Dataproduktspecifikation Det svenska vägnätet Version 3.0
Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2013-07-01 Första versionen Louise Norlin 2.0 2014-11-01 Överförd till nya verktyget. Fastställd Dennis Andersson 2.1 2015-02-26 Gångnät infört. Redaktionella ändringar. Yngwe Elfwing 2.2 2015-04-01 Redaktionella ändringar. Anpassning till ny mall. Yngwe Elfwing och Stina Fröjd 3.0 2015-04-29 Fastställd Dennis Andersson Dataproduktspecifikation - Det svenska vägnätet Dokumentdatum: 2015-04-29 Utgivare: Trafikverket, Väg- och järnvägsdata Kontakt: nvdb@trafikverket.se Distributör: Trafikverket, Röda vägen 1, 781 89 Borlänge, telefon: 0771-921 921 2
Innehåll 1 Översikt... 5 1.1 Kortfattad beskrivning av dataprodukten... 5 1.1.1 Innehåll i dataprodukten... 5 1.1.2 Syftet med dataprodukten... 5 1.2 Kunders användning av dataprodukten... 5 1.2.1 Omfattning i tid och rum... 6 1.3 Referenser till aktuella standarder, ramverk och dylikt.... 6 1.3.1 Gemensamma standarder, ramverk och dylikt... 6 1.3.2 Specifika standarder, ramverk och dylikt... 7 1.4 Termer, begrepp och förkortningar... 7 2 Produktspecifikationens omfattning...7 3 Identifiering av dataprodukten...7 4 Dataproduktens innehåll och struktur... 8 4.1 Dataproduktens uppbyggnad (modell)... 10 4.1.1 Grundläggande nätverksstruktur (TransportNetwork)... 11 4.1.2 Topologi (Transport Network Referens)... 12 4.1.3 Nätanknytning (Transport Network Referens)... 13 4.1.4 Temporal beskrivning... 14 4.1.5 Geometrisk/geografisk beskrivning... 14 4.1.6 Referenslinjens form i bilnätet... 15 4.1.7 Referenslinjens form i GCM-nätet... 17 4.2 Fördjupad beskrivning av nätelement... 17 4.2.1 Noder och nodanslutningar... 17 4.2.2 Referenslänkar... 18 4.2.3 Portar... 18 4.3 Relationer... 18 5 Referenssystem... 19 6 Krav på datakvalitet... 20 6.1 Kvalitetsklasser... 20 6.2 Krav på dataprodukten... 20 6.3 Mått samt definitioner... 22 7 Metadata... 25 8 Datafångst... 25 3
8.1 Datakällor... 25 8.1.1 Initiala datakällor... 25 8.1.2 Datakällor för ajourhållning... 25 8.2 Krav på spårbarhet... 26 9 Underhåll av dataprodukten... 26 10 Tillhandahållande av dataprodukten... 26 10.1 Tillhandahållandesätt... 26 10.2 Tillhandahållandeformat... 27 10.3 Information om begränsningar... 27 11 Datakvalitetsdeklaration... 27 11.1 Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen... 27 11.2 Uppföljning av kravuppfyllelse... 27 11.3 Redovisning av spårbarhet... 28 12 Övrig information... 28 4
1 Översikt 1.1 Kortfattad beskrivning av dataprodukten 1.1.1 Innehåll i dataprodukten Dataprodukten består av Sveriges Vägnät och tillhör produktslaget Trafiknät och är en del av NVDB (Nationell Vägdatabas). Produkten ska vara en heltäckande vägdatabas för Sverige och bör betraktas som en av samhällets grunddatabaser. Det innebär att alla vägar, gator, torg, färjeleder och andra leder eller platser som används för trafik med motorfordon skall ingå. Till viss grad finns även vägar inom parkeringsytor, bostads och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov. Produkten skall vara fullständig när det gäller cykelvägar som används för cykel-, moped klass II- eller gångtrafik. Dessutom kan vägar som är avsedda för enbart gångtrafik ingå. Däremot ingår inte traktorvägar, skoterleder eller tillfälliga vägar t.ex. isvägar. Produkten ska beskriva hur vägen sträcker sig genom landskapet och hur vägarna hänger ihop dvs. dess geometri och topologi. Den ska visa det befintliga och historiska vägnätet men kan även visa framtida vägnät. Dataprodukten ska även fungera som referenssystem för egenskaper (företeelser) på vägnätet och möjliggöra anknytning av dem på vägnätet. Lägesanknytningen görs genom att företeelsen ges en utbredning på vägnätet och knyts till nätet med identiteter och avstånd. 1.1.2 Syftet med dataprodukten Syftet med dataprodukten är att representera Sveriges vägnät. Nätet ska kunna användas som ett referensnät för att knyta händelser, egenskaper och objekt till vägnätet vilket bl.a. bidrar till att vägrelaterat data kan samutnyttjas mellan verksamheter. Produktens geometri och topologi ger en förutsättning som möjliggör t ex ruttplanering eller övergripande planering. 1.2 Kunders användning av dataprodukten Här följer ett antal exempel på användning av produkten uppdelad på olika typer av kunder. Kund Exempel på användning Interna kunder Externa kunder Lägesbestämning, avstånd, statistik, ruttplanering, planering, drift och underhåll Navigering, ruttplanering, lägesbestämning, statistik, planering, cykelreseplanerare, kartproduktion, drift och underhåll 5
1.2.1 Omfattning i tid och rum Typ av avgränsning Avgränsning Ev. förtydligande Avgränsning i data samt Geografisk utsträckning Dataprodukten innehåller både bil-, cykeloch gångnätet på Sveriges vägnät. Omfattning i tid (Tidsperiod) Dataprodukten ska innehålla aktuella och historiska data med start: 1980 Även framtida vägnät kan ingå. Datum när dataprodukten för första gången lades in i NVDB. 1980 Statligt bilnät 2001-04-01 Övrigt bilnät 2006 Cykelnät 2014 Gångnät 1.3 Referenser till aktuella standarder, ramverk och dylikt. 1.3.1 Gemensamma standarder, ramverk och dylikt Ref # Dokumentnamn Dokumentnummer Kommentar #1 Geographic Information Data Product Specification SS-ISO 19 131:2008 Specifikationen ansluter till denna standard #2 Geographic information - Data quality SS -ISO 19 157 Denna standard ersätter 19138, 19113 och 19114. #3 Geographic information - Metadata SS-ISO 19115: 2003 #4 Geodata Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning SS-EN ISO 19115:2005-geodata.se Version 3.1.1 SIS/TK 489 N247 www.geodata.se #6 Dataproduktspecifikation - Företeelsetillkomst Gällande version www.trafikverket.se #7 Översikt Vägdata Gällande version www.trafikverket.se #8 Vägdata - Termer, begrepp och förkortningar Gällande version www.trafikverket.se 6
