INFORMATION 1(11) Datum 2018-11-28 Information om godkännande av fristående verksamhet: Fritidshem, förskola och pedagogisk omsorg Inledning Kommunen ansvarar för att godkänna huvudmän för fristående förskolor och fritidshem om inte är anknutna till en skolenhet. 1 Kommunen ansvarar även för att besluta om godkännande och rätten till bidrag för fristående annan pedagogisk omsorg. 2 Denna information syftar till att redovisa och förtydliga de krav som åläggs fristående verksamheter samt beskriva de rutiner som gäller för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Denna information är en sammanfattning av de mest centrala områdena som berör fristående verksamheter och som beaktas vid processen för godkännande. Observera att det kan finnas lokala föreskrifter som gör sig gällande för verksamheterna. Andra lokala föreskrifter kan bland annat innehålla specifika rutiner och regler som inte behandlas i denna information, men som likväl ska tillämpas på fristående verksamheter såsom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Informationen utgår ifrån skollagen (2010:800), Läroplanen för förskola 98 (reviderad 2016) 3, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan och fritidshemmet samt Håbo kommuns regler för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Avgränsning Informationen gäller endast, vid sidan av fristående förskolor och annan pedagogisk omsorg, endast de fristående fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet regleras inte i skollagen. Då dessa fritidshem utgör ett mycket begränsat antal har det ansetts lämpligt att kommunen även ska besluta om godkännande, rätt till bidrag och har tillsyn över dessa. Förutsättningar för godkännande Förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg ska utformas i enlighet med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna om människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som arbetar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 4 Förskola Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att 1 2 kap. 7 skollagen (2010:800). 2 25 kap. 10 skollagen. 3 Hädanefter kallad Lpfö 98. 4 1 kap. 5, 25 kap. 10 1 skollagen.
omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemensakap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. 5 Undervisningen vid fristående förskolor ska vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. 6 Miljön ska vara öppen innehållsrik och inbjudande. Förskolans värdegrund och uppdrag preciseras i Lpfö 98. Fritidshem Fritidshemmet har, liksom förskolan, en dubbel uppgift. Fritidshemmet ska dels bidra till goda uppväxtvillkor genom att stödja och stimulera elevers utveckling och erbjuda en meningsfull fritid och rekreation, dels möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete genom att ge eleverna god omsorg. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 7 Pedagogisk omsorg Den pedagogiska omsorgen ska stimulera barns utveckling och lärande. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Verksamheten ska utformas med respekt för barnens rättigheter samt i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Verksamheten ska utgå ifrån en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. 8 Lpfö 98 är vägledande för pedagogisk omsorg. 9 Barnperspektivet I all utbildning och annan verksamhet som regleras i skollagen ska barnets bästa vara utgångspunkten i enlighet med FN:s barnkonvention. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas och barn ska ha möjlighet att fritt kunna uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 10 Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 11 Barnets vårdnadshavare ska löpande informeras om barnets utveckling. Pedagogisk omsorg är enligt skollagen inte en skolform och inbegrips därför inte av ovanstående stycke. Däremot så ska Lpfö 98 vara vägledande för den pedagogiska omsorgen. 12 I Lpfö 5 8 kap. 2 skollagen. 6 1 kap 7 skollagen. 7 14 kap. 2 skollagen. 8 25 kap. 2, 6 skollagen. 9 Allmänna råd med kommentarer för familjedaghem (1999), s. 5. 10 1 kap. 10 skollagen. 11 3 kap. 3-4 skollagen. 12 Skolverkets allmänna råd för familjedaghem (1999).
