1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 2015-04-29 Stockholm Mål nr B 1465-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom den 28 januari 2014 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 3) Klagande och motpart (Åklagare) Kammaråklagarna Arne Fors och Pontus Hamilton Ekobrottsmyndigheten Finansmarknadskammaren Klagande och motpart (Tilltalad) DEJAN Kristian Shabacker, 710515-3592 Pilfinksgatan 8 254 50 Helsingborg Ombud och offentlig försvarare: Advokat Jonas Nilsson Foyen Advokatfirma KB Stora Nygatan 33 411 08 Göteborg SAKEN Grovt svindleri och grovt insiderbrott m.m. HOVRÄTTENS SLUT 1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom. 2. Beslagen ska bestå. 3. Tingsrättens beslut om kvarstad om totalt 8 931 294 kr ska bestå. 4. Tingsrättens förordnande om att näringsförbudet ska gälla interimistiskt ska bestå. 5. Jonas Nilsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 757 108 kr, varav 505 176 kr avser arbete, 32 265 kr tidsspillan, 68 246 kr utlägg och 151 421 kr mervärdesskatt. Denna kostnad ska stanna på staten. Dok.Id 1193660 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 08-561 670 50 08-561 670 59 måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd7@dom.se www.svea.se
2 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom den 28 januari 2014 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 3) Klagande och motpart (Åklagare) Kammaråklagarna Arne Fors och Pontus Hamilton Ekobrottsmyndigheten Finansmarknadskammaren Klagande och motpart (Tilltalad) STELIOS Stergios Zikontalas, 690110-3579 Åvägen 62 C 296 38 Åhus Ombud och offentlig försvarare: Advokat Jonas Carlsson Hamngatan 4 211 22 Malmö SAKEN Grovt svindleri m.m. HOVRÄTTENS SLUT 1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom. 2. Beslaget ska bestå. 3. Tingsrättens förordnande om att näringsförbudet ska gälla interimistiskt ska bestå. 4. Jonas Carlsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 401 113 kr, varav 239 568 kr avser arbete, 35 252 kr tidsspillan, 46 071 kr utlägg och 80 222 kr mervärdesskatt. Denna kostnad ska stanna på staten.
3 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom den 28 januari 2014 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 3) Klagande och motpart (Åklagare) Kammaråklagarna Arne Fors och Pontus Hamilton Ekobrottsmyndigheten Finansmarknadskammaren Klagande och motpart (Tilltalad) MATS Franz Johnas Krönlein, 640406-0011 Oskarsvägen 63 181 56 Lidingö Ombud: Advokaterna Christina Bergenstein och Per E Samuelson Box 12704 112 94 Stockholm SAKEN Grovt svindleri och grovt insiderbrott m.m. HOVRÄTTENS SLUT 1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom. 2. Beslaget ska bestå. 3. Tingsrättens förordnande om att näringsförbudet ska gälla interimistiskt ska bestå.
4 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN Åklagarna har yrkat att hovrätten ska döma Dejan Shabacker, Mats Krönlein och Stelios Zikontalas till längre fängelsestraff och bestämma påföljden för vardera Dejan Shabacker och Mats Krönlein till fängelse tre år samt för Stelios Zikontalas till fängelse två år. Åklagarna har justerat gärningsbeskrivningen i åtalspunkt 1, stycke 2, 5 och 6, på så sätt att brottstiden omfattar tidsperioden 130301 till och med 130826 men förklarat att detta inte innebär att några nya gärningsmoment görs gällande. Dejan Shabacker har yrkat att hovätten ska ogilla åtalet och yrkandet om näringsförbud. Han har yrkat att hovrätten i vart fall ska lindra straffet och sätta ned näringsförbudets längd. Vidare har han yrkat att hovrätten ska ogilla yrkandet om förverkande av utbyte av brott eller i vart fall sätta ned beloppets storlek samt upphäva beslutet om kvarstad. Stelios Zikontalas har yrkat att hovrätten ska ogilla åtalet och yrkandet om näringsförbud. I andra hand har han yrkat strafflindring och att näringsförbudets längd sätts ned. Mats Krönlein har yrkat att hovrätten ska ogilla åtalet och yrkandet om näringsförbud. Han har yrkat att hovrätten i vart fall i första hand ska döma honom till en icke frihetsberövande påföljd och i andra hand minska fängelsestraffets längd samt sätta ned tiden för näringsförbudet. Dejan Shabacker, Mats Krönlein och Stelios Zikontalas har, i händelse av frikännande dom, yrkat ersättning för egna kostnader i hovrätten. Parterna har motsatt sig varandras ändringsyrkanden.
