ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 2010

ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 2010 FÖRESKRIFT 15/011/2010 grunder för LÄROPLAN

Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho Ombrytning: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho Färdigställning: ISBN 978-952-13-4412-1 (häft.) ISBN 978-952-13-4413-8 (pdf) Oy Fram Ab, Vasa 2010

innehåll INLEDNING 6 1 MÅLEN FÖR ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH UPPBYGGNADEN AV STUDIERNA 8 1.1 Allmänna mål 8 1.2 Studiernas uppbyggnad 8 1.3 Nyckelkompetenser för livslångt lärande 10 1.4 Möjligheter till fortsatta studier 11 2 VERKSTÄLLANDE AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN INOM ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 13 2.1 Uppgörande av läroplan och dess innehåll 13 2.1.1 Den gemensamma delen av läroplanen 13 2.1.2 Den del av läroplanen som gäller orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning 14 2.1.3 Personlig studieplan 14 3 MÅLEN FÖR OCH BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA I ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 15 3.1 Obligatoriska studier 15 3.1.1 Studie- och livsfärdigheter 15 3.1.2 Fördjupande av grundläggande kunskaper och färdigheter 16 3.1.3 Yrkesval och karriärplanering 17 a. Orientering i yrken, utbildning och arbetslivet 18 B. Förberedelse för inlärning i arbetet 19 3.2 Valfria studier 20 3.2.1 Yrkesinriktade studier 20 3.2.2 Övriga valfria studier 20 4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE 21 4.1 Syfte och mål för bedömningen 21 4.2 Information om bedömningen 21 4.3 De studerandes utgångsläge och styrkor 22 4.4 Bedömning av inlärning och kunnande 22 4.5 Beslut om bedömning 23 4.6 Förvaring av bedömningsmaterialet 24 4.7 Ny bedömning och höjning av vitsord 24 4.8 Rättelse av bedömning 24 4.9 Betyg 24 4

5 ÖVRIGA BESTÄMMELSER 27 5.1 Studiehandledning och organisering av studierna 27 5.2 Förberedelse för inlärning i arbetet och arbetarskydd 29 5.3 Specialundervisning 30 5.4 Samarbete mellan läroanstalt och hem 31 5.5 Studerandevård och yrkesövergripande samarbete 31 5.6 Undervisning av invandrare från olika språk- och kulturgrupper 33 6 BILAGEDEL 35 Beskrivning av den orienterande och förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning samt dess värdegrund 35 5

INLEDNING Enligt 3 i lagen om yrkesutbildning L 630/1998 (såsom det anges i lag 892/2009) kan orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning ordnas för att underlätta ansökan till yrkesutbildning och stärka studiemotivationen. I enlighet med 19a i förordningen om yrkesutbildning 811/1998 (sådan den lyder i statsrådets förordning 1137/2009) är utbildningens omfattning minst 20 och högst 40 studieveckor. Målet med utbildningen är att ge de studerande de kunskaper och färdigheter som behövs för att underlätta ansökan till yrkesutbildning. Målet är att också erbjuda studerandena bättre förutsättningar att avlägga en yrkesinriktad grundexamen. Utbildningsanordnaren bör följa de grunder för läroplanen som Utbildningsstyrelsen har fastställt. Syftet med orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning är att underlätta övergången från grundläggande utbildning till yrkesutbildning. Med lyckade val av utbildning minskar också risken för avbrott i studierna under den första tiden, och chansen att få en examen ökar. En ökad studieberedskap och -motivation gör det lättare att avlägga yrkesinriktade studier och gå ut i arbetslivet. Den orienterande och förberedande utbildningen ger också de studerande en beredskap att ta ansvar och förbinda sig till studierna, vilket gör det lättare att följa de avtal och etiska regler som värdegrunden för både studie- och arbetslivet bygger på. Den orienterande och förberedande utbildningen förebygger utslagning. Orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning är avsedd speciellt för ungdomar som har gått ut grundskolan och som vill ha större klarhet i sina yrkesval, en möjlighet att pröva på olika yrkesutbildningar innan de gör sitt slutgiltiga val samt förbättra sina studiefärdigheter. Speciellt med denna utbildning är att den är pragmatisk och inriktad på arbetslivet. Den leder inte till examen, men till sina mål och sitt innehåll tar den klart och tydligt sikte på en yrkesutbildning. Den orienterande och förberedande utbildningen kan vid behov ha en inriktning på en bransch eller examen. Utbildningen kan innehålla yrkesinriktade examensdelar som senare med stöd av erkännande av kunnande kan beaktas i en examensinriktad utbildning. Även om de studerande under sin studietid har en möjlighet att höja på vitsord i sitt avgångsbetyg från den grundläggande utbild- 6

ningen, är utbildningen klart yrkesinriktad och den kompenserar inte en påbyggnadsundervisning i grundutbildningen. Vid organisering av denna utbildning betonas handledning, individualitet, aktivitet och praktiska studier, också studier som sker utanför läroanstalten. I den orienterande och förberedande utbildningen bör de mål och skyldigheter i anslutning till jämlikhet och likabehandling, som har godkänts i studiemiljön och i hela samhället, särskilt beaktas. 7

1 MÅLEN FÖR ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH UPPBYGGNADEN AV STUDIERNA 1.1 Allmänna mål Det huvudsakliga målet är att de studerande kompletterar sina färdigheter att söka till en grundläggande yrkesutbildning. De får tillfälle att på ett mångsidigt sätt bekanta sig med olika utbildningsområden och yrken samt med arbetslivet. Efter avlagda studier har de studerande färdigheter att välja ett yrke och planera sin karriär samt förutsättningar att utvecklas till aktiva samhällsmedlemmar. Målet är att de studerande efter studierna har planer eller en idé om vad de vill studera i fortsättningen. Målet med denna orienterande och förberedande utbildning är att fördjupa de studerandes kunskapsunderlag och deras färdigheter att studera inom den grundläggande yrkesutbildningen. Efter utbildningen har de studerande sådana studie- och livsfärdigheter att de förmår studera inom den grundläggande yrkesutbildningen och slutföra den. För att nå sina personliga mål kan de studerande söka handledning och stöd enligt sina individuella behov. Med hjälp av handledning stärks deras självförtroende som studerande och deras interaktionsfärdigheter utvecklas på ett positivt sätt. I den orienterande och förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning används härefter benämningen förberedelse för inlärning i arbetet för utbildning som ordnas i samband med de praktiska arbetsuppgifterna. För denna utbildning gäller kraven enligt 16 i lagen om yrkesutbildning (L 630/98) på utbildning som ska ordnas i samband med de praktiska arbetsuppgifterna. 1.2 Studiernas uppbyggnad Omfattningen av orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning är minst 20 och högst 40 studieveckor. Utbildningen förbereder allmänt för all slags grundläggande yrkesutbildning, men den kan också ha en inriktning på en viss bransch. 8

