Grönsaksodlingen är stommen i Ludwigs och Maritas trädgård i Dalarna. Men de vill att det ska vara vackert också. Blommor och grönsaker samsas i trädgården, som för ett par år sedan utsågs till Sveriges finaste lantträdgård. Odling Text: Ulrika Palmcrantz Foto: Ludwig Riml Illustration: Iann eklund tinbäck för kropp och själ 32 ALLT OM TRÄDGÅRD 11-09
Ludwig och Marita Riml i sin frodiga grönsaksträdgård. De är i stort sett självförsörjande på gröna godsaker. ALLT OM TRÄDGÅRD 11-09 33
Blommande bårder av tagetes och krasse ramar in de upphöjda symmetriska bäddarna i köksträdgården. I fonden ståtar purpurkål och rosenböna. Kombinationen av grönsaker och blommor är fantastisk. 34 ALLT OM TRÄDGÅRD 11-09
För femton år sedan kom Ludwig och Marita Riml till gården i Boda Kyrkby utanför Rättvik. Den hade stått övergiven länge och trädgården var ordentligt igenvuxen. Men läget var bra. Gården låg strategiskt skyddad mellan två kalkstensåsar. Tanken var att vi skulle bli självförsörjande. Vi hade bott i lägenhet ett tag och även rest mycket, men tröttnat på det livet. Nu ville vi slå oss ner och leva livet på landet fullt ut, säger Ludwig Riml. Ludwig kommer från Österrike och för honom har det alltid varit naturligt att man odlar sina egna grönsaker. Att hämta in sallad från trädgården innan man skulle äta var en del av vardagslivet där. När jag kom till Sverige fanns det inte något intresse för grönsaker över huvud taget. Man fick lite rårivna morötter eller lite hackad isbergssallad till maten. Det var faktiskt något av en chock för mig. Men det har hänt jättemycket sedan dess, vilket är roligt. Näring för själen Ludwig visste av erfarenhet att det är den första grävningen och rensningen som är allra viktigast när man ska börja odla. Så det blev väldigt mycket grävande! Han anlade också ett kryddland och satte upp ett växthus redan det första året. Grönsaksodling har alltid varit vår stomme, men vi vill gärna att det ska vara vackert också. Det är lite vår tanke, att man ska förena nytta med nöje. Inte bröd allena, det ska vara näring för själen också. Och det blir vackert när det är bruksodling: kombinationen av grönsaker och blommor är fantastisk. Det tyckte även tidningen Lands jury när de 2006 utsåg Ludwigs och Maritas trädgård till Årets lantträdgård. I motiveringen stod att de ätliga växterna spelade huvudrollen utan att man för den skull gett avkall på det estetiska. Men i år ska vi ta det lugnare har vi bestämt. Vi ska tillåta lite ogräs och inte dra igång några stora projekt. Det är så lätt att man blir slav när ambitionerna Örter ligger Ludwig varmt om hjärtat. Här syns den lilla mjuka krypmalörten och den större romerska malörten tillsammans med lilablommande nepeta och rosen Officinalis. ALLT OM TRÄDGÅRD 11-09 35
På vintern blir det inga tomater, då är det kål och rotfrukter som gäller. trappas upp. Nu ska vi njuta också. Nästan allt i den runt 2 000 kvadratmeter stora trädgården är uppodlat. Här finns två köksträdgårdar, ett hyfsat stort växthus, en liten örtagård för mindre örter och en stor för de storvuxna, gamla fruktträd och bärbuskar. Och så drivbänkar. När man bor så här långt norrut handlar allting om att förlänga odlingssäsongen, eftersom den är så kort. Vi väntar ända in i juni innan vi planterar ut våra små plantor, först då är risken för järnnätter helt över. Det blir många moment. Vi börjar så inomhus i februari och drar upp småplantor i värmeskåp med lysrör. Nästa steg är att flytta ut småplantorna till drivbänkar i växthuset. Till slut