Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1
Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen Det avfallsförebyggande programmet 2
Avfallsdirektivet 2008/98/EG Beslutades hösten 2008 Avfallshierarkin lyfts fram Återvinningsmål till 2020 Nationella avfallsplaner Avfallsförebyggande program 3
Utvecklingen av mängden hushållsavfall i Göteborg 200 [ kton / å r] 150 Hushållsavfall i Göteborg 100 50 0 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 4
Vad Avfallsdirektivet behöver vi göra? Avfallshierarkin ska gälla som prioriteringsordning för avfallspolitiken och lagstiftningen (art 4) Förebyggande Förberedande för återanvändning Materialåtervinning (42%) Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning (37%) Bortskaffande, t.ex. deponering (15%)
Från avfallshantering till resurshushållning Ny nationell avfallsplan 2012-2017 6
Målgrupp Politiker och beslutsfattare Kommuner Länsstyrelser Återvinningsindustrierna Andra myndigheter Svenskt Näringsliv Konsumenter Alla som arbetar med att utveckla avfallshanteringen! 7
Övergripande syfte: minska miljöpåverkan från avfallshanteringen Uppfylla kraven i och syftet med ramdirektivet Ange inriktningen för den kommunala avfallsplaneringen Underlag för regeringen, Naturvårdsverket och andra statliga myndigheters arbete inom avfallsområdet Ange behov av prioriteringar och åtgärdsbehov bland övriga berörda aktörer 8
Delar i avfallsplanen Vision och budskap Hantering av avfall idag Analys vad är problemen, vad fungerar bra Avfallshierarkin i svensk avfallshantering generella riktlinjer Avfallsarbetet internationellt Förebyggande av avfall Prioriterade områden med mål och åtgärder 9
Ett resurseffektivt samhälle vision 2020 Framtiden ligger dold i dimslöjor. Vi ser inte. Vi vet inte. Men för ett ögonblick skingras dimman. Tag chansen! Följ med! Vi har hamnat i en stad. Det är vår med skir grönska och koltrastar som sjunger. Inga glasspapper eller plastglas rullar längs gatorna när vindarna leker mellan husen. En man kommer gående med ett par skor i handen. Skomakaren ligger runt hörnet. Det är billigare att laga saker än att köpa nya. Vi vandrar vidare och passerar ett hyreshus. Familjen J går igenom kylskåpet för att se om de har några rester som går att omvandla till en ny spännande maträtt.. När byggnader rivs källsorteras allt material. Dörrar, skåp och fönster av god kvalitet tas om hand och återanvänds. Det som inte kan användas igen återvinns till nya material. Titten in i framtiden är över. En dröm. En vision. Och en möjlig framtid. 10
Prioriterade områden 1. Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn 2. Hushållsavfall 3. Resurshushållning i livsmedelskedjan 4. Avfallsbehandling 5. Illegal export av avfall till andra länder 11
Kriterier vid val av prioriterade områden Miljöpåverkan Möjlighet till förbättring Prioriterat av aktörer Lämpligt att hantera i planen 12
För de prioriterade områdena i planen anger vi Mål Vad behöver hända Vad Naturvårdsverket kommer göra Exempel på vad övriga aktörer kan/behöver göra Goda exempel Lägesbeskrivning Konsekvenser i bilaga 13
Exempel på vad NV kommer göra Vägledning om tillämpning av miljöbalkens hänsynsregler tillsyn bygg- och rivningsavfall Utvärdera deponiskattens effekter och ev. föreslå ändringar Utvärdera effekterna NV:s handbok återvinning avfall i anläggningsarbeten Föreslå anpassning lagstiftningen så kommunerna får tydligare ansvar arbeta avfallsförebyggande Följa utvecklingen och vid behov föreslå styrmedel för ökad materialåtervinning Revidera föreskrifterna kommunal avfallsplanering Uppdatera allmänna råden rötning och kompostering Tillsynsvägledning bilskrotar Vägledning avfallsförbränningsanläggningar bör ha kontinuerlig provtagning av dioxiner och furaner Nationell handlingsplan tillsyn gränsöverskridande avfallstransporter 14
