Ystads stad LEDNINGSSCHAKT

Arkeologiska undersökningar 2016 Ystads stad LEDNINGSSCHAKT RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:3 Lars Jönsson

Arkeologiska undersökningar 2016 Ystads stad LEDNINGSSCHAKT RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län

Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A 271 32 Ystad Tel: 070-306 36 04 E-post: info@osterlenarkeologi.se Webb: www.osterlenarkeologi.se Arkeologiska undersökningar 2016 Ystads stad Ledningsschakt RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:3 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: VA-schakt i Besökaregränd, strax söder om Per Helsas gård, i Ystad. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Österlenarkeologi 2017

Innehåll Inledning 5 Läge och topografi 5 Historik 5 Tidigare undersökningar i Ystad 5 Undersökningsresultat 6 1. Lilla Västergatan 6 2. Tullgatan och Paulsgränd 11 3. Bollhusgatan 12 4. Kv. Birger Östra 13 5. Besökaregränd 14 Sammanfattande tolkning och utvärdering 15 Referenser 16 Tekniska och administrativa uppgifter 17

Figur 1. Skåne med platsen för Ystad i den södra delen av landskapet markerad med en röd prick. Figur 2. Den centrala delen av Ystad med platsen för undersökningarna markerad med röda stjärnor och heldragna linjer. Fornlämning RAÄ Ystad 50:1 är blåmarkerad. 1. Lilla Västergatan 2. Tullgatan och Paulsgränd 3. Bollhusgatan 4. Birger Östra 5. Besökaregränd. Kartunderlag: Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3

Inledning Med anledning av ledningsschakt för VA och fjärrvärme i Ystads stad har Österlenarkeologi utfört arkeologiska undersökningar i form av schaktningsövervakningar. Dessa utfördes i Ystads medeltida bebyggelseområde, registrerat som fornlämning 50:1 i Ystads stad. Under perioden 2016-04-06-2016-11-02 genomfördes fem arkeologiska undersökningar inom fornlämning 50:1. Arbetena genomfördes i Lilla Västergatan, Tullgatan och Paulsgränd, Bollhusgatan, Kv. Birger Östra och Besökaregränd. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr. 431-2265-2016). Länsstyrelsens beslut avser samtliga ledningsschakt och liknande mindre schaktningsarbeten som Ystads kommun är ansvariga för. Läge och topografi Ystad ligger vid Skånes sydkust i den stora bukten mellan Smyge och Kåseberga. Den s.k. sydostmoränen, i huvudsak en kalkrik moränlera, dominerar backlandskapet nordväst och norr om staden (Tesch 1983, s. 6). Historik Som ort nämns Ystad första gången i skrift 1244. Franciskanerklostrets grundläggning år 1258 eller 1267 talar för att en stad funnits på platsen vid 1200-talets mitt. Stadens ursprung kan sökas i ett av kronan kontrollerat fiskeläge vid åmynningen och i skydd av ett rev. Det ökade handelsutbytet med de tyska hansestäderna omkring 1225 1250 anses vara en viktig utgångspunkt för anläggandet av köpstäder som t.ex. Ystad. Mariakyrkan påbörjades i början av 1200-talet. Öster om kyrkan uppkom ett regelbundet planerat torg, Stortorget, som kan ha föregåtts av en långsmal marknadsplats söder om kyrka. Ystads medeltida rådhus låg vid Stortorget, mellan torg och kyrka. Rådhuset brann ner, tillsammans med en stor del av stadens arkivalier, år 1569. Det återuppbyggdes strax därefter, bl.a. med byggnadsmaterial från S:t Nicolai kyrka (Tesch 1983, s. 10ff). Under medeltiden fungerade torget som en slags arena där borgerskapet kunde exponera sin relativa självständighet genom att visuellt lyfta fram dess förnämsta uttryck: rådhuset. De medeltida rådhusen låg ofta i ett läge mellan stadskyrkan och torget, vilket gav dem visuellt företräde. På så sätt kunde borgerskapet ta initiativet i kampen om stadsrummets betydelse (Larsson & Anglert 2008, s. 92f). Mellan kyrkan/torget och stranden låg de tyska köpmännens område (fit) och kompanihus. Under medeltiden fanns ytterligare en kyrka, S:t Nicolai, som kan ha varit församlingskyrka öster om ån. Under medeltiden tillkom även flera kyrkliga institutioner. Utanför Österport låg ett spetälskehospital och något längre bort fanns en vallgravsförsedd borg. Vilken roll borgen haft för staden är oklart, men möjligtvis skall den ses mot bakgrund av kungamaktens intresse för stadens utveckling (Tesch 1983, s. 10f; Larsson & Anglert 2008). TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I YSTAD Inom den medeltida stadens begränsningar (RAÄ Ystad 50:1) har ett relativt stort antal arkeologiska undersökningar och observationer gjorts genom åren (Tesch 1983 och karta 6a samt Tesch 2014). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3 5

