Lettens regleringsmagasin

Relevanta dokument
Höljesdammen En resa genom dess historia till och med 2015

SwedCOLDs temadag. Drivgodslänsa vid Halvfari Kraftverk

Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Samråd

Höljesdammen En resa genom dess historia till och med Höljesdammen byggdes av Uddeholm och Mölnbacka-Trysil under åren

Detta är Vattenbyggnad i SVC. Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna

Tillförlitlighet för avbördningssystem för fyra närliggande anläggningar

Larm och beredskapsplan. Sala silvergruvas vattensystem

GRUNDLÄGGNING AV DAMM 18 I HYLTE. Peter Wilén, Norconsult Martin Hansson, Statkraft

Metodik för analys och hantering av drivgods

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE. Dag Ygland SWECO VBB

VATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT

PM BILAGA 1 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andreasson UPPRÄTTAD AV. C-G Göransson

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Vanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar

Åke Engström, HydroTerra Ingenjörer AB, Karlstad Jonas Nilsson, NCC Construction Sverige AB, Karlstad SKÅPAFORS KRAFTVERK

Early Warning Systems Något för svenska dammar? Sam Johansson och Pontus Sjödahl HydroResearch

Hantering av mätningar

Nya metoder att öka avbördningskapaciteten

Vattenreglering vad är det?

Dagvattensystemet i Falköping Dagvattenberäkningar för Logistic Center Skaraborg, Marjarp

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

VIFORSEN Erfarenhet fångdamm

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Dammsäkerhet och klimatförändringar

Fortums användning och erfarenheter av riskanalyser i dammsäkerhetsarbetet

KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER FÖR DAGVATTENPLANERING

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

MJÖLBY SVARTÅ STRAND. Analys av översvämningsrisker inför detaljplanering WSP Samhällsbyggnad docx

Dam Safety Interest Group Ett forskningssamarbete över gränserna. Anders Isander, E.ON Vattenkraft Sverige AB/Elforsk

Vägledning för konsekvensutredning av mindre dammar

Underlag för samordnad beredskapsplanering för höga flöden och dammbrott i Umeälven

Dammkonstruktioner. Dammkonstruktion. Block I Grundläggande fakta Dammkonstruktioner Åke Nilsson. 1. Typer


tillrinningsprognoser

Undersökningsmetoder, geofysik.

Referensmätningar av kvarts. - betong- och byggindustrin. Ann-Beth Antonsson. Tekn Dr, Adjungerad professor. IVL Svenska Miljöinstitutet

Injekteringsskärmar. Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten. SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

ERFARENHETER FRÅN FÖRDJUPADE INSPEKTIONER PÅ DAMMANLÄGGNINGARS ELEKTRISKA SYSTEM

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Ångermanälven. Beskrivning av vattendraget

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar

RAPPORT. Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Ljusnan och Voxnan LJUSNANS VATTENREGLERINGSFÖRETAG. Stockholm

Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS

NATURVÅRDSVERKET INFORMERAR TILLSYN & FALLSTUDIE

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

STATIONSOMRÅDET NORRA, VA-UTREDNING

Ny vägledning för konsekvensutredning av mindre dammar SID 2. Rapport för sannolikhetsbaserad bedömning av betongdammar SID 5

Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige

RAPPORT. Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Ljusnan och Voxnan LJUSNANS VATTENREGLERINGSFÖRETAG. Stockholm

Forskningsutbyte med UNSW: slutrapportering. Kund: Energiforsk AB. Konsult: RQV Teknik AB Org.nr.:

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

SwedCOLD 10 oktober 07

Åtgärder på mindre fyllningsdammar i södra Sverige

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Storfallet konsekvensutredning

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Dammsäkerhet och säkerhetskultur

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska kraftnät, Box 1200, Sundbyberg ISSN

UMEDIM-2. Projekt VATTENREGLERINGSFÖRETAGEN UMEÄLVEN UMEÄLVEN ÅNGERMANÄLVEN INDALSÄLVEN LJUNGAN LJUSNAN DALÄLVEN

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Förmågor och kunskapskrav i Engelska år 9 Reading kunskapskrav 2, 4, 6 och 7 i Infomentor E C A

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Enligt uppdrag från exploatören har Markteknik AB studerat dagvattenavrinningen i samband med exploatering av fastigheten Hovås 57:147.

FISKAR OCH FLEXIBILITET

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Simulering av hydrodynamiska förlopp för KAS vid kraftverksdammar

Säkerheten vid våra kraftverk

Översvämningsskydd för Arvika stad

SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

11 Åtgärdsbehov i det korta och långa perspektivet för säkerställande mot översvämning och dammgenombrott i Sala gruvas vattensystem Bilaga KS

GIS för beredskapsplanering i Ljungan

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

Beredskapsplanering för dammbrott och höga flöden Ett pilotprojekt i Ljusnan

DET HANDLAR INTE BARA OM ATT KÖPA EN FÖRSÄKRING

TSEM AB beviljades medel från Östkrafts Miljöfond april 2010 för att ta fram en rapport om jordfyllningsdammar.

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

RiR 2007:9. Säkerheten vid vattenkraftdammar

Holmberg Cases Sweden AB / Företagsvägen 1 / Haparanda / Sweden / / info@hbc.se /

NEKN65, Nationalekonomi: Avancerad hälsoekonomi, 7,5 högskolepoäng Economics: Advanced Health Economics, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH

Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Lagan

VA och dagvattenutredning

Bilaga A1 DAGORDNING

SVEDALA KOMMUN. Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129:50 och 129:52. Marielund Dagvattenutredning

Fågelsjörummet John Nyman

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.

