Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004



Relevanta dokument
Familjehemsplacerade barn 2004 Ämne Social omvårdnad

Tvångsvård av barn och unga

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN Dnr.

Familjehemsplacerade barn 2008

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

När barn inte kan bo med sina föräldrar

Nationell kartläggning av konsulentstöd till jour- och familjehem

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Länsstyrelsen Västernorrland 2009:20. Kartläggning av förekomst av hot och våld i verksamheter enligt LSS och SoL

Barn som far illa Polisens skyldigheter

STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9. Barn och unga insatser år 2005

Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER. Antagna av KF Uppdaterade

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Familjehem i Fokus. Konsulentstödd familjehemsvård

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna

Kommittédirektiv. Översyn av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av Dir. unga m.m. 1999:43. SOU 2000:77 Bilaga 1 237

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Ny inriktning behövs inom familjevården, vi måste arbeta för fler svenska adoptioner - svar på remiss från kommunstyrelsen

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KRONOBERGS LÄN

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Beslut från Migrationsverket ska bifogas. Förenklad redovisning av uppdrag som god man för ensamkommande barn och ansökan om arvode

Barn och unga insatser år 2011

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd

God man för ensamkommande barn

Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3-19 år i Landstinget Kronoberg

Kontaktperson enligt LSS

Riskbaserad tillsyn av familjehemsvård

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden

Placering av barn över nationsgränserna med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m. (Ds 2009:62) Svar på remiss från

Världskrigen. Talmanus

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Särskilt yttrande. Sammanbrott i familjehem

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Bistånd till boende. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/1416 Dokumentansvarig: Verksamhetschef Myndighet, Sektor Arbetsliv och Stöd

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Kommunkontoret i Bergsjö. 2. Ekonomirapport Delas ut vid mötet. 3. Träff med enhetschefer inom OA. 4. Internbudget Delas ut vid mötet

Datum då anslaget tas ned

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA

Barn och unga i familjehem

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Lex Sarah i Kalmar län Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

Överflyttning av ärenden mellan kommuner reglerades tidigare i 16 kap 1 SoL. I och med lagändringen återfinns motsvarande regler i 2 a kap SoL.

INFORMATION OM SOCIALFÖRVALTNINGENS ARBETE MED ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna Vetlanda kommun. Placerade barn och ungdomar

MEDDELANDE NR 2008:15. Familjehemsvård i Jönköpings län 2007

Särskilt yttrande. Nyplaceringar i familjehem 2014

överlämna rapporten inklusive bilagor till kommunfullmäktige.

Kronobergs län. Företagsamheten Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014.

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län Anhörigstöd

Adoptioner.

Svensk författningssamling

Hur hanteras synpunkter och klagomål?

Handläggning av ärenden som gäller barn och unga

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Samhällsnytta vid renovering

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Adoptionshandläggning i Skåne

Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Barn- och ungdomspsykiatri

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Uppföljning av placerade barn

Underlag till kongressutbildning

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Sandviks gård Linus Fogel. Solveig Lindblom Lars-Åke Lindman Martin Bergström Siw Sjöholm Johansson Robin Famme Mårthen Backman

Regler för vårdnadsbidrag i Alvesta kommun

Liv & Hälsa ung 2011

Vi vet att vi kan satsa fullt, de är våra nu.

Befolkningsförändringar bland barn 2001

SiS statistik år 2003

BESLUT. Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var bristfällig

Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar

Förklaring av föreskriften

Riktlinjer för familjehemsvård av barn och unga. Fastställda av socialnämnden

Transkript:

Redovisning 1997-2004

Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004 ISSN 1103-8209, meddelande 2005:15 Text samt omslagsbild: Perarne Petersson Utgiven av Länsstyrelsen i Kronobergs län Tryckt på länsstyrelsen, maj 2005 Rapporten finns även på Länsstyrelsens hemsida www.g.lst.se

Förord Under en följd av år har Länsstyrelsen redovisat sammanställningar över antalet placeringar och antalet barn i familjehem. Syftet med redovisningen är att belysa situationen i länet ur ett antal aspekter. Gör kommunerna fler eller färre placeringar i familjehem? Ökar eller minskar antalet barn i familjehem? Tillgodoses närhetsprincipen vid placeringar? Sker placeringar hos anhöriga eller inom barnets nätverk på det sätt som lagstiftaren avsett med 6 kap. 5 socialtjänstlagen? Underlaget för redovisningen utgörs av de förteckningar över barn i familjehem som socialnämnderna varje år lämnar till Länsstyrelsen. Redovisningen har sammanställts av socialkonsulent Perarne Petersson. Växjö i maj 2005 Britt Segerberg LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005