Figur 3. Den centrala delen av Ystad med ledningsschakten som schaktningsövervakades rödmarkerade. 1. Lilla Västergatan. 2. Tullgatan och Paulsgränd. 3. Bollhusgatan. 4. Kv. Birger Östra. 5. Besökaregränd. Schakten är ej inmätta digitalt. Kartunderlag: Ystads kommun. Undersökningsresultat Under år 2016 har fem arkeologiska undersökningar i form av schaktningsövervakningar genomförts inom RAÄ Ystad 50:1, Ystads gamla bebyggelseområde. Schaktningsövervakningarna har skett i samband med ledningsschakt för VA och fjärrvärme. Arbetena utfördes i 1. Lilla Västergatan 2. Tullgatan och Paulsgränd 3. Bollhusgatan 4. Kv. Birger Östra och 5. Besökaregränd. Nedan redovisas resultaten från schaktövervakningarna i respektive gata samt i kv. Birger Östra. 1. LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är belägen i den västra delen av Ystads medeltida bebyggelseområde. Längs den västra delen av gatan grävdes ett ca 110 meter långt schakt, med en bredd som varierade mellan 3,00 meter i öster och 1,20 meter i väster. Schaktet grävdes längs en befintlig VA-ledning, vilket innebar att det i schaktet merendels fanns moderna igenfyllnadslager. I schaktet fanns även andra moderna ledningar och rör. På vissa platser i den södra schaktväggen fanns dock orörda kulturlagersekvenser, vilka dokumenterades i tre sektioner (fig. 4, sektion 1-3). 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3

Figur 4. VA-schakt i den västra delen av Lilla Västergatan. Tre sektioner (sektion 1-3) dokumenterades i Lilla Västergatan. Skala 1:600. Sektion 1 Den första sektionen upprättades i den östra delen av schaktet. Sektionen var ca 2,4 meter bred och 1,5 meter djup. Omkring 0,4 meter under dagens marknivå kunde en ca 1,2 meter tjock kulturlagersekvens dokumenteras. Överst i sektionen fanns asfalt och ett ca 0,35 meter tjockt utfyllnadslager (K1). Under detta fanns ett 0,12 0,16 meter tjockt lerlager (K2), vilket eventuellt kan utgöra ett utjämningslager. I lagret fanns ett ornerat kritpipsskaft (fnr. 32716:1), vilket möjligtvis daterar lagret till 1600-1800- tal. Under lerlagret fanns en ca 0,22 meter djup nedgrävning (K4), i vars fyllning det fanns ett stort inslag av tegelkross, takpannefragment, kalkkross och djurben. Syftet med nedgrävningen kan ha varit att ta bort den underliggande stenläggningen och sättsanden (K3). Kontext 3 var som mest 0,26 meter tjock, med två bevarade stenar i den östra delen av sektionen. Under denna gatunivå, vilken möjligtvis kan dateras till 1600-1700-tal, fanns ett ca 0,06 meter tjockt lager av mörkgrå lera med inslag av sot och kol (K6). Under lerlagret fanns ett ca 0,30 meter tjockt utfyllnadslager med inslag av träkol och tegelfragment (K7). Detta låg i sin tur på en nivå med ett stort antal stenavtryck (K8), där det i avtrycken fanns vit sjösand. Kontext 8 har sannolikt utgjort ytterligare en gatunivå, eventuellt senmedeltida. De borttagna stenarna var nedgrävda i en äldre marknivå av mörkgrå sandig humus (K9). Under kontext 9 fanns ett ca 0,04 meter tjockt lager av mörkbrun torvliknande humus (K10). Detta låg i sin tur på en knadderyta med svallade stenar (K11), vilken möjligtvis är Lilla Västergatans äldsta gatunivå. Kanske kan den dateras till 1200-1300-tal. Kulturlagren fortsatte under schaktbottnen. Figur 5. Knadderyta (K11) i botten av schaktet vid sektion 1. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3 7

