P-märkning av byggprodukter

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel 063 Byggsystem för takkonstruktioner och taktäckning Maj 2012

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1 Allmänt 4 2 Avsedd användning 5 3 P-märkning byggsystem 7 3.1 Allmänt 7 3.1.1 Översiktlig bedömning 7 3.1.2 Ansökan och certifiering 7 3.1.3 Tillhörande handling 7 3.2 Typprovning och tekniska krav på system 8 3.2.1 Fukt 8 3.2.2 Bärförmåga, stadga och beständighet 12 3.2.3 Brand 12 3.2.4 Lufttäthet 12 3.2.5 Värmeisolering 13 3.2.6 Ljudisolering 13 3.3 Tekniska krav på komponenter 13 3.3.1 Taktäckningsmaterial 14 3.3.2 Takavvattning 15 3.3.3 Värmeisolering 15 3.3.4 Tätskikt/spärrskikt/tätningar 15 3.3.5 Infästningar 18 3.3.6 Reglar/profiler 19 3.3.7 Stommaterial 20 3.3.8 Tilläggskrav 21 4 P-märkning platsbyggande 22 4.1 Allmänt 22 4.1.1 Ansökan och certifiering för entreprenörer 22 4.2 Entreprenörens egenkontroll 22 4.2.1 Kvalitetsmanual 23 4.2.2 Utbildning 23 4.2.3 Konstruktionsstyrning 23 4.2.4 Kontraktsgenomgång 23 4.2.5 Platsbyggande/montage 24 4.2.6 Egenkontroll under platsbyggande/montage 24 4.2.7 Tillverkarförsäkran 24 4.2.8 Dokumentstyrning 25 4.2.9 Inköp och mottagningskontroll 25 4.2.10 Hantering av avvikande produkter 25 4.2.11 Korrigerande åtgärder 25 4.2.12 Hantering och förvaring 25 4.3 Övervakande kontroll 26 4.3.1 Allmänt 26 4.3.2 Kontrollbesök hos entreprenören 26 4.3.3 Kontroll av montage och objekt 26 4.3.4 Rapportering 27 Bilaga 1. Tillämpliga krav och referenser 28 Bilaga 2. Tänk på detta 29

12062 3 Förord Certifieringsregler beskriver villkor för certifiering av byggprodukter genom SP Certifiering/SITAC. De utgörs dels av produktspecifika och dels av allmänna regler (Certifieringsregel 000 Allmänt). Certifieringsreglerna bygger på gällande standarder men kan framöver revideras, t ex för anpassning till europeiska eller internationella standarder. Revidering kan också bli aktuell om nya föreskrifter införs eller som en följd av erfarenheterna av certifieringsreglernas tillämpning. Vid behov av preciseringar eller kompletteringar av reglerna revideras reglerna och publiceras på SPs hemsida. Certifieringsregel 063, Byggsystem för takkonstruktioner och taktäckning, är fastställd av enhetschefen för SP Certifiering/SP SITAC. Maj 2012 Lennart Månsson Enhetschef SP Certifiering

4 1 Allmänt Denna certifieringsregel omfattar teknisk information för byggsystem för takkonstruktioner och taktäckningar (även skikt i tak). Reglerna omfattar både byggsystem och platsbyggande eller tillverkning enligt, Kapitel 4: Kapitel 5: P-märkning byggsystem (systemhållare), med tekniska krav P-märkning platsbyggande (entreprenör), med krav på kvalitetssäkring Reglerna har utarbetats av SP och remiss har gått till intressenter i branschen. I de fall där text saknas under rubriker eller att komponentrubriker saknas så har inte regler fastställts ännu. P-märkning av den färdiga taktäckningen eller takkonstruktionen kräver att det arbetet utförs av en entreprenör som är certifierad för aktuellt system. Behovet av detta är tydligare ju mer komplexa eller känsliga konstruktionerna är medan det är mindre nödvändigt exempelvis i samband med montage av skikt som inte har en väsentlig funktion för att hindra vatteninträngning. För att kunna åberopa P-märkt taktäckning eller P-märkt takkonstruktion för en byggnad så ska byggsystemet och platsbyggandet uppfylla dessa regler. En takkonstruktion är ofta uppbyggd i flera skikt och varje skikt skulle kunna vara ett specifikt fabrikat av byggsystem som tillsammans med flera fabrikat av byggsystem utgör en hel takkonstruktion.

5 2 Avsedd användning Dessa certifieringsregler är tillämpliga för byggsystem såsom taktäckning och hela takkonstruktioner eller skikt av takkonstruktioner. Det går t.ex. att P-märka: Hel takkonstruktion Taktäckningssystem Underlagstakssystem Underlagstäckningssystem Luft- och ångspärrsystem Takkonstruktion eller bärande stomme Applikationen är byggnader såsom bostäder, skolor, kontor och lokaler om inget annat anges i certifikatet. Byggsystemet ska kunna användas vid nyproduktion och renovering av byggnader enligt de anvisningar som framgår av tillhörande handling om inget annat anges i certifikatet. P-märkt byggsystem avser konstruktionen och dess anslutningsdetaljer för avsedd användning. Exempel på anslutningar kan vara vid: Avloppsluftning Infästning av taktäckning, isolering, läkt Gavelsprång Infästning av antenn Infästning av stegar, bryggor, snörasskydd Infästning av hängränna Insektsnät Inklädnad vid takfot Ränna Skorsten Takanslutning mitt på yttervägg Takavlopp (utvändig och invändig) Takfot Takfönster Takkupa Taklucka Ventilationsöppning vid taknock Ventilationsöppning vid takfot Vindskiva Ventilationskanal Ventiler Yttervägg Övriga I de fall flera anslutningsdetaljer är lika så räcker det att en av dem ingår i provningsobjektet. Om andra typer av anslutningsdetaljer ska användas i byggsystemet så måste de också verifieras. Observera att de flesta varianter av taktäckning, takkonstruktioner och skikt ska kunna omfattas av dessa regler vilket innebär att reglerna kan komma att kompletteras efterhand. Taksäkerhet ingår inte i reglerna (vilket anges tydligt i certifikat och ska anges monteringsanvisning) förutom det som finns med under respektive produkt. Takkonstruktionen ska vara utformad så att det går att göra infästningar för takskyddsanordningar.

6 Livslängden hos systemet och dess ingående komponenter förväntas vara minst 25 år om inget annat anges i certifikatet. Dessutom förväntas 50 års livslängd för icke utbytbara delar om inget annat anges i certifikatet, se beskrivning av livslängd i EOTA GD 002-003. För bärande konstruktioner i livslängdsklass 4, enligt EKS, i säkerhetsklass 2 eller 3 gäller 100 år för byggnadsverksdelar som inte är åtkomliga för inspektion och underhåll.