5 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 HOVRÄTTENS SKÄL 2015-04-29 B 1465-14 INLEDANDE SYNPUNKTER Allmänt om gärningsbeskrivningens utformning Det har från försvararnas sida framförts synpunkter på att gärningsbeskrivningen avseende åtalspunkt 1 inte är tillräckligt preciserad och brister i tydlighet. Stelios Zikontalas har gjort gällande att gärningsbeskrivningen har sådana brister i konkretisering att det skulle strida mot Europakonventionen att döma honom för brott enligt denna. Han har yrkat att åtalet mot honom redan på denna grund ska ogillas. Hovrätten prövar därför först frågan om gärningsbeskrivningens utformning innebär att någon av de tilltalade blivit förvägrad en rättvis rättegång enligt Europakonventionen. Inledningsvis konstaterar hovrätten att en gärningsbeskrivning måste vara tillräckligt preciserad för att domstolsprocessen ska uppfylla kraven på en rättvis rättegång enligt rättegångsbalken och Europakonventionen. En alltför oprecis gärningsbeskrivning kan medföra att en tilltalad får svårigheter att bedöma vad han eller hon ska försvara sig emot och vilken motbevisning som krävs. Tillåts alltför opreciserade gärningsbeskrivningar kan det också innebära att åklagaren får en favör i processen. Kravet på precision innebär inte att gärningsbeskrivningen måste beskriva den brottsliga gärningen i detalj men den måste innehålla uppgifter som visar att gärningen är brottslig. Uppgifterna i gärningsbeskrivningen ska sammantagna vara tillräckliga för att identifiera det påstådda händelseförloppet. Enligt hovrättens uppfattning har åklagarna i detta fall i gärningsbeskrivningen angett sådana omständigheter som är tillräckliga för gärningarnas kännetecknande. Gärningsbeskrivningens utformning har därför inte sådana brister att den inte kan godtas och innebär inte att någon av de tilltalade förvägrats en rättvis rättegång. Beviskrav Utgångspunkten för den bevisprövning som ska göras är att den tilltalades uppgifter ska godtas om dessa inte är sådana att de kan lämnas utan avseende eller motbevisas av den utredning som åklagaren har presenterat. För en fällande dom krävs att utredningen visar att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till den påstådda gärningen.
6 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 Medverkan Gärningsmannabegreppet omfattar alla typer av medverkan. Detta innebär bl.a. att straffskalan är densamma för såväl gärningsman som medhjälpare men att olika påföljder kan bestämmas utifrån vars och ens delaktighet. Flera personer kan dömas för medgärningsmannaskap när de tillsammans men på olika sätt deltagit i utförandet av gärningen. En förutsättning är då att de som deltagit i gärningen handlat i samråd eller i samförstånd. Utvidgat medgärningsmannaskap innebär att någon som inte deltagit i själva utförandet av brottet i stället främjar det som medgärningsmannen gjort. Det krävs att åklagaren kan styrka att medgärningsmannen antingen faktiskt deltagit i gärningen eller främjat denna samt att detta skett med uppsåt. Utredningen Hovrätten har tagit del av samma bevisning som tingsrätten. Härutöver har de tilltalade åberopat ny skriftlig bevisning, sakkunnigutlåtanden och rättsutlåtande. Tilläggsförhör har hållits med Mats Krönlein, Dejan Shabacker, Stelios Zikontalas, Kajsa Bergqvist, Anna May Wester, Viktor Hemgren, Jonas Myrdal och Mikael Bergholts. Omförhör har hållits med Eva Krönlein. Michael Nylén och Elif Härkönen har hörts angående de utlåtanden som de upprättat och som ingetts som ny bevisning i hovrätten. Åklagarna har gett in en ny ekonomisk beräkning till utvisande av storleken på den vinst som påstås ha uppkommit genom svindleribrottet, åtalspunkt 1. ÅTALET FÖR GROVT INSIDERBROTT Skuld Inledning Hovrätten har valt, i syfte att underlätta läsningen av hovrättens bedömningar i olika frågor, att följa den disposition som tingsrätten har använt i sin dom. När de gäller den allmänna bakgrunden om parterna, inblandade bolag, ostridiga förhållanden och transaktioner hänvisas till tingsrättens dom, s. 15-16. Hovrätten noterar också som en allmän utgångspunkt att det av utredningen framgår att såväl Cefour Wine & Beverage Partihandel AB (Cefour) som Stocktic Systems AB (Stocktic) hade kapitalbrist och var i behov av likvida medel samt att Mats Krönlein investerat betydande belopp i båda bolagen. Mats Krönlein ägde också stora aktieposter i båda bolagen medan Dejan
7 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 Shabacker och Stelios Zikontalas var aktieägare i Stocktic. Det av Dejan Shabacker ägda bolaget Shabacker Investment Group AB (SIG) saknade enligt Lennart Wärje tillgångar och hade inga medel till investeringar. Hovrätten vill också inledningsvis påtala följande. De tilltalade har berättat om olika åtgärder som rört Stocktics och Cefours verksamheter såsom planer på att reklamfinansiera vinglas, arbete med patentfrågor, anlitande av Plusgruppen för marknadsföringsåtgärder m.m. Enligt hovrättens uppfattning innebär inte åklagarnas påståenden om en brottsplan, i syfte att påverka Cefours aktiekurs för att göra aktievinster, att de åtgärder som de tilltalade berättat om måste vara oriktiga. Inte heller är det nödvändigt för att åtalet ska kunna vinna bifall att det är styrkt att de tilltalade redan i mars månad hade de närmare detaljerna för hur själva svindleriet skulle genomföras klara för sig. Det krävs alltså inte, enligt hovrättens mening, att det visas att de tilltalade i inledningsskedet hade bestämt att vilseledande uppgifter skulle lämnas om till exempel de kontakter som kan ha förekommit med intressenter från Kroatien. När det gäller ramen för den rättsliga prövning som ska göras i målet har tingsrätten utförligt redogjort för tillämpliga lagbestämmelser. Hovrätten har samma rättsliga utgångspunkter som tingsrätten redovisat på s. 35-39 i domen. Hovrätten övergår nedan till att pröva de olika moment som åklagarna påstår tillsammans utgör delar av en brottsplan. 1. Överföring av fem miljoner kr Det är utrett och ostridigt i målet att totalt sju miljoner kr överförts från Mats Krönlein och/eller Krönlein-Andersson & Co AB (KA) under tiden från den 18 mars 2013 till den 31 juli samma år. På sätt som tingsrätten redogjort för på s. 40-41 i domen har Mats Krönlein och Dejan Shabacker uppgett att överföringarna avsåg dels ett aktieköp dem emellan och dels ett lån till Dejan Shabacker som skulle användas på visst sätt.