Figur 6. Sektion 1 i Lilla Västergatan. Kontextbeskrivningar: 1. Brungrå sandig humus med inslag av tegelkross och småsten (utfyllnadslager). 2. Gul lera med kritpipa (utjämningslager). 3. Gul sättsand med stenar (gatunivå). 4. Nedgrävning med tegel- och kalkkross och takpannor. 5. Vit sjösand. 6. Mörkgrå lera med inslag av sot och kol (brandlager?). 7. Mörkgrå lerig humus med inslag av träkol och tegelfragment (utfyllnadslager). 8. Stenavtryck med vit sjösand (gatunivå). 9. Mörkgrå sandig humus (äldre marknivå). 10. Mörkgrå torvliknande humus (vattenavsatt?). 11. Knadderyta med svallade stenar (gatunivå). Skala 1:20. Figur 7. Sektion 1 i den östra delen av schaktet i Lilla Västergatan. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3

Sektion 2 Omkring 12 meter väster om sektion 1 fanns ytterligare en intakt kulturlagersekvens i den södra schaktväggen. Kulturlagren dokumenterades i en ca 1,9 meter bred och 1,8 meter djup sektion. Omkring 0,3 meter under dagens marknivå dokumenterades en ca 1,4 meter tjock kulturlagersekvens. I den övre delen av sektionen fanns en del svårtolkade, humösa ganska enhetliga lager. I den nedre delen av sektionen fanns en del svårtolkade sandlager, där några kanske kan tolkas som sättsand för olika gatunivåer. Överst i sektionen fanns asfalt och ett ca 0,20 meter tjockt bärlager av grus (K1 och 2). Under bärlagret fanns en stenläggning med enstaka inslag av tegel (K3). Under gatunivån fanns ett ca 0,40 meter tjockt utfyllnadslager med inslag av tegel och djurben (K4). Nästa lager i sekvensen var ett 0,14 0,36 meter tjockt lager av mörkgrå lerig och sandig humus med inslag av träkol (K5). I lagret fanns en ca 0,5x0,3 meter stor sten. Under kontext 5 fanns ett ca 0,12 meter tjockt lager av rostbrun sand med enstaka djurben (K6). Därunder fanns ett ca 0,05-0,08 meter tjockt lager av mörkgrå humös sand (K7). Under kontext 7 fanns ytterligare ett lager av rostbrun sand, men med lite humösa inslag (K8). Nederst i lagersekvensen fanns mörkbrun, något humös sand med inslag av enstaka småstenar (K9). Figur 8. Den östra delen av schaktet i Lilla Västergatan. Sektion 2 är belägen i den bortre delen av schaktet. Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 9. Sektion 2 i Lilla Västergatan. Kontextbeskrivningar: 1. Asfalt. 2. Bärlager av grus. 3. Stenläggning med tegel (gatunivå). 4. Gråbrun sandinblandad humus med inslag av tegel, småsten och djurben (utfyllnadslager). 5. Mörkgrå lerinblandad sandig humus med träkol och en stor sten (avsatt?). 6. Rostbrun sand med enstaka djurben (gatunivå?). 7. Mörkgrå humös sand (utfyllnadslager?). 8. Rostbrun något humös sand (gatunivå?). 9. Mörkgrå något humös sand med enstaka småstenar. Skala 1:20. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3 9

