Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 28, A. Sabbaten den 28 april 2012. Metsora Spetälska [r;xom]

Relevanta dokument
Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 15, A. Sabbaten den 8 januari Bo Gå till abo

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 45, A. Sabbaten den 13 augusti Va etchanan Bad

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december Vayigash Steg fram vgæyiw"

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 3, A. Sabbaten den 16 oktober 2010

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 38, A. Sabbaten den 25 juni Korach Kora jr'qo

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 7, A. Sabbaten den 3 december Vayetse Begav sig mot axeyew"

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 27, A. Sabbaten den 2 april Tazria Havande ['yriz]]t'

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Öga för öga, Tand för tand

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 19, A. Sabbaten den 25 februari Terumah Offergåva hm;wrt]

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer

Striden i himlen och försoningen

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 23, A. Sabbaten den 5 mars Pekudei Beräkningar ydewqp]

Skapad för att Tillbe

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, Se sista sidan!)

Tunadalskyrkan Den kämpande tron Mark 14:3-9

En ledare efter Guds hjärta

Kasta ut nätet på högra sidan

Lev inte under Lagen!

Om någon gärna vill få en församlingsledares tjänst, så önskar han sig en god uppgift. 1Tim 3:1

De tio jungfrurna Mark 4:9-12 Liknelsen med de tio jungfrurna Matteus 25:1-13

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 22, A. Sabbaten den 26 februari Vayakhel Och han församlade lheq]y"w"

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 44, A. Sabbaten den 6 augusti Devarim Ord!yrib;D]

Mat offrad till avgudar

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 29, A. Sabbaten den 16 april 2011

Delad tro delat Ansvar

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

Vilja lyckas. Rätt väg

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

Program Mosebok kap. 6: (Introd. 0:35)

SPECIELL ANDLIG FÖDA FÖR SJÄLEN

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: minuter.

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

Om tröst och att trösta 1

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.

Program Mosebok kap : 1-8. (Introd. 0:35)

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk.

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 25, A. Sabbaten den 31 mars Tsav Befall wx"

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith

Kyrkan och torah del 11

Bön som grund Av: Johannes Djerf

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Berättelsen vi befinner oss i

S:t Eskils Katolska församling

Lycklig eller välsignad

Fastlagssöndagen. Esto mihi. Kärlekens väg

Program Mos. kap. 33 och 34. (Introd. 0:35)

den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig. i. När Gud beskriver sig själv med egna ord, så beskriver han sig själv så här:

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 35, A. Sabbaten den 2 juni Naso Räkna antalet acøn:

21 december Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :

Din första kärlek. Värnamo Kort inledning och bakgrund

Avigajl. 1 Sam 25:6b-11

Evangeliet enligt Johannes

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI Tidsram: minuter.

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: minuter.

Sångpostillan - Första söndagen i Fastan

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Tunadalskyrkan Det är roten som bär Dig!

Sanningen om Paulus och lagen. Paulus Paradox Del 4. (Paradox = skenbar motsägelse)

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35)

Herren visade sin makt med mäktiga tecken och under, när han

Sanningen leder till ljuset Av: Johannes Djerf

a. Några hundra år tidigare hade Jesaja profeterat om en framtid då en budbärare ropar ut goda nyheter om räddning och att Gud är konung (Jes 52:7).

Genom Guds förbund med Abraham är vi frälsta

HEALING vs. GUDS HELANDE *(1) *(2) *(3) Bön *(4)

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

Bibelmeditationer från retreat på S:t Davidsgården maj 2009 Claes Strömqvist

Guds ord har haft framgång

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 24, A. Sabbaten den 12 mars Vayikra Och han kallade ar;q]yiw"

Surat Al-Baqarah (Kon)

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Guds ljus leder hem. Av: Johannes Djerf

B. Välsignelse inför skolstarten

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 20, A. Sabbaten den 3 mars Tetsaveh Du ska befalla hw<x't]

a. Fram tills nu så har Markus beskrivit Jesus verksamhet utanför Jerusalem.

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 1, A. Sabbaten den 2 oktober 2010

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

(Introd. 0:35) I förra programmet läste vi om Elisabet och hennes man prästen Sakarias,som blev stum därför att han inte trodde Herrens Ord.

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Transkript:

Skatter i Torahn Bibelstudium nr 28, A Sabbaten den 28 april 2012 Metsora Spetälska [r;xom] Torahtext: 3 Mos 14:1 15:33 Haftarah: 2 Kung 7:3-20 Apostoliska skrifterna: Luk 12:1 13:35 Jag längtar efter din frälsning, HERRE, din Torah är min glädje. (Ps 119:174) Metsora är en fortsättning på föregående veckas torahavsnitt. Båda dessa avsnitt har ett gemensamt tema rituell orenhet. Oftast brukar Metsora och förra veckans text (Tazria) vara sammankopplade till ett enda dubbelavsnitt. I samband med skottår i den judiska kalendern delas dubbelavsnittet i separata avsnitt och därför kommer det i år en fristående kommentar över 3 Mos 14:1 15:33. Innehållet i Metsora är rakt på sak. Det är emellertid viktigt att ha undervisningen om tahor (rituell renhet) och tame (rituell orenhet) i minne från tidigare kommentarer, eftersom dessa tankar i allra högsta grad hör hemma i veckans textavsnitt. Texten behandlar vad som händer med människor som blivit tame antingen på grund av olika sorters hudutslag, kroppsflytningar eller byggnader som blivit tame genom att väggarna fått olika typer av missfärgningar. Veckans studieplan ser därför ut på följande sätt: Drabbad hud Drabbat hus Drabbad utsöndring 1