Den orienterande och förberedande utbildningen består av följande studier, som kan variera individuellt enligt de studerandes mål, grundkunskaper och -färdigheter samt enligt den personliga studieplanen. Studier Studiernas omfattning i studieveckor (sv) 3.1 Obligatoriska studier 3.1.1 Studie- och livsfärdigheter 5 15 3.1.2 Fördjupande av grundläggande kunskaper och färdigheter 5 10 3.1.3 Yrkesval och karriärplanering 5 15 3.2 Valfria studier 3.2.1 Yrkesinriktade studier 0 10 3.2.2 Övriga valfria studier 0 5 De studerande ska i sin personliga studieplan inkludera studier från följande obligatoriska delar: 3.1.1 Studie- och livsfärdigheter, 3.1.2 Fördjupande av grundläggande kunskaper och färdigheter och 3.1.3 Yrkesval och karriärplanering. De studerande har under studietiden rätt till studiehandledning, både individuellt och i grupp. Handledningen fördjupar deras färdigheter och stöder dem i deras yrkesval. I yrkesval- och karriärplanering ingår att stifta bekantskap med olika yrken, med utbildningen och arbetslivet samt förberedelse för inlärning i arbetet. I orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning kan ingå och i samband med den är det möjligt att avlägga enskilda examensdelar från den grundläggande yrkesutbildningen (i delen 3.2.1 Yrkesinriktade studier), om den eller de studerande har förutsättningar att göra det och utbildningsanordnaren ger tillstånd. Dessa studier kan också höra till de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. De valfria studierna arrangeras enligt utbildningsanordnarens utbud och de studerandes behov och de kan också vara inriktade på någon fritidssysselsättning. 9

1 MÅLEN FÖR ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH UPPBYGGNADEN AV STUDIERNA 1.3 Nyckelkompetenser för livslångt lärande Med nyckelkompetenser för livslångt lärande avses en sådan kompetens som behövs för kontinuerlig inlärning, för att kunna ha kontroll över framtiden och nya situationer samt för att kunna klara av arbetslivet under varierande förhållanden. Nyckelkompetenserna för livslångt lärande speglar individens intellektuella smidighet samt hur han eller hon klarar av olika situationer. De främjar den nödvändiga yrkesbildningen samt medborgarfärdigheterna inom alla branscher, och studerande som har dessa kompetenser kan följa med de förändringar som sker i samhället och arbetslivet och fungera i varierande situationer. Dessa kompetenser har också en stor betydelse för individens livskvalitet och personlighetsutveckling. Nyckelkompetenser för livslångt lärande beaktas i målen och innehållen för orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning och bedöms inte separat. Alla grundläggande yrkesexamina innehåller Europaparlamentets och rådets rekommendation 2005/0221 (COD) om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Denna rekommendation ligger till grund för följande nyckelkompetenser som i tillämpliga delar poängteras också i den orienterande och förberedande utbildningen. lärande och problemlösning interaktion och samarbete hälsa, säkerhet och funktionsförmåga hållbar utveckling aktivt medborgarskap och olika kulturer. Beskrivning av nyckelkompetenserna för livslångt lärande Lärande och problemlösning De studerande planerar sin verksamhet samt utvecklar sig själva och sin verksamhet. De utvärderar sin kompetens. De löser problem i verksamheten samt gör val och fattar beslut. De arbetar flexibelt, innovativt och kreativt. De skaffar information samt strukturerar, utvärderar och tillämpar den. Interaktion och samarbete De studerande handlar på det sätt som situationen kräver i olika interaktionssituationer samt uttrycker olika synpunkter klart, konstruktivt och förtroendeingivande. De kan samarbeta med olika människor och som medlemmar av en arbetsgrupp samt behandlar olika personer jämlikt. De följer allmänt accepterade etikettsregler och förfaringssätt. De utnyttjar respons i sin verksamhet. 10

Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga De studerande handlar säkert och ansvarsfullt under studie- och fritiden samt i trafiken, och upprätthåller hälsosamma levnadsvanor samt sin funktions- och arbetsförmåga. De arbetar ergonomiskt riktigt och idkar hälsomotion samt förebygger risker och sanitära olägenheter i anslutning till arbetet och arbetsmiljön. Hållbar utveckling De studerande handlar i inlärnings- och arbetsmiljöer enligt ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principer för en hållbar utveckling. De iakttar centrala författningar, bestämmelser och avtal för en hållbar utveckling. Aktivt medborgarskap och olika kulturer De studerande deltar på ett konstruktivt sätt i den samhälleliga verksamheten och i beslutsfattandet. De handlar både i sina studier och i sitt vardagsliv enligt sina rättigheter och skyldigheter. De iakttar lagarna om jämställdhet och likabehandling. De sköter olika uppgifter sakligt också med sådana som har annan kulturbakgrund än de själva. 1.4 Möjligheter till fortsatta studier Målet för orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning är att under utbildningstiden klarlägga vilka möjligheter och kanaler de studerande har att avlägga en yrkesutbildning. Efter att ha avlagt den orienterande och förberedande utbildningen borde de studerande ha en beredskap att övergå till att avlägga en grundläggande yrkesutbildning på 120 studieveckor i en läroanstalt, som en fristående examen eller som en läroavtalsutbildning. Det är också möjligt att under den orienterande och förberedande utbildningen börja avlägga en yrkesinriktad grundexamen om de studerande är redo att göra det och utbildningsanordnaren har en studieplats att erbjuda. Utmärkande för den orienterande och förberedande utbildningen är ett brett samarbete med olika sektorer, både när det gäller ansökning och fortsatt planering. Under utbildningen bör de studerande erbjudas tillräckligt med handledning så att de själva och deras vårdnadshavare eller andra stödpersoner får information om olika utbildningsalternativ. Enligt undervisningsministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildning för yrkesinriktade grundexamina (4 2 mom., 1 punkten, F 772/2006) ges de studerande poäng för avlagd orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning. 11

