera riskerna Hantera riskerna Erfarenheter Utblick Disent AB

Värdegrund och principer Byggnadskonsten ska inte påverkas Fakta för beslut: transparent och reproducerbart Spårbarhet Vad gjordes (eller gjordes inte) inför, under och efter projektet med byggnadskonsten. Disent AB

Innehåll Modellens bakgrund och syfte Modellens värdegrund och principer Modellens delar och innehåll Identifiera riskerna Värdera riskerna Hantera riskerna Erfarenheter Utblick Disent AB

Modellens delar och innehåll UTVECKLA MODELL IDENTIFIERA VÄRDERA HANTERA Disent AB

Modellens delar och innehåll IDENTIFIERA Hur är konsten i byggnaden tillverkad? Vad har påverkat konsten över tid skador och orsaker (status) Hur är konsten integrerad i byggnaden? Var befinner sig källan för påverkan i förhållande till konsten? VÄRDERA Vad betyder objektet? Finns det svagheter i konstens tillverkningssätt? Vad har påverkat konsten över tid? Är befintlig status ett hot? Scenarier och effekter HANTERA Direkta åtgärder Indirekta åtgärder Inga åtgärder Beredskap genom periodiska kontroller Disent AB

Modellens delar och innehåll IDENTIFIERA Foto: Hans Ekestang 2009 Trafikverket, projekt Citybanan

Modellens delar och innehåll IDENTIFIERA Foto: Mikael Ullen Foto: Disent AB Trafikverket, projekt Citybanan

Modellens delar och innehåll IDENTIFIERA Uppmätningsritningar Disent AB Utförda av: Disent AB och Fokus GmbH Leipzig Foto: Disent AB

Modellens delar och innehåll IDENTIFIERA Foto: Disent AB

Modellens delar och innehåll VÄRDERA Värdera och komprimera informationen som samlats in Foto: Disent AB

Modellens delar och innehåll VÄRDERA Uppmätningsritning: Disent AB och Fokus GmbH Leipzig Ritning från Gustaf Vasa församling

Modellens delar och innehåll VÄRDERA Foto: Disent AB Foto: Fokus GmbH Leipzig Disent AB

Modellens delar och innehåll HANTERA DIREKTA ÅTGÄRDER INDIREKTA ÅTGÄRDER INGA ÅTGÄRDER Disent AB

Modellens delar och innehåll DIREKTA ÅTGÄRDER HANTERA Reversibla Irreversibla Foto: Disent AB Fångstanordning för stuckdelar Disent AB

Modellens delar och innehåll DIREKTA ÅTGÄRDER HANTERA Reversibla Irreversibla Foto: Disent AB Konservering fästning av ytskikt Disent AB

Modellens delar och innehåll INDIREKTA ÅTGÄRDER HANTERA Foto: Disent AB Disent AB

Modellens delar och innehåll HANTERA INDIREKTA ÅTGÄRDER Foto: Hans Ekestag Trafikverket, projekt Citybanan

Modellens delar och innehåll INGA ÅTGÄRDER HANTERA Foto: Hans Ekestag I Disent AB I Trafikverket, projekt Citybanan

Modellens delar och innehåll HANTERA DIREKTA ÅTGÄRDER INDIREKTA ÅTGÄRDER INGA ÅTGÄRDER I ett tidigt skede kunna upptäcka tendenser till förändring (skador) kyrkornas konst orsakade av byggverksamheten för att kunna förebygga Förebygga genom kontroller och beredskap Disent AB

Innehåll Modellens bakgrund och syfte Modellens värdegrund och principer Modellens delar och innehåll Identifiera riskerna Värdera riskerna Hantera riskerna Erfarenheter Utblick Disent AB

Erfarenheter Tänka tillsammans Interdisciplinärt Vilken fakta vilka beslut? 400 enbart möjligt med en tydlig modell och systematik Fotografera relevant De 10 samverkar Foto: Disent AB

Innehåll Modellens bakgrund och syfte Modellens värdegrund och principer Modellens delar och innehåll Identifiera riskerna Värdera riskerna Hantera riskerna Erfarenheter Utblick Disent AB

Modellens bakgrund och syfte 10 Agents of Deterioration Orsaker till förlust eller skada Den här presenterade modellen vill inspirera till användning 1. fire i andra sammahanhang - för att förebygga risker för 2. water (e.g. ingress through roof, burst pipes) 3. criminal action (e.g. vandalism, stealing) byggnadsanknuten konst som inte är relaterade till 4. physical forces (e.g. vibration, dropping objects) 5. pests SAMVERKAR vibrationer t.ex. klimat eller luftföroreningar samt vara ett 6. Light and ultraviolet radiation 7. contamination (e.g. dust, pollution) verktyg för underhållsprognoser av artefakter med särskilda 8. incorrect temperature 9. incorrect relative humidity värden. 10. dissociation (e.g. unregistered items, incorrect object location)

Utblick En modell för att hålla de 10 påverkans faktorerna i schak Förebyggande förhållningsätt Skapar delaktighet i praktiken Ett omvänt synsätt på vård Foto: Disent AB

Tack för er uppmärksamhet! www.disent.se Ta del av publicerade artiklar kring modellen via länk ovan: Foto: Disent AB Preventiv conservation of chuches during tunneling work in Stockholm (2009) Nya ögon på kyrkornas konst (2014)