8 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 När det gäller de överföringar som skett konstaterar hovrätten att det på underlagen för transaktionerna antecknats lån, avr Mats (med avr åsyftas Mats Krönleins avräkningskonto i KA som han använt för uttag och därigenom minska sin fordran på bolaget), Dejan, köp aktier samt Stocktic. Hovrätten återkommer till vilken betydelse texterna kan få när det gäller att bedöma vad de olika överföringarna avsett. Av den skriftliga bevisning som Mats Krönlein och Dejan Shabacker gett in i hovrätten framgår bl.a. av styrelseprotokoll från den 4 februari 2013 och av protokoll från extra bolagsstämma den 26 mars 2013 att aktieägarna i Stocktic beslutat om en riktad emission till Dejan Shabacker om 2 893 914 kr samt av bankintyg av den 20 augusti 2013 att emissionsbeloppet satts in. Vidare framgår det av utredningen att ett belopp om 1 893 915 kr betalades in på Dejan Shabackers konto den 20 mars 2013 och att det på överföringsavin antecknats Stocktic. Mats Krönlein har förklarat att överföringen avsett ett delbelopp avseende emissionsbeloppet som Dejan Shabacker skulle få låna. I sms till Mats Krönlein den 12 mars 2013 tackade Dejan Shabacker för Mats Krönleins förtroende och den investering som denne gjort i honom och Stocktic. Hovrätten ifrågasätter inte, mot bakgrund av vad som nu kommit fram, att inbetalningen om 1 893 915 kr var avsedd att användas som delbetalning av emissionsbeloppet. Mats Krönlein har vidare hävdat att han förvärvat 300 000 aktier i Stocktic från Dejan Shabacker för 1 785 000 kr och att den (ej underskrivna) köp/säljnotan som är daterad den 3 april 2013 är felaktig. Av notan framgår att aktierna såldes per samma dag för 285 000 kr beräknat efter en aktiekurs om 0,95 kr. Enligt Mats Krönlein skulle kursen rätteligen vara 5,95 kr. Mats Krönlein har åberopat en (ej underskriven och odaterad) köp/säljnota där köpesumman 1 785 000 kr och aktiekursen 5,95 kr finns angivna samt en anteckning om att notan ersätter den undertecknade notan av den 2013-04-03. Av de transaktionsunderlag som nämnts ovan finns det endast ett som har texten köp aktier. Överföringen i fråga avsåg ett belopp om 285 000 kr, dvs. samma köpesumma som framgår av den första köp/säljnotan. Redan texten på underlaget talar för att det tänkta försäljningspriset var 285 000 kr. Vad som ytterligare pekar i samma riktning är att den aktiekurs som använts vid Dejan Shabackers emission var 0,95 kr. Varken Mats
9 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 Krönlein eller Eva Krönlein har kunnat peka ut vilka ytterligare betalningar som skulle vara del av emissionsbeloppet eller avse köpesumma för aktier. I tingsrätten uppgav Mats Krönlein att skälet till att han köpte aktierna från Dejan Shabacker var att han ville ha något i gengäld för att han lånade ut sju miljoner kr till Dejan Shabacker och att han därför skulle köpa aktierna av honom för 1 300 000 kr, ett belopp som understiger det belopp han uppgett som köpesumma i hovrätten. Enligt Dejan Shanbackers uppgifter i tingsrätten köpte Mats Krönlein aktierna för att Dejan Shabacker skulle kunna köpa ett nytt hus. Av köp/säljnotan framgår att aktieöverlåtelsen skedde den 3 april 2013. En överföring om 285 000 kr gjordes den 8 maj 2013 till Dejan Shabacker. Hovrätten kan konstatera att Mats Krönlein i stämmoprotokoll av den 26 mars 2013 står antecknad som ägare av 1 065 115 aktier i Stocktic och i stämmoprotokoll av den 14 juni 2013 som ägare till 1 085 115 aktier. Någon överföring från Mats Krönlein till Dejan Shabacker efter den 14 juni 2013, utöver lånet om två miljoner kr som utbetalades den 31 juli 2013, har inte skett. Eftersom aktieövergången, enligt båda köp/säljnotorna, skulle ske när betalning erlagts för aktierna borde Mats Krönlein i vart fall den 14 juni 2013 vid stämman ha varit antecknad som ägare av ytterligare 300 000 aktier. Hovrätten konstaterar vidare att Dejan Shabacker står antecknad som ägare till 281 581 aktier i båda stämmoprotokollen, vilket enligt hovrättens mening måste betyda att han inte hade 300 000 aktier att överlåta till Mats Krönlein under aktuell tidpunkt och att han i vart fall inte överlåtit några aktier per den 14 juni 2013. Av de uppgifter som nu redovisas drar hovrätten slutsatsen att någon aktieaffär om 300 000 aktier mellan Mats Krönlein och Dejan Shabacker inte genomfördes och att de köp/säljnotor som åberopats i målet därför inte speglar de verkliga förhållandena. Hovrätten finner alltså att varken ett belopp om 285 000 kr eller 1 785 000 kr har överförts från Mats Krönlein till Dejan Shabacker som likvid för ett aktieköp. Av de totalt sju miljoner kr som överförts har hovrätten ovan godtagit att ett belopp om knappt två miljoner var avsett att användas som betalning för de aktier Dejan Shabacker skulle förvärva genom emissionen. Mats Krönlein har, i fråga om överföringen om två miljoner kr den 31 juli 2013, hävdat att den överföringen inte kan