7 3 P-märkning byggsystem 3.1 Allmänt Detta kapitel beskriver krav som ska ställas på byggsystem med avseende på avsedd användning. Allmänna regler vad gäller ansökning, övervakande kontroll och övriga villkor återfinns i CR000 - generella certifieringsregler för certifiering av produkter. Alla ingående komponenter (material) ska vara egenskapsverifierade med avseende på avsedd användning. Grundläggande krav i dessa regler är PBL, BBR och EKS, se bilaga 1. Därtill kan systemhållaren ha egna tilläggskrav. Innan certifikat kan utfärdas görs en omfattande granskning och att funktionsverifiering gjorts av byggsystemet samt att en kontroll av dess ingående material är egenskapsverifierade och uppfyller krav. 3.1.1 Översiktlig bedömning För den som avser att göra en ansökan så kan en översiktlig bedömning av byggsystemet beställas före ansökan. En översiktlig bedömning av byggsystemet kan fungera som informations- och diskussionsunderlag inför ansökan. 3.1.2 Ansökan och certifiering Ansökan om certifiering ska ske skriftligen och information om ansökan m m återfinns i CR 000. Efter att ansökan (dokument av systemet biläggs ansökan) har registrerats kan certifieringsförfarandet påbörjas. I ett inledande granskningsförfarande ska byggsystemet definieras med avseende på användning, omfattning, funktion, tillverkarens anvisningar m m Därefter ska nödvändig verifiering ske eller finnas genom provning, beräkning, fältmätning och klimatsimulering i laboratorium enligt nedan. I bilaga 2 finns en Tänk på detta lista som ska beaktas i tillämpliga delar. I samband med att vi upprättar ett inledande granskningsdokument så tas också en checklista fram för certifieringsprocessen. När kraven har uppfyllts utfärdas certifikatet/p-märkningen. En förteckning över certifierade byggsystem hålls aktuell på SP SITACs hemsida. 3.1.3 Tillhörande handling Tillhörande handling biläggs certifikatet och ska innehålla alla nödvändiga och lämpliga uppgifter som berör byggsystemet. Detta är åtminstone projekteringsanvisningar, konstruktionsritningar, detaljritningar, monteringsanvisningar, egenkontroll vid montage, ingående produkter och dess egenskapsdata. Dessutom ska det finnas råd för drift och underhåll. Det ska också framgå att det är endast certifierad entreprenör, se kapitel 5, som kan utfärda tillverkarförsäkran det vill säga P-märket för färdigt objekt.

8 3.2 Typprovning och tekniska krav på system 3.2.1 Fukt 3.2.1.1 Regntäthet För tak där vattenansamling eller uppdämning inte ska kunna ske verifieras enligt följande underkapitel. För tak där det finns risk för vattenansamling eller uppdämning ska verifieras enligt kapitel 3.2.1.2 Vattentäthet. Konstruktionen får inte utsättas för fukt som medför risk för fukt- och mögelskador samt betydande korrosionsskador. Verifiering av detta görs med lämpliga provningsmetoder, se nedan. Taktäckningens slagregnstäthet inklusive anslutningar mot takdetaljer verifieras enligt nedanstående metoder för tak där inte vattenansamling ska kunna ske. Underlagstakets regntäthet inklusive anslutningar mot takdetaljer verifieras enligt nedanstående metoder för tak där inte vattenansamling ska kunna ske. Exempelruta Det ställs olika krav på taktäckningssystemet beroende på underlagstakssystemets uppvisade kravnivå och vice versa, se tabellerna i detta avsnitt. Dessutom provas varje skikt var för sig. Om taktäckningssystemet exempelvis (system a) endast klarar 0 Pa tryckskillnad vid slagregn så ska det skrivas in i certifieringsbevis och tillhörande handling att det ska kombineras med ett underlagstakssystem som är tätt vid 600 Pa tryckskillnad och slagregn och att underlagstakssystemet ska uppfylla dessa regler, CR 063. Dock kan taktäckningssystemet certifieras enskilt men behöver kombineras med ett certifierat underlagstakssystem samt att montaget görs av certifierad entreprenör för att platsbyggandet ska kunna bli P-märkt. Motsvarande gäller således för underlagstakssystem. Om underlagstaket förutsätter underlag av fuktkänsligt material eller att underlagstaket har avgörande betydelse för fukttillståndet i takkonstruktionen så ska fuktberäkningar uppvisas, se kapitel 4.2.1.4, för avsedda konstruktioner. Detta innebär till exempel att underlagstak som ska läggas på fuktkänsligt material eller underlagstak som ska medge uttorkning ska fuktberäknas för tänkt användning. Om ett taktäckningssystem är tätt för slagregn vid 900 Pa tryckskillnad så ställs det inget krav på underlagstak under förutsättning att konstruktionen är inspekterbar eller att konstruktionen inte är direkt fuktkänslig. Behovet av underlagstak med avseende på regntäthet utgår i detta fall. 3.2.1.1.1 Taktäckning med takpannor Av tabellen framgår en kravindelning av system för taktäckning (takpannor) och underlagstak där inte vattenansamling ska kunna ske. Det är möjligt att välja andra kombinationer med högre krav.

9 System a) Taktäckning med underlagstak b) Taktäckning med underlagstak c) Taktäckning med 2 underlagstak d) Taktäckning med 2 underlagstak Taktäckning provmetod 3 FprCEN/TR 15601 eller SPmetod 4928 om relevant. Underlagstak enligt SP-metod 4928 Varje skikt provas separat. Varje skikt provas separat. Varje skikt provas separat. Varje skikt provas separat. Krav Taktäckning tät vid 0 Pa enligt SP-metod 4928. Underlagstak tätt vid 600 Pa. Taktäckning tät efter alternativ B och D enligt 3 FprCEN/TR 15601. Underlagstak tätt vid 300 Pa. Taktäckning tät efter alternativ A, B, C och D enligt 3 FprCEN/TR 15601. Underlagstak tätt vid 100 Pa. Taktäckning tät efter alternativ C (med regn från D) enligt 3 FprCEN/TR 15601. Underlagstak tätt vid 0 Pa. 2 Väderskydd används innan taktäckning annars krav på tät efter 300 Pa. 3 Provningen utökas med följande om taktäckningen är fuktsugande: Provtiden för den högsta tryckskillnaden ska vara 60 minuter. FprCEN/TR 15601 (Taktäckning utsätts för regn och vind i en vindtunnel eller motsvarande). SPmetod 4928 (Taktäckning med anslutningsdetaljer utsätts för slagregn och pulserande tryckskillnader). 3.2.1.1.2 Övriga taktäckningar och underlagstak Tabellen omfattar taktäckningar och underlagstak där inte vattenansamling ska kunna ske. I tabellen finns olika system beroende på ställda krav på regntäthet för respektive skikt. Tabellen ska täcka in de flesta typer av taktäckningar varför man väljer det system som är lämpligast eller en annan kombination med högre krav. Provningsmetod System Krav SP-metod 4928 e) Taktäckning med underlagstak f) Taktäckning med 2 underlagstak g) Taktäckning med underlagstak h) Taktäckning med 2 underlagstak i) Varje skikt provas separat. Varje skikt provas separat Varje skikt provas separat. Varje skikt provas separat. Taktäckning tät vid första steget, alltså vid 0 Pa. Underlagstak tätt vid 600 Pa. Taktäckning tät vid 300 Pa. Underlagstak tätt vid 100 Pa. Taktäckning tät vid 100 Pa. Underlagstak tätt vid 300 Pa. Taktäckning tät vid 600 Pa. Underlagstak tätt vid 0 Pa. 1 Taktäckning Varje skikt provas separat. Taktäckning tät vid 900 Pa. j) Underlagstak Provas separat Tätt vid vald nivå (t.ex. 0, 100, 300, 600 Pa) samt att krav på taktäckning enligt ovan ska anges i bl.a. underlagstakets monteringsanvisning. 1 Fuktkänsliga takkonstruktioner där yttertaket inte är inspekterbart underifrån ska vara försett med ett underlagstak. 2 Väderskydd används innan taktäckning annars krav på tätt vid 300 Pa.

