Hjälmarens vattenvårdsförbund Sammanfattning av recipientkontrollen 217
Långa tidsserier och nya analyser 217 har varit ett år då frågor kring klimatets påverkan på Hjälmaren har lyfts fram på olika sätt. Sommarens låga vattenstånd i sjön satte igång många diskussioner kring ansvar, muddring m.m. SMHI inledde under året en kartläggning av Hjälmaren, man samlade in kända uppgifter och har nu sammanställt dessa data till en rapport. Man har gjort olika klimatscenarier på vad den globala uppvärmningen kan ha för vårt vattensystem vid olika temperaturökningar. Vi har under året fortsatt att göra olika specialprovningar utöver den ordinarie provtagningen, såsom förekomst av läkemedelsrester och förekomst av mikroplast i Hjälmaren, Täljeåns och Svartåns utlopp. Life projektets olika delar har kommit igång på ett bra sätt under året. Mobilisering för en bra vattenkvalitet Har det hänt någon förbättring i vårt vattensystem? Miljökämpen Bengt Hubendick skriver i sina memoarer att för att något skall hända räcker det inte med kunskap och forskning. Vi måste ha tydliga visioner om önskvärda framtider, liksom aktioner och projekt, som kan mobilisera människor att bygga den önskvärda framtiden. Är vi i Hjälmarens vattenvårdsförbund vår tids modiga Djurklo, han som genomförde sin vision att göra de vattensjuka markerna till odlingsbar mark. Varje framsteg och förändring har initierats av avvikare de som aldrig sa det går aldrig. Vi behöver alla dem som vågar gå före. Rent och friskt sötvatten är en bristvara på klotet. Låt oss tillsammans göra vårt bästa för vattnet i vårt gemensamma vattensystem! Ingegerd Oberg Ordförande Hjälmarens vattenvårdsförbund I Ingegerd Oberg Ordförande Hjälmarens vattenvårdsförbund Hjälmarens vattenvårdsförbund - Sammanfattning av recipientkontrollen 217 Rapportdatum: 218-5-24 Uppdragsgivare: Hjälmarens vattenvårdsförbund, http://www.vattenorganisationer.se/hjalmaren/ Utförare: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, http://www.medinsab.se Författare: Carin Nilsson Granskning: Martin Liungman Medarbetare: Ylva Meissner (kiselalger), Pär Blomqvist, Carin Nilsson och Filip Erkenborn (bottenfauna), Annika Liungman och Ragnar Bergh (växtplankton), Filip Erkenborn GIS Provtagning: Magnus Bergström, Reijo Nygård, Björn Thiberg och Marcus Andersson ALcontrol AB Bilder: Omslagsbilderna är från Östra Hjälmaren och Eskilstunaån nedströms avloppsreningsverket (73). Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB om inte annat anges 2
Årets provtagning Varje år analyseras vattenkemi från 33 provstationer i vattendrag och 11 sjöar. Under 217 utfördes även biologiska undersökningar av bottenfauna i sex sjöar och tre vattendrag, växtplankton i fem sjöar samt kiselalger i ett vattendrag. Undersökningarna görs för att bevaka vattenkvaliteten inom avrinningsområdet med hänsyn till medlemmarnas verksamhet. Den huvudsakliga inriktningen har varit att mäta påverkansgrad och effekter av näringsämnesbelastning. Det har även analyserats särskilt förorenande ämnen (SFÄ) bland annat läkemedelsrester vid några punkter. Därför undersöker vi Undersökningarna görs för att bevaka vattenkvaliteten inom avrinningsområdet med hänsyn till medlemmarnas verksamhet. Kontrollen skall ge en bild av den allmänna miljösituationen och hur olika verksamheter påverkar vattenmiljön verktyg för utvärdering, planering och utförande av miljöförbättrande åtgärder underlag till medlemmarnas miljörapporter och tillståndsansökningar Exempel på provtagningstyper som utförs i Hjälmarens recipientkontroll. Längst till vänster provtagning av växtplankton. I mitten sparkprovtagning av bottenfauna med handhåv. Till höger vattenhämtare för vattenkemisk provtagning i sjöar. 3
