Parasportens reseskildring

Innehåll Inledning 4 Kartläggning och analysarbete 6 1. Bakgrund 8 1.1 Parasport Sveriges önskan: vad vi vill 9 1.2 Strategi 2020: 78 punkter 9 1.3 Omvärlden förändras 10 1.3.1 Trender inom parasport 12 1.3.2 Utveckling av parasportsidrotten 12 1.4 Parasporten i andra länder 15 1.4.1 Norge 15 1.4.2 Nederländerna 17 1.4.3 Danmark 18 1.6 Begreppsdefinitioner 20 2. Framtiden 22 2.1 Idrottaren och föreningen i centrum 23 2.2 Strategi 2025 en stark parasport! 24 2.2.1 Bakgrund till framtagningen av strategin 24 2.2.2 Övergripande mål 24 2.3 En framtida effektiv organisation 25 2.3.1 Kartläggning och analys av nuvarande organisation och dess effektivitet 25 2.4 Expertiskompetens och kunskapsbärare 27 2.5 Vad händer här och nu? 28 2.6 Fyra förslag på organisations struktur i Parasport Sverige 29 2.6.1 Rekommendationer för en effektivare organisation 29 2.6.2 Modell A: Regionala modellen 31 2.6.3 Modell B: SDF försvinner och parasportskompetens tillförs DF/SISU-d 32 2.6.4 Modell C: Regionala nätverk 33 2.6.5 Modell D: Dagens organisationsmodell 34 2.6.6 Fler specialidrottsförbund formar nya organisationsstrukturer 35 2.7 Viktiga samarbetsaktörer 36 2.8 Remiss och beslut 36 2.8.1 Tidslinje för processen fram till förbundsmötet 36 2.9 Tillsammans för framtiden 38

Inledning Alla pratar om parasport. Fler specialidrottsförbund än tidigare inser att det är självklart att jobba med parasport och många idrottsföreningar har en eller flera paraidrottare som medlemmar, även om föreningen inte är medlem i Parasport Sverige. Idag har 41 specialidrottsförbund parasportverksamhet. 1 Samtidigt har hela idrottsrörelsen höga ambitioner om att jobba mer med inkludering. En av idrottsrörelsens fem bestämda utvecklingsresor är just inkludering. Parasport Sverige måste leda och visa resten av idrottsrörelsen hur inkluderingen kan bli bättre. Sedan 2013 har Parasport Sverige tagit stora steg för att inkludera fler inom expertområdet idrott för personer med funktionsnedsättning. Vi förväntar vi oss att inte bara Parasport Sverige äger frågorna kring parasporten längre, utan att hela idrottsrörelsen gör det. Detta dokument är en reseskildring där vi beskriver den resa som Parasport Sverige är inne i just nu. En reseskildring är en berättelse som innehåller flera delar och avsnitt. Den ger en bakgrundsbeskrivning och ett nuläge som beskriver var parasporten befinner sig idag och hur arbetsprocessen gått till. Vi definierar också viktiga begrepp, och ger förslag på en ny strategi och tre förslag till en ny organisation. Reseskildring ligger också till grund för den remiss som tas fram kring strategin och organisationsmodellen som kommer fattas beslut om på förbundsmötet i maj 2019. Vi började arbeta med reseskildringen efter föregående förbundsmöte och riksidrottsmöte under våren 2017. På dessa två möten fattades beslut om en gemensam riktning mot att inkludera paraidrottare och dess idrottsföreningar inom respektive specialidrottsförbund. Målet var att skapa en mer utvecklande och kvalitativ idrottsverksamhet. Då skulle expertkompetens inom den enskilda idrotten kunna användas på ett mer tillgängligt sätt, vilket går hand i hand med Parasport Sveriges vision. Utifrån detta arbete har vi sett att vi som organisation behöver ta på oss ledartröjan och driva utvecklingen av parasporten i svensk idrottsrörelse, oavsett om idrottsföreningen är medlemmar i Parasport Sverige eller något annat special idrottsförbund. Vi vill vara drivande i den totala utvecklingen av parasport. 1 http://www.parasport.nu/globalassets/svenska-parasportforbundet-och-sveriges-paralympiska-kommitte-svenska-parasportforbundet/dokument/parasportpolitiskt-program-slutlig-version.pdf 4 Parasportens reseskildring

Parasportens reseskildring 5

Kartläggning och analysarbete För att leda organisationen och verksamheten närmare målet har ett antal mötesplatser, möten och enkäter genomförts för att samla in, kartlägga, analysera och utveckla förslag på Parasport Sveriges nästa strategi och organisationsstruktur. Mötesplats med anställda, förtroendevalda och utvalda föreningsrepresentanter hölls i januari 2018. Fokus låg på att forma ett effektivt VI där vi jobbar tillsammans, utkristallisera en målbild och identifiera möjligheter och farhågor med en ny organisationsmodell. Representanter från Norges idrottsförbund var på plats och berättade om sin resa. Arbetsworkshop med personalgruppen på rikskansliet genomfördes under våren 2018 för att få möjlighet att samtala om deras framtida roll, samt ge förslag till framtida organisation. 4 2 3 1 Mötesplats med förtroendevalda och anställda inom parasporten genomfördes i oktober 2017 tre organisationsförslag ventilerades och konkretiserades. Fördjupad kartläggningsenkät skickades ut i februari 2018 till deltagarna från tidigare mötesplatser för att konkretisera och fördjupa svar och riktning från dialogerna som hölls.

Fördjupad kartläggningsenkät skickades ut i maj 2018 till samtliga medlemsföreningar i parasport och parasportens distrikt. Enkäten gav svar på hur organisation, kommunikation, samverkan och verksamhetsstöd upplevs fungera idag, och hur man önskade att det skulle fungera i framtiden. Enkäten identifierade också organisationsförslag. Studieresa genomfördes i oktober 2018 till Nederländerna med ett fåtal utvalda personer för att få en bättre bild och inspireras av hur deras organisation och verksamhet drivs idag. 6 7 8 5 Två mötesplatser med anställda, förtroendevalda och utvalda föreningsrepresentanter genomfördes i oktober 2018. Där presenterades i grova drag den kartläggning och analys som tidigare genomförts. Utifrån det diskuterades fyra större områden: resurs- och kompetensanvändning, regionalisering, strategisk plan samt samverkansformer och viktiga samarbetsaktörer. Två mötesplatser för anställda respektive utvalda förtroendevalda från såväl distrikt och förening genomfördes i maj 2018. Under mötena identifierades och konkretiserades framtida behov av stöd och utvecklingsarbete. Mötena diskuterade även vem som bör göra vad.

