Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan.

uv syd rapport 2008:34 arkeologisk Förundersökning 2008 Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan. Skåne, Trelleborgs kommun, Västra Tommarp socken, del av Ståstorp 3:1, RAÄ 34 Dnr 422-1956-2008 Nathalie Becker Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdandan. 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 010-480 82 30 Fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se 2008 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2008:34 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Omslagsbild Undersökningsområdet avgränsas av Ståstorpsån i väster. Bilden tagen mot söder. Foto: Nathalie Becker. Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

Innehåll Bakgrund och sammanfattning 5 Topografi och fornlämningar 5 Tidigare undersökningar 7 Målsättning 10 Metod och genomförande 10 Resultat 10 Analysresultat 14 Utvärdering 14 Måluppfyllelse 15 Sammanfattning och förslag till åtgärd 15 Referenser 16 Administrativa uppgifter 17 Bilagor 18 Bilaga 1. Anläggningstabell 18 Bilaga 2. Fyndtabell 19 Bilaga 3. Resultat av vedart- och 14 C-ananlys 19

Häljarp l Lundåkrabukten Hofterup Saxån Kävlinge Eslöv Löddeköpinge Furulund Lödde å Kävlingeån Bjärred LUND S Sandby Lommabukten Krankesjön Lomma Dalby Staffanstorp Veberöd MALMÖ Bara Genarp Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Sege å Svedala Fjällfotasjön Vellinge Börringesjön Skurup Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen TRELLEBORG 0 5 10 15 km Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för förundersökningen markerad med en cirkel. Skala 1:250 000 4 Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan.

Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan. Nathalie Becker Bakgrund och sammanfattning En arkeologisk förundersökning har utförts i Västra Tommarps socken, belägen i västra utkanten av Trelleborg stad i södra Skåne (Fig. 1). Anledningen till undersökningen är att Trelleborgs kommun har för avsikt att exploatera delar av fastigheten Ståstorp 3:1. Undersökningen grundade sig på resultaten från en arkeologisk utredning som genomfördes i 2003. Trelleborgs kommun avsåg nu att gå vidare med planläggning för handel inom aktuellt område. Planområdet har emellertid utvidgats norrut, där arkeologisk utredning ej genomförts. Sammanlagt uppgår planområdet till ca 52 700 m 2 och av dessa är det ca 15 000 m2 i den norra delen som ej är utredd. Vid den tidigare utredning som gjordes i form av en ytinventering och en sökschaktsgrävning framkom boplatslämningar på ungefär 10 000 m 2 av det då ansökta planområdet, RAÄ 34 (V Tommarps sn). Inom detta område fanns även innan utredningen en fyndplats registrerad i fornminnesregistret som bl.a. innehöll en kärnyxa och ett mejselämne. I den tillkomna ytan i norr drogs sökschakt medan det på den södra delen togs upp 4 st lite större ytor. Totalt undersöktes drygt 600 m 2 och 330 löpmeter. I den norra delens sökschakt påträffades endast ett stolphål av förhistorisk karaktär samt ett i modern tid igenfyllt dike efter en tidigare fastighetsgräns. I övrigt anträffades enbart störningar av modernt slag så som dräneringar och avfallsgropar. I den södra delen påträffades boplatslämningar så som stolphål, härdar, gropar och kulturlager. Dessa tolkades som dels rester efter en delvis bortodlad mellan- och senneolitisk boplats på höjdryggen i öster, dels som yngre förhistoriska aktiviteter i anslutning till Ståstorpsån i väster. Trots resterna av de konstaterade förhistoriska aktiviteterna inom planområdet så blir den samlade bedömningen att lämningarna inte är av den digniteten som motiverar ett fortsatt vetenskapligt arbete. Inget antikvariskt intresse kvarstår således. Topografi och fornlämningar Det planerade exploateringsområdet är beläget i utkanten av Trelleborgs västra stadsdelar, i utkanten på villaområdet Prästahejdan (Fig. 2). Det nu aktuella planområdet utgörs av åkermark. Topografiskt utmärks området av en mindre nord-sydlig höjdrygg belägen på 5 me- Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdandan. 5

39 21:1 20:1 22:1 27:1 28:1 17:1 Västra Tommarp 18:1-2 31:1 31:1 29:1 16:1 4:1 12:1 Tågarp 13:1 15:1 12:1 11:1 19:1 45:1 9:1 8:1 6:1 10:1 Ståstorp Ståstorpsån 35:1 11:1 Västervång 41 39 47:1 46:1 Albäcksån 48:1 13:1 4:1 14:1 5:1 Persåker 38:1 15:1 18:1 33:1 7:1 Väster Jär 34:1 13:1 2:2 2:1 2:2 Trelleborg 28:1 19:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, linje Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Fig. 2. Utdrag ur Fastighetskartan, blad 1C8f & 1C8g, med det planerade exploateringsområdet och registrerade fornlämningar markerade. Skala 1: 20 000. 6 Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan.