Exempel på vad andra aktörer kan göra Fastighetsägare och byggherrar: ställa tydliga kompetenskrav på rivningsinventeringen och säkerställa att resultatet från förs vidare i hela rivningsprocessen Kommunerna: Samarbeta med aktörer som tar emot begagnade produkter och erbjuda dem platser för insamling. Avfall Sverige och FTI: Ta fram robusta metoder för uppföljning av hur mycket hushållsavfall som materialåtervinns. Klädförsäljare: Ta initiativ till frivilligt producentansvar. Livsmedelsverket: Ge råd till konsumenter om hur livsmedelssvinnet kan minska Länsstyrelserna: Följa upp bilskrotarnas auktorisationer, återkalla vid behov Forsknings/kunskapsbehov: Utveckla övervakningen av organiska ämnen i avloppsfraktioner 15
Vad behöver vi göra, fortsättning: I avfallsplanen lyfter vi fram vad enskilda aktörer behöver göra för att nå målen. Dessutom krävs mycket samarbete mellan en rad aktörer; kommuner, länsstyrelser, myndigheter, näringslivet och forskarsamhället. 16
Remiss 24 oktober 84 remissvar Länsstyrelser, kommuner, myndigheter, branschorganisationer, verksamheter, forskningsinstitut, privatpersoner Remissammanställning och revidering av planen Fastställande av planen i mars Uppföljningsplan under 2012 17
Sveriges avfallsplan är ett viktigt dokument som kommer att påverkar Sveriges miljöarbete Avfallsfrågor är viktiga framtidsfrågor 18
Remissvar Upplägget i planen ger en känsla av att en ny syn på avfallsfrågorna tydligt har lyfts fram. Resultatet ökar läsarens förståelse av problemens snabba utveckling och stora omfattning, men även behovet av samarbete och de olika aktörernas eget ansvar. En förutsättning för att åtgärder genomförs och att målen blir uppfyllda (Lst i Kalmar län) 19
Det här tjänar vi på att genomföra planen! Minska avfallets mängd och farlighet Bättre ta vara på resurserna i avfallet Stoppa spridningen av farliga ämnen Generellt förbättra avfallshanteringen 20
Nationellt program för förebyggande av avfall - vad är det och varför är frågan prioriterad? 21
Utveckling av avfallsmängderna (källa Profu) [kton/år] 50000 [kton/år] 45000 40000 35000 30000 25000 20000 Hög ekonomisk tillväxt (3,8 % årlig avfallsökning) Historisk ökning 2005-2006 (3,5 % årlig avfallsökning) Miljömål Historisk ökning 1900-2000 (3 % årlig avfallsökning) Decoupling Låg ekonomisk tillväxt (2,6 % årlig avfallsökning) Historisk ökning Konj*1,28 1985-2006 (3,8 (2,5 %) % årlig avfallsökning) Kraftig lågkonjunktur 2008-2012, därefter 2,5% Konj*0,88 (2,6 %) Historisk ökning 1985-2006 (2,5 %) 15000 10000 5000 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Historisk ökning 1900-2000 (3 %) Decoupling (stagnerande avfallsmängder) Historisk ökning 2005-2006 (3,5 %) Nationellt Miljömål Kraftig lågkonjunktur 2008-2012, därefter 2,5% Avfallsmängderna beräknas fördubblas till 2030 22
Miljövinster Minskade utsläpp av växthusgaser med ca 300 000 ton CO 2 - ekvivalenter per år om mängden kommunalt avfall i Sverige blir ca 5 % lägre * Det motsvarar totala CO 2 - utsläppen från all verksamhet i en medelstor svensk stad 0,5 % av de totala utsläppen i Sverige * Forskning från forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering 23
Förebyggande av avfall Åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av a) mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd, b) den negativa påverkan på miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller c) innehållet av skadliga ämnen i material och produkter 24
Program för förebyggande Avfallsförebyggande program ska innehålla: - Mål, kvalitativa eller kvantitativa - Åtgärder för att nå målen - Indikatorer Ska syfta till att bryta sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och miljöpåverkan p.g.a. avfallsgenereringen Naturvårdsverket tar fram nationellt program till december 2013 i samarbete med Kemikalieinspektionen 25