Barn i familjehem Underlag Denna redovisning bygger på uppgifterna i de förteckningar som årligen lämnas från länets socialnämnder till Länsstyrelsen över barn (dvs. personer upp till 18 års ålder) som nämnden under året haft eller fortfarande har placerade i familjehem (7 kap. 1 SoF 1 ). Uppgifterna lämnas på en särskild blankett fastställd av Socialstyrelsen. Förteckningarna innehåller även uppgifter om privatplacerade barn samt utländska barn som placerats i väntan på adoption. I denna sammanställning finns endast de placeringar som gjorts av socialnämnderna enligt SoL 2, LVU 3 eller LSS 4. De barn för vilka vårdnaden överflyttats till de tidigare familjehemsföräldrarna ingår inte i sammanställningen eftersom dessa barn inte längre är familjehemsplacerade. Definitioner Placering Med placering avses att socialnämnden vid något tillfälle under året haft ett barn placerat i familjehem. Om samma barn flyttat från ett familjehem till ett annat under året eller om barnet under en tid bott hemma för att sedan återvända till familjehemmet, redovisas detta som två placeringar. Antalet placeringar är alltså något större än antalet barn. Nya placeringar Med nya placeringar avses de placeringar som tillkommit under det senaste året även om de sker i direkt anslutning till en annan placering. En del av dessa placeringar gäller barn som omplacerats från ett familjehem till ett annat eller barn som efter att under en period har prövat att bo hemma återvänder till sitt tidigare eller ett nytt familjehem. I de fall endast den lagliga grunden för placeringen ändrats och barnet är kvar i samma familjehem redovisas detta inte som en ny placering. Omplacering Med omplacering avses att ett barn direkt flyttat från ett familjehem till ett annat. 1 Socialtjänstförordningen (2001:937) 2 Socialtjänstlagen (2001:453) 3 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) 4 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005 Barn i familjehem, 701-8154-04 - Sid 1

Sammanfattning och kommentarer Antalet placeringar Det totala antalet placeringar minskade under en följd av år men steg på nytt 2003 och är kvar på samma nivå 2004. Antalet nya placeringar steg mellan 2000 och 2003 men har därefter åter minskat något. Uppgifter från socialtjänsten om placeringarnas lagliga grund finns först från 2004. Av placeringarna detta år gjordes ungefär två tredjedelar med stöd av SoL och en tredjedel med stöd av LVU. Kommunerna har inte redovisat någon placering med stöd av LSS. Antalet omplaceringar är fortsatt begränsat och avsåg 4 barn år 2004. Antalet barn Antalet barn som varit placerade i familjehem någon gång under året är relativt konstant under åren 2000 till 2004. Antalet barn i familjehem en viss dag ökade fram till 2003 och har sedan minskat till samma nivå som 2000. Det är framför allt Växjö kommun som redovisat en kraftig minskning. För övriga kommuner är antalet barn i familjehem relativt konstant. I en kommentar uppger enhetschef Elisabeth Malmefeldt von Schantz att under ett antal år har Växjö huvudsakligen placerat något äldre barn. Det har också medfört att placeringstiderna blivit kortare, att barn försvinner från redovisningen när de fyllt 18 år och att detta bidragit till att antalet barn i familjehem minskat. Av de placerade barnen var 57 % placerade med stöd av SoL och återstående 43 % placerade med stöd av LVU. Könsperspektiv Det är något fler flickor än pojkar som placerats i familjehem de senaste två åren. Det gäller även om man ser till fördelningen bland de barn som var placerade den 30 november. Förhållandet har varit det omvända tidigare år. Av samtliga placeringar av flickor år 2004 gjordes 70 % med stöd av SoL medan motsvarande andel för pojkarna var 61 %. Skillnaden mellan könen kvarstår om man ser till de barn som var placerade den 30 november. Av dessa barn var 63 % av flickorna och 54 % av pojkarna placerade med stöd av SoL. Av de barn som den 30 november var i familjehem med stöd av SoL var 54 % flickor och 46 % pojkar. Närhetsprincipen Kommunerna lyckas väl med att rekrytera familjehem med geografisk närhet till det biologiska hemmet. 76 % av placeringarna år 2004 kunde genomföras i det egna länet eller i en grannkommun på andra sidan länsgränsen. Sid 2 - Barn i familjehem, 701-8154-04 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005