Vattenkemiska resultat Lägre fosforhalter än normalt I sötvatten är fosfor oftast det begränsande näringsämnet och avloppsreningsverken som tidigare hade stora utsläpp av fosfor har därför sedan 197-talet utvecklat sin rening och drastiskt minskat sina utsläpp. De låga grundvattennivåerna i avrinningsområdet under stora delar av 217 resulterade i betydligt lägre fosforhalter än normalt, framförallt i jordbrukspåverkade områden som Öljaren och Forsån. När grundvattennivåerna steg i slutet av året resulterade det istället i mycket höga fosforhalter i många vattendrag, till exempel i Svartån och Täljeån. Extremt höga fosforhalter uppmättes i Södra Lången. Sjön ingår i kontrollprogrammet från och med 216 och i augusti såväl 216 som 217 uppmättes totalfosforhalter över 14 µg/l i ytvattnet. I Forsån uppmättes ovanligt låga fosforhalter under 217. Foto Lotta Carlström 15 279 Svartån nedströms Skebäck 4 35 351 Täljeåns utflöde i Storhjälmaren 2 421 Forsån 1 3 25 15 2 1 5 15 1 5 5 1 3 5 7 9 11 Månad 1 3 5 7 9 11 Månad 2 4 6 8 1 12 Månad Totalfosforhalter (µg/l) i tre av Hjälmarens tillflöden under 217. Blå punkter markerar uppmätta halter, heldragen linje anger medelvärdet för perioden 21 215, angivet med standardavvikelse (streckade linjer). 4
Fosfortillstånd Näringstillstånd baserat på medelhalten av fosfor i Eskilstunaåns avrinningsområde 217. Klassgränser enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999. Svartån nedströms Skebäck avloppsreningsverk (279). Foto Magnus Bergström 5
Kväverening När det gäller kväve kommer fortfarande en betydande del av de totala utsläppen från avloppsreningsverken. Detta avspeglar sig i förhöjda halter av ammoniumkväve nedströms flera av avloppsreningsverken som Laxå, Hallsberg, Kumla, Örebro och Eskilstuna. Det har dock gjorts betydande insatser även med kväverening framförallt i Örebro avloppsreningsverk vid Skebäck. Utbyggnaden som skett under perioden 21 216 har bidragit till lägre halter av ammonium och nitrit nedströms reningsverket och i Hemfjärden utlopp, även om det fortfarande förekommer toppar som överskrider riktvärdena för nitrit enligt Fiskevattendirektivet. Toxiska kväveföreningar Kväve förekommer i vattnet dels bundet till partiklar eller till mer eller mindre svårnedbrytbara organiska ämnen och dels som lösta joner. Ett par av dessa joner, ammonium och nitrit kan vara toxiska för fisk och därmed orsaka fiskdöd. I Fiskevattendirektivet (SFS 26:114) som gäller för Hjälmaren men inte dess tillflöden finns rikt- respektive gränsvärden för nitrit och ammonium. Riktvärdet för nitrit är 3 µg/l, vilket motsvarar 9 µg/l nitrikväve och gränsvärdet för ammonium är 1 µg/l, vilket motsvarar 78 µg/l ammoniumkväve. Hemfjärdens utlopp (285). Foto Magnus Bergström. 25 Nitritkväve (µg/l) 2 15 Kväverening fullt utbyggd 1 5 21 211 212 213 214 215 216 217 279 nedstr Skebäck 285 Hemfjärdens utfl gränsvärde Halt av nitritkväve vid provstationerna 279 i Svartån nedströms Skebäcks avloppsreningsverk och 285 vid Hemfjärdens utlopp 21 217. Röd linje anger riktvärdet i Fiskevattendirektivet (SFS 26:114). Den svarta pilen visar när kväverening togs i full drift i avloppsreningsverket. 6
Tillstånd ammoniumkväve Ammoniumtillstånd baserat på maxhalt av ammoniumkväve under 217. Skalan baseras på SNV 1969:1 men gränsen för hög halt har justerats till 78 µg/l, för att harmonisera med gränsvärdet i Fiskevattendirektivet (SFS 26:114). 8 Ammoniumkväve (µg/l) 6 4 Kväverening fullt utbyggd 2 21 211 212 213 214 215 216 217 279 nedstr Skebäck 285 Hemfjärdens utfl gränsvärde Halt av ammoniumkväve vid provstationerna 279 i Svartån nedströms Skebäcks avloppsreningsverk och 285 vid Hemfjärdens utlopp 21 217. Röd linje anger gränsen för hög halt (sammanfallet med gränsvärdet i Fiskevattendirektivet (SFS 26:114). Den svarta pilen visar när kväverening togs i full drift i avloppsreningsverket. 7