1. Bakgrund Del 1 8 Parasportens reseskildring

BAKGRUND 1.1 Parasport Sveriges önskan: vad vi vill Kunskapen om inkludering av personer med funktionsnedsättningar i idrotten måste växa fram genom dialog och möten mellan människor som ger riktning och mening det tar tid och vi kommer inte vara färdig utbildade när parasporten är formellt inkluderad. Idag tar idrottsrörelsen Parasport Sverige på allvar. Parasport Sverige är en unik del av idrottsrörelsen genom sina tre ben: Special Olympics Sweden, Svenska Paralympiska Kommitteen (SPK) och Parasport Sverige. Målet är att ytterligare stärka Parasport Sveriges position i den svenska idrottsrörelsen. Det ska vara naturligt att vilja samarbeta med Parasport Sverige både inom och utanför idrotten. Idrottsförbund som själva tagit ansvar för paraidrott och de som är på väg att ta ett ansvar utvecklar sin verksamhet i samarbete med Parasport Sverige regionalt och nationellt. Det gör att verksamheten som erbjuds blir så bra och stark som möjligt, och att fler trivs i paraidrotten. 1.2 Strategi 2020: 78 punkter Strategi 2020 är parasportens strategi- och verksamhetsplan som fastställdes under en arbetshelg på Arlanda i mars 2015. För att identifiera och sätta rätt mål för framtiden samlade förbundet alla sina distrikt, idrottskommittéer och ett brett urval av sina medlemsföreningar. I strategi 2020 finns 78 punkter och verksamheter uppdelat i sju olika områden: 1. En stark förmåga att rekrytera och behålla 2. En effektiv organisation för parasport 3. En röst för anläggningar och redskap för alla 4. Ett starkt varumärke och en stark ekonomi 5. En garant för utveckling av parasport 6. En internationellt framgångsrik idrott 7. En stark position i samhället När resultaten från tre års arbete på nationell och lokal nivå presenterades i oktober 2018 syntes två saker tydligt: de flesta mål hade nåtts, men några av målen var för övergripande eller för svåra för parasporten att nå på egen hand. Sammanlagt har Strategi 2020 tydligt bidragit till en god utveckling av svensk parasport, och till att parasport är en viktig, och allt tydligare, del av den svenska idrottsrörelsen. Parasportens reseskildring 9

BAKGRUND 1.3 Omvärlden förändras Omvärlden förändras ständigt, och nya upptäckter, trender, utmaningar och kriser identifieras. Det som händer runt oss påverkar både vår organisation och de människor som engagerar sig i parasporten. Inför att idrottsrörelsens strategi 2025 skulle tas fram gjordes en stor omvärldsspaning där ett antal trender identifierades. De trenderna påverkar också Parasport Sverige. De fyra metatrenderna som identifierades var: 1. En ökad kommersialisering 2. En ökad individualisering 3. Ett ökat behov av att se och synas 4. En befolkningssammansättning i förändring Utifrån dessa trender bestämde idrottsrörelsen vilka specifika utmaningar som idrotten står inför. Strategin som togs fram av idrottsrörelsen innehåller fem övergripande mål samt fem identifierade utvecklingsresor som ska hjälpa till att förflytta idrottsrörelsen mot de gemensamma målen. Mer information om idrottens strategi finns att ta del av på www.strategi2025.se. Ett arbete som givetvis även Parasport Sverige tar avstamp ifrån i sitt arbete med den nya strategin och den framtida organisationen. Idrottsrörelsens övergripande mål 1. Livslångt idrottande 2. Värdegrunden är vår styrka 3. Idrott i förening 4. Idrotten gör Sverige starkare Idrottsrörelsens fem utvecklingsresor 1. En ny syn på träning och tävling 2. Den moderna föreningen 3. Inkluderande idrott för alla 4. Jämställdhet för en framgångsrik idrott 5. Ett stärkt ledarskap 10 Parasportens reseskildring

BAKGRUND Parasportens reseskildring 11

BAKGRUND 1.3.1 Trender inom parasport Svenska Handikappidrottsförbundet bildades i maj 1969 och valdes i november samma år in som det femtionde specialidrottsförbund (SF) i Riksidrottsförbundet (RF). Det var ett viktigt beslut som tydligt ökade möjligheterna för alla att vara aktiva. Det var nödvändigt att skapa ett eget förbund trots att det innebar att personer med en funktionsnedsättning (med mycket få undantag) var hänvisade till att idrotta i särskilda föreningar. Att skapa en egen organisation speglade också hur samhället var uppbyggt på den tiden, eftersom man ofta delade upp människor i olika grupper. Utvecklingen har sedan dess gått ganska långsamt, eftersom det har tagit nästan 50 år att resonera som vi gör idag. Nu lägger vi istället stort fokus på att överlämna de flesta av idrotterna till andra specialförbund inom Riksidrottsförbundet. På föreningsnivå har inkluderingen däremot gått snabbare. Till exempel var många av förbundets elitsimmare tidigt inkluderade i vanliga simföreningar. En teori är att inkluderad verksamhet blev vanligare eftersom det var svårt att starta egna parasportföreningar på mindre orter med färre människor. Idag jobbar många föreningar med att erbjuda inkluderande verksamhet, där alla idrottare tränar tillsammans. 1.3.2 Utveckling av parasportsidrotten Den tidigt organiserade parasporten var oftast till för personer med förhållandevis mindre funktionsnedsättningar. Många medlemmar hade då diagnos/sjukdomstillstånd som polio och neurosedynskador. Under 2000-talet har andra diagnoser ökat, ofta med livssituationer som framstår som mycket besvärliga. Det beror bland annat på att sjukvården klarar mer omfattande olycksfall och skador, men också att fler barn födda mycket tidigt i graviditeten överlever. Förändringen som skett bland medlemmars förutsättningar skapar behov av nya idrotter, och tillsammans med nya tekniska möjligheter kan vi stegvis ändra utbudet i idrottsföreningarna. Några exempel på det är: Elhockey en relativt ny lagsport för personer som ofta har omfattande rörelsenedsättning. Sporten grundar sig på moderna små elmotorer och styrsystem som inte funnits i så många år. Rullstolsrugby en fart- och kraftfylld lagsport i rullstolar som är anpassade att klara de många krockar som ingår i spelet. Goalball ett lagbollspel för personer med synnedsättning eller blindhet. Spelarna lyssnar efter bollen i spelet, och kan följa ljudet av dess rörelser. Den generella uppfattningen bland allmänheten är att parasporten nog är den elitidrott som utvecklats mest. Det beror delvis på den ökade mediabevakningen av stora tävlingar som Paralympics. I takt med att parasporten har växt har det också blivit mer utmanande för idrottare att bli internationellt framgångsrika, eftersom fler tävlanden också innebär högre konkurrens. 12 Parasportens reseskildring