terskurvan över havet, som sträcker sig genom exploateringsområdet i näst intill nord sydlig riktning. Höjdryggen delar också upp området i två delar där den nordöstra delen sluttar relativ kraftigt nedåt och är till största delen låglänt och delvis vattensjukt, medan den sydvästra delen mer svagt planar ut från höjdryggen och ansluter till den ursprungliga större strandslätten i söder och väster. Ståstorpsån markerar exploateringsområdets västra gräns. Avståndet till Östersjöns strand åt söder är ca 1 km. Jordarten utgörs här huvudsakligen av moränlera som ställvis kan vara tämligen sandig. På Arrhenius fosfatkarta från 1934 kan man se att fosfatvärdena är något förhöjda i området. Omkring 400 m söder och sydväst om området har det tidigare, enligt skånska rekognosceringskartan, funnits sanka områden i anslutning till Albäcksån. Dessa områden är sedan flera år utfyllda och nu till stora delar upptagna av industribyggnader. Trakten norr och väster om Trelleborg är rik på registrerade fornlämningar (se fig. 2). De domineras av fynd i matjorden och gravhögar. Matjordsfynden utgörs av ett stort antal yxor och andra föremål och visar på att trakten varit utnyttjad från mesolitikum fram in i äldre bronsålder. Lösfynden ger en bild av bosättning och aktivitet under stenålder främst nära och längs med Ståstorpsån. Området kring Trelleborgskusten är även generellt rikt på flatmarksgravar där flera gravgrupper och gravfält finns registrerade och även undersökta. Ca 1,5 km åt sydväst i Maglarp socken ligger t.ex. Järavallen RAÄ 5, Albäcksborg RAÄ 6 och Albäcksbacken RAÄ 13, som samtliga arkeologsikt undersökta (Jacobsson 2003, se också vidare under stycket tidigare utförda undersökningar ). De medeltida byarna ligger tätt och ca 700 m norr om planområdet finns lämningar av en medeltida borg (RAÄ 11, Trelleborgs sn). Trelleborgs stads medeltida delar finns ca 1,5 km sydost om planområdet. Inom planområdets södra del fanns, även innan boplatslämningarna vid utredningen 2003 påträffades, en fyndplats med flintartefakter registrerad, (RAÄ 34, V. Tommarps sn). Dessa påträffades i samband med jordbruksarbeten och bestod av en kärnyxa, ett mejselämne samt skrapor och avslag. I nordvästra delen av planområdet, i anslutning till nuvarande gård, finns en registrerad flatmarksgrav (RAÄ 33, V. Tommarps sn). Skelettdelar lär ha påträffades i samband med grävning för en källare (eller dränering) på 1930-talet, graven täcktes över utan undersökning (FMIS). Relativt få fornlämningar är dock kända i exploateringsområdets omedelbara närhet. Omkring 300 m väster ut undersöktes tre skelettgravar 1933 (RAÄ 18, Trelleborg sn). En förmodad vikingatida vall (RAÄ 15, Trelleborg sn), ca 120 m lång och som följer gränsen mellan Trelleborgs och Västra Tommarps socken, är belägen norr om de tre skelettgravarna. En hög, hårt åtgången av plöjning, finns registrerad 300 m nordnordost om nuvarande planområde (RAÄ 35, V. Tommarps sn samt RAÄ 8, V. Vemmerlöv sn). Bronsåldershögarna som utgör ett markant inslag i landskapet ligger annars vanligen högre upp i terrängen. Tidigare undersökningar En rad undersökningar har utförts kring Trelleborg i takt med att staden vuxit. Här redogörs kortfattat för den utredning som genomfördes i mars 2003, samt för de undersökningar som i övrigt utförts i närområdet. Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdandan. 7