98 framhävs att barns utveckling och lärande ska stimuleras så att arbetet sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. 13 Barn i behov av särskilt stöd Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. 14 I grundbeloppet för varje barn ingår kostnaderna för utredningar av barnets behov av särskilt stöd samt ersättning för särskilt stöd. Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd som kräver extraordinära stödåtgärder. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn i behov av extraordinära stödåtgärder, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 15 Tilläggsbelopp lämnas efter särskild prövning. Ansökningsblankett finns på Håbo kommuns hemsida (www.habo.se). Modersmålsstöd Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både sitt svenska språk och sitt modersmål. 16 Varje barn som har ett annat modersmål än svenska ska utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 17 Fritidshemmet har inga krav på sig att arbeta med modersmålsstöd. Fritidshemmet ska utgå ifrån ett mångkulturellt arbetssätt där varje barns språk och kulturella bakgrund ska ses som en tillgång i gruppen. Vidare ska fritidshemmet verka för tolerans och solidaritet. 18 Pedagogisk omsorg har inget krav på sig att erbjuda modersmålsstöd för barn med annat modersmål än svenska. Lpfö 98 är vägledande och i den anges att verksamheten ska medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket samt modersmålet. 19 Barngrupper Huvudmannen ska se till att barn- och elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek samt att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. 20 Det finns inga direktiv om att en viss gruppstorlek skulle vara optimal i alla sammanhang. Förutsättningarna varierar från grupp till grupp och från en tid till en annan. En gruppstorlek eller personaltäthet som är lagom i en förskola/fritidshem/pedagogisk omsorg behöver inte vara det i en annan. De yngsta barnen i behov av särskilt stöd har dock behov av att ingå i mindre grupper för att få sina behov tillgodosedda. 13 Lpfö 98. 14 3 kap. 2 3, 8 tredje stycket, 9 första stycket, 8 kap. 9, 25 kap. 2 tredje stycket skollagen. 15 8 kap. 23, 14 kap. 17, 25 kap. 13 skollagen. 16 8 kap. 10 skollagen. 17 Lpfö 98, avsnitt 2.2. 18 Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem, (2007), s. 19 Lpfö 98. 20 8 kap. 8, 14 kap. 9, 25 kap. 7 skollagen.
Barnsäkerhet Fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg ska erbjuda barnen en trygg omsorg och en god miljö i övrigt. 21 Huvudmannen är ansvarig för barnens säkerhet under den tid de vistas i verksamheten utan föräldrar. Vid ansökan om godkännande att bedriva fristående förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg ska en handlingsplan för att garantera barnens säkerhet i lokalerna och i den dagliga verksamheten bifogas ansökan. Handlingsplaner och rutiner ska finnas för säkerhet vid utflykter, barns försvinnande, brand, kriser och katastrofer. Personalen ska dagligen registrera barnens närvaro respektive frånvaro. Barn- och elevlistor ska sparas 12 månader och ska finnas tillgänglig vid tillsyn. Tillbud och olyckor ska dokumenteras och utredas av huvudmannen. Vårdnadshavare ska omedelbart informeras. Huvudman och personal inom verksamheten har anmälningsskyldighet om de får kännedom om något som kan innebära att ett barn far illa. Bestämmelsen om skyldigheten att anmäla till socialnämnden finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Kränkande behandling och diskriminering Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn för kränkande behandling. 22 I skollagen anges att huvudmannen för utbildning och pedagogisk omsorg som behandlas i skollagen ska upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Huvudmannen ska likaså se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn samt se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. 23 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) ska den som bedriver utbildning enligt skollagen vidta aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligeter oavsett kön, könsöverskivande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trostillhörighet funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 24 Aktiva åtgärder innebär att bedriva förebyggande och befrämjande arbete som ska genomföras fortlöpande. 25 En del av detta arbeta är att upprätta en plan för genomförandet av aktiva åtgärder. Innehållet i diskrimineringslagen gör sig även gällande vid urval av barn som erbjuds plats. Grunder som anses som godtagbara är bl.a. syskonförtur, geografisk närhet och anmälningsdatum. 26 21 8 kap. 2, 14 kap. 9, 25 kap. 7 skollagen. 22 6 kap. 9 skollagen. 23 6 kap. 6-8 skollagen. 24 3 kap. 14-16 diskrimineringslagen. 25 3 kap. 1-3 diskrimineringslagen. 26 Regler för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet i Håbo kommun.