1 MÅLEN FÖR ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH UPPBYGGNADEN AV STUDIERNA Enligt 4 i lagen om yrkesutbildning L 630/1998 ger yrkesinriktade grundexamina behörighet till fortsatta studier i universitet och yrkeshögskolor. Vid läroavtalsutbildning kombineras yrkesinriktade studier med inlärning i arbetet. Utbildningen förutsätter att det finns en lämplig arbetsplats. Olika läroavtalscentra, läroavtalsbyråer och läroanstalter över hela landet hjälper till med organiseringen. Utbildningen lämpar sig för både ungdomar och vuxna och gör det möjligt att avlägga grund- och yrkesexamina samt specialyrkesexamina. 12

2 VERKSTÄLLANDE AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN INOM ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 2.1 Uppgörande av läroplan och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 14 ) ska utbildningsanordnaren godkänna en läroplan för utbildningen. Läroplanen för orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning ska bygga på läroplansgrunderna i detta dokument. Läroplanen ska beskriva de åtgärder som vidtas för att de mål som sätts för utbildningen (L 630/1998, 5 ) ska uppnås. Läroplanen ska godkännas separat för finsk-, svensk- och samiskspråkig utbildning samt vid behov för utbildning som ges på något annat språk. Utbildningsanordnarens läroplan är en offentlig handling. Läroplanen reglerar och styr den utbildning som utbildningsanordnaren ordnar och även annan verksamhet som anknyter till undervisningen. För att garantera de studerandes rättsskydd ska läroplanen ge tillräcklig information om de studier som ingår i utbildningen samt om bedömningen och studiearrangemangen. Läroplanen utgör också grunden för intern och extern utvärdering och ger möjlighet att bedöma effekterna av den utbildning som utbildningsanordnaren genomför. Utbildningsanordnaren anvisar de resurser som behövs för utbildningen. I läroplanen säkerställer utbildningsanordnaren att de studerande kan uppnå de mål som uppställts för utbildningen och får, oberoende av hur utbildningen arrangeras, tillräckligt med undervisning och handledning under läroanstaltens alla arbetsdagar och även under tiden för förberedelse för inlärning i arbetet. 2.1.1 Den gemensamma delen av läroplanen Den gemensamma delen av läroplanen för utbildningsanordnarens alla branscher gäller också den här utbildningen. I den gemensamma delen av läroplanen anges principer och förfaringssätt som är gemensamma för alla grundexamina samt utbildningsanordnarens centrala värderingar. I utbildningsanordnarens läroplan ska ingå en åtgärdsplan som främjar jämlikhet, likställighet och hållbar utveckling i utbildningen. Utbildningsanordnaren ska 13

2 VERKSTÄLLANDE AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN INOM ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING vid ordnandet av utbildningen även beakta vad andra författningar ställer för krav på utbildning. 2.1.2 Den del av läroplanen som gäller orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning En av utbildningsanordnaren godkänd läroplan ska också innehålla en plan som gäller orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning. I den bestäms om ordnande av utbildning och studier i samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet. Det är viktigt att också studiehandledaren deltar i uppgörandet av läroplanen. Dessutom beskrivs utbildningens uppläggning och de lärmiljöer och undervisningsmetoder med vars hjälp de studerande ska uppnå målen för examen. Läroplanen ska åtminstone innehålla: uppbyggnaden av de studier som ingår i utbildningen studiernas framskridande, tidsplanering och studiearrangemang en plan för bedömning av delarna i utbildningen och metoder att bedöma kunnande målen för studierna, målen för bedömningen och bedömningskriterierna till den del som de inte är fastslagna i grunderna för läroplanen anordnande av handledning och undervisning samt yrkesövergripande samarbete. Målet är att de studerande avlägger hela den orienterande och förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning enligt en personlig studieplan. Utbildningsanordnaren ska ha gemensamma förfaringssätt för de studerande som har avlagt en eller flera delar i utbildningen så att de kan sammanställa sina studier till en hel utbildning. 2.1.3 Personlig studieplan I lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 14 ) bestäms om de studerandes möjligheter till individuella studieval och i förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998, 3, 4, 12 a ) föreskrivs om informationen om studierna, studiehandledningen och erkännande av kunnande. För att de studerandes individuella valfrihet ska förverkligas, ska utbildningsanordnaren utgående från de studerandes individuella utgångspunkter göra upp en personlig studieplan (PSP), som kontinuerligt uppdateras under utbildningens gång. 14

3 MÅLEN FÖR OCH BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA I ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 3.1 Obligatoriska studier 3.1.1 Studie- och livsfärdigheter Mål Den studerande känner igen sitt eget sätt att studera och lära sig använder olika inlärningsstrategier har motivation och förbinder sig till sina studier förstår sitt ansvar och sina plikter som den lärande stärker sin självkännedom och självkänsla är medveten om sina styrkor och kan tillgodogöra sig dem kan söka information i olika källor behärskar medieläsning och datateknik har beredskap att genomföra yrkesstudier på andra stadiet har lärt sig nyckelkompetenser för livslångt lärande har skaffat sig vardagskompetens i anslutning till hemmet, samhället och arbetslivet och kan fungera som samhällsmedlem är medveten om faktorer som inverkar på det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet kan fungera i grupp och i olika interaktionssituationer beaktar principerna för en hållbar utveckling i sin verksamhet. 15