8 Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan. Vid utredningen 2003 undersöktes större delen av det nu planerade exploateringsområdet. Resultatet visade på förekomst av under mark dolda boplatslämningar i form av stolphål, härdar och gropar. Vid den inledande ytinventeringen återfanns också bearbetade flintartefakter på höjdryggen. Matjordskiktet var dock betydligt tunnare här och jorderosion samt modern jordbearbetning kan förmodas gått hårt åt boplatslämningar på krönläget. De bevarade anläggningarna koncentrerade sig till höjdryggens västra sluttning och den sydvästra flackare delen av planområdet (Fig. 3), och omfattade ca 10 000 m 2. Ett stolphål som undersöktes visade på ett välbevarat djup av 0,62 m och låg under ett tjockt matjordstäcke/kolluvium på ca 0,80 m. Stolphålet hade stenskoning och innehöll en stor mängd keramik (ca 2,5 kg). Med ledning av den påträffade flintan och keramiken, kan lämningarna preliminärt dateras till yngre stenålder äldre bronsålder (Becker 2003). För omkring 10 år sedan utförde UV Syd i Lund ett flertal arkeologiska undersökningar i samband med väg- och industrianläggningar söder och väster om det nuvarande planområdet. Förutom att stora ytor redan varit bebyggda eller söndergrävda och igenfyllda med tjocka fyllnadsmassor så har ett par förhistoriska boplatser och boplatsindikationer kunnat konstateras. I samband med en utredning 1987 påträffades delar av ett långhus ca 700 m väster om nuvarande planområde (Jacobsson 1999). Vid undersökning av området 1998 och 2000 kunde man senare konstatera en väl avgränsad gård som existerat i två generationer under sen vendeltid och vikingatid (RAÄ 38, Västra Tommarps sn). Gårdens byggnader, som bestod av åtta stolpbyggda hus och två grophus, har legat på en flack förhöjning i ett övrigt svagt kuperat landskap (Jacobsson 2002a & 2002b). Under våren 2000 utreddes ett större område norr om denna gård. På denna yta kunde endast en begränsad lertäktsverksamhet, förmodligen från bronsåldern, konstateras och ledde inte till några ytterligare undersökningar (Jacobsson 2000). I samband med ett planerat tegelbruk undersöktes ytterligare ett område 2001 som låg väster om ovan nämnda gård. Inga fornlämningar eller äldre fynd påträffades, däremot noterades att området var hårt åtgånget av alvluckring och stenplockning (Jacobsson 2001). Även en äldre undersökning som finns i närområdet är av intresse i sammanhanget. Det gäller en delundersökning av fornlämningen RAÄ 13 (Trelleborg sn) som ligger ca 400 m sydost om nu aktuellt planområde. Här undersöktes delar av en boplats som av sina flintfynd har daterats till äldre stenålder (Nagmér 1982). På denna registrerade fornlämning som har en utbredning som en mindre ö avgränsad av 5 meterskurvan över havet, har även ett 40-tal skivyxor påträffats. Ca 700 m ostnordost om planområdet har delar av ett gravfält från yngre järnålder undersökts vid flera tillfällen, senast 2005 (Hellerström 2005). Sammanlagt har ca 40 gravar undersökts, men ett stort antal har sannolikt förstörts av grustäkt som bedrivits på platsen samt vid uppförande av industribyggnader på 1960- och 70-talen. Uppgifter om att ett 30-tal skelett ska ha påträffats vid grustäkt föreligger (RAÄ 2 i Trelleborgs socken). Huvuddelen av gravarna har daterats till vikingatid (Hansson 1993, s. 3, 7; Hellerström 2005, s. 4). På samma plats framkom 1990 vad som tolkas som boplatslämningar från neolitisk tid (Hansson 1993). År 2005 utförde av UV Syd en arkeologisk undersökning inom fastigheten Västervång 3:14 m.fl., belägen ca 1,5 km nordost om plan-

Ståstorpsån 5 m Markväg Grop Härd Stolphål Utredningsområde Fig. 3. Dragna schakt och påträffade anläggningar vid den arkeologiska utredningen 2003. området (Ericson & Carlie 2006). Här dokumenterades omfattande boplatslämningar med kontinuitet genom nästan hela perioden äldre bronsålder yngre järnålder. Drygt 25 hus kunde konstateras och har tolkats som spår av mellan 12 och 16 gårdslägen från sex faser (Ericson och Carlie 2006). Ett stort antal gropar fanns också på platsen, innehållande bland annat ett rikt keramikmaterial. Lämningarna var belägna på plana ytor och svaga sluttningar kring en svacka som periodvis varit sank. Hösten 2007 utreddes ytterligare en ca 30 ha stort område väster om detta område, Västervång 2:25, varvid ytterligare tre förhistoriska boplatsområden kunde lokaliseras och de fynd som Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdandan. 9