BAKGRUND 14 Parasportens reseskildring

BAKGRUND 1.4 Parasporten i andra länder I det här avsnittet kan du läsa om hur tre olika länder arbetar med parasport. Norge är det land i världen som har inkluderat alla målgrupper under en paraplyorganisation för idrott. Därför är avsnittet om Norge längre än avsnitten om Nederländerna och Danmark. 1.4.1 Norge Sedan september 2007 är all parasport inkluderad i övriga idrotten i Norge. Då lade man ned Norges funksjonshemmedes idrettsforbund (NFI) på ett extraordinärt förbundsmöte. Redan 1996 bestämde Dövidrottsförbundet, Handikappidrottsförbundet (inklusive den paralympiska kommittén) och en kommitté för idrott for utvecklingsstörda att bli ett specialidrottsförbund. År 2006 blev den Paralympiska kommittén sammanslagen med den Olympiska kommittén. Specialdistriktsförbunden lades ned eftersom det inte fanns någon idrott att koordinera i deras respektive distrikt. Nu var det alla idrotters regionkontor eller distrikts ansvar att stödja det idrottsspecifika ute i landet. De anställda i det som var Parasportförbundet fick ett större geografiskt område redan under NFI-tiden med ansvar för att stödja alla idrotter i sin region och samverka nära med distriktsidrottsförbunden i regionen. Oro bland parasportföreningarna När inkluderingen var beslutad och fler och fler idrotter blev omhändertagna av specialidrottsförbundet blev många av parasportföreningarna (Handikapidrettslagene/Helsesportlagene) rädda för att de skulle läggas ned. Föreningarna var också oroliga för att kompetensen centralt skulle försvinna, till exempel kunskap om klassificering, regelverk i idrotten, kunskap om funktionsnedsättelse och idrott generellt. Eftersom specialdistriktsanställda fick en ny roll var föreningarna också oroliga för att förlora stöd lokalt. Många menade att parasporten skulle bli mindre synlig lokalt och nationellt i media. Hur jobbade Norges Parasportförbund (NFI) med föreningarna under inkluderingsprocessen? Eftersom NFI var ett helt nytt specialidrottsförbund gick en hel del tid till att forma den nya organisationen. Föreningarna levde sitt liv som tidigare, men allteftersom tiden gick förtydligades alternativen för föreningarna som alla hade haft ett medlemskap i det norska Parasportförbundet. Föreningen kunde vara passiv när NFI lades ned med konsekvens att föreningen försvann ut ur idrottssystemet (de skulle då förlora rättigheter och skyldigheter som idrottsförening). Föreningen kunde vara medlem i ett eller flera specialidrottsförbund beroende på vilka idrotter som föreningen bedrev. Föreningen kunde bli en ren motionsförening medlem i Korpen (Bedriftidrettsforbundet). Föreningen kunde slå sig ihop med en annan förening som redan var medlem i ett eller flera specialidrottsförbund. Tävlingsidrottare kunde välja att bli medlem i andra föreningar och samtidigt ha kvar sitt medlemskap i sin parasportförening (dubbelt medlemskap) Parasportens reseskildring 15

BAKGRUND Hur fungerar den norska idrottsrörelsen 2018? Parasportföreningar och rena dövidrottslag finns fortfarande. Alla specialidrottsförbund (SF) måste ha ett visst antal timmar i sin grundläggande tränarutbildning om sin idrott i relation till funktionsnedsättning. Alla SF har en eller flera anställda som har ett utpekat ansvar att jobba med parasport. De anställda jobbar integrerat med utvecklingsavdelningarna i sina SF. Toppidrottscentret som kallas Olympiatoppen och är en motsvarighet till Sveriges Bosön, har fyra dedikerade anställda och ett antal deltidsanställa som jobbar med parasport. Alla anställda på Olympiatoppen har ansvar för alla idrottare beroende på område (exempelvis jobbar nutritionister, massörer osv ofta med flera idrotter och typer av idrottare). Alla SF ska informera om idrott för personer/idrottare med funktionsnedsättning på sin hemsida. Alla SF måste ha idrott för personer med funktionsnedsättning som en del av sin strategi och verksamhetsplan. I Norges idrottsförbund (NIF) med sina 18 distrikt och Olympiatoppen jobbar det 350 anställda. Alla ska ha grundläggande kunskap om parasport och kunna hänvisa till de som kan mer innanför organisationen. NIF:s marknads-, kommunikations-, och politiska avdelning har självklart också ansvar för paraidrott. NIF:s förtroendevalda måste kunna svara för frågor som rör parasport eftersom de representerar både Paralympisk-, Olympisk-, Deaflympics- och Special Olympics-idrott utanför Norge. Special Olympics Norge är organiserat genom ett råd och rapporterar till NIF:s styrelse och följer Special Olympics Internationals (SOI) kriterier. Deaflympics är också organiserat genom ett eget råd som rapporterar till NIF:s styrelse och följer International Committee Sport for the Deafs (ICSD) stadgar. 16 Parasportens reseskildring

BAKGRUND 1.4.2 Nederländerna Den nederländska paraidrotten är organiserad genom organisationen som förkortas NOC/NSF. Organisationen ansvarar för landets Olympiska och Paralympiska kommitté och är vår motsvarighet till Riksidrottsförbundet (RF). Redan 1987 meddelade idrottsdepartementet i Nederländerna att de vill att de olika idrottsorganisationerna bland annat Paralympiska kommitteen (NPC), Olympiska Kommitteen (NOC) och det nationella idrottsförbundet (NSF) skulle se över sina respektive organisationer för att kunna bli färre aktörer. År 1993 togs ett beslut om att den Olympiska kommittén (NOC) och det nationella idrottsförbundet (NSF) skulle bli en organisation. Man ville jobba för bättre förutsättningar för både bredd och elit. År 2000 beslutades sedan att alla idrottsorganisationer som hade ansvar för paraidrott skulle gå ihop och bli en organisation. Målet var att öka synligheten och jobba tillsammans för att bevaka rättigheter och medlemmars intressen. Mellan år 2000 och 2008 jobbades det systematiskt med att också parasporten skulle bli en del av den större paraply- och stödorganisationen som nu hette NOC/NSF. År 2008 togs det formella beslutet om att integrera den nederländska Paralympiska kommittén med NOC/NSF. Hur fungerar den nederländska idrottsrörelsen 2018? All idrott styrd genom en styrelse och en administration. All elitidrott sker på samma villkor, med lika höga krav och samma stöd för para- och olympiska idrottare. På lokal nivå finns klubbar som jobbar med både paraidrott och annan idrott. Det regionala arbetet är organiserat genom administrativa enheter som har knutit till sig olika kompetens. Målet är att nå, rekrytera och behålla fler aktiva idrottare i fler idrotter. Special Olympics är en egen stiftelse som officiellt blev partner med NOC/ NSF i november 2018. Special Olympics Netherlands har inga egna medlemmar idrottarna är medlemmar i traditionella föreningar. Special Olympics Netherlands använder medvetet varumärket för att kunna finansiera arrangemang regionalt och nationellt och för att delta i World Games vartannat år. Dövidrotten är fortfarande ett eget Dövidrottsförbund. Parasportens reseskildring 17