10 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 ha samband med Dejan Shabackers köp av aktier i Cefour eftersom denne vid den tidpunkten redan hade köpt aktierna. Av Mats Krönleins egna uppgifter framgår dock att avsikten var att inbetalningen skulle ha gjorts tidigare än den 31 juli 2013 men att den blev försenad. Samma sak framgår av Stelios Zikontalas anteckningar där det på två ställen står att Mats Krönleins sista betalning skulle göras runt den 17 juli 2013. Mats Krönleins invändning att inbetalningen den 31 juli 2013 inte kan ha samband med Dejan Shabackers aktieköp kan därför lämnas utan avseende. Det ska i sammanhanget också noteras att emissionslikviden inte inbetalades till banken förrän i augusti 2013 och att dessa medel alltså i och för sig fanns tillgängliga för aktiehandel i juli månad. Mot bakgrund av vad som nu sagts utgår hovrätten i sin fortsatta prövning från att fem miljoner kr, som kan ha samband med aktieköpen i fråga, överförts från Mats Krönlein till Dejan Shabacker. Frågan om i vilket syfte överföringarna till Dejan Shabacker skett är starkt sammankopplad med vilka bedömningar som görs avseende de tilltalades inbördes avtalsförhållanden. Hovrätten övergår därför till att pröva nästföljande moment i åklagarnas gärningsbeskrivning för att sedan återkomma med bedömningen av syftet med nu nämnda överföringar. 2-3. Överenskommelse om avyttring av 50 miljoner aktier och överföringen av 60 miljoner aktier Hovrätten har uppfattat att åklagarna gör gällande att flertalet av de avtal som getts in i målet är efterhandskonstruktioner och att de tilltalades verkliga avtalsförhållande överensstämmer med vad som anges i ett icke undertecknat avtal daterat den 14 juni 2013 (incitamentsavtalet). Avtalet är skapat den 31 maj 2013 och återfanns i Stelios Zikontalas dator. Utöver detta avtal finns ett avtal benämnt Avtal aktielån (aktielåneavtalet). Sistnämnda avtal finns i två undertecknade versioner som båda är daterade den 3 juni 2013 men som enligt åklagaren är skapade i Stelios Zikontalas dator först i september månad samma år. Incitamentavtalet innebär att Dejan Shabacker och Stelios Zikontalas anlitades av Mats Krönlein för att sälja 50 miljoner aktier för dennes räkning. Om vissa i avtalet närmare angivna försäljningsnivåer uppnåddes skulle Dejan Shabacker och Stelios Zikontalas
11 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 få ekonomiska fördelar samt Stocktic ett lån av Mats Krönlein. Aktielåneavtalet innebär att Mats Krönlein ska låna ut 60 miljoner aktier till Dejan Shabacker som denne kunde välja att återlämna eller förvärva för egen räkning. De tilltalade har lämnat delvis motstridiga uppgifter om innebörden av avtalen men har också ändrat sina uppgifter. Hovrätten inleder med en kort sammanfattning av de tilltalades berättelser. Mats Krönlein har förklarat att han aldrig sett incitamentsavtalet och har helt förnekat inblandning i den överenskommelse som beskrivs i detta. Han har uppgett att hans och Dejan Shabackers mellanhavanden reglerades av aktielåneavtalet och det senare träffade konsultavtalet mellan KA och SIG av den 3 juni 2013. Syftet med avtalen var att skapa en belöningsmodell för Dejan Shabacker och premiera honom för det arbete han skulle utföra på Balkan. Aktielånet skulle ge Dejan Shabacker en möjlighet att tjäna pengar genom att sälja aktier. I tingsrätten uppgav Mats Krönlein att Dejan Shabacker var i behov av att sälja aktierna för att kunna betala tillbaka pengar till honom själv och till Cefour samt att han var medveten om, i samma sekund som han gav aktielånet, att Dejan Shabacker skulle sälja aktier. Det första avtalet skrevs, enligt Mats Krönlein, under den 14 juni 2013 men daterades den 3:e samma månad på grund av att parterna då var överens om avtalsvillkoren. Mats Krönlein har förklarat förekomsten av två versioner av avtalet på så sätt att avtalet fick ändras på grund av att Dejan Shabacker hade sålt aktierna innan den tidsperiod som avses i det första avtalet löpt ut. Dejan Shabacker hade dock rätt att sälja aktierna när han ville även enligt det första avtalet varför detta blivit felaktigt formulerat. Den nya versionen av avtalet undertecknades, enligt Mats Krönlein, i september efter det att Stelios Zikontalas på hans begäran tagit fram en ändrad avtalstext. Avtalet innebar för hans egen del att han skulle få ersättning med ett förutbestämt belopp om 3 900 000 kr om Dejan Shabacker valde att köpa aktierna av honom i stället för att lämna tillbaka dessa. Dejan Shabacker har uppgett att en överenskommelse om aktieförsäljning träffades mellan honom, Mats Krönlein och Stelios Zikontalas. Mats Krönlein ville ha hjälp att
