MISSIV 2003-07-04 Dnr: 2003:1168 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2003 redovisa en bedömning av de totala kostnaderna för föregående budgetår för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan inkl. förskoleklassen, särskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, fördelat på grundläggande, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning samt särvux och sfi. Skolverket skall även redovisa en fördelning av de totala kostnaderna på de väsentligaste kostnadsslagen. Skolverket redovisar härmed uppdraget. På Skolverkets vägnar Staffan Lundh Avdelningschef Utredningsavdelningen Britt-Marie Jarnhammar Undervisningsråd Enheten för nationell uppföljning Postadress / Postal address 106 20 Stockholm Sweden Besöksadress / Location Alströmergatan 12 Telefon / Telephone +46-(0)8-5273 32 00 Telefax +46-(0)8-24 44 20 E-post: skolverket@skolverket.se
En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2003 redovisa en bedömning av de totala kostnaderna för föregående budgetår för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan inkl. förskoleklassen, särskolan, gymnasieskolan kommunal vuxenutbildning fördelat på grundläggande, gymnasial- och påbyggnadsutbildningar samt särvux och sfi. Denna rapport har utarbetats av undervisningsrådet Britt-Marie Jarnhammar på Skolverkets Utredningsavdelning.
Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Uppgifternas tillförlitlighet... 3 Jämförelser över tid... 4 Barnomsorg... 4 Förskola... 4 Familjedaghem...5 Fritidshem... 6 Grundskola inkl. förskoleklass... 6 Totala kostnader... 6 Grundskola... 7 Totala kostnader... 7 Delkostnader... 8 Förskoleklass... 8 Särskolan... 9 Obligatoriska särskolan... 9 Gymnasiesärskolan... 10 Gymnasieskola... 11 Totala kostnader... 11 Delkostnader... 12 Komvux... 13 Kommunal och annan utbildningsanordnare... 13 Komvux totalt... 13 Grundläggande vuxenutbildning... 13 Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning... 14 Kommunal utbildningsanordnare... 14 Särvux... 15 Sfi... 16 Metod... 16 Bilaga 1. Urvalets fördelning Bilaga 2. Fördelning av kostnad per elev för grundskolan och gymnasieskolan 2 (16)
Uppdraget Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2003 redovisa en bedömning av de totala kostnaderna för föregående budgetår för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan inkl. förskoleklassen, särskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, fördelat på grundläggande, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning samt särvux och sfi. Skolverket skall även redovisa en fördelning av de totala kostnaderna på de väsentligaste kostnadsslagen. Insamlingen av uppgifter om kommunernas kostnader för barnomsorg, skola och vuxenutbildning har samordnats med Statistiska centralbyråns (SCB) insamling av uppgifter om kostnader för all kommunal verksamhet, det s.k. räkenskapssammandraget (RS). I publikationen Jämförelsetal för huvudmän Barnomsorg och Skola, del 2, som utkommer årligen i september/oktober, redovisas mer definitiva och omfattande uppgifter om kostnader för barnomsorg och skolväsende. Denna rapport avser att redovisa en bedömning av följande kostnader: För förskola, familjedaghem och fritidshem redovisas kommunernas kostnader för kommunal och enskild verksamhet. För förskoleklass, grund- och gymnasieskola samt särskolan med kommunal huvudman redovisas skolkommunsuppgifterna. Uppgifter för Komvux redovisas dels uppdelat på grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning avseende kommunal och annan utbildningsanordnare, dels för Komvuxverksamhet med enbart kommunal utbildningsanordnare. Uppgifter för särvux och sfi redovisas totalt för kommunal och annan utbildningsanordnare. Uppgifter för övriga verksamhetsformer och huvudmän omfattas inte av rapporten. Uppgifternas tillförlitlighet De uppgifter och nyckeltal som ligger till grund för denna rapport är i viss mån granskade av SCB och av kommunerna själva. Mycket granskningsarbete återstår dock vilket innebär att resultaten kan komma att förändras. Redovisningen är alltså en