10 Om taktäckningen består av flera lager för att få det tätt så ska de tillsammans ses som ett tätt skikt. Om underlagstak består av flera lager för att få det tätt så ska de tillsammans ses som ett tätt skikt. Om konstruktionsdelen ska vara dränerande (utan ventilering i det skiktet) i ett särskilt skikt så ska mängden kvarvarande vatten utredas om vattenmängden kan utgöra en risk för skador. Kvarvarande mängd verifieras enligt ASTM E 2273-03 (modifierad). Den dränerande funktionen över tiden bör säkerställas. 3.2.1.2 Vattentäthet För tak där det finns risk för vattenansamling eller uppdämning ska verifieras enligt detta kapitel. Konstruktionen får inte utsättas för sådana fukttillstånd att det finns risk för fukt- och mögelskador samt betydande korrosionsskador. Verifiering av detta görs med lämpliga provningsmetoder. Vattentäta skikt inklusive vanligt förekommande anslutningar mot takdetaljer verifieras enligt SP-metod 4929 (Taktäckning med anslutningsdetaljer utsätts för vattenpelare). Gäller framförallt för tak med risk för att vatten ansamlas/däms upp så att vattentryck eller vattenpelare kan uppstå. I tabellen nedan redovisas en indelning av system beroende på ställda krav på vattentäthet för respektive skikt. System Provningsmetod SP-metod 4929 Krav k) 1 Taktäckning Provas Tätt efter 6 dygn när den är utsatt för 90 mm vattenpelare. Taktäckning tät efter 6 dygn när den är utsatt för minst l) Taktäckning med underlagstalagstak tätt efter 6 dygn och 90 mm vattenpelare. Under- Varje skikt provas separat. utsatt för 60 mm vattenpelare. 1 Fuktkänsliga takkonstruktioner där yttertaket inte är inspekterbart underifrån ska vara försett med ett underlagstak. Om taktäckningen består av flera lager för att få det tätt så ska de tillsammans ses som ett tätt skikt. Om underlagstaket består av flera lager (för att få det tätt) så ska de tillsammans ses som ett tätt skikt. Om vatten riskerar att ansamlas mellan lagren så ska dess eventuella betydelse undersökas. Om konstruktionen ska vara dränerande vid ett särskilt skikt (utan ventilering i det skiktet) så ska mängden kvarvarande vatten utredas i provningen om vattenmängden kan utgöra en risk för skador. Verifieras enligt ASTM E 2273-03 (modifierad). Kvarvarande vatten efter avslutat test får ej orsaka vattentryck/vattenpelare vilket innebär att vattenansamlingar skall undvikas. Den dränerande funktionen över tiden ska säkerställas.

11 3.2.1.3 Takavvattning Dimensioneringsprinciper för takavvattning bör redovisas om relevant. Verifieras enligt SS824031. 3.2.1.4 Fuktberäkning Fuktberäkning ska baseras på takets eller takkonstruktionens avsedda användning och utföras enligt EN 15026 eller likvärdigt om beräkning anses relevant. Alla ingående material skall klara förväntad fuktbelastning. Högsta tillåtna fukttillstånd med varaktighet och temperatur för ingående material får inte överskridas utifrån beräkningsresultat. Den värsta startperioden ska väljas och motiveras. De mest kritiska snittet/en, väderstreck och med och utan skuggning ska verifieras samt att val av dessa ska motiveras. Takkonstruktion ska fuktsäkerhetsprojekteras för förväntad fuktbelastning såsom byggfukt, eventuellt fuktkonvektionen om undertryck inte kan säkerställas, extra fuktlast på 65 g/m 2 per månad under oktober-mars för bruksskedet om relevant, uteklimat för mest utsatt ort, spridning av fukt i konstruktionen/utrymmet mellan olika taksidor och t ex i långa ventilationsspalter samt kvarvarande vatten i dränerande spalter/-material. För inneklimat väljs normal belastning enligt standard EN 15026 utifrån avsedd användning. Större fuktbelastning kan väljas beroende på avsedd användning. Om det finns utrymme med tillfälligt högre fuktbelastning ska det beaktas. Fuktsugande/fukthållande taktäckningsmaterial, ströläkt m m ska beaktas om relevant. Tak med särskilda begränsningar t.ex. takkonstruktioner som kräver solbelysning för att fungera ur fuktsynpunkt ska märkas tydligt i handlingar och gärna synligt på tak samt bör delges byggnadsnämnden. Kondens i fuktokänsliga takkonstruktioner får inte leda till takdropp eller att fukt ackumuleras i konstruktionen med risk för problem. Om det finns dränerande spalter/-material som inte är ventilerade ska ackumulerad vattenmängd användas utifrån provningsresultat. Dimensionering och ev. mätning av luftomsättning i ventilationsspalter/- utrymmen bör göras eller så väljs det sämsta relevanta fallet som beaktas i beräkning. 3.2.1.5 Ytterligare verifiering av fukttillstånd m.m. Saknas tillräcklig verifiering av systemet och konstruktionen eller att funktionen är komplicerad att verifiera annat än med fuktmätningar i fält eller med klimatsimulering i laboratorium så görs detta. Dessutom kan det bli aktuellt att göra en inledande studie och följa upp luftomsättning i ventilerade spalter och ventilerade utrymmen i tillämpbara fall. 3.2.1.6 Uppföljning av fuktförhållanden i fält Referensobjekt följs upp med kontinuerlig fukt- och temperaturmätning under minst 24 månader för att kontrollera förväntad funktion. Uppföljningen kan göras efter att systemcertifikatet har utfärdats.