Viktiga avfallsströmmar att börja med Matavfall Textilavfall Avfall från hushåll, t.ex. förpackningar, leksaker, elektronik Bygg- och rivningsavfall Gemensamt för dessa strömmar är att de har en stor miljöpåverkan under produktionsfasen 26
Exempel på vad kommuner kan göra Öka återanvändingen, ex kretsloppsparker som Alelyckan I Göteborg eller Returen i Sundbyberg Uppmuntra hyra, låna och samäga, ex. Lånegarderoben, leksaksbibliotek Minska matsvinnet, ex. Skolkök Minska pappersavfallet. Ex. Reklam ja tack, Gladsaxe kommun Inköp och upphandling, ex. Grön upphandling, miljöstyrningsrådet Få med hushållen, ex. Coaching (Leva Livet, Hållbara familjer) 27
Varför återanvända textil? 28
Textilflöden i Sverige Vi konsumerar 15 kg textil per person varje år 3 kg går till återanvändning 8 kg slängs i säck- och kärlavfallet 4 kg är osäkert (upplagring och ÅVC) Ingenting materialåtervinns 29
Vad är miljönyttan med återanvändning av textil Textil utgör 0,25 % av allt behandlat avfall i Sverige Enkelt att bränna med energiutvinning men... Att producera 1 kg textil ger ca 15 kg koldioxid Textil står för 2-3 % av svenskarnas konsumtions koldioxidavtryck motsvarande 730 000 bilars årliga utsläpp 30
Upp till 100 % av utsläppen vid nyproduktion dvs: 15 kg koldioxid sparad per kg textil 10-15m 3 vatten sparad per kg textil minskad försurning, övergödning och användning av gifter och kemikalier. 31
Miljönyttan Om vi jämför med biogas: Återanvändning sparar 15 kg koldioxid Biogas sparar 0,7 kg koldioxid 15 / 0,7 = 21 gånger mer... Dvs om det krävs 20 återanvända plagg för att ersätta 1 nytt är det fortfarande att föredra! Och vad hindrar oss från att göra biogas av plaggen 3 år senare? 32
Hur mycket återanvänds? 3 kg per person och år = 30 000 ton per år Hur många Hur här mycket? inne har barn? Officiellt... Oklart, men det Fler är inte än mer ett? värt för miljön att I lämna praktiken, plagg mycket till Myrorna mer... än att ge till sin syster/ bror/dotter/svåger... Vi Fick återanvänder barn nummer utan att 2 tänka enbart på nya det... kläder? 33
Förebygga att textil blir avfall Köpa kvalitet och tidlösa plagg - Kvalitetsmärkning på textil? Ändra attityder och konsumtionsmönster Underlätta för återanvändning Producentansvar? Återanvändningscertifikat? 34
Förslag från Miljömålsberedningennytt etappmål i miljömålssystemet Matavfallet ska minska med minst 20 procent till 2015 jämfört med år 2010. 35
Vad tjänar vi på det uttryckt i kronor och ören? Samhällsekonomiska nyttan ligger mellan 11-23 miljarder kronor per år om matavfallet minskar med 20 % I den samhällsekonomiska nyttan ingår både de privat- och företagsekonomiska besparingar som individer och företag gör av att minska sitt matavfall och de miljökostnader som undviks om matavfallet istället inte hade behövt produceras. Rapport 6454: Nyttan av att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan, Naturvårdsverket 2011 36
Sammanfattningsvis: Med den nationella avfallsplanen tar vi ett steg för att föra avfallet högre upp i avfallshierarkin. Med det avfallsförebyggande programmet om två år kommer vi att komma ytterligare en bit. 37
Uppströmskampanjen - Gränsöverskridande transporter av avfall Luleå 5 Mars Tillsynskampanj kopplat till gränsöverskridande avfallstransporter. http://www.naturvardsverket.se/start/om-naturvardsverket/kalendarium/ Uppstartsseminarier-Uppstromskampanjen-Lulea/ Avfallsdag Luleå 14 Mars Korta presentationer av vad som är på gång på avfallsområdet nationellt och internationellt. En särskild djupdykning i de nya avfallsreglerna inkl. svar på vanliga frågor. http://www.naturvardsverket.se/sv/start/om-naturvardsverket/kalendarium/avfallsdag-i- Lulea/ 38
Tack för mig! Christina Jonsson christina.jonsson@naturvardsverket.se