bedömning baserad på preliminära uppgifter för ett urval kommuner. Det urval som ingår i denna rapport består av de kommuner som inkommit med kostnadsuppgifter till SCB vid uppgifternas leveransdatum till Skolverket och som bedömts ha en rimlig kvalitet. Av rikets 289 kommuner hade 287 kommuner inkommit med uppgifter inför årets snabbrapport. I bilaga 1 redovisas urvalets fördelning på er och i bilaga 2 redovisas fördelningen av kostnader per elev i grundskolan för urvalet år 2002 och för samtliga kommuner med grundskola år 2001 och 2002, samt fördelning av kostnader per elev i gymnasiet för urvalet år 2002. Uppgifterna om barn- och elevantal samt heltidsstuderande i de olika verksamhetsformerna avser genomsnittligt antal för kalenderåret 2002. Som framgår av bilaga 1 och 3 (16)
redovisningen nedan grundas årets resultat på ett nästan komplett material. Uppgifter saknas endast från två kommuner, båda inom en industrikommuner. Den största kvalitetsbristen bedöms därför inte vara bristande representativitet utan kvarstående kvalitetsbrister i det material som redovisningen grundar sig på. Jämförelser över tid Vid jämförelser över tid omräknas vanligtvis kostnadsuppgifterna för tidigare år från löpande till fasta priser med hjälp av konsumentprisindex (KPI). Den allmänna prisnivån i samhället har förändrats något mellan 2001 och 2002, och kostnadsuppgifterna för 2001 har följaktligen räknats om till fasta priser i redovisningen. 1 I höstens definitiva redovisning av kostnader för barnomsorg och skola i publikationen Jämförelsetal för huvudmän Barnomsorg, skola och vuxenutbildning, del 2 kommer kostnadsutvecklingen att analyseras med hjälp av både KPI och olika verksamhetsindex. Dessa verksamhetsindex tas fram av SCB på uppdrag av Skolverket. Barnomsorg I detta avsnitt redovisas en bedömning av kostnader för verksamheterna förskola, familjedaghem och fritidshem. Kostnader för de öppna verksamheterna utgör en ytterst liten del av de totala kostnaderna för barnomsorgen och uppskattas därför inte i denna rapport. Kostnaden för de verksamheter som redovisas avser verksamheter som bedrivs i kommunal och enskild regi. Kostnaderna för verksamhet i enskild regi avser endast de kommunala kostnaderna. Skattade uppgifter för den totala kostnaden, kostnad per inskrivet barn och genomsnittligt antal inskrivna barn år 2002 redovisas nedan. Förskola Den totala kostnaden för förskolan beräknas att uppgå till 30,0 miljarder kronor kalenderåret 2002. Detta kan ställas i relation till totalkostnaden för förskolan 2001 som uppgick till drygt 27,9 miljarder kronor (fasta priser), en ökning med 7,6 procent. Det genomsnittliga antalet inskrivna barn i förskolan verksamhetsåret 2002 beräknas vara 330 424 barn. Motsvarande uppgift för 2001 var 318 829 barn. Antalet barn i förskolan har således ökat med 3,6 procent. Kostnaden per inskrivet barn beräknas uppgå till 90 900 kronor. Antalet barn har ökat förhållandevis mindre än den totala kostnaden för verksamheten. Detta medför att kostnaden per inskrivet barn ökat med 3,8 procent. 1 KPI 2001=267,1, KPI 2002=272,8 (basår 1980). 4 (16)
Tabell 1. Antal inskrivna barn, total kostnad för kommunal och enskild verksamhet samt kostnad per inskrivet barn i förskolan (fasta priser) antal inskrivna barn per inskrivet barn (kr) Preliminär 2002 330 425 30 037 770 90 900 Faktisk 2001 2 318 829 27 928 330 87 600 Förändring 11 596 2 109 440 3 300 3,6 7,6 3,8 Familjedaghem Antalet inskrivna barn i familjedaghem fortsätter att minska. Kalenderåret 2001 fanns det 53 792 inskrivna barn i verksamheten men för år 2002 beräknas antalet barn minska till 47 476. Den totala kostnaden beräknas också minska, från 3,6 miljarder kronor 2001 (fasta priser) till 3,4 miljarder kronor år 2002. Detta innebär en minskning av den totala kostnaden med nära sju procent. Eftersom antalet barn beräknas minska mer än den uppskattade totala kostnaden för familjedaghem, beräknas kostnaden per inskrivet barn vara drygt fem procent högre verksamhetsåret 2002. Tabell 2. Antal inskrivna barn, total kostnad för kommunal och enskild verksamhet samt kostnad per inskrivet barn i familjedaghem (fasta priser) antal inskrivna barn per inskrivet barn (kr) Preliminär 2002 47 476 3 356 810 70 700 Faktisk 2001 3 53 792 3 605 120 67 000 Förändring -6 316-248 300 + 3 700-11,7-6,9 + 5,5 2 I 2002 års prisnivå, KPI. 3 I 2002 års prisnivå, KPI. 5 (16)