BAKGRUND 1.4.3 Danmark Danmark är precis som Sverige organiserat som ett eget specialidrottsförbund. Parasport Danmark har en del likheter med Sverige. Bland annat är Parasportförbundet också en Paralympisk kommitté. I både Sverige och Danmark är Special Olympics organiserat med en egen kommitté under styrelsen. Parasport Danmark organiserar sammanlagt 33 idrotter, inklusive alla Paralympiska idrotter. Under hösten 2018 har Parasport Danmark diskuterat ett förslag på ny organisering av sina idrotter. Efter beslut har alla idrotter nu ansvar för att ha: En fungerande tävlingsverksamhet Gemensamma träningar och landslag (inte paraidrotter) Utbildning av tränare och domare Budget och resultat Klassificering (ett sätt att göra tävlingar för personer med funktionsnedsättning så rättvisa som möjligt) Rekrytering Internationell representation (om det är relevant) Nationellt årsmöte (landsmöte) Kommittéerna i Danmark ser ungefär ut som Parasport Sveriges olika idrottskommittéer. De väljs på ett år i taget och får en kontaktperson på Parasportförbundets kansli. Idag är det två idrotter som har ett förpliktande partnerskapsavtal med ett specialidrottsförbund, som innebär att det tillförs ekonomiska och mänskliga resurser. Dessutom har Parasport Danmark ingått samarbetsavtal med cirka 15 specialidrottsförbund. Samarbetsavtalet innebär ett konkret samarbete kring rekrytering och utbildning där Parasport Danmark står för kostnaderna. Regional organisation Parasport Danmark har delat upp sig i tre regioner: Region Mitt och Nordjylland har 12 anställda, region Syddanmark har 9 anställda och region Huvudstaden och Själland har 16 anställda. De anställda har olika arbetstitlar och de vanligaste är idrottskonsulent, idrottsmedarbetare och projektmedarbetare. På huvudkontoret finns en stab som jobbar med IT, ekonomi, personalfrågor och andra generella administrativa uppgifter. En del av idrottskonsulenterna och idrottsmedarbetarna på huvudkontoret har också roller i regionerna, i idrotterna eller i landslagsverksamheten. Dövidrotten i Danmark är organiserat i ett eget idrottsförbund som har ett associationsavtal med Parasportförbundet. I Danmark är den Olympiska kommittén och Danmarks idrottsförbund (DIF) en organisation, DIF har 61 specialidrottsförbund som medlemmar. Team Danmark är Danmarks elitsatsning. Där ingår idag 6 paraidrotter: friidrott, bordtennis, ridning, simning, badminton och taekwondo. 18 Parasportens reseskildring

BAKGRUND Skillnader mellan länderna Norge Nederländerna Danmark Sverige Parasportförbundet är ett eget specialidrottsförbund X X Parasportförbundet har en egen regional organisation X X Alla idrotter är inkluderade i respektive specialidrottsförbund X X Parasporten har en jämlik plats i elitsatsningar X X Den Olympiska och Paralympiska kommitteen är samma personer i styrelse och personal eller har ett formellt samarbete X X Har tagit steg för att inkludera Paraidrott i besläktade idrotter X X Parasporten får stöd både regionalt och nationellt genom idrottens stödorganisation (motsvarigheten till RF och DF) X X X X Parasportens reseskildring 19

BAKGRUND 1.6 Begreppsdefinitioner Innan vi går vidare ska vi definiera några begrepp, så att vi har en gemensam bild av vad vi menar och vill. Vision = önskebild, det som organisationen vill uppnå i framtiden. En vision ska vara attraktiv och utmanande och nästan omöjlig att uppnå! Verksamhetsidé = vad organisationen erbjuder och för vem. Värdegrund = en gemensam kompass över hur vi ska behandla varandra. Värdegrunden är en grundpelare i organisationens verksamhet. Övergripande mål = vad en organisation vill uppnå under en viss tidsperiod. Strategi = en riktning på vad som behöver göras för att komma närmare de övergripande målen. Verksamhetsinriktning = en plan där de övergripande målen och strategierna konkretiserar vad som ska prioriteras och göras under en kortare period, till exempel under 2 år. Verksamhetsplan = en aktivitetsplan för max ett år som både är kopplad till strategin och verksamhetsinriktningen. Verksamhetsplanen har också en budget. Tillgänglighet = används för att beskriva om till exempel en plats, aktivitet eller information är enkel för alla att förstå eller använda. Inkludering = betyder att alla ska få vara med. Kompetenscentrum = ett kompetensnätverk där specifik kompetens kring klassificering, kunskap om funktionsnedsättningar, bemötande och viktiga tillgänglighetsfaktorer finns. Ett kompetensnätverk som finns tillgängligt och utspritt över landet för att stödja utvecklingen av parasporten i idrottsföreningar. VISION VERKSAMHETSPLAN - Hur gör vi det? BUDGET VERKSAMHETSINRIKTNING - Vad ska göras? Styr Uppfyller STRATEGI ÖVERGRIPANDE MÅL Drivs mot VÄRDEGRUND VERKSAMHETSIDÉ 20 Parasportens reseskildring

2. Framtiden 22 Parasportens reseskildring

FRAMTIDEN 2.1 Idrottaren och föreningen i centrum Idrotten har länge funnits för att skapa sammanhang där idrottaren ska ha roligt, må bra och utvecklas. Utan idrottare finns helt enkelt inte idrotten. Därför är det viktigt att fundera över hur idrotten formas, så att alla är välkomna och har möjlighet att idrotta, oavsett förutsättningar och behov. Detta ställer krav på den enskilda föreningen men även på idrotten i stort. För att en förening ska vara så bra som möjligt behöver det vara tydlig vad föreningen erbjuder och vilka värderingar som verksamheten styrs av. Om föreningen aktivt arbetar med sin värdegrund kommer det märkas i verksamheten, och bli en drivkraft i föreningens utveckling. Att aktivt jobba med värdegrunden kan också fungera som ett stöd för tränare och ledare, eftersom de då vet vad de ska förhålla sig till. Föreningen finns i ett större sammanhang inom idrotten som den förhåller sig till. Det gäller både det enskilda specialidrottsförbundet och Riksidrottsförbundet, och i många fall även ett internationellt förbunds olika idé- och styrdokument. RF / SISU Idrottsutbildarana / Andra SF Parasport Sverige Distrikt / Region Förening Påverkan Parasportens reseskildring 23

FRAMTIDEN 2.2 Strategi 2025 en stark parasport! Strategin är ett verktyg för Parasport Sverige som handlar om vad förbundet ska utveckla fram till år 2025. Strategin finns för att vi ska kunna leva upp till vår vision och leva vår värdegrund. Arbetet med att ta fram strategin pågår just nu för fullt. Den kommer på olika sätt ta avstamp från det gedigna kartläggnings- och analysarbete som skett i samband med översynen av organisationen samt idrottsrörelsens strategi (strategi 2025). I de olika avsnitten i den här berättelsen beskrivs bakgrunden till varför Parasport Sverige jobbar med en ny strategi och en tillhörande ny organisation. Strategin kommer att beslutas om under Parasport Sveriges förbundsmöte den 4 5 maj 2019. Till dess kommer Parasport Sveriges medlemmar ha möjlighet att tycka till om vilka mål och tillhörande strategier som ska vara ledande mellan år 2020 och 2025. Därför kommer det här avsnittet att byggas på fram till maj 2019. 2.2.1 Bakgrund till framtagningen av strategin Strategin är ett verktyg för Parasport Sverige och handlar om vad vi ska utveckla fram till år 2025 för att kunna leva upp till vår vision, vår värdegrund och vårt ansvar i det parasportpolitiska programmet 1. Styrgruppen för arbetet har haft som mål att jobba fram en strategi som ska vara kort, enkelt och översiktligt. Strategin består av tre överordnade mål med medföljande strategier. Styrgruppen har bestått av: Margareta Israelsson, förbundsordförande Ola Brossberg, Dalarnas specialdistriktsförbund (SDF), ordförande Gunilla Bernhardsson, Göteborgs SDF, ordförande Johan Strid, generalsekreterare Leif Thorstensson, medarbetare med ansvar för bland annat idrottslyftet och utbildning Linda Torége, projektledare Maria Ståhl från SISU Idrottsutbildarna har bidragit med processtöd och som bollplank. 2.2.2 Övergripande mål Tre övergripande mål har identifierats för parasportens nästkommande strategi 2025 vilka är: Parasport Sverige - en nytänkande och stark kraft i svensk idrottsrörelse. Ett livslångt idrottande för personer med funktionsnedsättning. Parasport Sverige - en garant för internationellt framgångsrik paraidrott. 1 http://www.parasport.nu/globalassets/svenska-parasportforbundet-och-sveriges-paralympiska-kommitte-svenska-parasportforbundet/dokument/parasportpolitiskt-program-slutlig-version.pdf 24 Parasportens reseskildring