Skolinspektionen (inte Håbo kommun) är den myndighet som utöver tillsyn på verksamheterna avseende kränkande behandling och kontrollerar därmed att verksamheterna följer lagstiftningen på området. Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Gällande förskola ska kvalitetsarbetet genomföras på enhetsnivå under medverkan av lärare, förskolelärare och övrig personal. Barn i förskolan, fritidshemmet eller pedagogisk omsorg samt deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. 27 Det systematiska kvalitetsarbetets syfte är att huvudman, personal, föräldrar, barn och tillsynsmyndighet får kunskap och insyn i verksamhetens kvalitet, förutsättningar och möjligheter till kvalitetsförbättring. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och intentionerna i läroplanerna för förskola och fritidshem samt att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningar för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i verksamheterna. För att utvärdera verksamhetens kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barnens utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Det är analyserna som är utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. 28 Barns och vårdnadshavares inflytande Generellt ska förskolans, fritidshemmets och den pedagogiska omsorgens arbete med barnen ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Barn ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och verksamheten och de ska hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. 29 Vid varje förskoleenhet ska det finnas forum som möjliggör samråd med barnen och vårdnadshavarna. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna. Frågor som berör fritidshemmet som anordnas vid en skolenhet inkluderas i den form som finns på skolenheten. Förskolechefen respektive rektor ansvarar för att det finns forum för samråd samt för att barnen, eleverna och föräldrarna informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. 30 Personal Ledning och personal Förskola Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolechefen ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. En ställföreträdare får utses. Som förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. 31 27 4 kap. 3-4 skollagen. 28 4 kap. 5-9, 12-14 skollagen. 29 4 kap. 9, 12 skollagen. 30 4 kap. 13-14 skollagen. 31 2 kap. 9-11 skollagen.
Förskolechefens ansvar och uppdrag anges i 2 kap. 9-10 skollagen och preciseras i Lpfö 98 avsnitt 2.7 Verksamheten ska för undervisning använda förskolelärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som förskoleläraren ska bedrivas. Förskolelärarens ansvar och uppdrag preciseras i Lpfö 98 avsnitt 2 2.6. Utöver förskoleläraren får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. 32 Exempel på en sådan yrkesgrupp är barnskötare. Fritidshem Det pedagogiska uppdraget vid ett fritidshem som anordnas vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Vad det gäller fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet finns inga bestämmelser i skollagen angående vare sig ledarskapet eller personalens kompetens, oavsett om dessa fritidshem har kommunal eller fristående huvudman. Det finns inget krav på att ett fristående fritidshem ska ledas av en rektor. Det finns inte heller uttalade krav om att endast personal med en viss kompetens får bedriva undervisning. 33 Pedagogisk omsorg För bedrivande av pedagogisk omsorg ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. 34 Registerkontroll innan anställning Innan anställning träder i kraft ska ett registerutdrag från belastningsregistret uppvisas. Utdraget ska vara max ett år gammalt. Den som inte lämnat ett registerutdrag får således inte anställas. Huvudmannen ansvarar för att detta genomförs. Huvudmannen ska spara en kopia av registerutdrag alternativt en tjänsteanteckning om att registerutdrag har inlämnats. Tjänsteanteckningen ska innehålla datum för noteringen, underskrift av tjänsteman samt notering om att ingen belastning finns enligt registerutdrag. 35 Erbjudande av plats Vad gäller erbjudande av plats ska förskola, fritidshemmet och pedagogisk omsorg erbjuda plats enligt skollagens bestämmelser och de lokala föreskrifter som är gällande för verksamheterna. 36 Mottagande av barn Fristående förskolor och pedagogisk omsorg ska vara öppna för alla barn som ska erbjudas förskola eller pedagogisk omsorg. 37 Om det inte finns plats för alla sökande till en verksamhet ska urvalet göras enligt de grunder som är fastställa de lokala föreskrifter som är gällande för verksamheterna. 32 2 kap. 13-15 skollagen. 33 Prop. 2009/2010:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 252. 34 25 kap. 7 skollagen. 35 2 kap. 31-33 skollagen. 36 8 kap. 3-7. 14 kap. 5-7, 25 kap. 2 skollagen. 37 8 kap. 18, 25 kap. 10 skollagen.