Fritidshem Den totala kostnaden för fritidshem verksamhetsåret 2002 beräknas uppgå till cirka 10,1 miljarder kronor. Föregående år uppgick den totala kostnaden för fritidshem till drygt 9,7 miljarder kronor (fasta priser). Kostnaden har därmed ökat med 3,5 procent. Antalet barn fortsätter att öka i fritidshemmen och mellan 2001 och 2002 har antalet barn som är inskrivna i denna verksamhet ökat med 1,6 procent. Kostnaden per inskrivet barn i fritidshem beräknas också öka från 29 200 kronor (fasta priser) till 29 800 kronor per barn, vilket motsvarar en ökning på cirka två procent. Tabell 3. Antal inskrivna barn, total kostnad för kommunal och enskild verksamhet samt kostnad per inskrivet barn i fritidshem (fasta priser) antal inskrivna barn per inskrivet barn (kr) Preliminär 2002 339 673 10 114 250 29 800 Faktisk 2001 4 334 436 9 776 380 29 200 Förändring 5 237 337 870 600 + 1,6 + 3,5 + 1,9 Grundskola inkl. förskoleklass Totala kostnader Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan inklusive förskoleklass beräknas uppgå till cirka 66,2 miljarder kronor. Därtill kommer kostnader för skolskjuts på 1,9 miljarder, motsvarande 1 860 kr/elev. I jämförelse med 2001 beräknas den totala kostnaden för grundskolan inkl. förskoleklass att öka med 2,2 procent. Antalet elever beräknas minska med 13 451 elever, vilket motsvarar en minskning med på 1,2 procent jämfört med 2001. Kostnaden per elev beräknas öka med 3,4 procent till 60 400 kronor per elev. Kostnaden för grundskolan inkl. förskoleklass exklusive lokaler beräknas öka med 2,3 procent. Per elev beräknas ökningen bli 3,4 procent. 4 I 2002 års prisnivå, KPI. 6 (16)
Tabell 5. Antal elever, total kostnad och kostnad per elev i grundskolan, kommunal huvudman (kostnad för skolskjuts ingår inte i den totala kostnaden, fasta priser) antal elever exkl. lokaler per elev (kr) per elev exkl. lokaler (kr) Preliminär 2002 1 095 744 66 207 500 53 493 280 60 400 48 800 Faktisk 2001 5 1 109 195 64 803 340 52 347 480 58 400 47 200 Förändring -13 451 1 404 160 1 145 800 2 000 1 600-1,2 + 2,2 + 2,2 + 3,4 + 3,4 Grundskola Totala kostnader Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan beräknas uppgå till cirka 62,7 miljarder kronor. Därtill kommer kostnader för skolskjuts. I jämförelse med 2001 beräknas den totala kostnaden för grundskolan att öka med 2,7 procent. Antalet elever beräknas minska med 5 546 elever, vilket motsvarar en minskning med 0,5 procent jämfört med 2001. Kostnaden per elev beräknas öka med 3,2 procent till 62 400 kronor per elev. Kostnaden för grundskolan exklusive lokaler beräknas öka något mer än kostnaden inklusive lokaler. Totalt ökar kostnaden exklusive lokaler med 2,7 procent och per elev beräknas ökningen bli 3,3 procent. Tabell 5. Antal elever, total kostnad och kostnad per elev i grundskolan, kommunal huvudman (kostnad för skolskjuts ingår inte i den totala kostnaden, fasta priser) antal elever exkl. lokaler Total kostnad per elev (kr) per elev exkl. lokaler (kr) Preliminär 2002 1 004 857 62 705 720 50 634 620 62 400 50 400 Faktisk 2001 6 1 010 303 61 063 040 49 285 940 60 400 48 800 Förändring - 5 446 1 642 690 1 348 680 2 000 1 600-0,5 + 2,7 + 2,7 + 3,2 + 3,3 5 I 2002 års prisnivå, KPI. 6 I 2002 års prisnivå, KPI. 7 (16)