Vid placeringar utanför hemmet är det i de flesta fall viktigt att det finns en närhet till hemmiljön. Detta för att underlätta kontakten med biologiska föräldrar och andra viktiga personer i barnets hemmiljö. Det är därför positivt att länets socialnämnder lyckats rekrytera familjehem med geografisk närhet i så stor andel av sina placeringar. Släkt- och nätverksplaceringar Andelen nya placeringar som skett hos släktingar eller i barnets övriga nätverk varierar stort från ett år till ett annat, från 27 % till 50 % av de nya placeringarna, och det går inte att utläsa några tendenser. Av det totala antalet placeringar utgör släkt- och nätverksplaceringarna ganska konstant ca 30 % under åren. Man kan sålunda inte utläsa att lagändringen 1998 haft någon påtaglig effekt. Enligt 6 kap. 5 socialtjänstlagen ska socialnämnden i första hand överväga om barnet kan tas om hand av anhörig eller annan närstående när det blir nödvändigt med placering utanför hemmet. Barnets bästa skall dock alltid vara avgörande vid val av placering. Socialtjänstlagen ändrades med detta innehåll från 1998. Det finns anledning notera att strävan efter att placera hos släktingar eller i nätverket kan gå stick i stäv med önskemålet om geografisk närhet. Resultat Totalt antal placeringar 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 230 222 211 205 216 209 226 224 Pojkar/ Pojkar/ flickor flickor 107/119 107/117 Antalet samt andelen placeringar i Kronobergs län eller i grannkommun utanför länet 2000 2001 2002 2003 2004 162 179 157 184 170 79 % 83 % 75 % 81 % 76% LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005 Barn i familjehem, 701-8154-04 - Sid 3

Placeringar efter kön och lagrum; SoL eller LVU 2004 Pojkar Flickor SoL 65 (61%) 82 (70%) LVU 42 (39%) 35 (30%) 107 117 2004 SoL LVU Pojkar 65 (44%) 42 (55%) Flickor 82 (54%) 35 (45%) 147 77 Släkt- och nätverksplaceringar Uppgift om antalet placeringar hos släktingar och anhöriga eller annat nätverk, t.ex. hos tidigare stödfamilj, är ofullständig för åren före 2000 och redovisas därför inte. 2000 2001 2002 Pojkar Flickor S:a Pojkar Flickor S:a Pojkar Flickor S:a Släkt 20 21 41 15 15 30 18 21 37 Nätverk 12 11 23 12 25 37 11 20 31 Summa 32 32 64 27 40 67 27 41 68 2003 2004 Pojkar Flickor S:a Pojkar Flickor S:a Släkt 20 17 37 21 22 43 Nätverk 12 19 31 10 15 25 Summa 32 36 68 31 37 68 Nya placeringar 2000 2001 2002 2003 2004 Nya placeringar, antal 46 58 59 64 58 - varav hos släkting 12 (26 %) 7 (12 %) 16 (27%) 7 (10%) 18 (31%) - varav i nätverk 11 (24 %) 14 (24 %) 11 (19%) 11 (17%) 4 (7 %) - varav i eget län eller -- -- 43 (73%) 51 (79%) 50 (86 %) grannkommun - varav omplacering 9 (20 %) 5 (9 %) 2 (3%) 7 (10%) 5 (9 %) Sid 4 - Barn i familjehem, 701-8154-04 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005

Antalet barn i familjehem den 30/11 resp. år. Placeringskommun 2000 2001 2002 2003 2004 Alvesta 12 14 12 18 18 Lessebo 5 2 5 6 5 Ljungby 18 19 21 29 28 Markaryd 5 6 5 4 4 Tingsryd 11 14 16 19 17 Uppvidinge 6 7 10 12 9 Växjö 99 104 98 95 74 Älmhult 9 8 10 11 12 Summa 165 174 177 194 167 Antal pojkar och flickor i familjehem den 30/11 2004 efter lagrum 2004 Pojkar Flickor SoL 45 (54 %) 53 (63 %) LVU 38 (46 %) 31 (37 %) 83 84 2004 SoL LVU Pojkar 45 (46 %) 38 (55 %) Flickor 53 (54 %) 31 (45 %) 98 69 Antal barn som varit placerade i familjehem någon gång under åren 2000-2004. 2000 2001 2002 2003 2004 Flickor 94 112 99 115 111 Pojkar 100 98 107 105 104 Summa 194 210 206 220 215 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN maj 2005 Barn i familjehem, 701-8154-04 - Sid 5