FRAMTIDEN 2.3 En framtida effektiv organisation Parasport Sverige har tillsammans med övriga specialidrottsförbund beslutat på Riksidrottsmötet (idrottsrörelsens högsta beslutande organ) att parasporten successivt ska inkluderas i de enskilda specialidrottsförbunden. Detta för att varje idrottare ska få bästa förutsättning att utvecklas i sin specifika idrott. Flera specialidrottsförbund har redan tagit över ansvaret för parasporten inom deras idrott, och fler förbund är på väg. Samtidigt sker flera stora förändringar i världen. De sätt vi tidigare rekryterat på fungerar därför inte längre lika effektivt, vilket gör att vi behöver undersöka hur vi kan anpassa oss för att nå fler. Idrottsrörelsen i sig har också blivit allt mer professionell, vilket gör att vi ställer högre krav på kvalitén i verksamheten. När världen förändras är det är viktigt att fundera över hur Parasport Sverige bör se ut i framtiden. För att kunna ge effektivt stöd till såväl specialidrottsförbund och idrottsföreningar som har verksamhet för paraidrottare, kan vi behöva ändra hur vår organisation är uppbyggd. Parasport Sverige ska kunna vara drivande i utvecklingen av tränings- och tävlingsmöjligheter för paraidrottare såväl på den nationella arenan som på den internationella arenan. Samtidigt finns det värdefulla utvecklingsarbeten internationellt som vi kan inspireras av samt utvecklingsfrågor som berör parasportens framtid som behöver belysas och arbetas aktivt med på hemmaplan såväl nationellt och regionalt. Vi ska vara en naturlig samarbetspart och kompetens för att utveckla verksamhet för parasport i sitt hemmahörande specialidrottsförbund och idrottsförening. 2.3.1 Kartläggning och analys av nuvarande organisation och dess effektivitet Parasport Sverige har sedan december 2017 arbetat specifikt med ett av parasportens strategiska områden En effektiv organisation för parasporten. Arbetet är gjort med stöd av SISU Idrottsutbildarna. Området baseras på att parasporten som organisation kommer att behöva förändras med tiden både utifrån samhällsutveckling i stort, men även utifrån beslutet om att arbeta aktivt för att inkludera parasporten i de enskilda specialidrottsförbunden. Det arbetet pågår redan för fullt. Kartläggningens olika steg SISU Idrottsutbildarnas kartläggning har genomförts i flera steg, delvis via ett antal olika mötesplatser med utvalda personer, samt via tre enkäter riktade mot olika målgrupper. Dessa steg har genomförts i kartläggningen: Konferens i oktober 2017 med distrikts- och förbundsstyrelse och anställda där man ventilerade tre olika organisationsscenarier. Konferens med distrikts- och förbundsstyrelse och anställda i januari 2018 där representanter från Norges idrottsförbund var på besök och berättade om sin inkluderingsresa och sina erfarenheter. Man samtalade också om vision, mål, viktiga kompetenser samt identifierade nuläge och önskat samarbete riks och distrikt. Fördjupningsenkät till deltagarna på Januarikonferensen. Konferens i maj med utvalda personer 2018 där man ventilerade organisationsform, rollfördelning och viktiga kommunikationsaspekter. Parasportens reseskildring 25

FRAMTIDEN Kartläggningsenkäter till föreningar med parasport, samt till alla distrikt. Konferens i oktober 2018 med distrikts- och förbundsstyrelse och anställda samt utvalda föreningar där man ventilerade ett förslag kring regionalisering, viktiga kompetenser och samarbetspartners, hur samverkan bör ske, vilka uppgifter som bör arbetas med samt hur Parasport Sverige kan nyttja idrottens strategi 2025. Fått möjlighet att föra samman strategi/kompetenscentrum och en effektiv organisation. Parasportens förändringsresa, dokumentet du läser just nu samt förslag på strategi formas. Viktiga aspekter från analysen Utifrån den analys som gjorts av allt underlag, och den stora omvärldsspaning som genomförts, kan vår processledare från SISU Idrottsutbildarna presentera ett antal aspekter som lyfts fram. Några aspekter som synliggjorts tydligt i underlagen är följande: Det finns en stark känsla av meningsfullhet och en vilja att göra skillnad. Det finns en tydlig bild av vi och dem i Parasport Sveriges olika led (rikskansli distrikt, distrikt förening). Det finns en stark upplevelse av informations- och kommunikationsbrister mellan olika organisatoriska delar. De digitala tekniska möjligheterna för kommunikation och samordning används knappt. Det finns stor expertis och kompetens i parasportsfrågor som bör tas tillvara på ett bra sätt, såväl internt när förändrings- och utvecklingsarbetet genomförs som externt av idrottsrörelsen i stort när verksamhet för paraidrottare ska startas upp och utvecklas. Det finns behov av att hitta former för att säkerställa kvalitén och tillgängligheten när en paraidrott inkluderas i respektive specialidrottsförbund. Idrotten i stort behöver höja sin kunskap och kompetens i parasportsfrågor. Det finns otydlighet i rollfördelning och uppdrag: vem gör vad och när? Det finns behov av kontinuerliga mötesplatser för anställda och förtroendevalda från organisationens olika led där aktuella frågor lyfts. Mötesplatser ger också tid och skapar förutsättningar för god samverkan. Det finns svårigheter att rekrytera och engagera människor i ideellt styrelsearbete. Det finns svårigheter att hålla kontakt och möta föreningar för att stödja deras utveckling. Samarbete mellan SDF och SISU-d är välfungerande överlag. Parasportsföreningar har en närmare dialog och samverkan med SISU-d än deras eget SDF. Parasportsföreningar har stort behov av stöd i föreningsutveckling, rekrytering och i dialog med kommunen och andra aktörer kring tillgänglighet. Det finns en tydlig bild av att Parasport Sverige behöver ta på sig ledartröjan och leda arbetet framåt. 26 Parasportens reseskildring