1.3.2 Specifika standarder, ramverk och dylikt Ref # Dokumentnamn Dokumentnummer Kommentar #10 Dataproduktspecifikation - Vägtrafiknät Gällande version www.trafikverket.se #11 Dataproduktspecifikation - Referenslinjetillkomst Gällande version www.trafikverket.se #12 Leveranstidskrav för väg- och järnvägsdata TDOK 2013:0148 www.trafikverket.se #13 Regler för insamling och leverans av vägdata TDOK 2013:0381 www.nvdb.se #14 NVDB - Översiktlig informationsmodell Gällande version www.nvdb.se 1.4 Termer, begrepp och förkortningar För termer, begrepp och definitioner se referens #8. För enkelhetens skull används i det här dokumentet begreppet väg för både vägar, gator samt gång- och cykelvägar. 2 Produktspecifikationens omfattning Produktspecifikationen omfattar rubricerad företeelsetyp anknuten till Det svenska vägnätet. 3 Identifiering av dataprodukten Titel Det svenska vägnätet Ev. alternativa namn The Swedish Road network Sammanfattning Dataprodukten består av Sveriges Vägnät och tillhör produktslaget Trafiknät och är en del av NVDB (Nationell Vägdatabas). Produkten ska vara en heltäckande vägdatabas för Sverige och bör betraktas som en av samhällets grunddatabaser. Det innebär att alla vägar, gator, torg, färjeleder och andra leder eller platser som används för trafik med motorfordon skall ingå. Till viss grad finns även vägar inom parkeringsytor, bostads och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov. Produkten skall vara fullständig när det gäller cykelvägar som används för cykel-, moped klass II- eller gångtrafik. Dessutom kan vägar som är avsedda för enbart gångtrafik ingå. Däremot ingår inte traktorvägar, skoterleder eller tillfälliga vägar t.ex. isvägar. Produkten ska beskriva hur vägen sträcker sig genom landskapet och hur 7
vägarna hänger ihop d.v.s. dess geometri och topologi. Den ska visa det befintliga och historiska vägnätet men kan även visa framtida vägnät. Dataprodukten ska även fungera som referenssystem för egenskaper (företeelser) på vägnätet och möjliggöra anknytning av dem på vägnätet. Lägesanknytningen görs genom att företeelsen ges en utbredning på vägnätet och knyts till nätet med identiteter och avstånd. Syfte med produkten Syftet med dataprodukten är att representera Sveriges vägnät. Nätet ska kunna användas som ett referensnät för att knyta händelser, egenskaper och objekt till vägnätet vilket bl.a. bidrar till att vägrelaterat data kan samutnyttjas mellan verksamheter. Produktens geometri och topologi ger en förutsättning som möjliggör t ex ruttplanering eller övergripande planering. Geometrisk representation Vektor Ämnesområde GEMET INSPIRE themes, version 1.0: Transportnät: Transporter Initiativ: Inspire Geodata Geografisk utsträckning Utsträckning för data beskrivs av en omskrivande rektangel med latitud och longitud. För varje omskrivande rektangel anges de begränsande koordinaterna. Anges i Väst, Öst, Nord, Syd 10 25 69 54 4 Dataproduktens innehåll och struktur De vägar som skall ingå i NVDB är sådana vägar, gator, torg och andra leder eller platser som allmänt används för trafik med motorfordon samt vägar som är avsedda för cykeloch mopedtrafik. Dessutom kan vägar som är avsedda för gångtrafik ingå. Det är möjlighet att i NVDB lagra ett komplett gångnät men det finns inget krav att det skall ingå. Det är rekommendabelt att man först uppnår fullständighet för det friliggande gångnätet inom ett naturligt avgränsat område och att man och därefter bygger ut och förfinar gångnätet i den takt man har möjlighet att ajourhålla det. 8
Följande typer av bil- och/eller cykelvägar skall alltid ingå i NVDB: Bilvägar Minimikrav för en bilväg är att den har anlagd vägbana som är avsedd för biltrafik. På bäriga marker med god dräneringsförmåga kan egentlig vägkropp saknas. Bilvägen är framkomlig för lastbil, åtminstone när vägen är tjälad. Personbilstrafik är normalt möjlig men på de sämsta bilvägarna kan begränsad framkomlighet förekomma vid tjällossning och under ihållande regnperioder. Väg med namn eller adressplats skall redovisas som bilväg även om den inte uppfyller dessa minimikrav. Alla återvändsvägar (vägar som bara ansluter till en annan väg i ena änden) inom tättbebyggt område samt återvändsvägar längre än 100 meter utanför tättbebyggt område Bussgator Vägar som uteslutande används av driftfordon, räddningsfordon eller andra fordon av icke privat natur Vägar som går genom parkeringsytor, torg, kajer och öppna ytor (avsedda för bil- och/eller cykeltrafik) Vägar som går genom rastplatser Gågator där t.ex. varutransporter med motorfordon är tillåten Färjeleder Vägar konstruerade för fordon men där förbud mot trafik med fordon råder Cykelbanor och cykelfält Cykelöverfart och cykelpassage samt övergångsställe då de