påträffades antyder en datering från såväl stenålder som järnålder (Jacobsson 2008). Ett av boplatsområdena förundersöktes våren 2008. Resultaten visar att minst två gårdslägen torde finnas inom boplatsen som utifrån stolparnas placering i husen preliminärt har dateras till äldre järnålder (Aspeborg 2008). Vid upprepade arkeologiska undersökningar inom Trelleborgs medeltida stadsområde har lämningar efter en stor vendeltida vikingatida boplats upptäckts och undersökt. Boplatsen har varit strandbunden och har av fyndmaterialet att döma åtminstone delvis varit inriktad på handel och hantverk. Under 900-talets första hälft överges bosättningen. Då uppförs istället en ringborg som emellertid lämnas åt sitt öde vid slutet av 900-talet, varpå stranden förbli obebott till dess den medeltida staden etableras under 1200-talets första hälft (Jacobsson m.fl. 1995). Målsättning Den övergripande målsättningen med förundersökningen var att fördjupa kunskapen om fornlämningen och den hade som mål att klargöra fornlämningens omfattning (utbredning), innehåll, datering och vetenskapliga potential. Markingreppen skulle också minimeras med hänsyn till möjligheten att undanta området för framtida bevarande vilket var ett mål under fältarbetet. Resultaten var avsedda att ligga till grund för länsstyrelsens fortsatta handläggning i ärendet. Metod och genomförande Förundersökningen riktade in sig på att med hjälp av grävmaskin öppna upp större sammanhängande ytor på det södra boplatsområdet. Dessa placerades bl.a. i områden med stolphål för att kunna påvisa ev. förekomst av konstruktioner, men även i områden med gropar och/eller härdar som kan vara fyndförande för att dels söka dateringar, dels få en uppfattning om bevarad materialomfattning. Som komplement till tidigare utförd utredning togs också sökschakt upp i planområdets utvidgade norra del. Matjorden banades av med hjälp av grävmaskin. Anläggningarna dokumenterades därefter med totalstation i plan och ett urval av anläggningarna undersöktes. Allt påträffat fyndmaterial samlades in för att kunna vara vägledande i samband med datering och bedömning av lämningarnas karaktär. Träkol insamlades där sedan fyra prover valdes ut för 14 C-analys. Bilddokumentation utfördes med digital fotografering. Sektionsdokumentationen gjordes för hand i skala 1:20 och den samlade digitala dokumentationen, inklusive registrering av fynd, prov, foto och anläggningar, har gjorts i dokumentationsprogrammet Intrasis. Resultat I den norra delen av planområdet, som tillkommit sedan utredningen utfördes, drogs 8 sökschakt om 334 löpmeter (Fig. 4). I den södra delen togs 4 schakt upp vilka tillsammans omfattade 614 m 2 (Fig. 5 10 Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan.

Ståstorpsån 5 m Markväg Lager Anläggningar Schakt Förundersökningsområde Fig. 4. Översikt över upptagna schakt och påträffade anläggningar i planområdet. & 6) Matjordsskiktet varierade mellan 0,3 0,4 m, men därutöver låg det ställvis, företrädesvis på låglänta ställen, kolluvier och påförda massor som gjorde att det kunde vara upp till 1,2 m ned till orörd anläggningsnivå. Totalt påträffades 54 st under mark dolda lämningar. Dessa utgjordes av 23 stolphål, 10 härdar, 9 gropar, 2 kulturlager och 10 störningar (Bilaga 1). I den norra delens sökschakt påträffades endast ett stolphål av förhistorisk karaktär samt ett i modern tid igenfyllt dike efter en tidigare fastighetsgräns. I övrigt anträffades enbart störningar av modernt slag så som dräneringar och avfallsgropar. I den södra delens västra schakt, närmast ån, låg en ansamling härdar. Det mellersta schaktet dominerades av stolphål, men ett par härdar och en grop förekom Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdandan. 11

936 493 513 576 627 534 555 598 616 650 665 682 698 729 713 921 1155 1195 797 779 829 863 748 762 1179 812 845 Grop Härd Stolphål Fig. 5. Påträffade anläggningar i de två sydvästra schakten. också. I det östra schaktet som låg i västsluttningen av höjdryggen, påträffades ett par fyndförande lager samt några gropar och ett par stolphål. I det mindre schaktet i södra områdets norra del, söder om markvägen, påträffades slutligen ett par gropar och några stolphål. Drygt hälften av alla anläggningar undersöktes. Inga konstruktioner kunde urskiljas. De torra markförhållandena gjorde arbetet dels svårgrävt, dels var fyllningarna i anläggningarna ibland svåra att urskilja från alven. Anläggningarnas djup låg på mellan 0,1 0,4 m. Av fynd påträffades endast några flintavslag (Bilaga 2). I de två lagren grävdes dels ett par rutor för hand, dels schaktades lagren igenom med maskin i söder. Det ena lagret var endast fläckvis bevarat och 12 Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan.