Delkostnader Ur det preliminära underlaget framgår att i stort sett samtliga delkostnader för grundskolan beräknas öka år 2002 jämfört med 2001. Endast kostnaden för övrigt beräknas minska med 1,0 procent. Kostnaden per elev för undervisning beräknas uppgå till 32 000 kronor, vilket innebär en ökning på närmare 5 procent jämfört med 2001. En annan post som också utgör en stor del av den totala kostnaden för grundskolan är kostnaden för lokaler. Även denna delkostnad har ökat jämfört med föregående år vilket också bidrar till att den totala kostnaden för grundskolan ökar. Tabell 6. Delkostnader i grundskolan Kostnadsslag Kostnad per elev (kr) Förändring jämfört med 2001 (%) Undervisning 32 000 + 4,7 Läromedel 2 500 + 3,9 Skolmåltider 3 700 + 2,4 Elevvård 1 300 + 9,2 Lokaler 12 000 + 3,1 Övrigt 10 900-1,0 Därtill kommer kostnader för skolskjuts med 1 860 kr/elev. Förskoleklass Den totala kostnaden för förskoleklass beräknas att uppgå till cirka 3,5 miljarder kronor kalenderåret 2002. Detta är en minskning med cirka 239 miljoner kronor eller 6,4 procent jämfört med 2001. Det genomsnittliga antalet elever i förskoleklass verksamhetsåret 2002 beräknas vara 90 952 elever, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med föregående år. Eftersom antalet elever beräknas minska förhållandevis mer än den uppskattade totala kostnaden för verksamheten, ökar kostnaden per elev. Jämfört med 2001 uppskattas den genomsnittliga kostnaden per elev öka med 1,8 procent, från 37 800 kronor per elev till 38 500 kronor per elev. 8 (16)
Tabell 4. Antal elever, total kostnad samt kostnad per elev i förskoleklass, kommunal huvudman (fasta priser) antal elever per elev (kr) Preliminär 2002 90 952 3 501 770 38 500 Faktisk 2001 7 98 892 3 740 300 37 800 Förändring -7 940-238 530 700-8,0-6,4 + 1,8 Särskolan I detta avsnitt redovisas en bedömning av kostnader för verksamheterna obligatorisk särskola och gymnasiesärskola. Kostnaden för de verksamheter som redovisas avser verksamheter som bedrivs i kommunal regi. Kostnader för den särskoleundervisning som bedrivs av landstingsskolor och fristående skolor ingår således inte i denna rapport. Skattade uppgifter för den totala kostnaden (inklusive skolskjuts), kostnad per elev och kostnad per elev för undervisning samt genomsnittligt antal särskoleelever redovisas nedan. 8 Obligatoriska särskolan Kommunernas kostnader för den kommunala obligatoriska särskolan beräknas uppgå till 3,2 miljarder kronor år 2002. Kostnaden uppskattas därmed öka med cirka 208 miljoner kronor eller 6,8 procent jämfört med 2001. Antalet elever inklusive integrerade elever 9 beräknas minska med 0,6 procent jämfört med föregående år och antalet elever exklusive integrerade elever beräknas öka med + 4,9 procent. 7 I 2002 års prisnivå, KPI. 8 Kostnad per elev beräknas genom att dividera skolkommunens kostnader med antalet elever exklusive elever som är integrerade i vanliga klasser i grund- och gymnasieskolan. 9 Antalet elever inklusive integrerade elever avser elever i särskolan och särskoleelever som är integrerade i vanliga klasser i grund- och gymnasieskolan. 9 (16)
Tabell 7. Antal elever inkl. resp. exkl. integrerade elever samt total kostnad inkl. skolskjuts i den obligatoriska särskolan, kommunal huvudman (fasta priser) antal elever inkl. integrerade elever antal elever exkl. integrerade elever inkl. skolskjuts Preliminär 2002 13 514 12 083 3 242 460 Faktisk 2001 10 13 601 11 515 3 034 690 Förändring - 87 568 207 770-0,6 + 4,9 + 6,8 Kostnad per elev (exkl. integrerade elever) exklusive skolskjuts uppskattas öka från 233 800 kronor per elev till 236 900 kronor per elev eller med 1,3 procent jämfört med verksamhetsåret 2001. Även kostnaden per elev exklusive skolskjuts och lokaler beräknas öka något (0,8 %). Kostnaden för undervisning beräknas öka med 2,8 procent jämfört med föregående år. Tabell 8. per elev (exkl. integrerade elever) exkl. skolskjuts och total kostnad per elev exkl. lokaler och skolskjuts samt kostnad för undervisning per elev i den obligatoriska särskolan, kommunal huvudman (fasta priser) Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts och lokaler Kostnad per elev (kr) för undervisning Preliminär 2002 236 900 212 700 123 500 Faktisk 2001 11 233 800 211 000 120 100 Förändring 3 100 1 700 3 400 + 1,3 + 0,8 + 2,8 Gymnasiesärskolan Kommunernas kostnader för den kommunala gymnasiesärskolan beräknas uppgå till cirka 1,2 miljarder kronor verksamhetsåret 2002. Kostnaden uppskattas därmed öka med cirka 106 miljoner kronor jämfört med 2001, vilket motsvarar en ökning med drygt 9 procent. Antalet elever inklusive integrerade elever beräknas öka med 11,3 procent jämfört med föregående verksamhetsår, medan ökningen i antalet elever exklusive integrerade elever beräknas vara 12,7 procent. 10 I 2002 års prisnivå, KPI. 11 I 2002 års prisnivå, KPI. 10 (16)