ingår i cykelnätet Förbindelser mellan cykelbanor som inte utgörs av cykelbana (t.ex. en trapp eller en kortare passage möjlig att cykla eller där cykeln bör ledas) Vägar som bara får trafikeras av vissa typer av fordon eller vid vissa tidpunkter (t.ex. enbart bussar i linjetrafik, gågata ) skall alltså ingå i NVDB. Trafikrestriktioner redovisade i olika företeelser i NVDB reglerar hur vägen får användas (t.ex. förbud mot trafik). Följande typer av vägar kan ingå i NVDB men det finns inget krav att de skall ingå: Vägar inom parkeringsytor som ej är genomgående Vägar inom inhägnade industriområden som enbart trafikeras av fordon med anknytning till den aktuella industrin Vägar inom bostads och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov Återvändsvägar utanför tättbebyggt område som är kortare än 100 meter. 9
Följande vägar anordnade enbart för fotgängare kan ingå i NVDB: Gångbana och trottoar Övergångsställe Passage genom byggnad (av typen förbindelsegång) Ramp (utformad för rörelsehindrade) Perrong Trappa, rulltrappa, rullande trottoar, hiss och snedbanehiss Linbana (annan än för gods och skidåkare) och bergbana (som ingår som förbindelse i gångnätet) Torg, kaj och öppen yta (avsedd för gångtrafik) Förbindelse mellan gångbanor som inte utgörs av anlagd gångbana (t.ex. en kortare förbindelse mellan två gångvägar som frekvent används av fotgängare och som avsevärt förkortar promenadens längd.) Färjeled (linjetrafik på bestämd led med uppgift att transportera personer.) Följande typer av vägar skall inte ingå i NVDB: Traktorvägar Stigar, motionsspår och vandringsleder Skoterleder Tillfälliga vägar, t.ex. isvägar Spår och leder på is eller snötäckt mark Ridleder För att på vägnätet i NVDB särskilja gångnät, cykelnät och bilnät från varandra används företeelsetypen Vägtrafiknät, se Dataproduktspecifikation - Vägtrafiknät, Referens #10. 4.1 Dataproduktens uppbyggnad (modell) Data För att kunna beskriva vägarna och samla data om dem i en databas skapas en modell. Modellen speglar valda delar av verkligheten men inte allt. Vi väljer ut de egenskaper hos vägen som behövs för att beskriva den på en grundläggande nivå. En grundläggande egenskap är hur vägen sträcker sig genom landskapet, dess geometri. Precis som på en karta låter vi vägen representeras av en linje. Vi kallar den referenslinje och den är en avbildning av vägens sträckning. Vägnätsmodellen består dels av vägnätets geometri och dels av dess topologi. Dessa hör ihop på så sätt att en vägsträcka mellan korsningar utgörs av en hel eller en del av en referenslänk eller så kan den även bestå av flera referenslänkar. Geometriskt representeras referenslänken av en referenslinje. Korsningar samt vägars ändpunkter kallas för noder och representeras av en koordinatsatt punkt. 10
Vid geometrisk avbildning av en vägsträcka skapas en s.k. referenslinje som så noggrant som möjligt skall återge vägsträckans verkliga läge. En referenslinje är uppbyggd av en serie raka linjer mellan koordinatsatta brytpunkter. I praktiken är det omöjligt att i fält återfinna dessa enskilda brytpunkter. Vägens sträckning representeras av en referenslinje som i sin tur är uppbyggd av en serie kortare raka linjer vilka löper mellan koordinatsatta punkter. Referenslinjen skall avbilda körbanans, cykelbanans och gångbanans mittlinje eller cykelfältets mittlinje. Undantag förekommer på bilnät där antalet körfält varierar, t.ex. på 2+1-väg. Referenslinjen skall avbilda körbanans eller gångbanans mittlinje Referenslinje Referenslinjen lagras i tre dimensioner. Förutom en x-koordinat och en y-koordinat anges också en z- koordinat vilken anger höjden över havet. Vägnätet används som ett linjärt referenssystem för att knyta egenskaper och trafikregler till nätet. Företeelserna knyts till referenssystemet via relationer till element i referenssystemet d.v.s. nätet. Det betyder att företeelserna i sig inte behöver innehålla några läges- eller formdata utan dessa fås från referenssystemet via relationerna. 4.1.1 Grundläggande nätverksstruktur (TransportNetwork) En grundläggande nätverksstruktur beskrivs i en modell med ett antal sammankopplade linjära element, referenslänkar. Referenslänkarna är i sin tur sammankopplade via noder. Läge och form för nätelementen (noder och referenslänkar) i nätverket beskrivs med koordinater Väglängden skapas utifrån geometrierna på referenslänkarna och giltiga referenslänkdelar vid en viss betraktelsetidpunkt. Vägnätet har en grundläggande nätverksstruktur som inkluderar topologi, nätanknytningsmekanism samt temporal och geografisk (läge, form) beskrivning. Nätelement: Nod Noder beskriver i första hand de platser där det är möjligt att göra vägval i nätet, t.ex. i korsningar. Det finns även noder i slutet av alla vägar, d.v.s. i nätets ändpunkter. Ibland har man av praktiska skäl behov av att dela upp nätet ytterligare och dessa noder kallas pseudonoder. För att beskriva hur man kan färdas i nätet sammanbinder man noderna med länkar. Varje länk binder samman två noder. I teorin kan varje nod ha ett obegränsat antal länkar kopplade till sig men de måste ha minst en. 11