12 3.2.2 Bärförmåga, stadga och beständighet Taksystemet skall dimensioneras med hänsyn till bärförmåga, stadga och beständighet enligt EKS. Tillverkaren skall redovisa en beskrivning av systemet och dess komponenter. Om systemet endast är en del av takkonstruktionen skall beskrivningen även omfatta systemets infästning till den bärande konstruktionen. Tillverkaren ska redovisa en dimensioneringsmodell, alternativt låta prova konstruktionen, som beaktar de laster som taksystemet utsätts för. Vid varje enskilt objekt ska det kontrolleras att erforderliga dimensioneringskontroller som är aktuella enligt EKS utförs av konstruktören. Denna rutin ska vara tydligt angiven i systemhandlingar. Det ska vara möjligt att fästa taksäkerhetsanordningar med tillräcklig bärförmåga på taket. Redovisning ska ske i tillhörande handlingar. 3.2.3 Brand Skydd mot brandspridning till brandcell belägen högre än ett intilliggande tak ska upprätthållas enligt BBR 5:536. Takkonstruktionen kan vid särskilda fall behöva uppfylla krav för dess brandavskiljande och bärande funktion. Egenskap Klassifikationsstandard Krav Brandavskiljande och bärande funktion EN 13501-2 REI60 Om vinds- och underlagstaksutrymmen ingår i systemet så kan det krävas verifikation av brandavskiljningar enligt rådstext till BBR 5:535. Takbeklädnader skall vara verifierade enligt metoder angivna i punkt 3.3.1.1. 3.2.4 Lufttäthet Lufttätheten är betydelsefull framförallt med avseende på termisk komfort, energianvändning, fuktkonvektion och att det inte sker ofrivillig ventilation eller lufttransport mellan olika konstruktionsdelar. Utvändig lufttäthet kan få betydelse om värmeisoleringen i takkonstruktionen är luftgenomsläpplig. Av tabellen nedan framgår vilka provningsmetoder och krav som ställs på lufttätningen. Luftläckage som inte går att detektera med t ex lufthastighetsgivare eller rök anses vara diffusa. System/konstruktion Provningsmetod Krav Luftspärrsystem Vindskyddssystem SP-metod 4359 (EN 12114 och ASTM E2357-05) SP-metod 4359 (EN 12114 och ASTM E2357-05) Max 0,15 l/s, m 2 vid ± 50 Pa endast diffust läckage tillåts. Max 10 l/s, m 2 vid ± 50 Pa endast diffust läckage tillåts.

13 3.2.5 Värmeisolering Generellt sett gäller att samtliga parametrar ska deklareras i förberedande syfte för att kunna utföra en U-värdesberäkning vid projektering. Om systemet utsätts för fukt, luftrörelser eller annat som kan ha mer än marginell inverkan på värmeledningsförmåga hos ingående material/luftspalt så ska dess inverkan också deklareras. Köldbryggor ska alltid beaktas om relevant. Beräkning/provning ska ske på ett typtak (utan fönster) utan inverkan av omgivande konstruktionsdelar. Detta gäller för byggsystem som omfattar hela takkonstruktionen. Konstruktion Provningsmetod Krav Takkonstruktion EN ISO 12567-1 (Provning) eller EN ISO 8990 (Provning) eller EN ISO 6946 (Beräkning) Resultat ska redovisas. Beräkning skall ske enligt metod för detaljerad beräkning. 3.2.6 Ljudisolering Krav på högsta tillåtna ljudtrycksnivå inomhus i bostäder och lokaler från trafikbuller ställs enligt BBR och ljudklassningsstandarderna SS 25267 och SS 25268. Grundkravet är ljudklass C men ofta eftersträvas högre ljudklass B och A. Kraven på komplett tak beror alltså på vilken ljudtrycksnivå man har utomhus och skall dimensioneras för det aktuella trafikslagets frekvensfördelning (spektrum) för vilken ljudklass man eftersträvar. Speciellt flygbuller skall beaktas där detta kan förekomma. Ljudtrycksnivåerna inomhus beräknas enligt SS-EN 12354-4. Exempel på spektrum för olika trafikslag redovisas i SS 25267. Observera att fönster och ventiler kan försämra ljudisoleringen avsevärt varför detta ska beaktas. Luftljudsisoleringen kan även vid behov kompletteras med uppgifter om ljudgenerering på grund av regn enligt SS-EN ISO 140-18:2006. Ljudisolering för takkonstruktionen eller underlag för projektering skall anges om konstruktionen är avsedd att bidra till den ljudisolerande förmågan. Krav på provning gäller komplett takkonstruktion. Konstruktion Provningsmetod i tillämpliga delar Krav Komplett takkonstruktion *Beräkningar EN 12354 eller Provning ISO 10140-2 Resultatet skall redovisas, projektering skall ske mot ljudklass B *Ljudklassningsstandardena SS 25267 eller SS 25268 ger dimensioneringsrekommendationer vid beräkningar samt mätning av takisolering i fält. 3.3 Tekniska krav på komponenter Produkter och komponenter som ingår i systemet eller är väsentliga för att systemets skall ha bibehållen funktion skall ha kända egenskaper som kan kontrolleras mot kravnivån för den avsedda användningen. Redovisning av alla relevanta egenskaper ska ske. Produkter och komponenter som är CE-märkta, typgodkända eller P-märkta och där alla relevanta egenskaper är verifierade och minst motsvarar kravnivån för den avsedda användningen

14 får användas. Nivån för verifikation av produkter och komponenter som inte är verifierade enligt ovan bedöms för varje enskilt fall. Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd för ett material/produkt kan hänsyn behöva tas för t ex när mögel börjar växa, när oacceptabla kemiska reaktioner sker och när ej godtagbara fuktrörelser uppstår etcetera, se kapitel 6:52 i BBR 19. Om högsta tillåtna fukttillstånd sätts till <75 % RF så utgår kravet av verifiering för material och materialytor där mögel och bakterier kan växa. Om ett högre fukttillstånd ska tillåtas för material med avseende på mikrobiologisk aktivitet så ska detta verifieras t ex enligt SP-metod 4927 när detta är relevant. Skriftliga instruktioner skall finnas som innehåller erforderliga uppgifter för hur material skall användas, hanteras och lagras på byggplatsen. En byggvarudeklaration med disposition och uppbyggnad enligt Byggsektorns Kretsloppsråds Byggvarudeklarationer skall finnas för aktuella produkter. 3.3.1 Taktäckningsmaterial 3.3.1.1 Takbeklädnad Takbeklädnad skall utföras av material som uppfyller kraven enligt relevanta standarder, se exempel nedan. Taktäckning såsom enlags bitumen, plast- och gummibaserade taktäckningssystem. P-märkning och krav enligt CR 001 och ETAG 006. Falsad plåt, icke bärande, krav och provningsmetoder enligt SS-EN 14783. Profilerad plåt, bärande, SS-EN 1993-1-3 (Eurokod 3) med svenska tillämpningar enligt EKS Avdelning E, SS 271112 m fl. Självbärande plåt: SS-EN 14782:2006 Takprodukter Självbärande plåt för taktäckning och väggbeklädnad Krav och provningsmetoder Betongtakpannor, krav enligt SS-EN 490, m fl. Tegeltakpannor, definitioner och krav enligt SS-EN 1304, m fl. Solpaneler, allmänna krav enligt SS-EN 12975-1, m fl. Övriga kompletteras efter behov. Åldrings- och korrosionsbeständighet hos metallbaserade produkter se kapitel 3.3.5.3 Fästelement av stål och metall. 3.3.1.2 Underlagstäckning Underlagstäckning avsedd som underlag för överläggsplattor/-skivor, plan plåt eller formskuren papp. P-märkning eller CE-märkning med krav enligt CR 009. Typer: Konventionell underlagspapp (YAM 2000, YAP 2200, YEP 2500) Andra produkter 3.3.1.3 Underlagstak Flexibla underlagstak. P-märkning eller CE-märkning med krav enligt CR 128. Se kapitel 3.4.3.2 Byggskivor CR 008. P-märkning eller CE-märkning med krav enligt CR 008.