FRAMTIDEN 2.4 Expertiskompetens och kunskapsbärare Anställda och ideellt engagerade inom Parasport Sverige har viktiga expertiskompetenser inom parasportsfrågor som behöver lyftas fram i den utveckling och förflyttning som parasporten är inne i. Denna expertiskompetens behöver vi värna om och dra nytta av i det fortsatta arbetet med inkludering. Genom att sprida den kunskap som redan finns internt kommer fler inom idrottsrörelsen få kompetens om hur vi skapar inkluderande verksamhet. Det kommer leda till att fler människor med funktionsnedsättning känner sig välkomna i idrotten, och vi kommer kunna skapa bättre träningsmöjligheter för paraidrottare i stort. De expertisområden som lyfts fram i kartläggningen som är unika för parasporten är: kunskap om de olika funktionsnedsättningarna klassificering, vilket är en bedömning att göra tävlingar för personer med funktionsnedsättning så rättvisa som möjligt tillgänglighet, ett ord som används för att beskriva om till exempel en plats, en aktivitet eller information är enkel för alla att förstå eller använda. internationella och nationella tävlingsreglementen samverkan med viktiga närliggande organisationer, till exempel funktionshinderrörelsen. Genom att i nära samarbete med SISU Idrottsutbildarna ta fram utbildningsmaterial, samt genomföra ett antal utbildningsinsatser kommer vi öka kunskapen om parasport och ta ett första steg. Dessutom behöver vi hitta strukturer för kontinuerliga mötesplatser och utbildningstillfällen såväl regionalt som nationellt för att sprida kunskap och erfarenheter för fortsatt utveckling. Parasportens reseskildring 27

FRAMTIDEN 2.5 Vad händer här och nu? Förändring sker snabbt i omvärlden. Idrotter förs succesivt över till de enskilda specialidrottsförbunden och fler förbund är på väg att ta över ansvaret. Överlämning av idrotter, så här långt har vi kommit I januari 2020, när den nya strategin ska börja implementeras, är det potentiellt 10 idrotter kvar. IDROTT ÖVERLÄMNAS ÅR Bordtennis 2017 Simning 2018 Styrkelyft 2019 Judo 2019 Fotboll 2020 Innebandy 2020-21 Danssport 2020 Friidrott 2021 Skidor, alpint/längd/skidskytte Paraishockey Sportskytte Rullstolsrugby Boccia Elhockey Goalball Mattcurling Showdown Alla distrikt har en egen verksamhetsplan med budget Våra 21 distrikt har alla en egen verksamhetsplan med tillhörande budget som respektive distrikt styr över själva. Idag finns ingen uppbyggd struktur för hur detta synkroniseras, visualiseras och görs tillgängligt för andra organisatoriska delar i Parasport Sverige. Varje distrikt gör sina egna prioriteringar och styr sitt eget arbete. Ett antal distrikt har väl utvecklade underlag som följs upp och dokumenteras ordentligt, medan andra distrikt har mer knapphändig dokumentation. Färre idrotter påverkar ekonomi och roller Ju färre idrotter som finns under vår organisation desto svårare roll kommer våra SDF:s ha. Dessutom kommer arbetsuppgifter att förändras, oavsett vi vill det eller inte. Det kommer med all sannolikhet både påverka såväl vår demokratiska och arbetsstruktur med dess rollfördelning. Idag har våra distrikt cirka 16 17 anställda. Färre idrotter under Parasport Sverige kommer att påverka vår framtida ekonomi i respektive distrikt, vilket också kan påverka anställningar i distriktet. 28 Parasportens reseskildring

FRAMTIDEN 2.6 Fyra förslag på organisations struktur i Parasport Sverige En organisationsstruktur formas för att stödja och driva organisationens verksamhets utveckling utifrån vision, syfte och mål. Därför ska framtagandet av en ny organisationsstruktur kombineras med organisationens mål och strategi. Organisationen blir inte bättre än sin svagaste länk, som man brukar säga. En organisation ska byggas upp för att stödja, stärka och komplettera verksamheten. Roller och arbetsuppgifter behöver vara tydliga för var och en om hur man blir en viktig del i helheten. I arbetet med En effektiv organisation för framtida parasport har vi både tittat på hur demokrati och inflytande fungerar i organisationen, och på vilka resurser som finns och hur de fördelas i det dagliga arbetet. I arbetet med att skapa olika organisatoriska förslag har vi haft flera diskussioner om hur snabbt eller långsamt en förändring i organisationen ska ske. Vad finns det för möjligheter och utmaningar i att redan nu genomföra förändringarna vi tror kommer leda oss till en modern och stark framtida organisation? Vi kommer föreslå tre olika förslag på möjliga organisationsstrukturer samt presentera för- och nackdelar med den organisationsstruktur vi har idag. 2.6.1 Rekommendationer för en effektivare organisation För att skapa en effektivare organisation rekommenderar vi följande, oavsett organisationsmodell. Förtydliga roller och uppdrag Roller och uppdrag förtydligas för anställda och förtroendevalda på central-, regional- och distriktsnivå. Detta för att tydliggöra förväntningar på respektive roll samt synliggöra hur rollen är viktig för helheten. Det bör även tydligt framgå hur dessa roller och uppdrag kompletterar, förstärker och samverkar med varandra. Konkretisera den nya strategin Den nya strategin som beslutas på förbundsmötet 2019 behöver konkretiseras med prioriterade utvecklingsområden och aktiviteter på nationell-, regional- och lokal nivå. En nationell struktur och ett upplägg bör utformas för en gemensam verksamhetsinriktning och verksamhetsplan med tillhörande budget. Dessa underlag blir sedan grunden för nära samverkan och transparens i organisationens olika led. Planerade utvecklingsområden och aktiviteter nationellt och regionalt behöver dessutom synkroniseras och följas upp kontinuerligt. Allt för att synliggöra hur respektive arbete och aktivitet bidrar till helheten. Håll regelbundna möten Regelbundna möten för nyckelpersoner i organisationens olika delar bör genomföras, där gemensamma dokument och arbeten följs upp, utvärderas och utvecklas utifrån de lärdomar som dras. Parasportens reseskildring 29

FRAMTIDEN Se över och tydliggör kommunikationskanaler Kommunikationskanalerna behöver ses över och tydliggöras. Var hittas vilken information för en specifik målgrupp? Dessutom bör det tas fram en tydlig intern kommunikationsplan för att synliggöra hur anställda och förtroendevalda centralt och regionalt samlar gemensamma dokument samt på vilken plattform man kommunicerar med varandra. Förbundsstyrelse och kansli Distrikt/ regionsstyrelse och kansli Idrottsförening med parasport 30 Parasportens reseskildring