Noden representeras geometriskt av en punkt. Reglerna för hur noden placeras d.v.s. hur den avbildar en korsning, är hårt knutna till reglerna för hur vägnätets topologi skall beskrivas. Nätelement: Referenslänk En referenslänk representerar en vägsträcka som öppnats för trafik vid ett och samma tillfälle. Referenslänken har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med hjälp av sina portar. I dagligt tal kan man säga att referenslänken går mellan två noder via ett godtyckligt antal noder men notera att noderna inte är direkt kopplade till referenslänken utan via portarna. Nätelement: Portar Portar representerar en kopplingsstruktur för nätelement (nod eller referenslänk). En port kopplas ihop med en annan port, dvs koppling görs alltid från port till port och två ihopkopplade portar pekar på varandra. En Port tillhör eller ägs alltid av ett nätelement. Kan vara av typen nodport eller länkport (port på referenslänk). För mer information om modellen se NVDB - Översiktlig informationsmodell, referens #14. 4.1.2 Topologi (Transport Network Referens) För att beskriva hur vägar hänger ihop i modellen, deras topologi, används begreppen nod, port och referenslänk. Nod är en punkt som representerar en vägkorsning i plan eller ett vägslut (men dessa är ovidkommande ur topologisk synpunkt). Referenslänken är ett vägavsnitt, som är vald att representera vägen vid en vald tidpunkt, mellan minst två noder. Topologin beskriver hur de olika nätelementen i nätverket är sammankopplade samt hur man kan färdas genom nätet. Om det finns noder där referenslinjer skär varandra är det möjligt att göra vägval annars inte. Vägnätets topologi byggs upp av noder och referenslänkar där sambanden emellan dessa är kända. Noder sätts där förbindelsemöjlighet finns d.v.s. korsning i plan. Varje referenslänk startar i en nod och slutar i en annan. Därmed har referenslänken också en riktning. En referenslänk kan även ha mellanliggande noder kopplade till sig. Nod B är en mellanliggande nod på Referenslänk 1. 12
Riktning och sida Eftersom referenslänken har en start och ett slut har den en riktning. Detta används för att beskriva t.ex. åt vilket håll en enkelriktning gäller eller för att ange vad som är höger respektive vänster sida av vägen. Riktning och sida anges alltid i förhållande till referenslänkens riktning. 4.1.3 Nätanknytning (Transport Network Referens) Ett objekt, en företeelse är i sig uppbyggd av två delar, dels en beskrivning av företeelsen, dels angivande av dess läge på vägnätet. Beskrivningen görs med ett eller flera attribut. Lägesangivelsen görs genom att objektet ges en utbredning på vägnätet och knyts till referenslänk via referenslänkens OID och avstånd från föregående nod i länkens riktning. Till nätanknytning hör även uppgifter om eventuella sidoangivelser och anknytning till flera referenslänkar. En förekomst av objektet representeras i databasen av en objektinstans. Objektinstansen har en uppsättning attribut med tillhörande värden och ett eller flera utbredningar av t.ex. typen punkt eller sträcka. Ett linjärt referenssystem (LRS) behövs för att kunna lagra, kombinera, söka ut och sortera företeelser längs vägen. Med användning av LRS fås en indirekt positionering av en företeelse relativt en linje i det linjära referenssystemet, exempelvis att ett viltstängsel börjar 200 m in på en referenslänk. Ett LRS har känd, accepterad och över tiden uthållig identitet, längdmått samt känt läge och form. Denna dataprodukt använder referenslänkar i vägnätsmodellen som LRS. Nätanknytning Nätanknytning av en företeelse innebär att företeelsen ges ett läge genom att ange avstånd från föregående nod i referenslänkens riktning mot nästkommande nod samt ges referenslänken en identitet genom att den knyts till referenslänken via referenslänkens OID. En referenslänk tilldelas ett NVDB-ID i samband med att objektet föds. Detta NVDB-ID följer sedan med objektet under hela dess livslängd. Detta över tiden stabila NVDB-ID som unikt identifierar ett visst objekt kallas även för OID eller objekt-id. Vid vägnätsanknytningen knyts företeelser till en viss referenslänk via referenslänks-id. Utbredningar på nätet För anknytning av företeelser används olika typer av utbredningar t.ex. sträck- eller nodutbredning. För varje företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning. Typ av utbredning Sträckutbredning Förklaring Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera referenslänkar. Nodutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för företeelsetypen Vändmöjlighet). Punktutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera referenslänkar (används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till 4,5 meter, Väghinder samt Vändmöjlighet). 13