planteras de ut i upphöjda bäddar. Självförsörjande Ludwig tycker inte att man ska låta sig avskräckas av zonindelningen, det går att göra mycket för att påverka den och skapa skyddade lägen för växterna. På vår gård finns nästan alla zoner! Kanske inte 1, men ändå. Man kan laborera så mycket och skapa mikroklimat. Vi har ju till och med fått lavendel och fransk dragon att trivas här hos oss, i Dalarna. Viktigast är att jorden är väldränerad, de allra flesta växter trivs bäst då. Om man vill ha lavendel i en rabatt så får man först gräva ur jorden till 30 centimeters djup, hälla sand eller grus i botten och sedan lägga tillbaka jorden. Vattnet får inte bli stående och frysa till; växterna trivs sällan i fuktig jord. Det gäller även fruktträd. När det gäller grönsaker är familjen Riml till stor del självförsörjande. Potatis, palsternacka, kålrötter, morötter, tomat, sallad, gurka Skördarna blir rikliga och familjen lever och äter efter årstidernas naturliga gång. Det har sin charm att leva så. På vintern blir det inga tomater, då är det kål och rotfrukter som gäller. Sedan på våren längtar man efter det färska och krispiga, och då är det härligt att ha tidiga salladssorter i växthuset. Just i år har växthustaket brakat ihop av den tunga snön, så det fick bli varmbänkar istället. Här drar familjens tio islandshästar sitt strå till stacken genom att bidra med gödsel. Ludwig brukar kalla dem sina bästa trädgårdsarbetare! Gödslet blandas med halm, och Ludwig bygger upp en bädd på 40 50 centimeter och vattnar den litegrann. Efter ungefär en vecka börjar det brinna, som det heter, och en enorm värme utvecklas. Temperaturen i bädden kan gå upp till 50 60 grader, och så får man vänta tills den går tillbaka till 20 innan man börjar plantera. Värmen brukar hålla i sig i en månad, och det växter otroligt bra. I växthuset trängs meloner, vinrankor och ett fikonträd i kruka med tomater, gurka, basilika, paprika och chilipeppar. Men det gäller förstås att kunna ta hand om skörden också. Utan jordkällaren skulle det inte gå. Vi fryser in och torkar mycket också. Och så gör vi eget te av örterna. Många tror att det är svårt, men vi provar oss fram och läser på en del också. Vi har torkade örter i olika byttor som vi blandar från lite hur som helst. När man har odlat ett tag tappar man den där överdriva respekten. Man vet ju vad som är gott det kan inte bli fel. En väldigt god teblandning är pepparmynta, svartvinbärsblad och så en smula av något lite starkare, som timjan eller salvia. Plus lite fänkålsfrön och gärna en kanelstång. Det är jättegott! Inga gifter Bekämpningsmedel är bannlysta hos Ludwig och Marita. Det enda som används är såpvatten mot löss. Hur kan man använda bekämpningsmedel i sin egen trädgård? Det som växer där ska man ju stoppa i munnen sedan, säger Ludwig. Men visst är det lite kämpigt ibland, särskilt med kålen som 1 2 36 ALLT OM TRÄDGÅRD 11-09
Växtlista akleja Aquilegia alpmartorn Eryngium alpinum apotekarros Rosa (Gallica-gruppen) Officinalis basilika Ocimum basilicum bolltistel Echinops sphaerocephalus dahlia Dahlia fingerborgsblomma Digitalis purpurea hjärtstilla Leonurus cardiaca humle Humulus lupulus indiankrasse Tropaeolum majus jättedaggkåpa Alchemilla mollis kvanne Angelica archangelica krypmalört Artemisia schmidtiana Nana lavendel Lavandula libbsticka Levisticum officinale läkemalva Althaea officinalis malört Artemisia absinthium mariatistel Silybum marianum oregano Origanum vulgare purpurkål Brassica oleracea riddarsporre Delphinium rosenflockel Eupatorium purpureum salvia Salvia officinalis röd solhatt (röd rudbeckia) Echinacea purpurea spansk körvel Myrrhis odorata stockros Alcea rosea stormhatt Aconitum stor tagetes Tagetes erecta Crackerjack timjan Thymus ålandsrot Inula helenium 3 4 1. Vardagssyssla med stil! Vitlök ligger som en vacker väv på tork i landet. Efter 3 4 dagar i solen hänger Ludwig upp den utomhus under tak i ytterligare en månad. 