Inskrivning/uppsägning av barn i verksamheten Överenskommelse om att ett barn ska börja i en fristående förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg ska alltid göras skriftligt mellan huvudmannen och barnets vårdnadshavare. På överenskommelsen ska datumet när barnet faktiskt börjar i verksamheten anges. Övriga krav på verksamheten Öppettider Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg ska ha öppet mellan kl. 06:00-18:30 utifrån föräldrarnas behov med hänsyn till förvärvsarbete, studier eller familjens situation i övrigt. Övrig tid beskrivs enligt praxis som obekväm arbetstid och under denna tid behöver verksamheterna inte erbjuda verksamhet. En alternativ placering ska erbjudas de barn vars föräldrar har behov av omsorg då den ordinarie verksamheten har stängt för planeringsdagar eller semester. 38 Huvudmannen och föräldrarna kan komma överens om kortare öppettider under förutsättning att alla föräldrars behov har beaktats. Huvudmannen måste dock ändra verksamhetens öppettider om en enskild förälder får behov av en längre öppettider inom ramtider (dvs. mellan 06:00-18:30). Den pedagogiska omsorgen ska i så stor utsträckning som möjligt som möjligt tillmötesgå vårdnadshavarnas behov av omsorg med hänsyn till deras förvärvsarbete, studier eller barnets egna behov på grund av familjens situation. Detta sker inom ramen för dagbarnvårdarnas arbetstider, dvs. 40 timmar i veckan. Den fristående pedagogiska omsorgen har rätt att stänga verksamheten för semester under totalt 25 dagar per år och för fyra planeringsdagar per år. 39 Lokaler För förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen och verksamhet ska kunna uppfyllas. Lokalerna ska vara ändamålsenliga. 40 Bestämmelser om den pedagogiska verksamheten tillsammans med de lagar och förordningar som reglerar alla arbetsplatser ska utgöra grunden för utformningen av lokaler, miljö oh material. Det är viktigt att såväl personal som barn vistas i så god och hälsosam miljö som möjligt. Varje förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg ska ha lokaler som är anpassade till det maximala antalet barn/platser som anges i förskolans anmälan om lokaler för undervisning till Miljö- och teknikförvaltningen i Håbo kommun. Förskola I Lpfö 98 betonas miljöns pedagogiska betydelse. Förskolan ska erbjuda barn en trygg miljö som utmanar, lockar till lek och aktivitet samt inspirerar barnen att utforska omvärlden. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Lokalerna ska ge möjlighet till omsorg, utveckling och lärande. Utrymme ska finnas för exempelvis skapande verksamet, bygg/konstruktion, rollek, rörelse, lek, vila och avkoppling. 41 38 8 kap. 5, 14 kap. 5 skollagen, Regler för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet i Håbo kommun. 39 Regler för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet i Håbo kommun. 40 2 kap. 35, 25 kap. 7 skollagen. 41 Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskola (2005), s. 20-21.