Svängutbredning Vägutbredning Vägutbredning med värd Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en länk till en annan referenslänk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet). Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll kan anges. Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg kan anges. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer Manöver En serie sammankopplade svängutbredningar. Exempelvis en U- sväng över flera referenslänkar. Denna utbredningstyp används inte i nuvarande version av NVDB teknisk lösning. För ytterligare information om de olika utbredningstyperna se Regler för insamling och leverans av vägdata, referens #13. 4.1.4 Temporal beskrivning Vägnätet i NVDB hanteras med tidsdimension. Ett från-datum och ett till-datum anges för varje vägsträcka. Dessa datum återspeglar den period då vägsträckan är öppen för trafik. I vägnätsmodellen kallas det för den period då vägnätet är giltigt. Delar av en referenslänk kan vara giltiga i olika perioder. Dessa delar kallas referenslänkdelar och det är för dessa delar som från- och till-datum lagras. Eftersom data finns om när olika delar av vägnätet är giltigt kan datauttag göras som visar hur vägnätet såg ut vid olika datum. 4.1.5 Geometrisk/geografisk beskrivning En referenslänk representeras geometriskt av en referenslinje vilken avbildar en vägs sträckning genom landskapet eller en färjeled på vattnet. Nedan följer regler för hur referenslinjen skall avbilda en vägsträcka. Grundregeln är att referenslinjen skall avbilda körbanans, cykelbanans och gångbanans mittlinje eller cykelfältets mittlinje. Undantag förekommer på bilnät där antalet körfält varierar, t.ex. på 2+1-väg. Nedan redovisas tillåtna avvikelser från grundregeln. Referenslinjen skall avbilda körbanans eller gångbanans mittlinje Referenslinje Referenslinjens variation i sidled skall minimeras. Hänsyn ska därför inte tas till tillfälliga breddningar av bilnätet, i form av t.ex. parkeringsplatser, busshållplatser och stigningsfält, eller i gång- och cykelnätet. Även för 2+1 vägar skall variation i sidled undvikas enligt figuren nedan. 14
För att undvika variation i sidled avbildas vanligen det högra körfältet för mötesfria 2+1 vägar. För på- och avfartsramper skall vägbanemitt avbildas. Där två referenslinjer skall gå ihop i en nod t.ex. vid på- och avfarter eller där två körbanor övergår i en körbana, skall generaliseringsregler styra placering av noden. Dessa regler gäller före grundregeln. I komplicerade korsningar måste ibland kravet på lägesnoggrannhet och form sättas i andra hand efter kravet på topologisk enkelhet. D.v.s. för att få så få noder som möjligt i korsningen kan referenslinjen i korsningsytan komma att avvika ifrån den tänkta körbanan eller gångbanan som den skall avbilda. Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t.ex. att ett cykelfält eller en trottoar som tillfälligt upphör ändå skall avbildas kontinuerligt. Geometrin för en vägsträcka som utgörs av färjeled redovisas som en sträcka som följer den troliga rutten för färjan. Geometrin för den vertikala sträcka som en hiss representerar i gångnätet kan inte hanteras i NVDB s två-dimensionella verktyg. Man måste därför ge avkall på korrekt geometrisk återgivning och låta sträckan luta så att plankoordinaterna vid hissens nedre och övre plangeometriska läge ligger en meter från varandra. 4.1.6 Referenslinjens form i bilnätet Utöver krav på lägesnoggrannhet ställs även krav på referenslinjens form. Detta görs i form av krav för maximal vinkelförändring i referenslinjens brytpunkter i vardera plan och höjd. Därtill ställs krav även på minsta tillåtna avstånd mellan brytpunkter. Kraven är olika för de olika kvalitetskravklasserna. För vägar i kvalitetskravklasserna 2 och 3 måste t.ex. riktningsförändringar tillåtas vara större eftersom kommunala och enskilda vägar kan ha snävare kurvor och kraftigare lutningar än de statliga huvudvägarna. För färjeleder gäller inte kraven eftersom dessa representeras av en linje som beskriver den troliga färjerutten vilken inte har ett definierat läge. För tätt avstånd och max avstånd mellanbrytpunkter 15
Kvalitetskravklass Minsta tillåtna avstånd mellan brytpunkter Q1 2.0 m Q2 1.0 m Q3 1.0 m Q4 1.0 m Gränser för minsta tillåtna avstånd mellan brytpunkter Nedan beskrivs i tabell och figurer de olika typerna av vinkeländring: Riktningsändring i plan v1 Ändring av riktningsändring (vinkeländring) i plan v1 v2 Lutning i höjdled l1 Lutningsändring i höjdled Ändring mellan två lutningar, l2 - l1 l1 l2 16
Kvalitetskravklass Maximal riktningsändring v1 Maximal ändring av riktningsändring ±v2 Maximal lutning l1 Maximal ändring av lutning l2-l1 Q1 25 10 10 10 Q2 100 50 30 20 Q3 100 75 40 30 Q4 100 100 75 50 Gränser för vinkeländring i gon Tilläggskrav för vinkeländring för tätortsvägnät i plan 20 m 20 m 20 m För att kunna godkänna stora planvinklar på runt 100 gon i t.ex. tätortsvägnät, tillåts riktningsförändringar (i planet) på 100 +/- 20 gon om intilliggande brytpunktsavstånd är större än 20 meter. Detta påverkar riktningsändring och ändring av riktningsändring. 4.1.7 Referenslinjens form i GCM-nätet För gång- och cykelnätet finns inga krav på riktningsförändringens storlek vare sig i plan eller i lutning utöver att vertikala sträckor inte kan hanteras i NVDB. Brytpunkters avstånd skall inte understiga 1 meter på gång- och cykelnätet. 4.2 Fördjupad beskrivning av nätelement 4.2.1 Noder och nodanslutningar Noden representerar en punkt i korsningen i plan mellan två eller flera vägsträckor eller i änden av en vägsträcka. Noden har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med hjälp av sina portar. Inom en nod kan man röra sig fritt från en port till en annan. Krav: En nod skall ha en referenspunkt med värden för x-, y- och z-koordinat. En nod får inte vara kopplad via portar till en annan nod. En nod får inte vara isolerad utan måste vara kopplad till en eller flera referenslänkar. En nods referenspunkt får inte finnas inom en cirkelyta med radien 2 m runt en annan nods referenspunkt i xy-planet. 17