FRAMTIDEN 2.6.2 Modell A: Regionala modellen Parasport Sverige omorganiserar dagens 21 distrikt till ett mindre antal (cirka 6-8) större regioner. Regionerna bildar en ny styrelse samt samordnar med gemensamma anställningar. Respektive region har rösträtt på förbundsmötet. Regionstyrelsen har som huvuduppgift att utveckla och stärka förutsättningarna för parasport i den egna regionen genom dialog och samverkan med andra aktörer. En representant från respektive regionstyrelse bildar ett arbetsutskott som samordnas och leds av förbundsstyrelsen där viktiga strategiska frågor för parasporten ventileras och remissas innan beslut. De anställda har som huvuduppgift att besöka och stödja regionens föreningar i parasportsfrågor och skapa nära samarbete med de DF/SISU-d som finns i den regionen för att optimera vem som stödjer föreningarna med vad. De anställda i regionen har även ett ansvar att skapa kontaktnät med organisationer som arbetar med närliggande frågor och gemensamt med dem bistå idrottsrörelsen i stort med kompetens i de unika parasportsfrågorna. Region H Region A Region B Region G Centralt kansli Region C Region F Region E Region D Möjligheter med modell A: regionala modellen Färre styrelser, ökad attraktion till följd av hårdare konkurrens om platser i Parasport Sveriges olika uppdrag. Färre, men större, arbetslag av parasportanställda ute i landet som har till viss del ändrade men med tydliga roller och ansvarsområden. Arbetsutskott utgörs av regionordförandena som har tät dialog med förbundsstyrelsen. Regionstanken följer flera andra specialidrottsförbunds samt Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna som eventuellt går mot en regionalisering. Konsekvenser/risker med modell A: regionala modellen Geografiskt större upptagningsområde. Svårighet att tillgå kommunala och landstingsmedel för verksamheten. Regionala specialidrottsförbund behöver i dagsläget söka sina medel från flera DF/SISU-d. Kräver centralt ekonomiskt stöd för att möjliggöra likvärdiga personella resurser i respektive distrikt. Parasportens reseskildring 31

FRAMTIDEN 2.6.3 Modell B: SDF försvinner och parasportskompetens tillförs DF/SISU-d Inledningsvis behålls nuvarande distriktsstruktur men ett strukturerat arbete påbörjas med syfte att stegvis inbegripa parasportsfrågorna i respektive DF/SISU-d. Parallellt inleds arbetet att successivt avveckla Parasport Sveriges SDF. Utifrån denna modell kommer ansvaret för de idrotter som inte hittar en naturlig hemvist i ett annat specialidrottsförbund troligen att handhas av ett mindre centralt kansli och dess styrelse. I en sådan organisationsmodell förskjuts rösträtten på förbundsmötet direkt till medlemsföreningarna. Röstlängden styrs av antal medlemmar i respektive enskild förening. Parasport Sveriges idrotter som överlämnas kan få regionalt stöd utifrån respektive idrotts organisering, som skiljer sig mellan de olika idrotterna. Riksidrottsförbundet/ SISU Idrottsutbildarna* Centralt kansli DF* DF* DF* DF* * Kompetens i parasportsfrågor Möjligheter med modell B: SDF försvinner och parasportskompetens tillförs DF/SISU-d Organisationen uppfyller det övergripande målet att inkludera våra idrotter. DF/SISU-d får en bredare kompetens i frågor kring parasport som gynnar alla idrotter och föreningar lokalt. För föreningar med idrotter som ansvaras av Parasport Sverige ges ett mer direkt demokratiskt inflytande på Parasport Sverige. Direktkontakt mellan Parasport Sveriges centrala kansli och medlemsföreningarna. Konsekvenser/risker med modell B: SDF försvinner och parasportskompetens tillförs DF/SISU-d Parasport Sveriges SDF styrelser försvinner allteftersom idrotter inkluderas och förbundet mister därigenom sin lokala demokratiska påverkansmöjlighet i distrikten. Parasport Sveriges anställda går en osäker framtid till mötes. Parasport Sverige blir en mindre attraktiv arbetsplats på grund av den minskade möjligheten att påverka parasportens framtida utveckling. DF/SISU-d bestämmer vad som ska prioriteras och utvecklas inom parasport i distrikten. Parasport Sverige ger ifrån sig ledartröjan till en annan organisation. 32 Parasportens reseskildring

FRAMTIDEN 2.6.4 Modell C: Regionala nätverk Ett samverkansavtal skrivs mellan flera distrikt för att ingå i ett regionalt nätverk som finns utlokaliserade på några platser runt om i landet, förslagsvis 4 stycken. Dessa regionala nätverk har nära dialog med utsedd ansvarig på det centrala kansliet, som har ansvar att på ett strukturerat sätt utveckla och stödja arbetet med parasportsfrågor i den regionen. En central arbetsuppgift för dessa regionala nätverk blir dessutom att kompetensutveckla såväl idrottsföreningar, DF/SISU-d, SDF och andra aktörer i parasportsfrågor för att få fler bärare regionalt samt att följa upp och kvalitetssäkra parasportsverksamheten hos idrottsföreningarna. SDF-styrelserna som tillhör respektive regionalt nätverk har gemensamma möten för att samordna insatser såsom utbildning, mötesplatser, samträning och rekryterings och tävlingsarrangemang med målet att stärka och utveckla verksamheten. Rösträtten finns fortsatt hos respektive distrikt tills en eventuell sammanslagning av distrikt genomförs. Alternativt att organisationen arbetar för att ge respektive medlemsförening rösträtt. SDF SDF SDF SDF A Regionalt nätverk B Regionalt nätverk C Regionalt nätverk D Regionalt nätverk SDF SDF SDF SDF Möjligheter med modell C: regionala nätverk Parasport Sverige ser ut som det gör idag inga stora strukturella ändringar görs. Regionerna arbetar fram samverkansformer som passar geografin och kontexten i respektive region. Det centrala kansliet förstärker det regionala arbetet genom att ha en ansvarig för varje region. Större kraft att resursoptimera och verksamhetsutveckla i respektive regionsnav. Flera aktörer inom och utanför idrotten kan knytas närmare utvecklingen av parasporten i regionerna genom avtal. Konsekvenser/risker med modell C: regionala nätverk Det finns risk för att SDF styrelsernas uppdrag blir urvattnade då den största delen av aktiviteten regleras via de regionala nätverkens nav. Parasport Sverige får ytterligare ett organisationsled som ska samspela med övriga delar i organisationen. De regionala nätverken har ingen demokratisk påverkningsmöjlighet. Parasportens reseskildring 33

FRAMTIDEN 2.6.5 Modell D: Dagens organisationsmodell Ett alternativ kan vara att behålla dagens organisationsstruktur och låta tiden får ha sin gång. Organisationen formas utifrån det som händer och påverkas runt omkring. Nedan finner du några av de möjligheter och utmaningar som har identifierats utifrån att behålla den organisation som finns idag. Möjligheter med modell D: dagens organisationsmodell Det får ta den tid det tar, vi har ingen brådska. Idrottsrörelsen i stort tar på sig ledartröjan och tar egna initiativ. Vi får förhoppningsvis med oss ännu fler i arbetet. Trygghet för befintlig personal och förtroendevalda inga större förändringar Kan vänta in och följa övriga idrottens organisationsförändringar Utmaningar med modell D: dagens organisationsmodell Huvudansvaret och ledartröjan har någon annan vi sitter i en beroendeställning till Riksidrottsförbundet och deras distriktsförbund. Har vi kraft att fortsätta mobilisera utifrån dagens förutsättningar? Olika förutsättningar för våra föreningar runt om i landet möjlighet till stöd skiljer sig åt. Misstro flera röster lyfts om att nu måste det hända något. Svårt att kraftsamla kring viktiga frågor för parasporten. Otrygghet för befintlig personal och förtroendevalda vad händer med mig? 34 Parasportens reseskildring