3 MÅLEN FÖR OCH BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA I ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Bedömning Studie- och livsfärdigheter bedöms genom en anteckning om att de är slutförda (S). Sifferbedömning kan användas om studierna innehåller sådana delar som kan erkännas som en del av en yrkesinriktad grundexamen. Studierna anses vara slutförda när de studerande tar ansvar för sina studier, sina val och för gemensamt överenskomna frågor de studerande förstår hur en utbildning påverkar deras liv, deltar aktivt i uppgörandet av fortsatta planer och förbinder sig att verkställa dem de studerande har färdigheter att studera inom grundläggande yrkesutbildning de studerande har sådana samarbets- och interaktionsfärdigheter att de kan fungera som medlemmar i olika grupper. 3.1.2 Fördjupande av grundläggande kunskaper och färdigheter Mål Den studerande uppnår sådana färdigheter i modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk, matematik, datateknik och naturvetenskap samt konst- och färdighetsämnen att han/hon kan fortsätta sina studier på det valda studieområdet förbättrar sina möjligheter och förutsättningar att bli antagen till en yrkesläroanstalt genom att avlägga teoretiska och praktiska studier samt vid behov höja vitsord i avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen. Bedömning Studierna i fördjupande av grundläggande kunskaper och färdigheter bedöms med anteckningen slutförda (S). Studierna anses vara slutförda då målet, som har antecknats i den personliga studieplanen, har nåtts. Genomförda examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen i den grundläggande yrkesutbildningen antecknas i punkt 3.2.1 yrkesinriktade studier. 16

Att höja vitsord i den grundläggande utbildningens lärokurs Om de studerande i samband med utbildningen höjer ett vitsord i den grundläggande utbildningens lärokurs ska bedömningen bygga på de föreskrifter om kriterierna för slutbedömningen och deras tillämpning som Utbildningsstyrelsen har fastslagit för grundundervisningen (1/011/2004). Vid bedömningen används sifferskalan i 10 3 mom. i förordningen om grundläggande utbildning (852/98). Den som har tillstånd att ge grundläggande utbildning kan utfärda betyg över dessa studier. Studerande som inte har ett avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen har möjlighet att i samband med studierna avlägga lärokurser i ämnen som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs genom att delta i den särskilda examen som avses i 38 i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Den som har tillstånd att ge grundläggande utbildning kan fungera som examinator och utfärda betyg. Vid bedömning av examinandens prestationer iakttas de bestämmelser om betyg och bedömning av eleven som ingår i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen (1/011/2004). 3.1.3 Yrkesval och karriärplanering Mål De studerande är medvetna om sina intressen, styrkor, färdigheter och eventuella hinder, vilket gör dem kapabla till att göra val och beslut som gäller yrke, utbildning och livskarriär. De söker kunskap om arbetslivet och olika yrken samt om de färdigheter som behövs i arbetslivet samt för inlärning i arbetet. Yrkesval och karriärplanering består av två olika delar (A och B), som båda ska avläggas: att stifta bekantskap med yrken, utbildningen och arbetslivet och att förbereda sig för inlärning i arbetet. 17

3 MÅLEN FÖR OCH BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA I ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING a. Orientering i yrken, utbildning och arbetslivet Mål Den studerande söker information om olika yrken och arbetsmiljöer samt om de basfärdigheter som de förutsätter känner igen och utvecklar sådana sociala färdigheter som behövs både i utbildningen och arbetslivet är på det klara med etiska och estetiska frågor i en yrkesinriktad utbildning och i arbetslivet är förtrogen med utbildningsstrukturen på andra stadiet och utbildningssystemet i Finland bekantar sig utgående från sina egna intressen med olika utbildningsområden vad gäller ansökningsförfarandet och urvalskriterierna samt studiemöjligheterna känner till olika sätt att avlägga en yrkesinriktad grundexamen och känner till andra utbildningar ställer upp realistiska mål för sig själva och sin utbildning samt ändrar sin verksamhet på basis av respons förmår göra val och beslut som gäller utbildning och livskarriär och kan motivera dem bekantar sig med studie- och undervisningsmetoderna för de områden inom den grundläggande yrkesutbildningen som intresserar dem genom att delta i undervisningen i den egna yrkesläroanstalten eller i någon utomstående känner till olika metoder för att söka arbete och olika sysselsättningsfaktorer. 18

B. Förberedelse för inlärning i arbetet Mål Den studerande skaffar mångsidigt information om olika arbetsuppgifter och arbetsmiljöer i arbetslivet känner till spelreglerna på den arbetsplats där de genomför inlärning i arbetet samt följer avtal känner till det elementära om arbetslagstiftningen och om praxis i arbetslivet känner igen risker och sanitära olägenheter i arbetet och arbetsmiljön och kan skydda sig mot dem samt undviker riskfyllda situationer på förhand tar emot handledning och respons från arbetsplatshandledaren och den handledande läraren utvärderar sin verksamhet i arbetsmiljön iakttar under förberedelsen för inlärning i arbetet, i tillämplig del, principerna för inlärning i arbetet inom den grundläggande yrkesutbildningen. Bedömning Yrkesval och karriärplanering bedöms genom en anteckning om att de är slutförda (S). Sifferbedömning kans användas on studierna innehåller sådana delar som kan erkännas som en del av en yrkesinriktad grundexamen. Studierna anses vara slutförda när den studerande är medveten om och för fram sina intressen, styrkor, färdigheter och eventuella hinder vid planering av livskarriär gör fortsatta planer och sätter realistiska mål för sin utbildning utför överenskomna uppgifter i anslutning till förberedelsen för inlärning i arbetet följer överenskomna spelregler i arbetslivet tar emot och tillgodogör sig respons på sitt arbete deltar i ett samtal med den ledande läraren och arbetsplatshandledaren inför perioden med förberedelse för inlärning i arbetet. 19