4.2.2 Referenslänkar Referenslänken representerar en vägsträcka som öppnats för trafik vid ett och samma tillfälle. Referenslänken har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med hjälp av sina portar. Referenslänkdel tillhör en referenslänk. Anger giltighetsperioden för en del av en referenslänk. Beskriver vilka delar av en specifik referenslänk som är giltiga vid olika tidpunkter. En Referenslänkdels start och slut definieras av en Länkport. Krav: En referenslänk skall ha en referenslinje som skall ha minst två brytpunkter. Dessa brytpunkter skall ha värden för x-, y- och z-koordinat. En och samma vägsträcka (körbana eller i vissa fall körfält) får inte representeras av mer än en länk då vägnätet generaliserats utgående ifrån Regler för insamling och leveranser av vägdata, se referens #13. Två noder får bara sammanbindas av två eller flera referenslänkar eller delar av referenslänkar om dessa representerar olika körbanor eller körfält. En referenslänk måste ha en startport och en slutport. En referenslänks portar måste vara kopplade till noders portar. En referenslänk måste vara helt täckt av en eller flera referenslänkdelar. Referenslänken får inte ha några överlappande referenslänkdelar. Om en referenslänk utgör en ögla skall dess startport och slutport ansluta i samma nod. Från-datum för en referenslänk måste vara ett datum före till-datum. En referenslänk måste vara giltig i minst ett dygn, d.v.s. skillnad mellan fråndatum och till-datum skall vara minst 1 dygn. För varje nod skall det alltid finnas en motsvarande brytpunkt med samma koordinater i geometrin för (via portar) anslutande referenslänk(ar) 4.2.3 Portar Krav: En port på ett nätelement måste alltid vara kopplad till en annan port på ett annat nätelement. 4.3 Relationer Syftet med trafiknätet som referenssystem är att, där så är lämpligt, knyta företeelser (egenskaper, trafikregler, händelser etc.) till nätet och därigenom ge dem position, form och inbördes relationer (topologi t.ex. gränsar till, överlappas av etc.). Företeelserna knyts till referenssystemet via relationer till element i referenssystemet d.v.s. nätet. Det 18
betyder att företeelserna i sig inte behöver innehålla några läges- eller formdata utan dessa fås från referenssystemet via relationerna. Det finns stora fördelar med att använda trafiknätet som referenssystem t.ex. blir det enkelt att finna alla egenskaper som berör en viss del av nätet. Egenskaper, för vilka nätets läge och form är en tillräckligt bra representation, behöver inte samla in dessa uppgifter utan återanvänder referenssystemets geometriuppgifter via relationerna. Förändringar (t.ex. kvalitetsförbättringar av geometri,) slår automatiskt igenom hos alla som anknyter till referenssystemet. Det finns ett antal uppgifter som bedömts som nätnära. Dessa kan användas för selekteringar och utsökningar på nätet och företeelsetyperna är sådana som krävs för att stödja grundläggande tjänster inom bl.a. Trafikverket. Exempel på nätnära företeelsetyper: Företeelsetyp Vägtrafiknät Vägnummer Gatunamn Övrigt vägnamn Korsning Antal körfält Funktionell vägklass Väghållare Färjeled GCM-vägtyp Kommentar Indelning efter trafiktyp (bil, cykel, gång) Finns huvudsakligen på det statliga vägnätet Adressbildande namn på gatorna Ej adressbildande identifikation av vägen Plats där två eller fler vägar ansluter till varandra Anger antalet körfält på vägsträckan Indelning efter hur man vill styra trafiken Statlig, kommunal eller enskild väghållare Vägförbindelse över vattendrag med fartyg (vägfärja). Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild Beskrivning av cykel- och gångvägens konstruktion 5 Referenssystem Rumsligt referenssystem Beskrivning Plan Det svenska vägnätet Vägnätet är i sig ett linjärt referenssystem SWEREF 99TM (EPSG: 3006) 19
Höjd RH 2000 (EPSG: 5613) Temporalt referenssystem UTC+1 6 Krav på datakvalitet 6.1 Kvalitetsklasser Kvalitetskravklasserna grundar sig på företeelsetypen Funktionell vägklass (se referens #6) som anger hur viktig en bilväg är för det totala bilvägnätets förbindelsemöjligheter. De viktigaste vägarna har höga kvalitetskrav (Q1) och de minst viktiga vägarna har låga kvalitetskrav (Q4). Vägnätet är indelat i fyra kvalitetskravklasser då det är rimligt att kraven på kvalitet på data om en motorväg är högre och mer komplex än data om en sällan använd skogsbilväg. Funktionell vägklass saknas dock på gång- och cykelnätet och därför kan kvalitetskravklass inte grunda sig på funktionell väglass för dessa nättyper. Gång- och cykelnätet ingår i kvalitetskravklass 3. Q-klass Definition 1 Funktionell vägklass 0-3 2 Funktionell vägklass 4-5 3 Funktionell vägklass 6 8 samt gång- och cykelnät 4 Funktionell vägklass 9 OBS! Då gång- och cykelvägar går utmed en bilväg bör alla dessa nät följa samma lägesnoggrannhet för att referenslinjerna ska ligga på rätt sida i förhållande till varandra och inte svänga fram och tillbaka över varandra. Det är också av betydelse för att undvika att noder ligger för tätt och referenslänkar blir för korta i förhållande till verkligheten då näten möts. 6.2 Krav på dataprodukten Krav per datakvalitetsparameter** Nivå för godkännande per kvalitetskravklass Q1 Q2 Q3 Q4 Fullständighet i vägnät - brist 2% 2% 5% 10% Bil- och cykelnät som enligt dataproduktspecifikationen skall ingå i NVDB ska finnas till 100 % På gångnätet ställs inga krav på fullständighet 20