Figur 10. Sektion 2 i den östra delen av schaktet i Lilla Västergatan. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Sektion 3 I den centrala delen av schaktet i Lilla Västergatan kunde ännu en intakt kulturlagersekvens i den södra schaktväggen dokumenteras. Den dokumenterade sektionen var två meter bred och ca 1,40 meter djup. Omkring 0,6 meter under dagens marknivå dokumenterades en ca 0,8 meter tjock kulturlagersekvens. Överst i sektionen fanns asfalt, ett ca 0,20 meter tjockt bärlager av grus samt recenta nedgrävningar med utfyllnadslager (K1 och K2). Nedgrävningarna hade grävts igenom ett lager av gråbrun sandig humus med inslag av träkol och lerkladdar (K3). Detta lager låg ca 0,6 meter under dagens marknivå. Under kontext 3 fanns en fragmentarisk stenläggning (K4), vilken kan tolkas som en äldre gatunivå. Under den västra delen av stenläggningen fanns ett 0,02-0,16 meter tjockt lager av gulbrun sättsand (K6). Under sättsanden (K6) och den östra den av stenläggningen (K4) fanns ett ca 0,18 meter tjockt lager av mörkgrå sandig humus med inslag av träkol, slagg och tegelfragment (K5). Under kontext 5, ca en meter under dagens marknivå, fanns ett ca 0,26 meter tjockt lager av mörkbrun humös sand (K7). I lagret fanns ett flintavslag (fnr. 32716:2). I kontaktytan mellan K5 och K7 fanns tegel och djurben. Nederst i lagersekvensen fanns gul sand (K8). Figur 11. Sektion 3 i den centrala delen av schaktet i Lilla Västergatan. Kontextbeskrivningar: 1. Bärlager av grus. 2. Nedgrävningar med utfyllnadslager. 3. Gråbrun sandig humus med inslag av träkol och lerkladdar. 4. Stenläggning (gatunivå). 5. Mörkgrå sandig humus med inslag av träkol, slagg och tegelfragment. 6. Gulbrun sättsand. 7. Mörkbrun humös sand med flintavslag. 8. Gul sand. Skala 1:20. 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3

Figur 12. Schakt för fjärrvärme i den östra delen av Tullgatan och norra delen av Paulsgränd. Schaktet är markerat med röd heldragen linje. 2. TULLGATAN OCH PAULSGRÄND Med anledning av nedläggning av fjärrvärme i Tullgatan och Paulsgränd grävdes ett sammanlagt 38 meter långt schakt. Omkring 27 meter av schaktet grävdes i Tullgatan, medan ca 11 meter grävdes i Paulsgränd. Schaktet i Tullgatan var ca en meter brett och 0,8 meter djupt. Strax under asfalten fanns en stenläggning, som låg i ett sandlager. I botten av schaktet fanns ett ca 0,10 0,25 meter tjockt kulturlager, bestående av gråsvart, fuktig sandinblandad humus med inslag av tegelkross och småsten. Lagret var tjockast i den västra delen, med avtagande tjocklek mot öster. Kulturlagret kunde enbart dokumenteras i den norra schaktväggen. I Paulsgränd var schaktet endast 0,5 meter brett och 0,7 meter djupt. Överst i schaktet fanns gatustenar, sättsand och makadam ner till ca 0,5 meters djup. I botten av schaktet fanns ett ca 0,2 meter tjockt utfyllnadslager, bestående av brun sandinblandad humus med inslag av tegelkross. Figur 13. Schaktet i Tullgatan i Ystad. Foto mot sydväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 14. Kulturlager i botten av schaktet i Tullgatan. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3 11