Syreförhållanden Ovanligt bra i sjöarna I augusti 217 var syreförhållandena ovanligt goda i sjöarna beroende på att de flesta saknade temperatursprångskikt. Sannolikt nerodde avsaknaden på språngskikt på det lågtrycksbaserade vädret i augusti. Undantaget var Toften som har en liten, 19 meter djup djuphåla, där språngskiktet låg på 15 meter. Under 16 m djup rådde syrebrist (<,2 mg/l). Större delen av sjön som i huvudsak är 4 5 m djup har dock med all sannolikhet goda syreförhållanden. I vattendragen var årets syreförhållanden representativa för hur det har sett ut de senaste åren. I Ralån (317) uppmätts dock det lägsta värdet under den senaste femårsperioden. I Ralån liksom i de flesta av de andra vattendragen uppmättes de lägsta syrehalterna i juni. Syre Syrehalt anger mängden syre som är löst i vattnet. Det är detta syre som tas upp via gälarna av fiskar och smådjur som lever i vattnet. När syrehalten sjunker under 5 mg/l (gult, orange, rött på kartan nedan), riskerar syrekrävande arter att skadas. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan och forsar) och förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Även omvandling av ammoniumkväve från t ex reningsverk bidrar till syreförbrukning. Syrebrist kan uppstå i sjöar med hög humushalt eller liten djuphåla samt i näringsrika sjöar med hög växtplanktonproduktion eller näringsrika lugnflytande åar. Störst är risken för syrebrist under sommaren i sjöar med temperaturskiktning. Syretillstånd Lägsta uppmätta syrehalt under 217. Vid svagt syretillstånd eller sämre (<5 mg/l) kan fisk och andra organismer skadas. 8
Fosfor / Vattenföring Kväve Flöden och transporter Låga grundvattennivåer Även om 217 var ett tämligen odramatiskt år vädermässigt var situationen i vattendragen och framförallt i Hjälmaren långt ifrån normal på grund av den låga nederbörden under hösten 216. Inledningen av året var mild med normala nederbördsmängder. Sommaren var som typisk svensk sommar med måttliga temperaturer och en hel del regn i augusti. Även november var nederbördsrik, vilket återställde nivåerna i grundvattenmagasinen. De låga grundvattennivåerna bidrog till lägre fosforhalter än normalt. Detta i kombination med låga flöden resulterade i låga fosfortransporter. När grundvattnet åter steg under hösten uppmättes mycket höga fosforhalter i flera vattendrag uppströms Hjälmaren. Hjälmaren i januari 217, vattenståndet var lågt under stora delar av året. Foto Lotta Carlström (mm) 25 Nederbörd Örebro 217 Transporter vid Skebäck vid Svartåns utflöde 5 15 2 15 4 3 1 1 5 2 1 5 J F M A M J J A S O N D 217 max min medel 1961-9 Vattenföring m3/s Fosfortransport (ton/år) Kvävetransport (ton/år) Till vänster nederbörd vid väderstationen i Örebro 217 samt min- max- och medelvärden för perioden 1961 199.Till höger vattenföring och transporter av fosfor och kväve 1999 217 vid Svartåns utflöde i Hjälmaren vid Skebäck (279). Tidigare transporter och flöden (1999 216) hämtade från SMHI:s vattenweb. 9
Bottenfauna Näringspåverkan och varierande syreförhållanden för bottendjuren Undersökningen omfattade Hjälmarens fyra bassänger samt Öljaren och Näshultasjön samt Eskilstunaån och Frommestabäcken. Resultatet visade på måttligt artrika förhållanden i huvuddelen av sjöarna men i Mellanfjärden och Storhjälmaren var artantalet lågt. Bottenfaunan indikerade varierande syreförhållanden och tydlig näringspåverkan vid alla stationer utom i Näshultasjön. Sammantaget resulterade undersökningen i en expertbedömning där näringsstatusen bedömdes som god i Näshultasjön och Östra Hjälmaren och otillfredsställande i resterande delar av Hjälmaren och Öljaren. Expertbedömningen skiljer sig något från statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder som enbart baseras på indexet BQI. Störst blir skillnaden i Näshultasjön där det saknades indikatorarter