3 MÅLEN FÖR OCH BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA I ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 3.2 Valfria studier 3.2.1 Yrkesinriktade studier Mål Enligt den personliga studieplanen kan vissa delar av den grundläggande yrkesutbildningen ingå i de studerandes mål, om de studerande har färdigheter att avlägga dem och förutsättningar att uppnå målen. Studierna kan bestå av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen eller av yrkesinriktade examensdelar. Bedömning Studierna bedöms enligt bestämmelserna i de examensgrunder som gäller dem. Kompetensen i de yrkesinriktade studierna erkänns i en utbildning som leder till en examen när prestationen utförs i enlighet med den grundläggande yrkesutbildningens läroplan och utbildningsanordnaren godkänner den. 3.2.2 Övriga valfria studier Mål Den studerande förverkligar sin personliga studieplan genom att göra individuella val utgående från sina egna behov, intressen och färdigheter kan välja studier bland yrkesinriktade studier i en utbildning som leder till en examen, studier som stöder en yrkesinriktad examen eller bland det övriga utbud som finns hos läroanstalten eller olika utbildningsanordnare får bekräftelse i sin karriärplanering får tilläggsfärdigheter för framtida yrkesinriktade studier. Bedömning De valfria studierna bedöms enligt utbildningsanordnarens läroplan för respektive studier antingen på skalan 1 3 eller genom en anteckning om att de är slutfördaförda (S). 20

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE 4.1 Syfte och mål för bedömningen I den orienterande och förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning är det möjligt att avvika från bedömningsgrunderna enligt 10 4 mom. i förordningen om yrkesutbildning, sådant det lyder i statsrådets förordning (1137/2009), på det sätt som bestäms i dessa läroplansgrunder. Syftet med bedömningen är att handleda, motivera och uppmuntra de studerande att nå sina mål och att stödja de studerande så att deras jagbild stärks och så att de kan utvecklas till sakkunniga yrkesmänniskor. Förutom att bedömningen fungerar som handledning och uppmuntran för de studerande ska den också informera dem själva och lärarna om deras kompetens, vara ett stöd med tanke på fortsatta planer, till exempel vid ansökan av studieplats, och ett stöd för arbetsgivare vid anställning samt för ett i övrigt självständigt liv. 4.2 Information om bedömningen De studerande och alla som deltar i bedömningen ska innan studierna inleds informeras om principerna för bedömningen och deras tillämpning (F 603/2005, 3 ). Frågor som ska informeras om är åtminstone syfte och mål för bedömningen, bedömning av inlärning och kunnande inklusive bedömning av förberedelsen för inlärning i arbetet, mål och kriterier för bedömningen, beslut om bedömning, ny bedömning och rättelse av bedömning samt utfärdande av betyg över utbildningen. 21

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE 4.3 De studerandes utgångsläge och styrkor Utöver det som bestäms i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning (F 603/2005, 10, 1 mom.) ska de studerandes kompetens utvärderas redan när studierna inleds. Nivån på de studerandes kunnande ska klarläggas för att det ska gå att identifiera deras styrkor. Identifiering av styrkor utgör grunden för utarbetandet av de studerandes personliga mål, men också för bestämning av vilken typ av handledning och stöd de behöver. För att få reda på de studerandes styrkor förs ett samtal mellan den studerande och läraren samt vid behov deltar studiehandledaren, en speciallärare, en vårdnadshavare eller någon annan stödperson. 4.4 Bedömning av inlärning och kunnande Bedömningen av de studerande är målbaserad, vilket innebär att de studerandes inlärning och kunnande alltid ställs i relation till de personliga mål som har satts upp under utbildningen. Målen är antecknade i de studerandes personliga studieplan. De studerandes framsteg jämförs i första hand med deras personliga utveckling. De studerande har rätt till inlärning innan kunnandet som ställts som mål bedöms för betygsättning. Bedömning av inlärning Bedömningen av inlärning är i den orienterande och förberedande utbildningen en central del av bedömningen av de studerande. Målet med bedömningen av inlärning är att de studerande vet vad de kan och vad de ännu måste lära sig. Vid bedömning av inlärning ska läraren och/eller arbetsplatshandledaren använda sådana metoder som motiverar och aktiverar de studerande. Metoderna används som stöd och motivation för att de studerande ska nå sina mål och utvecklas i sin färdighet att utvärdera sig själva. De studerande utvärderar sin inlärning utgående från sina personliga mål, som ska utarbetas på basis av de studerandes behov och målen för studierna. Inlärningen utvärderas under hela den orienterande och förberedande utbildningen genom att de studerande ges både muntlig och skriftlig respons på hur inlärningen framskrider. Det behövs ingen numerisk bedömning vid bedömning av inlärning. Med hjälp av respons kommer de studerandes styrkor fram och på det sättet får de studerande stöd och handledning så att de presterar så bra som möjligt. 22

Bedömning av inlärning används som grund för förbättring av undervisningen av de studerande och av det stöd som de behöver. Förändringarna antecknas i den personliga studieplanen. Bedömning av kunnande I den orienterande och förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning är det möjligt att avvika från de allmänna bedömningsgrunderna på det sätt som bestäms i dessa läroplansgrunder (statsrådets förordning 1137/2009). Vitsorden på betygen ges enligt bedömningsskalan i den gällande förordningen om yrkesutbildning eller också bedöms studierna genom en anteckning om att de är slutförda (S). Om de studerande under utbildningen har avlagt delar av en grundläggande yrkesutbildning bedöms de enligt praxis för examen i fråga. På det sättet kan kompetensen senare erkännas som en del av studierna. Vid bedömningen av kunnandet väljs sådana bedömningsmetoder som mäter hur kraven eller målen för studierna har uppnåtts, som lämpar sig för de studiemetoder som används och som stöder de studerande i deras inlärning. De studerande bör ges en möjlighet att påvisa sin kompetens på ett mångsidigt sätt och att också själva utvärdera sitt kunnande. Mål och kriterier för bedömningen I grunderna för läroplanen anges målen för kunnande för varje studiedel och kriterierna för vad som bedöms att vara godkänt. De bör användas som grund för de studerandes personliga mål. 4.5 Beslut om bedömning Utöver det som bestäms i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning (L 601/2005, 25b, F 603/2005, 10, 11, 13 ) ska betyget innehålla bedömningar av alla studier som omnämns i läroplansgrunderna. Vitsorden bestäms på basis av bedömningen av kunnandet. Om fler än en lärare har utvärderat kunnandet fattas beslutet i ett bedömningssamtal. Motiveringarna för bedömningen ska alltid ges skriftligt. 23