Topologisk konsistens 0% 0% 0% 0% Kravet är att nätet är sammanhängande där det så skall vara enligt dataproduktspecifikationen Krav i Q1-Q4: Inga avvikelser tillåtna Topologisk konsistens - överlapp** n n n n Överlapp större än x m skall ej förekomma i databasen Topologisk konsistens -glapp** n n n n Glapp större än x m skall ej förekomma i databasen Lägesnoggrannhet, absolut -plan 2% 2% 2% - Kravet på lägesnoggrannhet är +/-4 meter vid 95 % konfidensnivå. Lägesnoggrannhet, absolut -höjd 2% 2% 2% - Kravet på lägesnoggrannhet är +/-4 meter vid 95 % konfidensnivå. **Om krav eller nivå för kravgodkännande inte anges beror det på att de ännu inte är beslutade. Krav per datakvalitetsparameter* Nivå för godkännande per kvalitetskravklass Q1 Q2 Q3 Q4 Aktualitet vid ajourhållning Vid ajourhållning av vägnätet (geometri uppdateringar) gäller följande: Maximal ledtid efter förändring antal n%** n%** n%** n%** meter n%** n%** n%** n%** Q1: 5 dagar Q2: 90 dagar Q3: 365 dagar Q4: 5 år Antal förändrade referenslänkar under en viss tidsperiod mäts. Aktualitet vid vägnätsuppdatering antal n%** n%** n%** n%** Vid en ny vägnätsleverans gäller följande: meter n%** n%** n%** n%** 21
Maximal ledtid efter förändring (öppnat för trafik): Q1: 5 dagar Q2: 90 dagar Q3: 365 dagar Q4: 5 år Antal nya referenslänkar under en viss tidsperiod mäts. *För vägnät som levereras av Trafikverket finns det ytterligare krav, se Leveranstidskrav för väg- och järnvägsdata, ref #12. **Krav eller nivå för kravgodkännande är ej bestämt, därför finns det inget värde. Dessa datakvalitetselement tillämpas ej för produkten: Fullständighet i vägnät - övertalighet Lägesnoggrannhet relativ Temporal kvalitet 6.3 Mått samt definitioner Mått samt definitioner för de datakvalitetselement som används är enligt SS ISO 19 157, referens #2. Datakvalitetselementen är: Fullständighet i vägnät -brist Namn: Fullständighet, brist Definition: Antal saknade meter väg i datamängden i relation till den totala längd som skall finnas enligt dataproduktspecifikationen. Mått nr: 7 Värdetyp: Avvikelsekvot % Topologisk konsistens Namn: Topologisk konsistens Definition: Antal saknade meter väg i datamängden i relation till den totala längd som skall finnas enligt specifikationen Mått nr: 22 Värdetyp: Avvikelsekvot % 22
Topologisk konsistens - glapp Namn: Topologisk konsistens - glapp Definition: Antal glapp som är större än toleranserna Mått nr: 23 Värdetyp: Antal Topologisk konsistens - överlapp Namn: Topologisk konsistens - överlapp Definition: Antal överlapp som är större än toleranserna Mått nr: 24 Värdetyp: Antal Tematisk noggrannhet av klassning av attribut Namn: Tematisk noggrannhet i klassning av attribut Definition: Antal meter felaktigt klassade attributvärden i relation till det totala antalet meter i datamängden. Mått nr: 67 Värdetyp: Avvikelsekvot % Lägesnoggrannhet, relativ Kommentar: Ej tillämpbar för produkten. För ytterligare information se ref #2 Lägesnoggrannhet, absolut Namn: Linjärt fel vid 95% signifikansnivå Definition: Halva längden av intervallet som definierat av en övre och en undre gräns där det sanna värdet med 95% sannolikhet ligger inom intervallet. Mått nr: 36 Värdetyp: Mått i meter Temporal kvalitet Kommentar: Tillämpas ej. För ytterligare information se ref #2 Aktualitet vid ajourhållning Kommentar: Här har vi valt att ha två mått, en som visar antal och ett som visar antal meter 23
1: Namn: Domän konsistens Definition: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det totala antalet i datamängden Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % 2: Namn: Domän konsistens Definition: Antal meter som inte överensstämmer med sin värdedomän i relation till det totala antalet meter i datamängden (enligt måttet avses antal objekt men för att få ett bättre mätetal likställs en meter väg med ett objekt) Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % Aktualitet vid vägnätsuppdatering Kommentar: Här har vi valt att ha två mått, en som visar antal och ett som visar antal meter 1: Namn: Domän konsistens Definition: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det totala antalet i datamängden Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % 2: Namn: Domän konsistens Definition: Antal meter som inte överensstämmer med sin värdedomän i relation till det totala antalet meter i datamängden (enligt måttet avses antal objekt men för att få ett bättre mätetal likställs en meter väg med ett objekt) Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % 24