12 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 bygga värden i Cefour för att sedan sälja aktier varefter vinsterna skulle investeras i Cefour. Stelios Zikontalas drog upp riktlinjerna för den överenskommelse som återspeglas i incitamentsavtalet. Han tror inte att Mats Krönlein sett det avtalet men det som står i avtalet om att Mats Krönlein ville avyttra aktier är riktigt. Han vet dock inte när avsikten var att Mats Krönlein skulle återinvestera vinsterna i Cefour. Dejan Shabacker har i förhör i hovrätten vidhållit att Mats Krönlein i maj månad 2013 bad honom om hjälp att avyttra 60 miljoner aktier men uppgett att syftet med aktieförsäljningen var att kunna investera i Stocktic. Skälet till att Dejan Shabacker skulle sälja aktierna var dels att Mats Krönlein inte ville skicka signaler till marknaden och övriga aktieägare om att han sålde aktier och dels skattetekniska skäl. Avsikten var att Stocktic skulle förfoga över aktierna till dess att det var dags för beskattning. I polisförhör har Dejan Shabacker uppgett att överenskommelsen också innebar att aktierna skulle säljas när aktiekursen var ca 27-28 öre. I juni eller juli månad ville Mats Krönlein ersätta incitamentsavtalet med aktielåneavtalet. Stelios Zikontalas har uppgett att aktielåneavtalet trädde i incitamentsavtalets ställe. Utöver de tilltalades uppgifter har hovrätten tagit del av bl.a. sms-konversation mellan de tilltalade och anteckningar gjorda av Stelios Zikontalas. Av dessa uppgifter framgår bl.a. följande. Innan aktierna fördes över till Dejan Shabacker den 19 juni 2013 hade han och Mats Krönlein en rad kontakter där Dejan Shabacker bl.a. skrivit att han ska hjälpa Mats Krönlein och att han förbereder en gameplan. Den 16 maj 2013 skrev Dejan Shabacker till Mats Krönlein Du har hjälpt mig det är min plikt att hjälpa dig och indirekt oss. Av det sms som tingsrätten hänvisat till på s. 41 i domen, framgår att Mats Krönlein varit i kontakt med Anna May Wester, företrädare för Capillum Holding AB (Capillum), angående köp av en större post aktier i Cefour. Dejan Shabacker svarade att hon är korkad som gör det hon gör när bättre case väntar runt hörnan. Mats Krönlein svarade att han höll med, att de skulle starta processen inom kort och att han var 100 % redo. Den 29 maj 2013 meddelade Dejan Shabacker Mats Krönlein att de
13 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 ska kicka i gång den 14 juni och att Zisis (Stelios Zikontalas bror) skulle stolpa upp pappersexercisen. Som ovan angivits skapades incitamentsavtalet den 31 maj 2013. Detta avtal är, som åklagarna påtalat, det enda avtal som är skapat före aktieöverföringen och innan aktiehandeln inleddes. De tilltalade träffades den 14 juni 2013 och senare på kvällen tackade Mats Krönlein Dejan Shabacker för hans grandiosa masterplan samt meddelade Dejan Shabacker att aktierna skulle föras till hans privata depåkonto. Mats Krönlein svarade att han skulle börja föra över 30 miljoner aktier. Dagen innan aktierna överfördes bad Dejan Shabacker Mats Krönlein att i stället överföra 50-60 miljoner aktier eftersom han skulle vara i Kroatien under ett par veckor och ville att full flex skulle råda. Samma dag som Mats Krönlein överförde aktierna den 19 juni 2013 tackade han Dejan Shabacker i ett sms för att du hjälper mig med detta. Under maj och juni månader hade Mats Krönlein och Dejan Shabacker sms-kontakt där de uttryckte irritation över att Anna May Wester sålde aktier i Cefour och att hon därigenom skrämmer småttingarna som börjat röra på sig. Mellan Mats Krönlein och Dejan Shabacker finns också sms som handlar om att sälja godis till barnen och innehåller frågan Vem tror du tar godiset?. Ett alternativ som hovrätten har att pröva är Mats Krönleins och Dejan Shabackers invändning om att sms-meddelandena avsåg det uppdrag som de menar att Dejan Shabacker fått att för Cefours räkning arbeta med införsäljning av vinglas på Balkan. Mats Krönlein har till exempel i hovrätten förklarat att med sälja godis till barnen menas att nu ska vi sälja vin också. Hovrätten noterar att Mats Krönlein i tingsrätten, på samma fråga om vad uttrycket betydde, svarade att det syftade på pengar som skulle levereras till Stocktic. Samma dag som Dejan Shabacker började köpa aktier i Cefour skickade han ett sms till Mats Krönlein med texten The journey has started. Från försvarets sida har hävdats att skrivningen syftar på Dejan Shabackers resa till Kroatien. Hovrätten konstaterar att sms:et skickades den 10 juli och Dejan Shabackers resa till Kroatien påbörjades först den 12 juli 2013. Dejan Shabacker har å sin sida förklarat att skrivningen syftar bl.a. på arbetet med att bygga värden i Cefour och det arbete som utförts av Plusgruppen.