FRAMTIDEN 2.6.6 Fler specialidrottsförbund formar nya organisationsstrukturer Flera specialidrottsförbund har eller har ett pågående arbete med att se över och förändra organisationsstrukturer för att på ett mer effektivt sätt stödja den fortsatta verksamhetsutvecklingen. Nedan finner du två exempel på specialidrottsförbund som redan har förändrat sin organisation. Simidrotten har idag 7 regioner med en styrelse samt en anställd föreningsutvecklare i varje region. Föreningsutvecklaren har som huvuduppgift att stödja simidrottsföreningarna i föreningsutveckling och andra närliggande verksamhetsutvecklingsfrågor. Verksamhetsinriktning med tillhörande verksamhetsplaner är framtagna och används för såväl nationella kansliet som respektive region. Kontinuerliga möten genomförs för att följa upp, dra lärdom och planera den gemensamma verksamheten. Rösträtten på förbundsmötet är främst styrd till respektive region där medlemsföreningarna påverkar via regionens årsmöten. Gymnastikförbund har idag 8 regioner med en styrelse samt en till tre anställda i varje region. De eller de anställda har delvis ett uppdrag att stödja föreningen i utvecklingsfrågor men har även en viktig roll i att samordnare och genomföra utbildning. Det finns en arbetsordning framtagen som tydliggör vilka roller och uppdrag varje organisatorisk del har i organisationen. Kontinuerliga möten genomförs nationellt för såväl de anställda som för regionsordförande där även samordning av verksamhetsoch budgetuppföljning görs. Rösträtten på Gymnastikens förbundsmöte är främst styrd till respektive medlemsförening utifrån antal enskilda medlemmar i föreningen. Parasportens reseskildring 35

FRAMTIDEN 2.7 Viktiga samarbetsaktörer I Parasport Sveriges fortsatta arbete med att stödja arbetet med att inkludera paraidrotterna i respektive idrott, och att fortsätta utveckla och stärka idrottsföreningar med paraidrott, krävs nära samarbete med Riksidrottsförbundet, SISU Idrottsutbildarna och varje enskilt specialidrottsförbund. Om samarbetet mellan dessa olika organisationer fungerar bra kommer det leda till ett bättre och mer effektivt stöd till varje enskild förening med parasportverksamhet. Samarbete med Sveriges Olympiska kommitté, relevanta internationella idrottsförbund, Special Olympics International (SOI), INAS och internationella Paralympiska kommittén (IPC) med flera internationella viktiga paraplyorganisationer är också viktigt för att fortsätta driva och utveckla parasporten på den högsta nivån. Parasport Sverige har givetvis andra viktiga samarbetsaktörer som till exempel sponsorer, företag, funktionshinderrörelsen, politiken, universitet och högskolor. 2.8 Remiss och beslut I det här avsnittet hittar du information och dokument som hör till remisser fram till Parasport Sveriges förbundsmöte 4 5 maj 2019. För att kunna följa arbetet har vi utarbetat en tidslinje som beskriver när, vad och vem som tar del av de olika stegen i processen fram till 4 maj 2019. 2.8.1 Tidslinje för processen fram till förbundsmötet Tidslinjen löper från den 12 december till Parasport Sveriges förbundsmöte den 4 5 maj 2019. Den beskriver de olika stegen, vem som har möjlighet att påverka strategin och hur strategin kommer att verkställas. 36 Parasportens reseskildring

FRAMTIDEN 7-8 DEC Vad? Förbundsstyrelsemöte Vem har möjlighet att påverka? Förbundsstyrelsen 12 DEC Utskick diskussionsunderlag Parasport Sveriges strategi 2025 en stark parasport! och förslag på en tillhörande effektiv organisation. Parasport Sveriges Specialidrottsförbund (SDF) Idrottskommittéer Paralympiska utskottet Medlemsföreningar och paralympiska idrotter 19-20 JAN Förbundsstyrelsemöte Förbundsstyrelsen 29 JAN Svarfrist diskussionsunderlag Parasport Sveriges strategi 2025 en stark parasport! och förslag på en tillhörande effektiv organisation. Parasport Sverige Specialidrottsförbund (SDF) Idrottskommittéer Paralympiska utskottet Medlemsföreningar och paralympiska idrotter 1 FEB Utskick bearbetat diskussionsunderlag Konferensdeltagare 2-3 FEB Konferens Konferensdeltagare 14 FEB Utskick remiss Parasport Sveriges strategi 2025 en stark parasport! och förslag på en tillhörande effektiv organisation. Parasport Sverige Specialidrottsförbund (SDF) Idrottskommittéer Paralympiska utskottet Medlemsföreningar och paralympiska idrotter 17 MAR Svarfrist remiss Parasport Sveriges strategi 2025 en stark parasport! och förslag på en tillhörande effektiv organisation. Parasport Sverige Specialidrottsförbund (SDF) Idrottskommittéer Paralympiska utskottet Medlemsföreningar och paralympiska idrotter 29-30 MAR Förbundsstyrelsemöte Förbundsstyrelsen 17 APR Utskick proposition Parasport Sveriges Specialidrottsförbund (SDF) 4-5 MAJ Förbundsmöte Parasport Sveriges Specialidrottsförbund (SDF) Tabell 2. Tidslinjen för Parasport Sveriges strategi 2025 och medföljande organisationsförändring. Parasportens reseskildring 37

FRAMTIDEN 2.9 Tillsammans för framtiden För att nå målen i en framtida strategi behöver vi arbeta tillsammans mot gemensamma mål och med en tydlig strategisk riktning. Organisationens olika delar behöver skapa effektiva sätt att samverka för att komplettera och förstärka varandras arbeten. Målet är att skapa en ännu bättre och mer tillgänglig idrotts verksamhet för fler paraidrottare. Om alla har en tydlig bild av sin roll och sitt uppdrag, skapar det ett ännu starkare vi där var och en känner sig som en viktig kugge i den gemensamma verksamheten. Varje enskild länk i den organisatoriska helheten har en viktig roll att fylla. Genom en tydlig och tät kommunikation mellan dessa länkar ökar förståelsen för varandras roll och uppdrag och relationerna och tilliten till varandra ökar. Vi kan inte sitta och vänta medan omvärlden förändras. Vi behöver ta på oss ledartröjan och vara drivande i parasportens utveckling i Sverige och internationellt. Ett aktivt arbete som vi behöver göra tillsammans inom Parasport Sverige och i nära samverkan med idrottsrörelsen i stort. RIKSIDROTTS- FÖRBUNDET PARASPORT SVERIGE Fotbollförbundet UTVECKLING AV PARASPORT Basketförbundet Idrottsförening Gymnastikförbundet Simidrottförbundet Bordtennisförbundet IDROTTARE MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Andra arenor 38 Parasportens reseskildring

FRAMTIDEN Parasportens reseskildring 39