7 Metadata Metadata ska ge information om dataprodukten så att man ska kunna hitta vilka data som finns samt kunna utvärdera om dataprodukten kan användas i den egna verksamheten. Det är i metadata som information om uppföljningar och kontroller anges, i dataproduktspecifikationen anges bara kvalitetskraven. De metadata som skickas med leveranserna är typmetadata, dvs metadata som gäller all data för en specifik dataprodukt. Instansmetadata, metadata som gäller ett visst urval levereras inte i dagsläget. Formatet anpassas efter leveransen och kan antingen vara separata xml filer eller så ligger det inkluderat i levererad datafil. Rutiner för att leverera information om kvalitetsuppföljningar och kontroller, dvs. kvalitetsmetadata är under uppbyggnad. Metadata för de produkter som ingår i geodatasamverkan eller Inspire finns även på www.geodata.se. All metadata är framtagen enligt den Nationella metadataprofilen, referens #4. 8 Datafångst 8.1 Datakällor 8.1.1 Initiala datakällor Initial leverans av bilvägnätet har skett från Lantmäteriets GGD-databas. 8.1.2 Datakällor för ajourhållning Underlag för ajourhållning fångas hos dataleverantörerna och levereras till Trafikverkets enhet för Vägdata för beredning och registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Databasen ajourhålls även genom leveranser av xml-filer (färdiga transaktionsfiler) för incheckning. Dataleverantörer Statligt vägnät Projektledare på Trafikverket. Kommunalt vägnät Kommunernas kontaktpersoner vid förändring på det kommunala vägnätet enligt gällande avtal om leveranser till NVDB. Enskilt vägnät inom leveransområden Kommunernas kontaktpersoner vid förändring på det enskilda vägnätet inom kommunens leveransområden enligt gällande avtal om leveranser till NVDB. Enskilt vägnät Skogsnäringen Enskilt vägnät Lantmäteriet 25
8.2 Krav på spårbarhet Spårbarhet för tillkomst och ursprung ska tillgodoses genom att företeelsetypen Referenslinjetillkomst för vägnätets tillkomst registreras som obligatorisk företeelse. Tillkomstföreteelsen knyts till en eller flera referenslänkar då flera referenslänkar kan ha samma tillkomsthistorik. De attribut som beskriver tillkomsten är bl.a. ansvarig organisation referenslinje, processteg referenslinje och för processteg referenslinje finns det dessutom ett antal tillhörande attribut bl.a. metod referenslinje och slutdatum d.v.s. det datum när hanteringen av data i processteget avslutades. Se även dataproduktspecifikationen för Referenslinjetillkomst, ref #11. Referenslinjetillkomst har ingen företeelsetillkomst knuten till sig. Spårbarhet i tillämpning erhålls genom att leveranser loggas för externa kunder, till vem, när och vilket geografiskt område. 9 Underhåll av dataprodukten Ajourhållning av data Ajourhållning av produkten sker Eventuell anmärkning Kontinuerligt Övrig ajourhållning Enheten för Vägdata förvaltar dataprodukten. Produkten produceras enligt processen Tillhandahålla grunddata om transportsystemet med särskilda krav på produktionsprocessen, se processer i Trafikverkets ledningssystem. Avvikelsehantering sker enligt processbeskrivning och rutiner. Metadata skall ajourhållas kontinuerlig samt uppdateras med kvalitetsinformation. 10 Tillhandahållande av dataprodukten 10.1 Tillhandahållandesätt Data kan tillhandahållas på följande sätt: Levereras via filöverföring från Trafikverkets tillhandahållandetjänst för väg- och järnvägsdata Lastkajen, www.trafikverket.se/lastkajen Leverans via ftp-server. 26
10.2 Tillhandahållandeformat Data kan levereras i följande filformat: Format Version Kommentar ESRI Shape Ett filformat som idag får anses vara bransch-standard. Fungerar i flertalet GISverktyg. Formatet är enkelt för dem som exempelvis behöver ögonblicksbilder för kartframställning eller för enklare analyser. Version anges ej då bakåtkompatibilitet alltid finns. xml 3.2 Svensk standard SS637004:2009 (gäller vägnätet), SS637006 (gäller företeelser) och SS637007 (gäller definitioner för transaktionell uppdatering). Kräver speciell import funktion. mdb 10.1 Personlig geodatabas. Kräver ESRI-verktyg. Ger möjlighet till komplexa analyser. Har dock en begränsning i storlek på 2 GB. gml 3.2 Xml-format för geografisk information mid mif 3 MapInfo file format 10.3 Information om begränsningar Avtal om leveranser måste först tecknas med Trafikverket. Avtalen reglerar rättigheter och skyldigheter för leverantören Trafikverket och för användaren. Avtalen kan vara förenade med kostnader beroende på kund och avtalsmodell. Avgifterna som tas ut är uttagsavgift, nyttjanderättsavgift eller avgifter för specialpreparering. För ytterligare information se http://www.trafikverket.se/lastkajen 11 Datakvalitetsdeklaration 11.1 Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen Direkt kvalitetsstyrning görs genom att rutiner för datafångst finns, samt att kvalitetsstyrning sker automatiskt i systemet vid uppdatering/ajourföring. 11.2 Uppföljning av kravuppfyllelse Uppföljning av kravuppfyllelse görs genom automatiserade datakontroller i databasen samt på avvikelse- och defektrapporter från kunder. De datakontroller som görs baseras på de regelverk och krav som finns på datamängderna. Nyttoundersökningar enligt NKI:s modell genomförs. Genomförda uppföljningar ska redovisas på trafikverket.se samt i metadata för produkten. 27
11.3 Redovisning av spårbarhet Spårbarhet bakåt (tillkomsthistorik) enligt kraven finns för indataleveranser. Spårbarhet för ledtid från att förändring har skett i verkligheten tills uppgiften finns tillgänglig i databasen finns, men uppgifterna om företeelsens giltighet är inte verifierade fullt ut. Spårbarhet i process/processhistorik finns för allt som produceras. Spårbarhet framåt (tillämpningsspårbarhet) finns för allt som levereras på filnivå. 12 Övrig information Ingen övrig information redovisas. 28
Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se