för BQI och indexvärdet blev noll (dålig status), men det förekom andra arter som visar på betydligt bättre status. Resultat från bottenfaunaundersökningarna i sjöar i Eskilstunaåns avrinningsområde 217. Expertbedömningar och statusklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten 213:19. Station Expertbedömningar Statusklassning Näringstillstånd Syretillstånd Näringsstatus näring 41. Öljaren Näringsrikt Måttligt syrerikt Otillfredsställande Otillfredsställande 51. Näshultasjön Näringsfattigt Måttligt syrerikt God Dålig 91. Hemfjärden Mycket näringsrikt Syrerikt Otillfredsställande Måttlig 92. Mellanfjärden Mycket näringsrikt Måttligt syrerikt Otillfredsställande Måttlig 93. Storhjälmaren Näringsrikt Syrefattigt Otillfredsställande Otillfredsställande 95. Östra Hjälmaren Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt God Måttlig Larver av fjädermyggor (bilden till vänster) dominerar tillsammans med maskar i sjöarnas bottensediment. Till höger en Ekmanhämtare som används för att ta provtagning av bottendjur i sjöarnas sediment. 1
Expertbedömning av näringsämnesstatus bottenfauna Resultat från bottenfaunaundersökningarna i Eskilstunaåns avrinningsområde 217. Expertbedömning av näringsstatus utifrån bottenfaunasamhället. Hemfjärden. Foto Magnus Bergström. 11
Information om avrinningsområdet Hjälmarens vattenvårdsförbunds hemsida http://www.vattenorganisationer.se/hjalmaren/ Uppgifter om förbundet. Resultat från recipientkontrollen finns i mappen Dokument. SMHI vattenwebben https://vattenwebb.smhi.se/ Flödesuppgifter, källfördelning av näringsämnen mm. Gå in på Ladda ner modelldata per område och sök via kartan eller efter lokalens SUBID. VISS Vatteninformationssystem Sverige https://viss.lansstyrelsen.se/ Statusklassning och miljökvalitetsnormer. Sök på provplatsens EU CD eller SRK, Eskilstunaån. Station SUBID EU_CD (VISS) Provplatsnamn 23 6211 SE65552-14279 Utloppet ur Lill-Björken 245 6187 SE65535-1434 Svartåns inflöde i Teen 259 653 SE656534-144582 Svartån vid Brohyttan 26 654 SE6567-144795 Svartån Hidingebro 27 2139 SE65717-14625 Svartån Karlslund 277 SE6573-14684 Svartån uppströms Skebäck 279 4914 SE657319-146891 Svartån nedströms Skebäck 285 SE65749-147778 Hemfjärdens utl (N Ässundet/S Ässundet) 2119 5633 SE65355-1432 Västra Laxsjöns utlopp 2121 591 SE65451-1435 Laxån vid Ågrena 233 4916 SE656865-14472 Garphytteån vid Hidinge 233 SE656865-14472 Garphytteån vid Hidinge 241 6337 SE656438-144881 Lillån från Logsjön vid Knista 269 SE65821-14572 Blackstaån inflöde i Tysslingen 262 SE657191-14629 Tysslinge kanals utlopp i Svartån 274 SE65734-146725 Lillån från Lången 31 62 SE65472-14473 Vibysjöns utlopp 318 6475 SE656435-14578 Täljeån vid Täby 33 2231 SE656399-14681 Täljeån vid Almbro 335 6387 SE656155-147778 Täljeån vid Tybblebron 34 638 SE6565-14841 Kvismare kanal vid Odensbacken 351 6364 SE65615-14873 Täljeån utflöde i Storhjälmaren 313 SE655566-14634 Kumlaån uppströms Kumla ARV 317 SE654993-14611 Ralaån uppströms Hallsbergs ARV 311 69 + 699 SE65578-14629 Kumlaån vid Brånsta 3115 6386 SE65627-14653 Kumlaån vid Mosjön 321 SE6566-14695 Frommestabäcken vid Ekeby 341 SE655975-147575 Hammarsån vid Hammar 421 6347 SE6563-1577 Forsån, Öljarens utlopp 521 4881 SE656967-15273 Näshultaån vid Näshulta kvarn 53 494 SE65733-15355 Tandlaåns mynning 71 138 SE65781-15363 Eskilstunaån vid Eskilstuna vattenverk 73 7314 SE65867-15375 Eskilstunaån nedstr. avloppsverket2 74/741 7533 SE65928-153872 Eskilstunaån nedstr. Torshälla 21 SE656535-142575 Ölen 24 SE65545-142755 Toften 211 SE6536-143655 Ö Laxsjön 2118 SE653145-143345 V Laxsjön 273 SE65894-146423 Södra Lången 41 SE6558-15117 Öljaren 51 SE65673-15316 Näshultasjön 91 SE657345-147335 Hemfjärden 92 SE657315-148215 Mellanfjärden 93 SE6566-1496 Storhjälmaren 95 SE65691-152165 Östra Hjälmaren 12