Tabell 9. Antal elever inkl. resp. exkl. integrerade elever samt total kostnad inkl. skolskjuts i gymnasiesärskolan, kommunal huvudman (fasta priser) antal elever inkl. integrerade elever antal elever exkl. integrerade elever inkl. skolskjuts Preliminär 2002 5 489 5 252 1 244 600 Faktisk 2001 12 4 933 4 661 1 139 000 Förändring 556 591 105 600 + 11,3 + 12,7 + 9,3 Kostnad per elev exklusive skolskjuts liksom kostnad per elev exklusive lokaler och skolskjuts beräknas minska med nära 4 procent jämfört med verksamhetsåret 2001. Även kostnaden för undervisning beräknas minska jämfört med föregående år. Kostnaden för undervisning per elev uppskattas minska med 2,2 procent, från 107 300 kronor (fasta priser) per elev till 104 900 kronor per elev. Tabell 10. per elev (exkl. integrerade elever) exkl. skolskjuts och total kostnad per elev exkl. lokaler och skolskjuts samt kostnad för undervisning per elev i gymnasiesärskolan, kommunal huvudman (fasta priser) Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts och lokaler Kostnad per elev (kr) för undervisning Preliminär 2002 217 500 181 300 104 900 Faktisk 2001 13 225 900 188 500 107 300 Förändring - 8 400-7 200-2 400-3,7-3,8-2,2 Gymnasieskola Totala kostnader De totala kostnaderna för gymnasieskolan med kommunal huvudman beräknas uppgå till 22,1 miljarder kronor år 2002, vilket motsvarar en ökning med 2,4 procent jämfört med föregående år. Därutöver kommer kostnader för skolskjuts, reseersättning och inackordering på 0,7 miljarder, motsvarande 2 600 kronor per elev. Antalet elever beräknas ha ökat med 2,0 procent. Kostnaden per elev beräknas öka med 0,4 procent till 75 800 kronor. Kostnaden per elev exklusive 12 I 2002 års prisnivå, KPI. 13 I 2002 års prisnivå, KPI. 11 (16)
lokaler uppskattas uppgå till 59 000 kronor, vilket motsvarar en ökning på 0,9 procent jämfört med 2001. Tabell 11. och kostnad per elev i gymnasieskolan, kommunal huvudman (kostnad för skolskjuts ingår ej i den totala kostnaden, fasta priser) antal elever exkl. lokaler Total kostnad per elev (kr) Total kostnad per elev exkl. lokaler (kr) Preliminär 2002 290 950 22 063 490 17 177 400 75 800 59 000 Faktisk 2001 14 285 358 21 555 690 16 696 050 75 500 58 500 Förändring 5 593 507 800 481 360 300 500 + 2,0 + 2,4 + 2,9 + 0,4 + 0,9 Delkostnader För den kommunala gymnasieskolan beräknas kostnaderna öka för samtliga preciserade kostnadsslag jämfört med föregående verksamhetsår, utom för läromedel där kostnaderna beräknas minska med 3 procent. Kostnaden per elev för undervisning uppskattas uppgå till 35 100 kronor, vilket är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2001. Kostnaden per elev för lokaler beräknas vara i det närmaste oförändrad. Störst är ökningen på elevvård, 2,8 procent. Tabell 12. Delkostnader i gymnasieskolan Kostnadsslag Kostnad per elev (kr) Förändring jämfört med 2001 (%) Undervisning 35 100 + 2,5 Läromedel 6 000-3,0 Skolmåltider 3 000 + 0,1 Elevvård 1 100 + 2,8 Lokaler 16 800 + 0,4 14 I 2002 års prisnivå, KPI. 12 (16)
Komvux och kostnad per elev redovisas initialt för hela Komvuxverksamheten samt uppdelat på grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Uppgifterna avser kostnader för elever hos såväl kommunal som extern utbildningsanordnare. Därefter följer en redovisning av kostnader för Komvux-verksamheten enbart avseende elever med kommunen som utbildningsanordnare. Kommunal och annan utbildningsanordnare Komvux totalt Den totala kostnaden för Komvuxverksamhet med kommunal och annan utbildningsanordnare beräknas uppgå till nära 5,8 miljarder kronor verksamhetsåret 2002, vilket innebär att kostnaden för verksamheten minskat med cirka 500 miljoner sedan föregående år (- 8 %). Orsaken till minskningen är framför allt den minskande volymen utbildning som finansieras med