14 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 Hovrätten ifrågasätter inte att Dejan Shabacker kan ha haft ett uppdrag att arbeta med införsäljning av vinglas på Balkan eller att Plusgruppen anlitats för vissa reklamåtgärder. Att vissa kontakter mellan Mats Krönlein och Dejan Shabacker avsett sådana frågor innebär inte enligt hovrättens mening att de inte samtidigt kan ha haft den överenskommelse som åklagarna påstått. Enligt hovrättens uppfattning talar delar av den sms-konversation som förevarit mellan Mats Krönlein och Dejan Shabacker sammantaget med betydande styrka för att de haft ett avtal som innebar att aktierna i Cefour skulle köpas och säljas för Mats Krönleins räkning. Om det i stället varit som Mats Krönlein påstått, att fråga enbart varit om ett aktielån till Dejan Shabacker, kan hans eget engagemang i Anna May Westers aktiehandel svårligen förklaras. Härutöver anser hovrätten att vissa av Stelios Zikontalas anteckningar också talar för att de tilltalade träffat en överenskommelse i enlighet med vad som framgår av incitamentavtalet. Av en notering framgår att Mats Krönlein skulle frigöra 15 miljoner kr som inlåning till Stocktic och om det sker till 0,30, 0,45 eller annat så borde han vara nöjd samt att målet var 27 miljoner kr. Enligt hovrättens mening är dessa anteckningar väl förenliga med vad som står i incitamentsavtalet. I sms-konversation mellan Dejan Shabacker och Stelios Zikontalas talas också om att belopp i storleksordningen 15-20 miljoner kr ska tillföras Stocktic. Det finns i Stelios Zikontalas anteckningar uppgifter om vinstfördelning etc. som synes utgå från en försäljning av 60 miljoner aktier. Även om det finns flera omständigheter som med styrka talar för att aktielåneavtalet är en efterhandskonstruktion som tillskapats som svar på Aktietorgets frågor, delar hovrätten tingsrättens bedömning att den frågan inte har avgörande betydelse utan det centrala är att en överenskommelse träffats som innebar att Cefour-aktier skulle säljas efter en kursuppgång. Den oklarhet som finns om vid vilken tidpunkt aktielåneavtalet har skapats i Stelios Zikontalas dator spelar därför, enligt hovrättens uppfattning, mindre roll.
15 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 Delar av den chat-konversation som förts mellan de tilltalade kan, som tingsrätten också påtalat, tolkas på olika sätt. Hovrätten finner dock vid en sammanvägd bedömning av de tilltalades utsagor, deras faktiska agerande och sms-konversationen, som får visst stöd av Stelios Zikontalas anteckningar, att det är styrkt att en överenskommelse träffats mellan Mats Krönlein och Dejan Shabacker om försäljning av aktier i Cefour för Mats Krönleins/KA:s räkning. Mot bakgrund av vad som angetts under denna punkt finner hovrätten också, lika med tingsrätten, att överföringen av fem miljoner kr till Dejan Shabacker skett bl.a. i syfte att denne skulle köpa aktier i Cefour. 4. Förvärv av 16 557 960 aktier i Cefour Hovrätten gör ingen annan bedömning än den tingsrätten gjort på s. 43 i domen och finner att Dejan Shabackers aktieköp skett gemensamt och i samförstånd mellan honom och Mats Krönlein. ---------------- Hovrättens bedömningar under punkterna 1-4 innebär sammanfattningsvis att hovrätten funnit styrkt att Mats Krönlein och Dejan Shabacker gemensamt och i samförstånd har kommit överens om och genomfört att pengar och 60 miljoner aktier överförts till Dejan Shabacker i syfte att denne dels skulle förvärva ytterligare aktier i Cefour och dels, efter en kursuppgång, avyttra såväl de förvärvade som överförda aktierna. Hovrätten återkommer till frågan om Stelios Zikontalas medverkan under en särskild rubrik och även till frågan om handlandet kan anses utgöra del i en brottsplan. Hovrätten övergår till bedömningen av om de uppgifter i de pressmeddelanden som är i fråga har varit vilseledande och om de lämnats i syfte att påverka aktiepriset. Utgångspunkten vid bedömningen är att det är Cefours styrelse som ansvarar för att de uppgifter som lämnas i pressmeddelandena är riktiga. Hovrätten vill redan nu understryka att den rådgivande roll som Aktietorget kan ha i vissa frågor inte kan medföra ett ansvar för riktigheten av de uppgifter som lämnas i ett pressmeddelande. Inte heller kan det faktum att pressmeddelandena kom att publiceras
16 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 utan reaktion från Aktietorget eller att frågor ställts till Cefours företrädare som dessa kan ha ansett sig skyldiga att besvara genom pressmeddelandena, inverka på den straffrättsliga bedömning som hovrätten ska göra. ---------------- 5. Pressmeddelandet den 22 juli 2013 Åklagarna har påstått att de tilltalade lämnat vilseledande uppgifter i pressmeddelandet genom att felaktigt påstå; a) att Cefour skrivit ett letter of intent med en kroatisk livsmedelskedja som avsett försäljning av Easy Wine Glass i deras 1 100 butiker, b) att Cefour tecknat en avsiktsförklaring med en ledande aktör i dryckesbranschen, med en dominerande roll på eventmarknaden i Kroatien och Serbien-Montenegro, samt c) att Cefours partnerföretag accepterat en affärsmodell som bygger på vinstdelning. Mats Krönlein har vidgått att pressmeddelandet innehåller två felaktigheter, nämligen att ett letter of intent skrivits och att en avsiktsförklaring tecknats. Han menar att det varit fråga om muntliga avtal och att avtalens form saknar betydelse så länge det rör sig om riktiga uppgifter. Dejan Shabacker har uppgett att han inte sett pressmeddelandet innan det skickades ut och inte har något med textens utformning att göra. Han har förklarat att han endast förmedlat visst innehåll i texten till Mats Krönlein och att han inte ingått några avsiktsförklaringar för Cefours räkning. Tingsrätten har under samma rubrik som denna redogjort för de tilltalades uppgifter även såvitt avser omständigheter som legat till grund för vad som anges i pressmeddelandet av den 30 juli 2013 och som främst är att hänföra till diskussionerna med Renato Ispan angående ett eventuellt förvärv av aktierna i Cefour. De uppgifter som redovisas på s. 44 och 48 i domen har däremot direkt bäring på omständigheterna runt pressmeddelandet av den 22 juli 2013. Hovrätten hänvisar till tingsrättens dom i dessa delar.