Figur 15. Två mindre schakt (S1 och S2) i den västra delen av Bollhusgatan. Figur 16. Schakt 1 i Bollhusgatan. Sektion mot väster. Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 3. BOLLHUSGATAN Med anledning av VA-arbete hade två mindre schakt grävts i den västra delen av Bollhusgatan. Det andra schaktet (S2) var redan igenfyllt när antikvarisk personal anlände till Bollhusgatan. Schaktet var ca 2x3 meter stort och var grävt intill en äldre dagvattenbrunn. I schakt 1 kunde däremot en relativt intakt kulturlagersekvens dokumenteras i den västra schaktväggen. Schaktet var ca 5x2 meter stort och 2,5 meter djupt. I den norra delen av schaktet fanns en recent VAledning i öst-västlig riktning. Då den nedre delen av schaktet var vattenfyllt kunde endast en ca 1,4 meter djup sektion dokumenteras. Under asfalten (K1) fanns ett ca 0,30 meter tjockt utfyllnadslager med enstaka gatstenar bevarade (K2). Under utfyllnadslagret fanns ett ca 0,60 meter tjockt lager, bestående av mörkbrun sandig humus med inslag av tegelkross och kolprickar (K3). Under kontext 3 fanns dels ett ca 0,40 meter tjockt lager lager av vitgul silt med inslag av tegelkross (K4), och dels ett ca 0,40 meter tjockt lager av gul lera (K5). I leran fanns en relativt stor sten. Hur de underliggande lagren ska tolkas är oklart. Figur 17. Sektion i västra delen av schakt 1 i Bollhusgatan. Kontext-beskrivningar: 1. Asfalt. 2. Utfyllnadslager med enstaka gatstenar. 3. Mörkbrun sandig humus med inslag av tegelkross och kolprickar. 4. Vitgul silt med inslag av tegelkross. 5. Gul lera med en stor sten. Skala 1:20. 12 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3

Figur 18. Schaktet i kv. Birger Östra, omedelbart söder om Nya Rådhuset vid Österportstorg. Skala 1:500. 4. KV. BIRGER ÖSTRA Kv. Birger Östra är beläget omedelbart öster om den gamla stadens begränsning, strax söder om Österportstorg. Från den västra byggnaden i den norra delen av kv. Birger Östra, bakom Nya Rådhuset 1 och till ca 10 meter från Jennygatan, grävdes ett ca 67 meter långt schakt. I den västra delen var schaktet ca 3 meter brett. Därefter utökades bredden till 4-5 meter. Schaktet var generellt 3 meter djupt. Schaktet grävdes enbart på platsen för äldre VA-ledningar, vilka skulle bytas ut mot nyare ledningar. På platsen för schaktet fanns även nedgrävda dagvattenbrunnar samt rör och ledningar för olika ändamål. I de sandiga och grusiga, något humösa utfyllnadsmassorna fanns det enstaka tegelstenar,, några djurben, enstaka järnföremål, en eventuellt spetsig träpåle och handtaget till en trefotsgryta. I den norra schaktväggen, söder om den östra byggnaden, noterades dock en stenläggning med relativ stora stenar. Stenläggningen låg ca 0,20 meter under dagens marknivå. Stenläggningen verkade ha sträckt sig i östvästlig riktning. Den kunde följas i en längd av ca åtta meter. Stenläggningen var minst 0,7 meter bredd (i den östra delen). Vilken funktion stenläggningen haft är oklart, men den kan utgöra rester efter en stenlagd plan med koppling till Lundgrenska palatset. Eftersom schaktet började omedelbart öster om den gamla stadens begränsning fanns det en möjlighet att schaktets västra del kunde beröra stadens vallgrav. I schaktet fanns dock ingen antydan till vallgrav eller kulturlager. Eventuella kulturlager kan ha försvunnit i samband med nedgrävningen för den äldre VA-ledningen. Figur 19. Ett parti av en stenläggning i den östra delen av schaktet bakom Rådhuset i kv. Birger Östra. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 1 Huset byggdes 1813-1814 som privatbostad för kommerserådet Carl Martin Lundgren och kallas därför även Lundgrenska palatset. Den större delen i mitten användes som bostad medan de två flyglarna främst var förråd. Söder om huset anlades en stor trädgård (https://sv.wikipedia.org/wiki/nya_rådhuset,_ystad) ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3 13