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE 4.6 Förvaring av bedömningsmaterialet Beträffande förvaring och sparande av bedömningsmaterialet gäller vad som bestäms i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning (F 603/2005, 11 a ). 4.7 Ny bedömning och höjning av vitsord Beträffande höjning av vitsord och ny bedömning gäller vad som bestäms i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning (F 603/2005, 12 ). 4.8 Rättelse av bedömning 4.9 Betyg Beträffande rättelse av bedömning gäller vad som bestäms i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning (L 601/2005, 25 c ). Betyg över orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning Det ges inget examensbetyg för orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning, men efter att ha avlagt utbildningen och blivit godkända får de studerande ett betyg över slutförd utbildning, det vill säga de erhåller betyg över orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning. Betyget är ett officiellt dokument vars innehåll ska stämma överens med grunderna för läroplanen. Beträffande utfärdande av betyg gäller vad som bestäms i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning (F 488/2008, 13 ). 24

Betyget ska innehålla följande uppgifter: den studerandes namn och personbeteckning namnet på den slutförda utbildningen och dess omfattning angiven i studieveckor slutförda studier, deras omfattning och vitsord/bedömning studiebesök och namnen på läroanstalterna omfattningen av förberedelsen för inlärning i arbetet samt namnen på arbetsplatserna tilläggsuppgifter om specialfärdigheter datum och underskrifter utbildningsanordnarens eller läroanstaltens stämpel Ur betyget ska också framgå följande uppgifter kontaktuppgifter till den utbildningsanordnare eller läroanstalt som utfärdar betyget utbildningsanordnarens eller läroanstaltens namn om annat än det ovannämnda undervisningsministeriets tillstånd att ordna utbildning lagstiftning som utbildningen grundar sig på omnämnande om att utbildningen har genomförts i enlighet med de riksomfattande examensgrunder som Utbildningsstyrelsen har godkänt (datum för godkännandet och föreskriftens diarienummer) definition av utbildningens omfattning, ett studieår och en studievecka vitsordsskala Betyg över slutförda studier Om de studerande inte har slutfört och uppnått alla minimikrav för utbildningen enligt den personliga studieplanen kan de beviljas ett betyg över genomförda studier eller delar i utbidningen. Förutom vitsord ska betyget också innehålla ett omnämnande om att de studerande har deltagit i sådana kurser som ännu inte blivit bedömda samt uppgifter om vilka prestationer som ännu förutsätts för att de ska kunna få ett betyg över slutförd utbildning. 25

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE Anteckning i betyget om slutförda studier i den grundläggande yrkesutbildningen Om de studerande har genomfört delar av den grundläggande yrkesutbildningen ska studierna antecknas i betyget. Vi bedömning av dem gäller författningarna och bestämmelserna om bedömning av grundläggande yrkesutbildning. Studier på grundskolenivå Om de studerande i samband med studierna har höjt vitsord i lärokurser i den grundläggande utbildningen (enligt den särskilda examen som avses i 38 i lagen om grundläggande utbildning, 628/1998) ges ett betyg över helt eller delvis genomförda studier inom den grundläggande utbildningen till dem som har genomfört dem med godkänt vitsord. Vid bedömning av examinandernas prestationer gäller de bestämmelser i grunderna för läroplanen inom den grundläggande utbildningen (1/011/2004) som gäller bedömning av eleven och betyg. Den som har tillstånd att ge grundläggande utbildning kan fungera som examinator och utfärda betyg. Skiljebetyg För skiljebetyg gäller vad som bestäms i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning (F 603/2005, 13 ). 26

5 ÖVRIGA BESTÄMMELSER 5.1 Studiehandledning och organisering av studierna Målen för studiehandledningen I den orienterande och förberedande utbildningen är syftet med studiehandledningen att hjälpa de studerande att bli delaktiga samt finna en social och inre styrka. Målet är också att ge de studerande tillräcklig information om sin utbildning innan den inleds och även under utbildningens gång. De studerande bör känna till utbildningens innehåll samt valmöjligheterna. Ytterligare ett mål är att de studerande kan verka och agera i sin egen läroanstaltsgemenskap, utveckla sina studie- och interaktionsfärdigheter och sin självkännedom samt utvärdera sin verksamhet och sina resultat. De studerande tar ansvar för sina studier, planerar dem och gör upp sin personliga studieplan tillsammans med läraren och studiehandledaren. De kan följa med hur studierna framskrider och be om hjälp med planeringen av dem. De studerande kan träffa val och finna lösningar som gäller den egna utbildningen och levnadsbanan. De kan identifiera eventuella problem som ansluter sig till studierna och livssituationerna och vid behov söka stöd för att lösa dem. De kan använda de studerandevårdstjänster som samhället erbjuder samt andra handlednings-, rådgivnings- och informationstjänster. För att målen för utbildningen ska nås är det utbildningsanordnarens skyldighet att informera vårdnadshavaren för en minderårig studerande om yrkesutbildningen och om hur studierna framskrider. De studerandes rätt till studiehandledning Under den orienterande och förberedande utbildningen har de studerande rätt att få handledning både individuellt och i grupp. De studerande har också rätt att få de stödtjänster som de behöver i studierna eller vid eventuella livsförändringar. 27