17 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 När det gäller den första ifrågasatta delen av pressmeddelandet, som hovrätten beskrivit under a) ovan, har Mats Krönlein uppgett att han informerats av Dejan Shabacker att en överenskommelse träffats med en livsmedelskedja som hette Konzum och som skulle sälja Cefours produkter men att han inte fick lämna ut namnet på denna. Uppgiften om att Konzum hade 1 100 butiker tog han fram via internet tillsammans med Mikael Bergholts, som var med när pressmeddelandet skrevs. Dejan Shabacker har som nämnts ovan sagt att han enbart förmedlade uppgiften om att det fanns ett intresse från en kroatisk livsmedelskedja men inte att någon överenskommelse ingåtts. Mikael Bergholts uppgifter i hovrätten skiljer sig i viss mån från de uppgifter han lämnade i tingsrätten. I förhör där uppgav Mikael Bergholts att han fått all information om vad som kom att skrivas i pressmeddelandet från Mats Krönlein och att han inte visste vad den kroatiska livsmedelskedjan hette. När Mikael Bergholts hördes i hovrätten berättade han att han överhört ett samtal den 19 juli 2013 mellan Mats Krönlein och Dejan Shabacker där Dejan Shabacker uttryckte sig positivt om arbetet som han utförde i Balkan men att han själv inte uppfattade alla detaljer utöver att det fanns ett avtal med en livsmedelskedja. När det gäller uppgiften om Konzum och antal butiker uppgav han att Dejan Shabacker informerade om att intressenten var den största eller näst största livsmedelskedjan i Kroatien och att han själv använde den upplysningen för att få fram Konzums namn via internet. Mikael Bergholts kunde inte svara på om Dejan Shabacker talade om ett letter of intent men han uppgav att han uppfattade att det fanns ett färdigt avtal. I polisförhör uppgav Mikael Bergholts att han under helgen 19-20 juli 2013 informerats av Mats Krönlein om det letter of intent som anges i pressmeddelandet. När det gäller nästa led i pressmeddelande, b) ovan, har Mats Krönlein förklarat att avsiktsförklaringen var muntlig, att det bolag som avsågs var Viking Skandinavija och att informationen lämnades av Dejan Shabacker samt att samarbetet avsåg försäljning via en vinvagn. Det tredje ledet, c) ovan, syftar enligt Mats Krönlein på samarbetet enligt b) och partnerföretaget är samma som aktören, dvs. Viking Skandinavija. Mats Krönlein och
18 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 Dejan Shabacker har i vaga ordalag och utan full samstämmighet förklarat att den vinstdelningsmodell som avses baseras på försäljningspriset på vinglasen. Det är ostridigt att något letter of intent eller någon avsiktsförklaring med ett kroatiskt bolag aldrig ingåtts skriftligen. Det finns inte heller någonting som tyder på att några muntliga avtal träffats. Det står också klart att Dejan Shabacker, som tingsrätten redogjort för på s. 49 i domen, inte hade fullmakt eller annan behörighet att ingå något avtal för Cefours räkning och att Dejan Shabacker och Mats Krönlein måste ha insett detta. De uppgifter som lämnats i pressmeddelandet måste uppfattas så att två avtal med två olika aktörer var mycket nära förestående. Stycke två i meddelandet anger att en förutsättning för samarbetet var att partnerföretaget accepterade en viss affärsmodell. Skrivningen ger närmast intryck av att ett avtal redan har träffats även om det i stycke ett talas om en avsiktsförklaring. Pressmeddelandet innehåller, utöver felaktiga uppgifter, dessutom flera preciserade uppgifter som sammantagna får anses som missvisande och vilseledande. Av de uppgifter som redogjorts för ovan får det anses klarlagt att Mats Krönlein och Dejan Shabacker insett att uppgifterna var vilseledande. Dejan Shabackers insyn i utformningen av pressmeddelandet framgår av sms-konversationen av den 11 juli 2013 som enligt hovrättens uppfattning måste avse det aktuella pressmeddelandet. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att informationen lämnats i syfte att påverka priset på Cefour aktierna. De uppgifter som Elif Härkönen lämnat i utlåtande och i förhör i hovrätten leder inte till någon annan bedömning, särskilt som hon framhållit att felaktiga uppgifter alltid är vilseledande. 6-7. Uppgifter lämnade till styrelsen, huvudaktieägare och företrädare för Aktietorget Hovrätten hänvisar i dessa delar till den redogörelse som tingsrätten gjort på s. 50-53 i domen. 7. Pressmeddelandet av den 30 juli 2013 Enligt åklagarna har de tilltalade lämnat vilseledande uppgifter i pressmeddelandet genom att felaktigt påstå bl.a. att ett kroatiskt industribolag förberedde ett bud på Cefour och att en budnivå på 40-45 öre motsvarande en viss bolagsvärdering