1286 1262 1227 1274 1248 10059 961 1023 1037 1000 975 1054 1071 10053 1096 Grop Lager Stolphål Fig. 6. Påträffade anläggningar i de två sydöstra schakten. Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdandan. 13

innehöll mycket slagen flinta så som yxtillverkningsavslag och kärnor samt föremål så som skrapor och ett nackparti till en yxa. Under detta lager låg ett mer humöst välbevarat (upp till 0,3 m tjockt) lager som innehöll rikligt med kolfragment samt keramik och enstaka slagna flintor. Keramiken var i mycket dåligt skick och var svår att få upp utan att smulas sönder (se bilaga 2). Fynden daterades preliminärt till senneolitikum, men bland anläggningarna i väst förmodas det finnas ett inslag av järnålder. Fyra kolprov skickades till analys och 14 C- datering. Analysresultat För att möjliggöra en datering av boplatslämningarna genomfördes 14 C-analyser av träkol från fyra provtagna anläggningar; en härd (A555) belägen i det västra schaktet, ett stolphål (A779) i det mellersta schaktet samt från de två lagren (A1096 & A10053) i det östra schaktet. Härden daterades till senneolitikum ((Ua-28826). Stolphålets daterades till vendeltid (Ua-28827). De båda lagren daterades till mellanneolitikum B (Ua-28828) respektive övergången fån mellanneolitikum A till B (Ua-28829). Den preliminära dateringen visade sig överensstämma väl med analysen. Lagren visade emellertid en något äldre datering än förmodat. De yngre förhistoriska aktiviteterna i väster visade sig höra till vendeltid. Emellertid så fanns även ett senneolitiskt inslag i anslutning till Ståstorpsån i väster. Resultatet från 14 C-dateringen finns i Bilaga 3. Utvärdering Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fördjupa kunskapen om fornlämningen och målet var att klargöra fornlämningens omfattning, innehåll, datering och vetenskapliga potential. Förundersökningsresultatet visade att inget framkom som förändrade den vid utredningen skattade utbredning av boplatslämningarna inom exploateringsytan. Däremot fördelade sig lämningarna i två olika kronologiska tyngdpunkter på den södra delen av området. De yngre, vendeltida, lämningarna orienterar sig till Ståstorpsån i västra delen, dock med inslag av senneolitiska aktiviteter. Avsaknaden av konstruktioner så som byggnader talar för att aktiviteterna i väst snarast varit av tillfällig art, alternativt utgör ett utkantsområde till en boplats som har sitt centrum utanför det nu undersökta området. De undersökta kulturlagerresterna, MNB, i östra delen har däremot med största sannolikhet ursprungligen hört till en mer permanent bosättning. Denna har förmodligen huvudsakligen varit belägen på höjdryggen, men är där bortodlad. Det som återstår är de lagerrester som legat i västsluttningen, under ett upp till 0,6 m tjockt påfört lager, samt några få kringliggande gropar och stolphål. Topografin har här varit mer kuperad än den idag ter sig. Schaktningen visade att lagren ligger bevarade i en svacka. Denna svacka har sedan i modern tid jämnats ut med påförda massor. Med tanke på att det i nära anslutning till undersökningsområdet finns registrerade uppgifter om och även undersökta flatmarksgravar, kunde det inte uteslutas att det inom området även skulle kunna dyka upp gravar. Spår efter något sådant har emellertid inte noterats. 14 Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan.

Måluppfyllelse Följande mål uppfylldes: Fornlämningen avgränsades Undersökningen klargjorde vilka typ av anläggningar som förekom och i vilken frekvens de uppträder. Lämningarna kunde preliminärt dateras till vendeltid och mellanneolitikum B och senneolitikum. Arbetet utfördes inom givna tids- och kostnadsramar. Sammanfattning och förslag till åtgärd Inför planläggning för handel i västra utkanten av Trelleborg stad, i södra Skåne, har en arkeologisk förundersökning genomförts sommaren 2008. En tidigare utredning (2003) hade visat att boplatslämningar fanns i den södra delen av planområdet. I den tillkomna, norra delen, av planområdet drogs sökschakt medan det i den vid utredningen konstaterade boplatsområdet, i söder, togs upp 4 lite större schaktytor. I sökschakten påträffades inget som förändrade det tidigare antagna utbredningen av boplatsområdet. Lämningarna i söder utgjordes av stolphål, härdar, gropar och kulturlager. Dessa tolkades som dels rester efter en delvis bortodlad mellan- och senneolitisk boplats vars centrum varit belägen på höjdryggen i öster, dels som vendeltida aktiviteter i anslutning till Ståstorpsån i väster. Trots resterna av de konstaterade förhistoriska aktiviteterna inom planområdet så blir den samlade bedömningen att lämningarna inte är av den digniteten som motiverar ett fortsatt vetenskapligt arbete. Inget antikvariskt intresse kvarstår således. Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdandan. 15