15 3.3.1.4 Bärande underlag för underlagstäckning Lös råspont bör vara av gran med tjocklek enligt HUS-AMA, 90-95 % skarpkantad. En sida hyvlad och en egaliserad eller finsågad. Skarvas över stöd, med förskjutna skarvar. Byggskivor CR 008 skall vara av kvalitén roofing grade enligt EN 12871. Råspontluckor skall ha gällande produktgodkännande. 3.3.2 Takavvattning Förslag på metoder som kan bli aktuella vid verifiering t ex rännkrokar för hängrännor EN 1462, hängrännor och tillbehör av PVC-U EN 607, hängrännor och stuprör av metall EN 612. 3.3.2.1 Plåtdetaljer Väderbeständighet (sol) på lackerade plåtar verifieras enligt ISO 4892-2 i 3000 timmar med avseende på kulörförändring. Krav på kulörförändring är förslagsvis 4 på en gråskala enligt ISO 105A02, vilket motsvarar en ΔE på 1,7 ± 0,3 (CIELAB värden, ISO 7724). Krav: ΔE på <1,7. Flagning utvärderas under korrosionsprovning enligt ISO 11997-1 metod B (samma provningsmetod som för fästelement), med krav ingen flagning (0 enligt ISO 4628-6), ingen blåbildning (0 enligt ISO 4628-2), rostgrad Ri0 enligt ISO 4628-3 och sprickbildning 0 enligt ISO 4628-4. Korrosionsprovning görs på en plåt med repa. Se också kapitel 4.3.5.3 Fästelement av stål och metall i tillämpliga delar. 3.3.3 Värmeisolering CE-märkning enligt gällande produktstandard eller likvärdigt. Verifiering och krav enligt t ex EN 13162-13171, så som lambda-värde, hygroskopiska egenskaper, ånggenomsläpplighet, luftflödesmotstånd, mögelbenägenhet och sättning. Redovisa alla relevanta egenskaper. Livslängd ska verifieras om relevant. Isolering med lösullsprodukter skall utföras av behörig installatör som är ansluten till ett kontrollsystem, antingen Beslut om tillverkningskontroll eller Behörig lösull. För båda systemen gäller att SP ska utföra tredjepartskontrollen. Vindavledare och avstängare på vindsbjälklag, isolerade med lösull, skall bestå av fuktsäkert och formbeständigt material så att dess funktion bibehålls. 3.3.4 Tätskikt/spärrskikt/tätningar 3.3.4.1 Vätskebaserade tätskikt (utvändigt primärt tätskikt) CE-märkning enligt ETAG 005, climate category M, working life category W3 som motsvarar 25 år. Om W2 (motsvarar 10 år) väljs så ska begränsad livslängd framgå tydligt i monteringsanvisning och i certifikat.

16 3.3.4.2 Vätskebaserade tätskikt/rollade tätskikt (utvändigt sekundärt tätskikt) Tätskikt som placeras i eller i yttre delen av takkonstruktionen ska bl.a. förhindra att nederbörd och kondens tränger in till fuktkänsliga delar. Verifiering av egenskaper görs i tillämpliga delar. Provning av egenskap Provningsmetod Krav Vattenånggenomgångs motstånd Vattentäthet (provningen utförs också på åldrade provkroppar) Täthet efter rörelser i underlaget Dragbelastning (provningen utförs också på åldrade provkroppar) Täthet efter rörelser i underlaget Skjuvbelastning (provningen utförs också på åldrade provkroppar) Beständighet mot alkalitet (cementbaserade underlag) Åldringsbeständighet EN ISO12572, Annex E Undersökningar skall utföras vid både intervallet 100 75 % och 93 50 % RF vid 23 C. SP-metod 4365 Med användande av 60 mm vattenpelare och en provtid av 28 dygn. Värde deklareras för både intervallet 100 75 % och 93 50 % RF vid 23 C Underlag som tätskiktet appliceras på vid provning måste specificeras. Ingen vattengenomträngning dvs. inget färgomslag hos fuktindikatorpapper. SP-metod 2495 Båda proven skall vara täta efter 2 mm dragbelastning (större rörelse kan bli aktuell om relevant) SP-metod 2495 Båda proven skall vara täta efter 2 mm skjuvbelastning (större rörelse kan bli aktuell om relevant) Provningen utförs med provkropparna ensidigt exponerade för mättad kalciumhydroxidlösning (ph 12) vid 50 C under 13 veckor. Därefter bestäms vidhäftning mellan tätskikt och skivmaterial enligt principen i EN 14891. Vidhäftning skall bestämmas på både åldrat och icke åldrat material. Krav: Max 20 % förändring av vidhäftning mellan underlag och tätskikt på oåldrat och åldrat tätskikt. Dock minst 0,3 MPa för åldrat och oåldrat material. Åldring simuleras före Vattentäthet och Täthet efter rörelser enligt ovan. Åldringen utförs i 75 C och 50 % RF i 100 dygn. 3.3.4.3 Flexibla spärrskikt Flexibla spärrskikt avser homogena eller sammansatta filmer och folier-, gummi- eller bitumenbaserat material vars uppgift är att förhindra/bromsa transport av fukt och luft. T ex fuktspärr, luft- och ångspärrar, luft- och ångbromsar och vindskydd. Material Provningsmetod Krav Se ovan P-märkning CR 128 P-märkning CR 128

17 3.3.4.4 Skarvmaterial för flexibla spärrskikt Skarvmaterial avser typerna skarvband, skarvmassa och tejp som är avsedda att användas ihop med flexibla spärrskikt. Åldring och provning utförs för att kontrollera att skarven i det flexibla spärrskiktets funktion fungerar och inte försämras under den tid som skarven ska fungera. Material Provningsmetod Krav Se ovan P-märkning CR 031 P-märkning CR 031 3.3.4.5 Polymera material som inte omfattas av övriga rubriker Åldringsbeständighet motsvarande relevant klimat. Verifiering av UV-beständighet, hållfasthet och rörelseförmåga görs om det är relevant. 3.3.4.6 Tätningslister (av gummi) Verifiering enligt ISO 3934. Om materialet/produkten ska kunna utsättas för solljus tilllämpas klass X003001 och om inte tillämpas klass X003002. 3.3.4.7 Fogmassa Fogmassor verifieras och klassas enligt EN ISO 11600. Utöver detta ska verifiering ske enligt rekommenderat provningsmoment nedan. Klassning enligt ISO 11600 (Construction sealants F): Class 25, 20 eller 12,5 (% rörelse) är förmågan att ta upp rörelser och väljs efter förväntade rörelser runt fogen. 25 och 20 rekommenderas generellt. Subclass: LM low modulus eller HM high modulus, väljs efter applikation. Detta är fogens mjukhet. Massan skall vara av elastisk typ (Code E). Exempel på beteckning enligt klassningssystemet: ISO 11600-F-25HM. Det kan även förekomma tillägg efter vilka underlag massan kan appliceras på. Det skall finnas information om vilka underlag massan är utprovad för. Det skall även finnas information om massan skall användas i kombination med en primer och i så fall för vilka underlag, samt hur olika ytor skall rengöras innan applicering. De generella kraven för byggfogmassor återfinns i Tabell 3 i ISO 11600. Den innehåller ett antal funktionella krav såsom elasticitet och tålighet mot vatten och tillfälligt förhöjda temperaturer. ISO 11600 har dock inga krav på långtidsbeständighet eller adhesionsförmåga mot olika byggmaterial. Det senare kan utprovas genom att alla provningsmoment i ISO 11600 utförs med de aktuella byggmaterialen i konstruktionen. Alternativt kan det utvärderas enligt SP-metod 4372. Fogmassan skall vara utprovad att fungera vid fogning mot alla aktuella material i konstruktionen. Även långtidsbeständighet skall utvärderas enligt SP-metod 4372. Adhesion mot cementprodukter betraktas som en långtidsegenskap p.g.a. den tuffa kemiska miljön och utvärderas separat. Följande kan säkerställas med SP-metod 4372:

18 Långtidsbeständighet (25 år) mot termisk och oxidativ nedbrytning (obligatoriskt). Alternativ finns för 50 år. Långtidsbeständighet i fuktig miljö (vid fogning utanför tätskikt) UV-beständighet (om fogen kommer att exponeras för solljus) Långtidsbeständighet vid fogning mot färsk betong och andra cementprodukter Adhesionsförmåga mot olika byggmaterial (utöver cementprodukter) Långtidsbeständighet vid fogning mot färsk betong ersätter och inkluderar Långtidsbeständighet i fuktig miljö. 3.3.4.8 Fogband, expanderande fogband Se kapitel 3.3.4.4 och 3.3.4.7 i tillämpliga delar. 3.3.4.9 Anslutningsband Verifiering enligt kapitel 3.3.4.7 Fogmassa eller 3.3.4.4 Skarvmaterial för flexibla spärrskikt i tillämpliga delar. Dessutom ska vattentäthet verifieras om det är relevant. 3.3.4.10 Fogskum Fogskum av typen enkomponents polyuretan verifieras enligt SP-metod 2474. 3.3.4.11 Brandspridningsstopp Bör verifieras för avsett sätt. Åldringsbeständighet ska beaktas om det är relevant. 3.3.5 Infästningar 3.3.5.1 Lim Verifieras enligt lämplig metod. 3.3.5.2 Infästningar av polymera material Hållfasthet: Beständighet: Se kapitel 3.3.5.3 Fästelement av stål och metall. För infästningar av polymera material skall åldringsbeständigheten vara verifierad enligt ETAG 006 punkt 5.3.7.2 (torr miljö). Beständighet för ljusutsatta detaljer, fuktig miljö eller andra kemiska miljöer verifieras på relevant sätt. 3.3.5.3 Fästelement av stål och metall Hållfasthet: Fästdon som används för infästning av systemet skall ha verifierade hållfasthetsegenskaper. Korrosionsbeständighet: Fästdonens korrosionsskydd skall verifieras och skall vara anpassat till den miljö där fästdonen skall placeras. Skador vid skruvning/spikning ska beaktas. Fästelement i stål med oorganiska ytbeläggningar kontrolleras enligt den metodik som finns angiven i NORDTEST-metoden NT MAT 003. Metoden utgörs av cyklisk korro-

19 sionsprovning enligt standard ISO 11997-1 Metod B samt bestämning av korrosivitetsklass genom exponering av kuponger av referensmaterial enligt ISO 9226. Den korrosivitetsklass som en viss produkt uppvisar i testet svarar mot 15 års motståndskraft mot korrosion i en viss miljö. Detta betyder att en högre klass måste väljas för att motsvara 25 år. I tabellen nedan finns en beskrivning av de olika korrosivitetsklasserna enligt EN ISO 12944-2:1998 samt miljöexempel. Korrosivitetsklass Miljöns Exempel på typiska miljöer korrosivitet Utomhus Inomhus C1 Mycket liten - Uppvärmda utrymmen med torr luft och obetydliga mängder föroreningar, t ex kontor, affärer, skolor, hotell. C2 Liten Atmosfärer med låga halter luftföroreningar. Lantliga områden. Icke uppvärmda utrymmen med växlande temperatur och fuktighet. Låg frekvens av fuktkondensation och låg halt luftföroreningar, t ex sporthallar, C3 Måttlig Atmosfärer med viss mängd salt eller måttliga mängder luftföroreningar. Stadsområden och lätt industrialiserade områden. Områden med visst inflytande från kusten. C4 Stor Atmosfärer med måttlig mängd salt eller påtagliga mängder luftföroreningar. Industri och kustområden. C5-I C5-M Mycket stor (Industriell) Mycket stor (Marin) 3.3.6 Reglar/profiler 3.3.6.1 Stålprofiler Industriella områden med hög luftfuktighet och aggressiv atmosfär. Kust- och offshoreområden med stor mängd salt i luften. Se kapitel 3.3.5.3 Fästelement av stål och metall. lagerlokaler. Utrymmen med måttlig fuktighet och viss mängd luftföroreningar från produktionsprocesser, t ex bryggerier, mejerier, tvätterier, uppvärmda ishallar. Utrymmen med hög fuktighet och stor mängd luftföroreningar från produktionsprocesser, t ex kemiska industrier, simhallar, skeppsvarv, ej uppvärmda ishallar. Utrymmen med nästan permanent fuktkondensation och stor mängd luftföroreningar. Utrymmen med nästan permanent fuktkondensation och stor mängd luftföroreningar. Hållfasthet: Stålprofiler som används för upphängning av systemet skall ha en verifierad hållfasthet. Vid vindbelastade konstruktioner beaktas risken för genomdragning av fästdonens skallar. Verifieringen kan ske genom provning eller beräkning. Korrosionsbeständighet: Stålprofilernas korrosionsskydd skall redovisas och skall vara anpassat till den miljö där de skall placeras. Stålprofiler som används i väderskyddad miljö t ex luftspalt skall ha ett korrosionsskydd.

20 3.3.7 Stommaterial Dimensionering ska utföras enligt EKS. 3.3.7.1 Betong Exempel på produktstandarder: SS-EN 13670:2009 Betongkonstruktioner - Utförande SS-EN 13369:2004 Förtillverkade betongprodukter - Gemensamma regler SS-EN 1168:2005+A3:2011 Förtillverkade betongprodukter - Håldäcksplattor SS-EN 13224:2011 Utgåva 2 Förtillverkade betongprodukter - Bjälklags- och takelement med T- eller TT-tvärsnitt SS-EN 13225:2004 Förtillverkade betongprodukter - Balkar och pelare SS-EN 13693:2004+A1:2009 Förtillverkade betongprodukter - Speciellt utformade takelement SS-EN 13747:2005+A2:2010 Förtillverkade betongprodukter - Plattbärlagselement SS-EN 15037-1:2008 Förtillverkade betongprodukter - Bjälklagssystem, balk och block - Del 1: Balkar SS-EN 15037-2:2009+A1:2011 Förtillverkade betongprodukter - Bjälklagssystem, balk och block - Del 2: Betongblock Kritiskt fukttillstånd med avseende på mikrobiologisk aktivitet verifieras t ex enligt SPmetod 2899 modifierad (relativ fuktighet väljs för avsedd användning), om detta är relevant. 3.3.7.2 Lättbetong Verifiering enligt SS-EN 12602:2008 Fabrikstillverkade element av autoklaverad lättbetong. 3.3.7.3 Stål och aluminium SS-EN 1090-1:2009 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 1: Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav SS-EN 1090-2:2008+A1:2011 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 2: Stålkonstruktioner SS-EN 1090-3:2008 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 3: Aluminiumkonstruktioner 3.3.7.4 Tunnplåtskonstruktioner SS-EN 1090-1:2009 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 1: Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav SS-EN 1090-2:2008+A1:2011 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 2: Stålkonstruktioner SS-EN 1090-3:2008 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 3: Aluminiumkonstruktioner