2. Sinnligt nerviga kålblad. Grönsakerna växer tätt, tätt i cirka 0,5 m djupa jordbäddar, fullmatade med kompost och hästgödsel. 3. Ludwig planterar tagetes av sorten Crackerjack runt kålplantorna som skydd mot kålflugor. 4. Den ståtliga kvannen är en gammal kulturväxt. Det latinska artnamnet archangelica kommer från grekiskans arkhangelos (ärkeängel) och syftar på att ärkeängeln Gabriel sägs ha rekommenderat kvanne som medicinalväxt. ALLT OM TRÄDGÅRD 11-09 37
Vi vill förena nytta med nöje så att även själen får näring. Vid en slänt bakom huset med bland annat vallmo och bolltistel, som avslutas med en rosplantering, finns en skön plats för morgonfikat. Den stora nedre köksträdgården med potatis- och grönsaksland. En syrenhäck löper längs med hela landet och en hög solroshäck avslutar vid kortändan. drar till sig kålflugor och larver. Vi plockar och plockar, men ibland blir den ändå angripen. Då får det vara så. Vissa år blir det bättre, andra sämre. Ett husmorsknep som Ludwig tar till för att skydda kålen mot angripare är att plantera tagetes framför den. Den luktar starkt och förvillar kålflugan. Ludwig använder Tagetes erecta Crackerjack. Det funkar inte alltid, men jag har ändå sett en effekt. Det är gammal kunskap som jag fått från antroposoferna. Många använder fiberduk som skydd, men hur kul är det att ha hela trädgården under duk? Det vill inte jag ha i alla fall. Även om grönsakerna är det viktigaste för Ludwig och Marita, så har också vackra perenner en stor plats både i deras hjärtan och i trädgården. Här växer röd solhatt, stormhatt, riddarsporre, akleja, jättedaggkåpa, bolltistel, rosenflockel, stockros och många fler. Men allra mest gillar jag örter, säger Ludwig. De blommar länge och drar till sig humlor och fjärilar. Jag tycker inte om när det blir för plottrigt och överdådigt, och det blir det aldrig i en örtagård. Jag älskar salvia, malört, oregano och timjan. Och lavendel förstås. Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att den skulle överleva här, men det gör den. Örtagården har ett skyddat läge och väldränerad jord som jag blandar med mycket grus och sand. Ludwig tror också att det är med örter och växter precis som med oss männi skor, att vissa är starkare än andra. Det verkar så i alla fall, att det finns mer och mindre härdiga exemplar. När jag tar sticklingar tar jag dem bara från den kraftigaste plantan, då går det bra. Även om det i år blir ett lugnare trädgårdsår för Ludwig och Marita, finns det förstås lite nya projekt i tankarna. Så blir det lätt när trädgården är mer än just bara en trädgård. När den också är en livsstil.l Jordkällare. Uteplats. Te-hus. Stall. Drivbänk. Vid den stora örtagården ligger också jordgubbslandet. Längs den bakre kanten löper en skyddande hallonhäck. Drivbänk. Uteplats. Vedbod. Växthus. Trädgårdsfakta Läge: I Boda Kyrkby, norr om Rättvik. Bra, skyddat läge mellan två kalkstensåsar. Yta: Ungefär 2 000 kvadratmeter. Jordmån: Kalkrikt. Zon: 5 6. Trivs bäst här: Svartvinbärsbuskar och äppelträd. Trivs mindre bra: Lavendel och fransk dragon. Men mot alla odds överlever de vintern! Kommer aldrig