Referenser Aspeborg, H. 2008. Arkeologisk förundersökning. Del av Västervång 2:25 m.fl. Förhistoriska boplatslämningar. Skåne, Trelleborgs kommun, Västervång 2:25 m.fl. RAÄ 40, Trelleborgs kommun. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 2008:22. Becker, N. 2003. Boplatslämningar vid Prästahejdan. Skåne, Västra Tommarp socken, Ståstorp 3:1, RAÄ 34. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2003:6. Ericson, T. & Carlie, A. 2006. Västervång. En boplats från äldre och yngre järnålder. Arkeologisk undersökning 2005. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF) 2006:1. Fornminnesregistret (FMR), Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Hansson, M. 1993. Neolitiska boplatslämningar och vikingatida gravar. Arkeologisk för- och slutundersökning 1990. Skåne, Trelleborgs sn Västervång 2:97, (Kv Verkstaden). Riksantikvarieämbetet Byrån för Arkeologiska undersökningar Rapport. Hellerström, S. 2005. Gravar från yngre järnålder. Skåne Trelleborgs kommun, Kvarteret Verkstaden 3, RAÄ 2. Arkeologisk slutundersökning. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF) 2005:5. Jacobsson, B & Arén, E & Arén, E & Blom, KA. 1995. Trelleborgen en av Kung Harald Blåtands danska ringborgar. Lund. Jacobsson, B. 1999. Väster Jär. Skåne, Trelleborg, Väster Jär 3:4 m.fl. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Syd Rapport 1999:75-2000. Ståstorps industriområde. Skåne, Västra Tommarps socken, Ståstorp 3:1 och 6:1. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Syd Rapport 2000:76-2001. Ståstorp 3:1, Planerat tegelbruk. Skåne, Västra Tommarps socken, del av Ståstorp 3:1. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Syd Rapport 2001:32-2002a. Ståstorp en vendeltida/vikingatida gård. Skåne, Trelleborg och Västra Tommarps socken, Väster Jär 3:4 och Ståstorp 3:1. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen (DAFF) 2002:2. - 2002b. Ståstorp en gård från sen vendeltid och vikingatid. I: Mogren, M. (red.) Märkvärt, medeltida. Arkeologi ur en lång skånsk historia. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Skrifter No. 43. - 2003. Trelleborg and the Southern Plain during the Iron Age. A Study of a Coastal Area in South-West Scania, Sweden. I: Larsson, L. & Hårdh, B. Centrality Regionality. The social structure of southern Sweden during the Iron Age. Uppåkrastudier 7. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8o No. 40. Stockholm. - 2008. Arkeologisk utredning. Västervång 2:25 m.fl. Förhistoriska boplatslämningar. Skåne, Trelleborg och Västra Tommarps socknar, Västervång 2:25 m.fl. Trelleborgs kommun. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Rapport 2008:1 Nagmér, B. R. 1982. Boplatslämningar, fornlämning 13, kv Hallabacken, Trelleborg, Skåne. Arkeologisk undersökning 1977. Riksantikvarieämbetet Byrån för Arkeologiska undersökningar Rapport 1982:8. 16 Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan.

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-1956-2008. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-38000-08, 2008-07-04. Projektnummer: 10994. Undersökningstid: 18 22 augusti 2008. Projektgrupp: Nathalie Becker och Maj-lis Nilsson. Exploateringsyta: 52 700 m 2. Undersökt yta: 614 m 2 och 334 löpmeter. Fälttid: 80 timmar. Maskintid: 38 timmar, inklusive återställning. Beslutad kostnad: 179 272 SEK Slutlig kostnad: 174 894 SEK Underkonsulter: Grävmaskin - Sydschakt ekonomiska förening, Bod Ramirent, 14 C-analyser Ångströmslabboratoriet, Uppsala Universitet. Läge: Ekonomiska kartan, blad 1C8f & 1C8g, x 6142651 y 1329971. Koordinatsystem: Trelleborgs lokala. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6019,017 y 32730,031. Höjdsystem: RH 90. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 plan- och profilritning i skala 1:20 och 5 profilritningar i skala 1:20. Digitalt dokumentationsmaterial förvaras hos Riksantikvarieämbetet UV Syd i Lund, Intrasisprojekt S2008:025. Foto U nr: 3435 (5 st). Fynd: Fnr 1 9 med LUHM nr: 31847, kommer efter bearbetning att lämnas in till Lunds Universitets Historiska Museum (LUHM). Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdandan. 17

Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell 18 Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan. Id Subklass Undersökt Längd Bredd Djup Fyllningskaraktär 100 Lager Matjord Fyllningsmaterial 324 Grop 2,45 1,8 0 Mellan Silt 352 Stolphål 0,3 0,3 0 Mellan Silt Ja 368 Störning Dränering 0,7 388 Störning Dränering 1,5 399 Störning Dränering 0,25 419 Störning Avfallgrop 1 1 0 Kraftig Silt Ja 454 Stolphål Ja 0,24 0,2 0,11 Mellan Silt 476 Störning Avfallsgrop 2,75 1,8 0 Kraftig Silt 493 Härd Ja 0,8 0,8 0,12 Mellan Silt Ja 513 Härd Ja 0,78 0,7 0,1 Svag Silt 534 Härd 1,4 0,8 0 Mellan Silt Ja 555 Härd Ja 1 0,88 0,1 Mellan Silt Ja 576 Härd 1,5 1,2 0 Mellan Silt Ja 598 Stolphål Ja 0,36 0,36 0,1 Mellan Silt 616 Härd 0,9 0,35 0 Mellan Silt 627 Härd 1,2 1 0 Mellan Silt Ja 650 Stolphål Ja 0,26 0,24 0,14 Mellan Lera Ja 665 Stolphål 0,26 0,26 0 Mellan Lera 682 Stolphål 0,22 0,2 0 Mellan Lera 698 Stolphål 0,2 0,2 0 Mellan Lera 713 Stolphål Ja 0,26 0,24 0,12 Svag Sand 729 Stolphål 0,5 0,3 0 Mellan Lera 748 Stolphål 0,25 0,25 0 Mellan Silt 762 Stolphål Ja 0,28 0,28 0,18 Mellan Silt Ja 779 Stolphål Ja 0,32 0,25 0,26 Mellan Silt Ja 797 Stolphål 0,2 0,18 0 Mellan Silt 812 Stolphål 0,24 0,22 0 Mellan Silt 829 Stolphål Ja 0,26 0,26 0,1 Mellan Silt Ja 845 Stolphål 0,38 0,35 0 Mellan Silt 863 Härd Ja 1,2 1,12 0,1 Kraftig Silt Ja 921 Stolphål Ja 0,26 0,26 0,11 Mellan Lera 936 Härd 1 0,4 0 Mellan Silt 961 Grop 0,8 0,75 0 Mellan Silt 975 Grop 1 0,5 0 Svag Silt 1000 Grop Ja 1,1 0,72 0,4 Mellan Lera Ja 1023 Stolphål 0,2 0,2 0 Mellan Silt 1037 Stolphål 0,25 0,22 0 Mellan Silt 1054 Grop 1 0,72 0 Svag Silt 1071 Grop 3,4 0,72 0 Svag Silt 1096 Lager Ja 7,5 6,8 0,3 Mellan Silt Ja 1155 Härd Ja 1,22 0,5 0,17 Kraftig Silt Ja 1179 Grop 2 1,3 0 Mellan Silt Ja 1195 Stolphål 0,3 0,26 0 Mellan Silt Kol

1227 Grop Ja 1,22 0,9 0,1 Svag Silt 1248 Stolphål Ja 0,32 0,3 0,15 Mellan Silt 1262 Stolphål Ja 0,24 0,24 0 Mellan Silt 1274 Stolphål 0,22 0,22 0 Mellan Silt 1286 Grop 1,4 1 0 Svag Silt 10053 Lager Ja 11,3 7,3 0,18 Svag Silt 10059 Lager Utfyllnad 90 60 0.8 Svag Silt Bilaga 2. Fyndtabell Id Fyndnummer Material Sakord Vikt gram Antal Arkeologiskt objekt (Context) 10063 1 Keramik Kärl 385 50 1096 10064 2 Flinta Avslag/avfall 44 6 1096 10065 3 Flinta Yxa 120 1 10053 10066 4 Flinta Avslag/avfall 260 24 10053 10067 5 Flinta Avslag/avfall 2 2 513 10068 6 Flinta Avslag/avfall 1 2 779 10069 7 Flinta Avslag/avfall 1 1 555 10070 8 Keramik Kärl 1 1 1195 10071 9 Kvarts Avslag/avfall 3 1 1096 Bilaga 3. Resultat av vedart- och 14 C-ananlys Lab.nr Anl. Material Vedart 14 C-ålder BP Kal, 1 sigma Kal 2 sigma Ua-28826 555 Träkol Al 3 815±35 2300BC 2190BC (63,1%) Ua-28827 779 Träkol Al 1 375±30 640AD 670AD (68,2%) Ua-28828 1096 Träkol Al 3 960±55 2500BC 2430BC (28,8%) Ua-28829 10053 Träkol Al 4 180±40 2820BC 2740BC (37,1%) 2350BC 2130BC (88,5%) 605AD 685AD (95,4%) 2620BC 2280BC (95,4%) 2820BC 2630BC (73,3%) Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdandan. 19