Figur 21. Schaktet i Besökaregränd i Ystad. Foto mot nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 20. Schaktet i Besökaregränd, söder om Per Helsas gård i Ystad. Skala 1:300. Figur 22. Omkring 1,5 meter under dagens marknivå fanns ett lager med en eventuell knadderyta. I schaktets NV-hörn fanns en nedgrävning. Foto mot nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 23. Schaktet i Besökaregränd. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 5. BESÖKAREGRÄND Besökaregränd är beläget i den östra delen av Ystads medeltida bebyggelseområde. I Besökaregränd, strax söder om Per Helsas gård, grävdes ett 6x3 meter stort och ca 2,3 meter djupt schakt. I mitten av schaktet, på drygt två meters djup, fanns sedan tidigare en recent VAledning. Omkring en meter under dagens marknivå, i den västra delen av schaktet, fanns dessutom ett stort antal kablar och ledningar. Då schaktet var djupt, och innehållande nästan enbart lösa sandiga lager, gjordes de arkeologiska iakttagelserna och dokumentationen från schaktkanten. I den västra och delvis den norra schaktväggen, fanns på ca 1,3 1,5 meters djup ett mörkt brungrått, ca 0,20 meter tjockt, fett lager med till synes svallade småstenar. Detta kan vara en knadderyta, och eventuellt en äldre fas i grändens historia. Såväl på som under lagret med stenarna fanns enbart sandiga lager. I det nordvästra hörnet av schaktet fanns en eventuell nedgrävning. Den var grävd genom stenlagret. I den nordöstra schaktväggen fanns en del större stenar, utan någon till synes anlagd regelbundenhet. Stenarna kan vara kvarblivet material från byggnationen av Per Helsas gård, men kan även härröra från en äldre byggnad söder om Per Helsas gård. 14 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3

Sammanfattande tolkning och utvärdering Under år 2016 inkom fem ärenden till Österlenarkeologi avseende ledningsschakt för VA och fjärrvärme med Ystads kommun och Ystads Energi som ansvarig exploatör. Merparten av schakten var redan grävda när antikvarisk personal anlände till platsen. I schakten fanns en hel del moderna ledningar och igenfyllnadslager, men även orörda kulturlagersekvenser och andra arkeologiska lämningar. I ett ca 110 meter långt schakt i Lilla Västergatan kunde mellan 0,8-1,4 meter tjocka orörda kulturlagersekvenser dokumenteras i tre sektioner i den södra schaktväggen. Den sektion som gav mest information om Lilla Västergatans historia var en sektion i den östra delen av schaktet (sektion 1). I sektionen kunde åtminstone tre äldre gatunivåer dokumenteras. Då inget fyndmaterial påträffades i respektive gatunivå kan ingen av dem med säkerhet dateras. I ett lerlager ovan den yngsta gatunivån påträffades dock ett kritpipsskaft (fnr. 1), vilket möjligtvis daterar gatunivån till 1600-1700- tal. Den andra gatunivån kan eventuellt dateras till senmedeltid, medan den tredje gatunivån (en knadderyta i botten av schaktet) kanske är högmedeltida. Även i de båda andra sektionerna kunde olika gatunivåer dokumenteras. Lagren i sektion 2 och 3 var dock av mer homogen karaktär, och därför även svårtolkade. I botten av schakten fanns olika typer av sandlager, där några av dem kanske kan tolkas som gatunivåer. I Tullgatan och Paulsgränd fanns endast ett ca 0,10 0,25 meter tjockt kulturlager i botten av schaktet. Lagrets funktion och tillkomst är oklar. I ett schakt i Bollhusgatan kunde en relativt intakt, ca en meter tjock kulturlagersekvens dokumenteras i den västra schaktväggen. Kulturlagren utgjordes av ett homogent lager med inslag av tegelkross och kolprickar, ett lager av vitgul silt med inslag av tegelkross och ett lager av gul lera. I leran fanns en relativt stor sten. Hur kulturlagren ska tolkas är oklart. I kv. Birger Östra, omedelbart öster om den gamla stadens begränsning, grävdes ett ca 67 meter långt schakt. I schaktet fanns i princip endast äldre VA-ledningar, nedgrävda dagvattenbrunnar, rör och ledningar för olika ändamål samt sandiga och grusiga, något humösa utfyllnadsmassor. I den norra schaktväggen noterades en stenläggning med relativ stora stenar. Stenläggningen låg ca 0,20 meter under dagens marknivå. Stenläggningen verkade ha sträckt sig i öst-västlig riktning. Vilken funktion stenläggningen haft är oklart, men den kan utgöra rester efter en stenlagd plan med koppling till Lundgrenska palatset. I Besökaregränd grävdes slutligen ett 6x3 meter stort och ca 2,3 meter djupt schakt. I den västra och delvis den norra schaktväggen fanns på ca 1,5 meters djup ett lager med en eventuell knadderyta, kanske är en äldre fas i grändens historia. Såväl på som under lagret med stenarna fanns enbart sandiga lager. I den nordöstra schaktväggen fanns en del större stenar. Stenarna kan vara kvarblivet material från byggnationen av Per Helsas gård, men kan även härröra från en äldre byggnad söder om gården. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inom Ystads medeltida bebyggelseområde fortfarande finns orörda kulturlagersekvenser, även om senare tids ledningsschakt i gatorna delvis förstört kulturlagren. Utifrån de sporadiska kulturlagersekvenserna är det inte möjligt att dra några större slutsatser om bebyggelse och gatunivåer i det medeltida och tidigmoderna Ystad. De relativt små ledningsschakten ger oss däremot information om orörda kulturlagersekvenser, bevaringsförhållande och kulturlagerdjup, en kunskap som kan vara användbar inför eventuella exploateringar. Ystads medeltida bebyggelseområde bör även fortsättningsvis stå under antikvarisk kontroll. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3 15