statliga medel genom Kunskapslyftet, under satsningens femte och sista år. Grundläggande vuxenutbildning Antalet heltidsstuderande inom grundläggande vuxenutbildning har till skillnad mot den gymnasiala vuxenutbildningen ökat i förhållande till föregående år. Antalet elever, omräknat till heltidsstuderande ökade med drygt 3 000, motsvarande 13 procents ökning. Eftersom de totala kostnaderna minskade med 0,9 procent minskade kostnaden per heltidsstuderande med 12,3 procent till 32 500 kronor per heltidsstuderande. Tabell 13. Antal heltidsstuderande, total kostnad samt kostnad per heltidsstuderande i grundläggande vuxenutbildning, kommunal och annan utbildningsanordnare (fasta priser) antal heltidsstuderande per heltidsstuderande (kr) Preliminär 2002 26 588 864 910 32 900 Faktisk 2001 15 23 532 873 170 37 100 Förändring 3 056-8 260-4 200 + 13,0-0,9-11,4 15 I 2002 års prisnivå, KPI. 13 (16)
Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning För gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning beräknas antalet heltidsstuderande minska kraftigt. Det är framför allt till den gymnasiala utbildningen som de statliga medlen för Kunskapslyftet har gått, varför en minskning av bidragen ger lägre volymer. Antalet heltidsstuderande har minskat med 15 600 heltidsstuderande, nära 10 procent. Kostnaden per heltidsstuderande uppgår till 34 900 kronor, en ökning med 0,8 procent. Tabell 14. Antal heltidsstuderande, total kostnad samt kostnad per heltidsstuderande i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, kommunal eller annan utbildningsanordnare (fasta priser) antal heltidsstuderande per heltidsstuderande (kr) Preliminär 2002 142 955 4 983 970 34 900 Faktisk 2001 16 158 545 5 483 710 34 600 Förändring - 15 590-499 740 + 300-9,8-9,1 0,8 Kommunal utbildningsanordnare Totalkostnaden för elever i Komvux med kommunal utbildningsanordnare beräknas uppgå till 4,6 miljarder kronor verksamhetsåret 2002, vilket innebär att den uppskattade totala kostnaden för verksamheten minskar med 12 procent. Kostnaden per heltidsstuderande i Komvux med kommunal anordnare beräknas uppgå till 36 900 kronor per elev år 2002, vilket är en ökning med 1,4 procent jämfört med 2001. Kostnad per heltidsstuderande för undervisning beräknas minska med 0,4 procent till 18 700 kronor. 16 I 2002 års prisnivå, KPI. 14 (16)
Tabell 15., kostnad per heltidsstuderande samt kostnad per heltidsstuderande för undervisning, endast kommunal utbildningsanordnare (fasta priser). Grundläggande, gymnasial- och påbyggnadsutbildning. antal heltidsstuderande Total kostnad per heltidsstud. (kr) Total kostnad för undervisn. per heltidsstud. (kr) Preliminär 2002 123 700 4 560 780 36 900 18 700 Faktisk 2001 17 142 489 5 180 810 36 400 18 800 Förändring - 18 789-620 030 500-100 - 13,1-12,0 1,4-0,4 SÄRVUX Totalkostnaden för elever inom särvux beräknas uppgå till 133 miljoner kronor, vilket är en ökning med 7,8 miljoner eller 6,2 procent. Kostnaden per genomsnittselev beräknas till 28 800 kr, en ökning med 0,3 procent jämfört med 2001. En genomsnittselev deltar 2,5 undervisningstimmar per vecka, vilket motsvarar riksgenomsnittet undervisningstimmar per elev 2001 och 2002. Tabell 16., kostnad per genomsnittselev samt kostnad per genomsnittselev för undervisning, kommunal huvudman (fasta priser) Antal genomsnittselever per genomsnittselev. (kr) för undervisning per genomsnittselev (kr) Preliminär 2002 4 618 132 810 28 800 20 200 Faktisk 2001 18 4 360 125 030 28 700 19 900 Förändring 258 7 780 100 300 + 5,9 + 6,2 + 0,3 + 1,3 17 I 2002 års prisnivå, KPI. 18 I 2002 års prisnivå, KPI. 15 (16)