Fritidshem Fritidshemmets lokaler och utemiljö ska vara trygga, hälsosamma och utvecklande. De ska vara utformade så att de möjliggör en god varierad pedagogisk verksamhet som stödjer elevers lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp. Det behövs utrymme för olika typer av aktiviteter, alltifrån skapande till livlig aktivitet i stora grupper till vila och lugna aktiviteter i mindre grupper. 42 Pedagogisk omsorg Likaså den pedagogiska omsorgen ska erbjuda ändamålsenliga lokaler och utemiljön ska lämpa sig för verksamhetens syfte. 43 Övergång till föreskoleklass och samverkan Förskolan och den pedagogiska omsorgen ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. När barnets övergång till förskoleklass, skola och fritidshem närmar sig ska förskolan hitta nya former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergång till nya skolformer ska särskilt fokus ägnas barn i behov av särskilt stöd. 44 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. 45 Godkännande att bedriva fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Ansökningsförfarande Anvisningar samt blankett med checklista för ansökan finns på Håbo kommuns hemsida (www.habo.se). En huvudman ska i sin ansökan redovisa sin verksamhetsidé, verksamhetens planerade organisation, inriktning och mål (inledande verksamhetsplan). Mål och innehåll ska vara kopplade till Lpfö 98 respektive Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet. Målen ska vara uppföljningsbara. Verksamheten ska uppge hur verksamheten ska utvärderas: Anvisningarna ställer, bland annat, krav på uppgifter om: - Huvudmannen - Verksamhetens omfattning - Beskrivning av verksamhetens där mål och inriktning ingår - Former för verksamheten, exempelvis öppettider, urvalsgrunder vid intagning, brandsäkerhet osv. - Ledning, personal och kompetensnivå - Lokaler och lokaldisposition - Barnsäkerhet - Ekonomisk kalkyl/budget 42 Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007), s. 20. 43 25 kap. 7 skollagen. 44 Lpfö 98. 45 Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet.
Beslut Vid bedömningen av ansökan granskas huruvida den sökande verksamheten uppfyller de krav som åläggs en fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg utifrån rådande styrdokument. Verksamheten får inte innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för barnen eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i Håbo kommun. 46 Barn- och utbildningsnämnden fattar beslut om godkännande och rätt till bidrag. Godkännande av verksamheten upphör om huvudmannen inte startat upp verksamheten efter ett år efter datum för godkännandet. Därefter krävs en ny ansökan och ett nytt godkännande. Förändringar i verksamheten Om huvudman till en fristående förskola eller fritidshem vill ändra verksamheten på ett sådant sätt att en annan typ av verksamhet kommer bedrivas vid en annan skolenhet eller alternativt utökas till ytterligare en skolenhet gäller inte godkännandet denna förändring. Huvudmannen ska ansöka om nytt godkännande innan förändringen genomförs. I det fall en redan godkänd huvudman vill utöka i sin verksamhet till att omfatta ytterligare en verksamhet i Håbo kommun ska ansökan för den delen som avser verksamheten skickas in. Beslut om godkännande omfattar i dessa fall inte huvudmannen, som redan är godkänd för verksamhet i kommunen, utan endast förutsättningarna för den nya verksamheten att följa gällande författningar och bedriva god verksamhet. Prövningen omfattar även huruvida den nya verksamheten kan ha en negativ påverkan på motsvarande verksamhet som bedrivs av det offentliga. Samma sak gäller för beslut om godkännande och rätt till bidrag för huvudmän för pedagogisk omsorg. Andra ändringar av betydelse ska omgående och skriftligen anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen. Detta gäller exempelvis byta av ägare av huvudmannen, förändringar i bolagsstyrelse eller byte av förskolechef. Förändringarna ska styrkas med exempelvis nya registreringsbevis, examenshandlingar eller liknande beroende på vilka förändringar som genomförts. Huvudmannen ska omgående och skriftligen meddela barn- och utbildningsförvaltningen om verksamheten ska upphöra. I beslut om godkännande av enskild huvudman för fristående verksamhet får anges verksamhetens maximalt tillåtna antal inskrivna barn, om detta villkor ställs upp för att huvudmannen ska uppfylla lagstiftningens krav på verksamheten. Antalet inskrivna barn får inte överstiga det i godkännandet angivna platsantalet. Har i godkännandet angivits det maximalt tillåtna antalet platser och huvudmannen önskar utöka antalet platser ska ett nytt godkännande sökas. Bidrag och avgifter Bidrag från hemkommunen En verksamhet som godkänts enligt 2 kap. 5 skollagen erhåller bidrag för inskrivna barn från barnets folkbokföringskommun. En huvudman har under samma förutsättningar rätt till bidrag från den kommun där barnet stadigvarande vistas. Detta gäller exempelvis asylsökande. 47 46 2 kap. 5, 25 kap. 10 första stycket 2 punkten skollagen. 47 8 kap. 21, 14 kap. 15, 25 kap. 11, 29 kap. 2 skollagen.