21 3.3.7.5 Samverkanskonstruktioner i stål och betong SS-EN 1090-1:2009 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 1: Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav SS-EN 1090-2:2008+A1:2011 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 2: Stålkonstruktioner 3.3.7.6 Limträ Verifiering enligt EN 14080 och SPCR 157. 3.3.7.7 Trätakstolar Verifiering enligt EN 14250 och SPCR 038. 3.3.7.8 Trä/virke Hållfasthetsklass ska redovisas och bestäms enligt EN 14081 om det är relevant för avsedd användning. Torkningskvalitet på virke får inte vara sämre än krav för avsedd användning. Fuktkvotsstandard enligt EN 14298. Virke för t ex klimatskärmen bör inte överskrida 15 % målfuktkvot under förutsättning att det uppfyller kraven i kapitel 3.2.4 Fuktberäkningar. Tryckimpregnerat virke bör inte användas om det förväntade fukttillståndet kan innebära att dålig lukt uppstår. 3.3.8 Tilläggskrav Kraven i detta avsnitt är frivilliga. Överenskommelse kan emellertid träffas om att tillämpa ett eller flera av tilläggskraven. En förutsättning för att ett godkännande av tilläggskrav skall lämnas är att funktionskrav och övriga krav enligt övriga avsnitt är uppfyllda. 3.3.8.1 Taksäkerhet Verifikationer skall vara utförda enligt SPCR 014, med anpassning till standarder enligt nedan. Följande harmoniserade standarder finns för taksäkerhetsprodukter: EN 12951 Fast monterade takstegar. EN 516 Gångbryggor, stegplattor och enkelsteg. EN 517 Infästning för säkerhetslina. 3.3.8.2 Brandskydd - 3.3.8.3 Luftljudsisolering -

22 4 P-märkning platsbyggande 4.1 Allmänt Detta kapitel innehåller regler för kvalitetssäkring av platsbyggande/montage/elementtillverkning. För att takkonstruktionen eller taktäckningen på byggnaden ska kunna bli P-märkt krävs att P-märkt byggsystem har använts och att montaget gjorts av en entreprenör som är certifierad för aktuellt system. Entreprenören ska uppfylla kraven och utfärdar märkningen på objektet. Allmänna regler vad gäller ansökning, övervakande kontroll och övriga villkor återfinns i CR000 - generella certifieringsregler för certifiering av produkter. 4.1.1 Ansökan och certifiering för entreprenörer Ansökan om certifiering skall ske skriftligen. Ansökan skall vara åtföljd av kvalitetsmanualen. Insända handlingar, kvalitetsmanualen, granskas. Därefter gör SP kontrollbesök på minst ett referensobjekt. Om granskningsresultatet och kontrollerna bedöms uppfylla kraven tecknar SP avtal om övervakande kontroll med entreprenören. Därefter kan certifikatet utfärdas av SP SITAC. En förteckning över de certifierade entreprenörena hålls aktuell på SPs hemsida. 4.2 Entreprenörens egenkontroll Entreprenören ska ha ett kvalitetssystem som omfattar rutiner enligt följande: Organisation med beslutsfattning Behörig personal och utbildningsprogram Kontroll av eventuell anlitade underleverantörer Samtliga handlingar som berör P-märkt byggsystem (tillhandahålls av systemhållare). Förutsättningar (väderskydd, ställningar, maskiner m m) Kontraktsgenomgång m m Inköp av produkter/material Arbetsinstruktioner (även instruktioner från systemhållare) Montagebeskrivning (tillhandahålls av systemhållare) Egenkontroll av tillverkningen samt kontroll av ev. underentreprenör Täthetskontroll Mottagningskontroll av material Journalföring av dokument Tillverkarförsäkran/märkning, avvikelserapporter, dagböcker på arbetsplats etc reklamationer Dokumentstyrning och arkivering av dokument

23 4.2.1 Kvalitetsmanual En person hos entreprenören skall vara utsedd som kvalitetsansvarig med befogenhet och ansvar för att kraven och kvalitetssystemets funktion uppfylls. För personal skall ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden vara definierade och kommunicerade till berörd personal inom organisationen. 4.2.2 Utbildning För att erhålla certifieringen skall ansökande entreprenör ha tillräcklig tillgång på utbildad personal. Utbildning sker lämpligtvis via systemhållare. Entreprenören skall ha tillräckligt många utbildade, godkända medarbetare inom det område tillverkning skall utföras. Arbetet skall alltid ledas/utföras av behörig personal. Omfattningen av en persons behörighet skall framgå på särskild handling och skall kunna uppvisas på byggplatsen. För upprätthållande kompetens skall fortlöpande, obligatorisk utbildning ske enligt fastställd plan. Utbildning/erfarenhetsåterföring bör genomgås varje år. 4.2.3 Konstruktionsstyrning Bygghandlingar inkluderat ritningar m m skall utarbetas för varje objekt och skall finnas tillgängliga vid byggplatsen (instruktion kan eventuellt i huvudsak bestå av en hänvisning till aktuella standardlösningar som redovisas i systemcertifikatet och tillhörande handlingar). 4.2.4 Kontraktsgenomgång En rutin för arbetsgången vid behandling av kontrakt bör vara etablerad. Rutinen behöver inte vara skriftligt dokumenterad men arbetet bör ske efter en checklista eller med hjälp av en för ändamålet upprättad blankett som minst behandlar de av följande punkter som kan vara aktuella (en förenklad rutin kan tillämpas för underleverantörer): Beställare inklusive kontaktperson och kontaktuppgifter. Förteckning över erhållna handlingar och byggnadsritningar. Typ av genomföringar och takdetaljer. Skapa förutsättningar för att kunna montera takskyddsanordningar. Material och produkter. Typ av byggsystem och takkulör. Krav avseende U-värden, brand-, ljud- eller inbrottsskyddsklass etc. Dimensioneringskontroller som är aktuella enligt EKS har utförts av konstruktören Övriga speciella tillverkningskrav eller avvikelse från standardlösning. Tidplan för leverans. Krav på byggställning och väderskydd. Lagning av förankring av byggställning i väggen. Förutsättningar för takets infästning i vägg Andra förutsättningar för platsbyggande. Pris och betalningsvillkor. Eventuellt uppföljning av fuktförhållanden.