19 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 diskuterades. Av stycke två i pressmeddelandet framgår bl.a. att den indikativa budnivån om 40-45 öre var förankrad hos de två huvudaktieägarna, KA och Capillum, att dessa var positiva till budnivån samt att de ansåg värderingen rimlig. Mats Krönlein och Dejan Shabacker har i huvudsak hävdat att uppgifterna i pressmeddelandet var riktiga och att meddelandet var föranlett av den läckagerisk som gjorde att handeln med aktien stoppades. Deras närmare uppgifter har redovisats av tingsrätten på s. 44-45 och 54-55 i domen. Innan hovrätten tar ställning till riktigheten av de uppgifter som lämnats i pressmeddelandet prövar hovrätten invändningen om att publiceringen av detta skedde som en följd av en läckagerisk. Dagen efter pressmeddelandet av den 22 juli 2013 skickade Dejan Shabacker ett sms till Mats Krönlein där han bl.a. skrev att the stock is in play och med innebörd att det var viktigt att inte tappa farten. Dagarna innan Mats Krönlein kontaktade Aktietorget inför handelsstoppet hade han och Dejan Shabacker, som tingsrätten angett på s. 57 i domen, chatt-konversation som handlade om att information skulle lämnas till Anna May Wester. Av denna framgår bl. a. att Dejan Shabacker lämnade instruktioner till Mats Krönlein om vad han skulle säga till Anna May Wester och att detta är det enda som är kvar att göra i dag och överhuvudtaget innan upplösningen. Mats Krönlein bekräftade till Dejan Shabacker att han pumpat Anna May Wester med information. Av sms-meddelandena och Anna May Westers uppgifter framgår att hon fick information av Mats Krönlein om de påstådda uppköpsplanerna innan mailet till henne och styrelsen skickades den 28 juli 2013. Mats Krönlein har förklarat att han inte litade på Anna May Wester och att han därför upplevde att det fanns risk för läckage. Mats Krönleins uppgift i denna del motsägs av de uppgifter han lämnat i kontakter med Michael Bergholts den 28 juli 2013. Mikael Bergholts hade fått information om att någon köpt 10 miljoner aktier i Cefour varvid Mats Krönlein, som svar på Mikael Bergholts funderingar avseende detta, svarade att det var köparna av bolaget som tankade aktier. I sammanhanget ska påtalas att Dejan Shabacker vid aktuell tidpunkt köpt ett stort antal Cefour-aktier.
20 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 2015-04-29 B 1465-14 Enligt hovrättens mening finns det ingenting som talar för att det fanns någon läckagerisk överhuvudtaget och det är uppenbart att Mats Krönlein och Dejan Shabacker, som tingsrätten funnit, sökt skapa intrycket av en sådan risk genom eget agerande. Hovrätten delar därför tingsrättens bedömning att syftet med att kontakta Aktietorget den 29 juli 2013 var att stoppa handeln med aktierna i Cefour. Detta framgår också av ett sms där Dejan Shabacker redan den 26 juli 2013 uppmanat Mats Krönlein att meddela Anna May Wester om att handeln skulle komma att stoppas under nästkommande vecka. När det sedan gäller frågan om de uppgifter som lämnats i pressmeddelandet den 30 juli 2013 varit vilseledande och lämnats i syfte att påverka aktiekursen gör hovrätten följande bedömning. Lika med tingsrätten finner hovrätten att ett samarbete väl kan ha diskuterats med Renato Ispan. Det står dock klart att innehållet i dessa samtal inte speglar de uppgifter som publicerades i pressmeddelandet. Tingsrätten har på s. 46-47 och 55 redogjort för Renato Ispans uppgifter. Utifrån dessa anser hovrätten det visat att någon budnivå eller bolagsvärdering på i pressmeddelandet angivna nivåer inte diskuterats närmare. Tvärtom har Renato Ispan tydligt berättat att han inte diskuterar pris innan en finansiell due diligence genomförts. Det framgår vidare av Anna May Westers uppgifter att varken budnivån eller värderingen var förankrad hos Capillum. I tingsrätten uppgav hon att budnivån inte diskuterats och att hon inte framfört att värderingen var rimlig. Anna May Wester har i hovrätten vidhållit detta men tillstått att Capillum självklart skulle ha sett det som positivt om man fått ett bud på aktierna enligt den nivå som angavs. Även om det i pressmeddelandet talas om en indikativ budnivå och att ett bud förbereds som ska följas av en formell due diligence, anser hovrätten, i likhet med tingsrätten, att uppgifterna sammantagna och sedda i sitt sammanhang är vilseledande samt att publiceringen av dessa skett uppsåtligen. Hovrätten delar också tingsrättens bedömning om att informationen lämnats i syfte att påverka priset. I sammanhanget beaktar hovrätten Torsten Örtengrens uppgift om att pressmeddelandet ger intryck av att parterna förhandlat klart och att detta påverkar aktiekursen.