SFI Kostnaden för sfi beräknas uppgå till 783 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1,4 procent. Antalet elever omräknat till heltidsstuderande beräknas öka med 15 procent, vilket innebär att kostnaden per elev minskar med cirka 12 procent. Tabell 17., kostnad per heltidsstuderande samt kostnad per heltidsstuderande för undervisning, kommunal huvudman (fasta priser) antal heltidsstuderande per heltidsstud. (kr) Preliminär 2002 19 477 782 960 40 200 Faktisk 2001 19 16 927 772 260 45 700 Förändring 2 550 10 700-5 500 15,1 1,4-11,9 Av avsnittet om uppgifternas tillförlitlighet framgår att den största kvalitetsbristen i dessa preliminära data bedöms vara kvarstående kvalitetsbrister i det material som redovisningen grundar sig på. Kvalitetsbristerna i det preliminära materialet brukar vara störst inom de verksamhetsformer där flera verksamheter samordnas, t ex inom vuxenutbildningen. Metod Endast två kommuner saknades i underlaget för denna rapport. Båda kommunerna ingår i en industrikommuner. Gruppen består av 53 kommuner. Den metod som använts för att bortfallskorrigera totala kostnader i de olika verksamhetsformerna har genomgående varit att korrigera för ens genomsnittliga kostnad. 19 I 2002 års prisnivå, KPI. 16 (16)
Bilaga 1 Urvalets fördelning FÖRSKOLA Antal kommuner och antalet elever per Antal barn per Storstäder 3 3 100 58 996 58 996 100 Förorter 36 36 100 61 089 61 089 100 Större städer 26 26 100 90 242 90 242 100 Medelstora städer 40 40 100 44 691 44 691 100 Industrikommuner 53 51 96 24 568 23 313 95 Landsbygdskommuner 30 30 100 10 563 10 563 100 Glesbygdskommuner 29 29 100 6 269 6 269 100 Större övriga 31 31 100 21 155 21 155 100 Mindre övriga 41 41 100 12 852 12 852 100 Riket 289 287 99 330 425 329 170 100 FAMILJEDAGHEM Antal kommuner och antalet elever per Antal barn per Storstäder 3 3 100 3 543 3 543 100 Förorter 36 36 100 8 243 8 243 100 Större städer 26 26 100 9 977 9 977 100 Medelstora städer 40 40 100 7 657 7 657 100 Industrikommuner 51 49 96 4 772 4 503 94 Landsbygdskommuner 30 30 100 3 237 3 237 100 Glesbygdskommuner 27 27 100 1 190 1 190 100 Större övriga 31 31 100 4 851 4 851 100 Mindre övriga 41 41 100 4 006 4 006 100 Riket 285 283 99 47 476 47 207 99 FRITIDSHEM Antal kommuner och antalet elever per Antal barn per Storstäder 3 3 100 53 580 53 580 100 Förorter 36 36 100 66 860 66 860 100 Större städer 26 26 100 93 978 93 978 100 Medelstora städer 40 40 100 45 479 45 479 100 Industrikommuner 53 51 96 25 014 23 773 95 Landsbygdskommuner 30 30 100 12 251 12 251 100 Glesbygdskommuner 29 29 100 5 596 5 596 100 Större övriga 31 31 100 22 518 22 518 100 Mindre övriga 41 41 100 14 397 14 397 100 Riket 289 287 99 339 673 338 432 100
FÖRSKOLEKLASS Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder 3 3 100 12 528 12 528 100 Förorter 35 35 100 15 107 15 107 100 Större städer 26 26 100 24 387 24 387 100 Medelstora städer 39 39 100 13 479 13 479 100 Industrikommuner 53 51 96 8 192 7 788 95 Landsbygdskommuner 30 30 100 3 963 3 963 100 Glesbygdskommuner 29 29 100 2 048 2 048 100 Större övriga 30 30 100 6 559 6 559 100 Mindre övriga 40 40 100 4 689 4 689 100 Riket 285 283 99 90 952 90 548 100 GRUNDSKOLA Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder 3 3 100 124 968 124 968 100 Förorter 36 36 100 158 537 158 537 100 Större städer 26 26 100 265 231 265 231 100 Medelstora städer 40 40 100 156 324 156 324 100 Industrikommuner 53 51 96 92 650 88 709 96 Landsbygdskommuner 30 30 100 47 470 47 470 100 Glesbygdskommuner 29 29 100 25 895 25 895 100 Större övriga 31 31 100 79 000 79 000 100 Mindre övriga 41 41 100 54 782 54 782 100 Riket 289 287 99 1 004 857 1 000 916 100 OBLIGATORISKA SÄRSKOLAN, exkl. integrerade elever Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder 3 3 100 1 363 1 363 100 Förorter 34 34 100 1 541 1 541 100 Större städer 26 26 100 3 475 3 475 100 Medelstora städer 40 40 100 2 472 2 472 100 Industrikommuner 44 42 95 1 065 1 004 94 Landsbygdskommuner 19 19 100 500 500 100 Glesbygdskommuner 14 14 100 139 139 100 Större övriga 28 28 100 1 062 1 062 100 Mindre övriga 29 29 100 466 466 100 Riket 237 235 99 12 083 12 022 99