5 ÖVRIGA BESTÄMMELSER Ordnande av studiehandledning I den orienterande och förberedande utbildningen ligger tyngdpunkten på handledning. De studerande behöver övergripande stöd och handledning under hela studietiden. Ett mål för ordnandet av studiehandledning är att främja den utbildningsmässiga och etniska jämlikheten samt jämställdheten mellan könen. Studiehandledningen ska också förebygga studieavbrott, främja sysselsättningen och uppmuntra till fortsatt utbildning. Utbildningsanordnaren ska fästa särskild uppmärksamhet vid handledningen av studerande som har studie- eller inlärningssvårigheter (till exempel dyslexi), mycket frånvaro eller svårigheter med att hantera sin livssituation. Utbildningsanordnaren utarbetar i sin läroplan en plan för studiehandledningen, där uppgifterna för och arbetsfördelningen mellan dem som deltar i handledningen beskrivs. Planen fungerar som ett medel för utvecklingen av handledningsarbetet i hela läroanstalten. I planen fastställs vilket slags stöd de studerande får av dem som deltar i handledningsverksamheten och hur handledningen ges. I planen fastställs också samarbetet med utomstående sakkunniga och med vårdnadshavarna. Studerandevårdsplanen är en del av handledningsplanen. Alla lärare vid läroanstalten och även andra personer som har ansvar för handledningen deltar i handledningsverksamheten. Studiehandledaren bär huvudansvaret för organiseringen av handledningen och för planeringen och genomförandet av handledningen i sin helhet. Lärarens uppgift är att handleda och motivera de studerande till att genomföra utbildningen och planera sina studier. Läraren ska också hjälpa de studerande att hitta sina starka sidor och utveckla sina inlärningsfärdigheter. Studiehandledningen ordnas i anslutning till studierna, individuellt, i grupp eller i någon annan form. De studerande får studiehandledning som stöd för sina studier, för att kunna göra olika val och för att de ska kunna planera innehållet i och uppläggningen av sina studier enligt sina egna förutsättningar. Studiehandledningen främjar gemenskapen mellan de studerande under hela utbildningen. Studierna och de studerandes välbefinnande följs upp och stöds i samråd med vårdnadshavarna. Utbildningsanordnaren ska skicka information om den orienterande och förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning samt om ansökningsförfarandet till eleverna och deras vårdnadshavare samt till elevhandledarna och lärarna inom den grundläggande utbildningen. Utbildningsanordnaren ska rikta information och vägledning speciellt till sådana ungdomar som efter den grundläggande utbildningen inte har sökt till någon fortsatt utbildning samt till deras vårdnadshavare. 28

Personlig studieplan För att den individuella valfriheten ska förverkligas planeras studierna inom den orienterande och förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning samt målen för utbildningen tillsammans med de studerande. Varje studerande har en egen personlig studieplan (PSP) som stöder karriärplaneringen och utvecklar de studerandes färdigheter i självvärdering. Den bygger på de studerandes egen planering av studierna, individuella val, studiernas framskridande och utvärderingen av inlärning. De studerande får handledning vid utarbetandet av den personliga studieplanen och vid uppföljningen. Studieplanen ska vara sådan att den motiverar de studerande till att förbinda sig att genomföra hela utbildningen. I den personliga studieplanen beaktas de studerandes utgångsläge, utbildningsbakgrund och utbildningsbehov. Av den personliga studieplanen framgår de studerandes individuella val och framskridande i studierna, bedömningen av inlärningen, identifiering och erkännande av de studerandes kunnande samt platserna och tidpunkterna för förberedelse för inlärning i arbetet. Läraren/lärarna och vid behov studiehandledaren gör upp den personliga studieplanen tillsammans med de studerande. I planen beaktas den studerandes utgångsläge, utbildningsbakgrund och utbildningsbehov. I planen fastställs inlärningsmålen, sätten att genomföra studierna och tidsbestämningen av studierna samt bedömningen av studierna. Vid uppgörandet av studieplanen ska de studerandes olika inlärningsstilar tas i betraktande. Eventuella faktorer som försvårar inlärningen identifieras och de studerande får handledning och stöd för att utvecklas i att styra sig själva och tillämpa rätt studieteknik. Det ska ske en uppföljning av hur den personliga studieplanen förverkligas och hur studierna framskrider. De studerande och lärarna bedömer eventuella hinder för genomförandet av den personliga studieplanen. Vid behov får de studerande stödundervisning. De studerande får handledning i att fatta beslut i frågor om sin egen inlärning och i att vid behov justera studieplanen under studiernas gång. 5.2 Förberedelse för inlärning i arbetet och arbetarskydd Förberedelse för inlärning i arbetet är en del av den orienterande och förberedande utbildningen. Under denna period genomför de studerande i mån av möjlighet studier i en genuin arbetsmiljö. Studierna är målinriktade, genomförs under handledning och bedöms. Förberelse för inlärning i arbetet ska planeras och organiseras så att de studerande får en mångsidig bild av yrket, utbildningen och arbetslivet, vilket främjar deras planering av fortsatt utbildning. 29

5 ÖVRIGA BESTÄMMELSER Utöver det som bestäms i lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 19, 28 ) och i gällande arbetarskyddsbestämmelser gäller följande i arbetarskyddsärenden: I avtal om utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter ska ansvar och försäkringar i anslutning till säkerhet, olycksfall och skadeersättningar ingå skriftligt. Innan arbetet inleds ska arbetsgivaren och utbildningsanordnaren tillsammans säkerställa att de studerande kan följa givna anvisningar och att de har förutsättningar att utföra arbetet ifråga på ett säkert sätt utan att riskera sin hälsa. På utbildningsanordnaren tillämpas enligt 4 1 mom. i arbetarskyddslagen de bestämmelser som gäller arbetsgivare då arbetet äger rum vid en läroanstalt eller på annat sätt som utbildningsanordnaren har anvisat. På utbildning som ska ordnas på en arbetsplats i samband med de praktiska arbetsuppgifterna gäller, i tillämpliga delar, det som bestäms i förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998, 5, sådan den lyder i statsrådets förordning 603/2005, 3 och 5 ) med beaktande av de studerandes förutsättningar samt individuella behov av handledning och stöd. 5.3 Specialundervisning Orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning är inte avsedd som primär utbildning för elever som är i behov av specialundervisning, eftersom det för dem finns egna förberedande och rehabiliterande utbildningsformer som leder till examina. Om en studerande inom den orienterande och förberedande utbildningen ändå är i behov av specialundervisning på grund av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, emotionell störning eller någon annan anledning ska det alltid göras upp en skriftlig individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP). För att ge de studerande goda möjligheter att vidareutbilda sig fokuserar undervisningen på att gynna kunskapsområden där de studerande är starka. Målet är dock att de studerande i så hög grad som möjligt når de allmänna målen för den orienterande och förberedande utbildningen genom att utnyttja särskilda undervisnings- eller studerandevårdstjänster. I specialundervisningen ingår vid behov andra stödåtgärder och rehabilitering i samarbete med instanser som producerar rehabiliteringstjänster. Utbildningsanordnaren fastställer principerna för specialundervisningen: mål, genomförande, undervisningsmetoder, stödåtgärder och specialtjänster, sakkunnigtjänster, samarbetsinstanser och ansvarsfördelning. Läroanstalten ska avsätta tillräckliga resurser för specialundervisning. Hela läroanstalten ska främja lärandet hos de studerande som behöver särskilt stöd. 30