UV Syds rapportserie 2008 1. Västervång 2:25 m. fl. Trelleborg och Västra Tommarps snr. AU Bengt Jacobsson 2. Ett härdområde i Påarp, Välluvs sn. AU Sven Hellerström 3. Kyrkheddinge, Nordanå och Grevie Beden. Kyrkheddenge, Burlöv, Görslöv och Nevishögs snr. AU steg 1 Tyra Ericson 4. I utkanten av S:t Jörgens Hospital. Landskrona. FU Bengt Jacobsson 5. Förhistoriska boplatslämningar vid Dalabadet. Dalköpinge sn. FU och SU Håkan Aspeborg 6. Vattenledning från Norje till Pukavik. Ysane sn. AU och FU Håkan Aspeborg 7. Hunnerup. Lund. FU Håkan Aspeborg 8. Strövelstorp 9:3 m. fl. Strövelstorps sn. AU Thomas Andersson 9. Köpingebro 8. St. Köpinge sn. AU Tyra Ericson 10. Östra Ramlösa, framtida utbyggnadsområde. Helsingborgs stad och Välluv sn. AU Thomas Andersson 11. Maglarp 24:2 Maglarps sn. AU Bengt Jacobsson 12. Utbyggnadsområde Vintrie. Bunkeflo sn. AU steg 2 Bengt Söderberg 13. Döserygg område 11:2. Håslövs sn. FU Magnus Andersson & Björn Nilsson 14. Östra Grevie, Östra Grevie sn. AU Tyra Ericson 15. Trafikplats Österleden Fältarpsvägen. Helsingborg. FU & SU Håkan Aspeborg 16. Väster om Tygelsjö. Tygelsjö sn. AU Bo Strömberg 17. Väg E6 Trelleborg Vellinge. Förhistoriska gravar samt medeltida by. FU BengtJacobsson med bidrag av Per Lagerås och Mats Riddersporre 18. Överföringslednig till Bjuv. Ekeby m.fl. socknar AU steg 1 Thomas Andersson 19. Utredning vid Karlslundsgården i Rebbelberga bytomt.rebbelberga sn. AU Katalin Schmidt Sabo 20. Hjärup 9:8 inom Hjärups gamla bytomt. Uppåkra sn. FU Katalin Schmidt Sabo 21. Västra Ingelstad 6:1. Västar Ingelstad sn. AU Håkan Aspeborg 22. Del av Västervång 2:25 m. fl. Trelleborg FU Håkan Aspeborg 23. Utbyggnadsområde 174 S Råbylund. Stora Råby sn. FU Anna Lagergren 24. Abbekås väster. Skivarps sn. AU steg 1 Bengt Jacobsson 25. Järnåldersboplatser på Kvidingefältet. Kvidinge sn. FU Annika Knarrström 20 Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan.

26. Häljarps skola. Saxtorps sn. AU Håkan Aspeborg 27. En järnåldersgård nordväst om Tygelsjö. Tygelsjö sn. FU Katalin Schmidt Sabo & Bo Strömberg 28. Detaljplan, del av Ståstorp, Trelleborg. AU steg 1 Anna Lagergren 29. Boplatslämning från äldre järnålder i Ekeby. Ekeby sn. FU Thomas Andersson 30. Spår från förhistorien i norra utkanten av Gröstorp. Järrestad sn. AU Nathalie Becker 31. Mossbystrand. Västra Nöbbelöv sn. AU Bengt Jacobsson 32. Invid Annelövs bytomt. Annelövs sn. FU Anna Lagergren 33. Gång-och cykelväg Skateholm Svarte. Ö. Vemmenhögs m.fl. socknar AU Bengt Jacobsson 34. Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdan. V Tommarps sn. FU Nathalie Becker Neolitiska boplatslämningar vid Prästahejdandan. 21