För att ersättning ska utbetalas ska barnet ha fått plats på grund av föräldrars förvärvsarbete, studier, arbetslöshet, föräldralediget för vård av annat barn, om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt eller behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg. 48 Bidragssystemet till de fristående verksamheterna består av ett grundbelopp och i förekommande fall ett tilläggsbelopp. I grundbeloppet ingår ersättning för omsorg och pedagogisk verksamhet, pedagogiskt material och utrustning, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Tilläggsbelopp kan lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Systemet grundar sig på att kommunala och fristående verksamheter ska få bidrag på lika villkor. 49 Ersättning från kommunen utgår enbart för en uppsägningstid om två månader. Beslut om ersättning till fristående förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg regleras utifrån skollagens och skolförordningens föreskifter om bidrag till enskilda huvudmän samt i Håbo kommuns lokala regler. Varje månad utför barn- och utbildningsförvaltningen en avläsning av barn och elever i verksamheten inför utbetalning av grundbelopp. Barn folkbokförda i en annan kommun Om den fristående förskolan, fritidshemmet eller pedagogiska omsorgen tar emot barn från annan kommun regleras ersättning och villkor direkt mellan verksamheten och barnets hemkommun. Samma förfarande gäller om ett placerat barn flyttar till annan kommun och behåller platsen i den fristående verksamheten. 50 Avgifter Huvudmannen hanterar föräldraavgifter och uppsägningstid. Huvudmannen ska tillämpa systemet för maxtaxa, men kan ta ut lägre avgifter. Huvudmannen får inte ta ut tillkommande avgifter i form av administrationsavgifter, kost eller dylikt. Gällande fristående förskolor får ingen avgift tas ut för enbart allmän förskola. 51 Tillsyn Håbo kommun har tillsyn över förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har godkänt och förklarat ha rätt till bidrag. 52 Syftet med tillsynen är att genom en självständig granskning kontrollera att en verksamhet uppfyller kraven i lagar och andra föreskrifter. Om tillsynsmyndigheten upptäcker brister vid tillsynen ska myndigheten fatta beslut om åtgärder som kan behövas för att huvudmannen ska rätta 48 8 kap. 4 7, 24 skollagen. 49 8 kap. 21-23, 14 kap. 15-17, 25 kap. 11-13 skollagen. 50 8 kap. 21, 14 kap 14 skollagen. 51 Regler för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet i Håbo kommun, Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet och barnomsorg. 52 26 kap. 4 skollagen.
till felen som upptäckts vid granskningen. Utgångspunkten för tillsynen är skollagen och tillhörande författningar men tillsynsmyndigheten kan också kritisera en huvudman utifrån ett mer allmänt förvaltningsrättsligt perspektiv. 53 Tillsynsmyndigheten har rätt att i den omfattningen det behövs få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten. Den fristående verksamheten ska tillhandahålla de handlingar samt upplysningar som tillsynsmyndigheten efterfrågar. 54 Om det vid tillsynen framkommer brister i verksamheten kan barn- och utbildningsnämnden besluta om ingripande i form av anmärkning, föreläggande, återkallelse eller tillfälligt verksamhetsförbud. Tillsynen följer en tillsynsplan som årligen fastslås av barn- och utbildningsnämnden. 53 26 kap. 2, 4 skollagen, Skolverkets hemsida, Tillsyn och sanktioner. 54 26 kap. 6-7 skollagen.