Behovet av specialundervisning fastställs individuellt för varje studerande med stöd av 20 i lagen om yrkesutbildning och examensgrunderna. Individuellt planerade och ledda inlärningsprocesser samt olika stödåtgärder hjälper de studerande att nå sina mål. 5.4 Samarbete mellan läroanstalt och hem Utöver vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 5, 14 ) gäller följande vid organisering av samarbetet mellan hemmet och läroanstalten: Inom utbildning för unga ska utbildningsanordnaren och läroanstalten ta initiativ till att inleda och upprätthålla ett positivt samarbete med de studerandes föräldrar och vårdnadshavare. Samarbetet mellan hemmet och läroanstalten ska ordnas så att det stärker de studerande i deras självständighet och ansvarstagande, främjar studierna samt gör det möjligt för de studerande att få stöd i frågor som gäller hälsan, säkerheten och välbefinnandet. De individuella behoven hos dem som är i behov av särskilt stöd och dem som har en annan språklig och kulturell bakgrund samt stödet för livshantering och studier ska tas i beaktande i samarbetet. I handledningen av de studerande ska utbildningsanordnaren samarbeta med vårdnadshavarna både under utbildningens gång och när den avslutas. Handledningen ska vara ett stöd för de studerande i deras karriärplanering och fortsatta studier och den är också ett stöd när det gäller livskompetensen i allmänhet. Den del av läroplanen som gäller samarbetet mellan hemmet och läroanstalten ska göras upp i samråd med de verkställande myndigheterna inom social- och hälsovården i den kommun eller de kommuner där läroanstalten är belägen. 5.5 Studerandevård och yrkesövergripande samarbete Utöver det som i lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 14, 37 a ) bestäms om anordnande av studerandevård och de studerandes rätt till en trygg studiemiljö, ska följande iakttas: Syftet med studerandevården är att skapa en trygg och sund studiemiljö och främja samhörighetskänslan, välbefinnandet och trivseln i läroanstalten. Målet är att stödja den studerande och upprätthålla läroanstaltens funktionsförmåga i situationer som hotar den fysiska och psykiska säkerheten och välbefinnandet. Studerandevården skall bidra till att i ett tidigare skede upptäcka och avhjälpa inlärningssvårigheter och andra problem samt att förebygga studieavbrott. Utbildningsanordnaren ska samarbeta med vårdnadshavarna till minderåriga studerande. 31

5 ÖVRIGA BESTÄMMELSER Utbildningsanordnaren ska säkerställa att målen för studerandevården uppnås genom att i sin läroplan ge instruktioner som främjar de studerandes hälsa och säkerhet, en tidig identifiering av olika problem och ett förebyggande av dem. Utbildningsanordnaren ska ge anvisningar om frågor i anslutning till läroanstaltens verksamhet, till exempel de studerandes deltagande i undervisningen, uppföljningen av framstegen i studierna och boendet i läroanstaltens internat. Förhållningsregler om rökning, alkohol och droger, mobbning och störande beteende ska ges i förebyggande syfte. Utbildningsanordnaren ska ha en krisplan och instruktioner också för beteendestörningar, våld, olycksfall, olyckor och dödsfall. Utbildningsanordnaren ska följa med hur studerandevården förverkligas och vidta behövliga åtgärder. De studerande ska uppmuntras till att aktivt delta i att främja välbefinnandet inom gemenskapen på läroanstalten. Alla som arbetar med de studerande i läroanstalten ansvarar för egen del för studerandevården. Den mångprofessionella vårdpersonalen har till uppgift att koordinera och utveckla tjänsterna inom studerandevården. Tjänsterna ska anordnas med hänsyn till de behov och rutiner som kan förekomma i olika kulturer. De delar av läroplanen som gäller studerandevården ska utarbetas i samarbete med de verkställande myndigheterna eller andra instanser inom social- och hälsovården i den kommun eller de kommuner där läroanstalten är belägen. Vid utarbetandet av läroplanen ska den som anordnar yrkesutbildning tillsammans med aktörerna inom kommunens social- och hälsovård beakta det som folkhälsolagen och barnskyddslagen förpliktar till i fråga om organisering av studerandehälsovård. Samtidigt är det skäl att komma överens om en verksamhet som syftar till att förebygga utslagning samt om organisering av sakkunnigtjänster inom studerandehälsovården och den psykosociala stödverksamheten. Vid utveckling av dessa tjänster ska respons från de studerande utnyttjas. Under utbildningens gång ska de studerande informeras om hur handledningen och studerandevården förverkligas, om tjänsterna inom olika förvaltningsgrenar, om lokala stödnätverk och om examensvisa krav på hälsotillstånd. Beträffande inlärning i arbetet ska de studerande, och i fråga om minderåriga studerande även vårdnadshavarna, informeras om frågor som gäller arbetssäkerheten och arbetarskyddet. Utbildningsanordnaren ska förvissa sig om att de studerande känner till läroanstaltens ordningsregler. De studerandes eget ansvar bör betonas när det gäller att följa läroanstaltens regler och andra anvisningar. 32