in i vår trädgård: Uppländsk vallört. Vackra i och för sig, men de tar över, så de är bannlysta. Bäst med trädgården: Örtagården. För att örter är vackra, blommar länge och drar till sig humlor och fjärilar. Te-huset, byggt med inspiration från Asien, använder Ludwig och Marita till grillning och måltider på somrarna. Och te-drickning förstås! Bostad. Drivbänk. Den övre köksträdgården ligger bredvid den lilla örtagården. Häcken som binder ihop hela ytan består av blandade bärbuskar som havtorn, krusbär och vinbär. Ludwigs tips! Ludwig odlar i ca 0,5 m djupa jordbäddar. På så sätt får rötterna mycket plats att växa neråt och därför kan också allt planteras väldigt tätt. Ludwig räknar helt enkelt ut hur stora de olika grönsakerna blir och sår sedan så tätt som den slutliga storleken tillåter. 38 ALLT OM TRÄDGÅRD 11-09
Runt örtagården står buskar och häckar som skydd mot kalla vindar. Stenläggningen hjälper till att lagra värme. mikroklimat Skapa Det finns mycket man kan göra för att förlänga odlingssäsongen, även om man bor ganska långt norrut. Genom att skydda växterna från vind, fukt och kyla skapar man små mikroklimat i trädgården. På så sätt kan man även zon-knäcka, alltså klara av att odla sorter som egentligen vill växa längre söderut. Här är några vanliga metoder. 1. Vindskydd Nästan viktigast av allt är att skydda växterna från vind, det gör stor skillnad. Plantera intill en mur eller häck, eller sätt upp ett plank eller en spaljé. Stora stenar är också ett bra skydd. De magasinerar dessutom värme, vilket gör det ännu mer gynnsamt för växterna. 2. Upphöjda bäddar eller pallkragar Poängen med upphöjda bäddar är att temperaturen i dem höjs snabbare så att man kan börja odla tidigare. Dessutom blir jorden djup och lucker, vilket rötterna gillar. Om du redan har ett trädgårdsland kan du bygga upp bäddarna där. Gör dem inte bredare än att du kan nå in till mitten av dem utan att behöva trampa omkring i dem. Pallkragar är ett alternativ till upphöjda bäddar. Många tycker att de är praktiska eftersom allting hålls på plats i en ram men principen är densamma: Lägg ett tjockt lager kvistar och annat grovt material i botten på bädden. Bygg sedan på med ofärdig kompost i botten. Överst lägger du rikligt med jord. Blanda Upphöjda bäddar gör livet varmt och gott för växterna. för växterna gärna med färdig kompost som du sedan kan fylla på med varje år. 3. Dränera jorden Det är väldigt viktigt att hålla stillastående fukt borta från ställen där man ska plantera och odla. Det är inte många växter som trivs i ständigt fuktig jord, särskilt inte om det blir kallt och fryser. Gräv ur rabatten ungefär 30 centimeter. Häll i rikligt med sand eller grus och häll sedan tillbaka jorden ovanpå. Ska man plantera ett träd bör man göra likadant, och tänka på att gräva en stor grop, lika stor som kronan på trädet. Ett vanligt misstag är att man gör alldeles för små gropar.l I fantastiska omgivningar invid Kungliga Ulriksdal hittar du vår trädgårdsbutik. Vårt växtsortiment hör till de större i Sverige och i utegården blandas växter med sköna ting och inspirerande planteringar. Hos oss träffar du engagerade människor som brinner för sin sak och kan ge dig råd att lita på! Välkommen in till oss önskar hortonomerna Lotta och Johan med personal. Brunnsvikens Trädgård Ulriksdalsvägen 2, Solna (infart Ulriksdals slott) Vardagar 10-18, Helger 10-16 Tel 08-85 71 62 www.brunnsvikenstradgard.se Besök vårt trädgårdscafé Härligt hembakat kaffebröd och goda smårätter serverade i en fantastisk miljö