24 Varje kontrakt skall gås igenom av tillverkaren för att säkerställa att Kraven är tillräckligt väl definierade och dokumenterade Varje krav som avviker från uppgifter i anbudet klarläggs och behandlas Tillverkaren har förmåga att uppfylla kontraktskraven Dokumentation från sådana kontraktsgenomgångar skall bevaras 4.2.5 Platsbyggande/montage Platsbyggande/montage (även elementtillverkning) skall ske under styrda och planerade förhållanden vilket bl a skall innebära att den sker enligt dokumenterade arbetsinstruktioner och övervakas och styrs på lämpligt sätt. Kriterier för godkänt utförande skall utarbetas och göras kända för tillverkningspersonal och underentreprenörer. Kriterierna skall överensstämma med handlingar som hör till P-märkt byggsystem. Arbetsinstruktioner ska utarbetas och kan innehålla: Beskrivning av arbetsgång och metoder Hänvisning till aktuella manualer, utrustningsbeskrivningar etc Beskrivning av den styrning och kontroll som skall ske Kriterier för godkänt utförande Beskrivning av befogenheter och rapporteringsvägar vid upptäckt av avvikelse Uppgifter om erforderligt krav och underhåll av utrustning och maskiner 4.2.6 Egenkontroll under platsbyggande/montage Entreprenören skall fortlöpande kontrollera att utförande överensstämmer med arbetsinstruktioner, montagebeskrivningar och ritningar. Kontrollen skall omfatta alla moment (utvecklas av systemhållare och anpassas av entreprenör). Vid varje enskilt objekt ska det kontrolleras att erforderliga grundkontroller och tilläggskontroller som är aktuella enligt EKS har utförts. Avvikelser som kan inverka negativt på systemet/produktens funktion eller beständighet skall åtgärdas. Om väsentliga avvikelser uppkommer, som inte kan åtgärdas, så får inte märkning ske. Alla avvikelser ska dokumenteras. 4.2.7 Tillverkarförsäkran Tillverkarförsäkran ska överlämnas till kund. Dessutom kan märkning ske vilket innebär att entreprenören sätter upp en skylt på objektet. Skylt/tillverkarförsäkran ska förutom P-märke även innehålla följande uppgifter: Certifikatsnummer Innehavaren av certifikatet Entreprenörens namn Objektsadress/fastighetsbeteckning/husnummer Produktnamn/typbeteckning (systemhållarens beteckning) Löp-/ordernummer alternativt datum för att säkerställa spårbarhet Datum färdigställande

25 4.2.8 Dokumentstyrning Rutiner skall vara etablerade för styrning av kvalitetsdokument. Till dessa räknas bl a Kvalitetsmanualen inklusive rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner Tillverkningsbeskrivningar samt ritningar Produktinformation från systemhållare Egenkontroll Kontroll av underentreprenörer Kontraktshandlingar Journalföring av kontrollaktiviteter som krävs i dessa regler Tillverkarförsäkran/märkning, avvikelserapporter, dagböcker på arbetsplats etc Rapporter från kontrollbesök och provning Reklamationer Dokumentstyrning Styrningen skall säkerställa att rätta utgåvor av tillämpliga dokument finns på de platser där de skall användas och förhindra oavsiktlig användning av föråldrade dokument. Alla kvalitetsdokument skall vara tydliga och kunna hänföras till aktuell produkt, order eller montage. Kvalitetsdokument skall hållas tillgängliga för SP och förvaras på sådant sätt att de lätt kan återfinnas. 4.2.9 Inköp och mottagningskontroll Entreprenören skall säkerställa att rätt produkter inköps och att inkommande produkter inte används eller behandlas förrän kontroll eller annan verifiering visar att de överensstämmer med godkänd produktbeskrivning och med specificerade krav. Mottagningskontrollen skall omfatta samliga material/produkter. 4.2.10 Hantering av avvikande produkter Det skall finnas rutiner för att upptäcka och hantera avvikande produkter. Rutinerna skall omfatta sättet för identifiering, dokumentering, beslut om slutbehandling och information till berörda instanser. Det skall vara klarlagt vilka som har befogenhet att fatta beslut om att acceptera, omarbeta eller kassera avvikande produkter samt vilka som skall informeras. Rutinen skall omfatta såväl avvikande produkter, utförande, montage, lager och reklamationer från beställare/kunder. 4.2.11 Korrigerande åtgärder Orsaken till avvikelser hos produkter eller platsbyggande/tillverkning skall undersökas och åtgärder vidtas för att förhindra upprepning. Dokumentation från internkontroll, provning och reklamationer m m skall användas som informationskällor. Resultaten av vidtagna åtgärder skall dokumenteras. 4.2.12 Hantering och förvaring Hantering och förvaring skall ske på ett planerat och styrt sätt så att skador eller försämring av produkter förhindras. Exempel på detta är att fukt, smuts och åverkan bör undvikas. Leverantörens anvisningar för hantering och förvaring skall följas.

26 4.3 Övervakande kontroll 4.3.1 Allmänt Övervakande kontroll ska verifiera att egenkontrollen fungerar på avsett sätt. SP eller det kontrollorgan som SP godkänt ska vid besök kontrollera dokumenthantering, lager, montage, utförande, journaler m.m. samt, om så krävs, göra provningar och uttag av provexemplar. Om kontrollprovning och/eller granskningen av entreprenörens eller tillverkarens/leverantörens egenkontroll ger underkännande skall orsakerna utredas. Utredningen kan resultera i förnyat kontrollbesök, omprovning eller underkännande av den fortlöpande kontrollen. Kontrollbesök genomförs en gång per år och kan ske oaviserat. 4.3.2 Kontrollbesök hos entreprenören Genomgång görs av bland annat: Företagets kvalitetssystem och organisation. Egenkontrollens genomförande. Eventuella lager och produkternas märkning. Utbildningsprogram, redovisning av utbildad och godkänd personal. Spårbarhet av dokument m.m. Lista på pågående och P-märkta objekt. Avvikelsehantering Arkivering av objektshandlingar. Rutiner för om nya detaljlösningar behövs (avvikande detaljlösningar behöver provas och godkännas av SP innan användning) 4.3.3 Kontroll av montage och objekt Varje år väljs 5 % objekt, dock minst 2-3 objekt, ut för kontroll utifrån totala antalet. Kontroll ska kunna ske av samtliga skeenden i montageprocessen. Dessutom kan ytterligare kontroller tillkomma om arbetslag eller arbetsledare utfört objekt som inte har kontrollerats inom en treårsperiod. Genomgång görs av bland annat: Hela systemet, taktäckningen och dess anslutningar mot detaljer. Att gällande komponenter använts. Pågående montage bl.a. utförande enligt handlingar, uppföljning av egenkontroll. Mottagningskontroll, lager och produkternas märkning. Arbetsledare, arbetslag och personals ansvar och befogenheter. Att montageanvisningar eller konstruktionsritningar, materialförteckning och tillverkarförsäkran lämnats till beställare. Provuttag av material och komponenter i de fall det är relevant. Provning på plats i de fall det är relevant.