Interpellationssvar till Hanna Thorell (MP) angående Varför har bräddningar i Hemmesta träsk gjorts och hur kan kommunen undvika framtida bräddningar?

RIDAS 2019 KAP 4 Dammsäkerhetsutvärdering

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.

9 kap. 17 och 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 november 2016 följande dom (mål nr ).

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

STATKRAFT - EUROPAS LEDANDE AKTÖR INOM REN ENERGI PRESENTATION AV STATKRAFT I SVERIGE 2011 UR SYNVINKEL UMEÄLVEN

Kvartal

BEREDSKAPSPLANERING FÖR DAMMBROTT OCH HÖGA FLÖDEN I LJUSNAN. Hydrolog Peter Calla Vattenregleringsföretagen

EXAMENSARBETE. Drivgodsinventering, riskanalys och åtgärdsförslag för Granfors och Krångfors vattenkraftverk i Skellefteälven.

Transkript:

Lettens regleringsmagasin Förbättrad avbördningssäkerhet, med hjälp av riskkostnadsanalys och PFMA Presentation SwedCOLD 2017-04-04 Linda Ormann linda.ormann@fortum.com, Finn Midböe finn.midboe@hydroterra.se

Lettens pumpkraftverk Byggår 1953 1957 Fallhöjd 191 m Effekt 38 MW Drivvattenföring 26 m 3 /s (turbin) 18 m 3 /s (pump) Två dammar, båda dammsäkerhetsklass B: Letaforsdammen 1800 m lång 23 m hög Bograngsdammen 2200 m lång 16 m hög Volym ca 165 Mm 3 (vid DG) Q dim = 80 m 3 /s Q 100 = 47 m 3 /s MQ = 2,1 m 3 /s Avbördningskapacitet ca 60 m 3 /s

Avbördning utmaningar: positiva omständigheter: Endast ett utskov Mycket hög utbyggnadsvattenföring (12 ggr MQ) Tillgängligheten till utskov via gångbro Stort magasin > mycket bra dämpning Otillräcklig kapacitet? Möjligheten till överdämning kan vara begränsad Luftpulsationer har observerats i samband med mindre spill (ca 10 m 3 /s)

Avbördning tidig preliminär slutsats: Funktionsprov av bottenutskovet utförs, med högre flöden (25 m 3 /s). Bottenutskovet är viktigt för att möjliggöra avsänkning av magasinet Ett nytt ytutskov skulle öka avbördningssäkerheten väsentligt, både kapacitet och redundans förbättras, dock till hög kostnad. men, vilken typ? A, B eller räcker det att förbättra det befintliga bottenutskovet? Alternativ A Alternativ B

Riskkostnadsberäkning Riskkostnaden beräknades för två huvudscenarion inre erosion i dammkropp eller undergrund som leder till dammbrott överdämning av tätkärnan på grund av stor tillrinning eller utebliven utskovsfunktion Riskkostnaden var hög och osäkerheten stor Riskbidraget dominerades av inre erosion Alternativ A gav lägre riskkostnad, men inte p.g.a. bättre funktionssäkerhet, utan på grund av lägre dämning vid normaldrift Vid jämförelse A mot B med samma dämningsnivå är B bättre A rekommenderades Dämningen begränsades till DG 2 m (tills vidare) Alternativ A Välgrundade invändningar mot metoden Långtgående slutsatser drogs på osäkra antaganden Risker kopplade till fyllningsdammarna föranledde dels granskning av de antaganden som gjorts (second opinion), dels att dessa risker utreds vidare. WSP och HydroResearch har hjälp till. Alternativ B

Fortsatt arbete Riskerna kopplade till fyllningsdammarna kunde nyanseras, men resultaten föranleder inte att de antaganden som gjorts vid riskkostnadsberäkningen ändrats. Arbetet fortsätter De svagheter som finns hos fyllningsdammarna föranleder att andra åtgärder vidtas, som inte är kopplade till utskoven. Dessa har plockats upp i projektet. Alternativ A Alternativ B @348 Ytterligare ett utskovsalternativ förs fram, som kombinerar fördelarna hos A och B, alternativ C. Alternativen utvärderas även kvalitativt, enligt PFMA principen. Alternativ C

Utvärdering av A, B och C - kvalitativt Alternativen betygsätts relativt varje felmod enligt skala: 0. ingen förbättring 1. bättre, men säkerheten relativt felmod kan inte anses uppfylla alla krav 2. bra, säkerheten relativt aktuell felmod uppfyller krav och behov 3. utmärkt, felmod kan i det närmaste avskrivas, hög säkerhetsmarginal För vissa felmoder (främst ID/IG) är påverkan från åtgärderna i föreslagna alternativ begränsade, och för att uppnå tillfredsställande säkerhet behöver de kompletteras med andra åtgärder.

Kvantitativ jämförelse, med riskkostnad Alternativ A Alternativ B@348 Alternativ C Kvalitativ jämförelse (med PFMA)

Preliminära slutsatser Att använda riskkostnadsanalys fungerar, men osäkerheten kan vara stor Alternativ C Osäkerheternas storlek kan bedömas, man kan jobba vidare med att reducera dem Går att användas för jämförelser, i fallet Letten inte för att bedöma absoluta risker Att utvärdera åtgärdsförslag genom PFMA fungerar också ger användbar överskottsinformation Om båda kombineras kan bättre beslut fattas

Tack tack Linda Ormann linda.ormann@fortum.com, Finn Midböe finn.midboe@hydroterra.se