GYMNASIESÄRSKOLA, exkl. integrerade elever Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder 3 3 100 714 714 100 Förorter 18 18 100 356 356 100 Större städer 25 25 100 1 815 1815 100 Medelstora städer 35 35 100 1 125 1125 100 Industrikommuner 17 16 94 253 236 93 Landsbygdskommuner 7 7 100 83 83 100 Glesbygdskommuner 8 8 100 87 87 100 Större övriga 21 21 100 549 549 100 Mindre övriga 12 12 100 59 59 100 Riket 146 145 99 5 041 5 024 100 1) Elever i gymnasieförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. GYMNASIESKOLA Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande Storstäder 3 3 100 41 646 41 646 100 Förorter 34 34 100 32 976 32 976 100 Större städer 25 25 100 94 950 94 950 100 Medelstora städer 37 37 100 47 888 47 888 100 Industrikommuner 44 42 95 18 892 17 594 93 Landsbygdskommuner 26 26 100 6 387 6 387 100 Glesbygdskommuner 29 29 100 6 138 6 138 100 Större övriga 28 28 100 22 103 22 103 100 Mindre övriga 32 32 100 6 272 6 272 100 Riket 258 256 99 277 252 275 954 100 1) Elever i gymnasieförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING (kommunal samt extern utbildningsanordnare) Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande Storstäder 3 3 100 6 772 6 772 100 Förorter 33 33 100 2 453 2 453 100 Större städer 26 26 100 8 134 8 134 100 Medelstora städer 39 39 100 3 873 3 873 100 Industrikommuner 42 40 95 1 802 1 393 77 Landsbygdskommuner 24 24 100 726 726 100 Glesbygdskommuner 23 23 100 309 309 100 Större övriga 27 27 100 1 353 1 353 100 Mindre övriga 29 29 100 520 520 100 Riket 1 246 244 99 25 942 25 533 98 1) Elever i kommunalförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket.
GYMNASIAL VUXENUTBILDNING OCH PÅBYGGNADSUTBILDNING (kommunal samt extern utbildninganordnare) Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande Storstäder 3 3 100 25 651 25 651 100 Förorter 33 33 100 13 577 13 577 100 Större städer 26 26 100 41 347 41 347 100 Medelstora städer 39 39 100 23 214 23 214 100 Industrikommuner 43 41 95 9 901 9 392 95 Landsbygdskommuner 27 27 100 5 126 5 126 100 Glesbygdskommuner 28 28 100 4 343 4 343 100 Större övriga 28 28 100 9 778 9 778 100 Mindre övriga 36 36 100 5 851 5 851 100 Riket 1 263 261 99 138 788 138 279 100 1) Elever i kommunalförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. SÄRVUX Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande Storstäder 3 3 100 643 643 100 Förorter 20 20 100 325 325 100 Större städer 25 25 100 1 374 1 374 100 Medelstora städer 38 38 100 899 899 100 Industrikommuner 31 30 97 375 353 94 Landsbygdskommuner 14 14 100 158 158 100 Glesbygdskommuner 15 15 100 130 130 100 Större övriga 27 27 100 339 339 100 Mindre övriga 26 26 100 256 256 100 Riket 1 199 198 99 4 499 4 477 100 1) Elever i kommunalförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. SFI (kommunal samt extern utbildninganordnare) Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande Storstäder 3 3 100 6 996 6 996 100 Förorter 28 28 100 2 282 2 282 100 Större städer 25 25 100 5 482 5 482 100 Medelstora städer 38 38 100 1 946 1 946 100 Industrikommuner 38 37 97 829 786 95 Landsbygdskommuner 20 20 100 322 322 100 Glesbygdskommuner 21 21 100 200 200 100 Större övriga 27 27 100 648 648 100 Mindre övriga 27 27 100 283 283 100 Riket 1 227 226 100 18 988 18 945 100 1) Elever i kommunförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket.
Bilaga 2 Dnr 2003:1168 Figur 1 Kostnadsfördelning för grundskolan 2002 (total kostnad per elev) (X-axelns värde anger intervallets högsta kostnad per elev) Kostnadsfördelning för grundskolan 2002 (total kostnad per elev) Antal kommuner 50 40 30 20 10 0 50000 52000 54000 56000 58000 60000 62000 64000 66000 Kostnad per elev (kr) 68000 70000 72000 74000 76000 78000 80000 82000 84000 86000 88000 Figur 2. Kostnad per elev i grundskolan år 2002, preliminära data, i förhållande till år 2001. 2001 års kommuner har sorterats efter kostnad per elev, fasta priser. Kronor per elev 100 000 90 000 Kostnad per elev i grundskolan år 2002 i förhållande till år 2001 för rikets kommuner, fasta priser 80 000 2002 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 2001 20 000 10 000 0
Figur 3 Kostnadsfördelning för gymnasiet 2002 (total kostnad per elev) (X-axelns värde anger intervallets högsta kostnad per elev) Kostnadsfördelning för gymnasiet 2002 (total kostnad per elev) 140 120 Antal kommuner 100 80 60 40 20 0-10000 30000 50000 70000 90000 110000 130000 150000 170000 190000 Kostnad per elev (kr)