Referenser Litteratur Larsson, S. & Anglert, M. 2008. Ystadiana 2008. Makten och heligheten. Skånska städer. Ystads fornminnesförening. Ystad. Tesch, S. 1983. Ystad I. Medeltidsstaden 44. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm. Tesch, S. 2014. Ystad revisited. Nya arkeologiska perspektiv på ett gammalt sjörövare- och lurendrejarenäste - trettio år efter projektet Medeltidsstaden. Internet https://sv.wikipedia.org/wiki/nya_rådhuset,_ystad 16 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer... 431-2265-2016 Österlenarkeologis diarienummer... 160007 Arkivnummer... 160007 Län... Skåne Kommun... Ystad Socken/stad... Ystad Fastighet... Ystads stad RAÄ-nummer... Ystad 50:1 Ekonomiska kartans blad... 1D9e (RT90) Koordinatsystem... Sweref 99 TM N koordinat... 6143156 E koordinat... 425313 M ö.h.... 2-5 Fältarbetstid... 2016-04-06-2016-11-02 Antal arbetsdagar... 12 Antal arkeologtimmar... 17 Exploateringsyta... Undersökt yta... Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson Uppdragsgivare... Ystads kommun/ystads Energi Tidigare undersökningar... se Tesch 1983: 2014 LUHMnr:... 32 716 Fynd:... Kritpipa, flintavslag Dokumentationsmaterial:... 5 fältritningar, minnesanteckningar samt digitala foton Kostnader, arkeologi Administration:... 3 900 kr Fältarbete:... 11 700 kr Rapport:... 10 400 kr Tryck av rapport:... 800 kr Körersättning... 176 kr Summa:... 26 976 kr ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3 17

18 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3

Österlenarkeologi Rapporter 2017 1. Väster om Ängakåsen, Kivik. Bredband. RAÄ Södra Mellby 122:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Antikvarisk kontroll 2016. Lars Jönsson. 2. Brantevik. Utbyggnad av VA-nätet. Östra Nöbbelövs socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning år 2016. Lars Jönsson. 3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år 2016. Lars Jönsson. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:3 19