Drabbad hud Kapitel fjorton inleds med frågan, vad man ska göra med en människa som drabbats av en viss hudåkomma. Det räknas upp flera olika sorters hudproblem i kapitlen tolv och tretton. I 3 Mos 13:2 finner vi följande sammanfattning: 1) En upphöjning, en lokal inflammation, en böld eller en hudfläck. 2) Ett utslag. 3) En ljus fläck, en missfärgning av huden. 4) En nega ([gn), en sammanfattande benämning på olika slags sjukdomar. Ordet betyder egentligen vidröra och kan vara ett uttryck för att personen ifråga är vidrörd av Gud med denna sjukdom som är en flagande hudåkomma. Allt detta är svåra ord att översätta från hebreiskan. Man har översatt dem med ord som tumörer, skabb eller ljusa fläckar. Den term som av många bibelöversättare översatts med spetälska är i själva verket en slags okänd hudsjukdom. Den person som drabbats av någon av ovanstående tillstånd kallas i 3 Mos 14:2 för metsora, [rxm (samma namn som veckans torahavsnitt). Det blir genast väldigt komplicerat, när man ska försöka översätta detta ord till andra språk. Så gott som alla engelska översättningar jag känner till översätter ordet metsora med leper (spetälsk). Som vi emellertid såg i förra veckans torahavsnitt, så är detta inte någon lämplig översättning, eftersom alla har en bild av, hur just spetälska yttrar sig. När man jämför Torahns beskrivning av metsora finner man, att symtomen inte stämmer överens. Kapitel fjorton beskriver den reningsprocess som en metsora var tvungen att gå igenom för att åter bli tahor (rituellt ren). De flesta bibelkommentatorer är överens om, att denna märkliga reningsprocess är full av symbolik. Vi ska se lite närmare på något av denna symbolik utan att därför bli alltför dogmatiska, eftersom Torahn i sig själv inte ger någon förklaring till symboliken. 2

Vi ska först stanna något inför ordalydelsen i 3 Mos 14:1, 2. Det sägs där, att den information som ges i de följande verserna om hur en metsora blir ren, är ett undervisningsmaterial (en slags instruktionsbok) för prästerna. HERREN talade till Mose. Han sade: Detta är [torahn] om [metsoran] den dag han skall renas. Att ordet torah används i grundtexten belyser, att den följande beskrivningen inte i första hand ska räknas som en lag och inte heller som en beskrivning av de olika delarna i en ritual. De följande verserna ska snarare betraktas som ett utdrag ur prästernas instruktionsbok precis som hela Tredje Moseboken. Ceremonin med fåglarna är svår att förklara (v 4-7) men det finns de som menar, att den offrade fågeln representerar det tillstånd som metsoran befann sig i och var på väg emot om det inte gavs nåd. Genom att vara metsora, var man utestängd från det pulserande liv som karaktäriserade folket i övrigt. Om man fortsatte på denna väg var livet i fara. Den andra fågeln den som fick behålla livet tecknar bilden av metsoran i sitt renade tillstånd. Att den levande fågeln släpptes fri ute på marken anses därför symbolisera, att den före detta metsoran nu var genomsyrad av ny livskraft och befriad från sjukdomens bojor. Nu kunde han eller hon återvända till friheten och till gemenskapen med sina landsmän. En annan bild varifrån vi kan hämta lärdom från denna reningsprocess är användandet av vatten. Det första vi ska lägga märke till är, att det beskrivs som friskt vatten från hebreiskans mayim chayim, levande vatten. Denna fras syftar till ett rinnande vatten i motsats till stillastående vatten. Varje gång Torahn talar om vatten som ska användas i reningssammanhang, så handlar det om levande vatten. I detta specifika fall hade man förmodligen hämtat vattnet från ett närliggande vattendrag eller från en brunn och sedan fyllt det i ett lerkärl. 3

Begreppet mayim chayim har i sig självt ett underbart budskap. I rabbinskt tänkande hänvisar man ofta till Torahn (Guds Ord) som mayim chayim, eftersom det förnyar och håller oss friska och andligen rena. Yeshua använder dessutom frasen mayim chayim (levande vatten) som en synonym på Guds Ande. Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram Detta sade han om Anden (Joh 7:38, 39) Det är intressant att lägga märke till, att Yeshua gjorde detta uttalande i samband med lövhyddohögtiden i templet i Jerusalem. Delar av lövhyddofirandet under det andra templets tid hade att göra med ett symboliskt utgjutande av en blandning av friskt vatten (mayim chayim) och vin vid altarets fot. Det var naturligtvis mycket fest och glädje i samband med denna ritual. Genom den uttryckte Israels barn sitt hopp och sin längtan, att nästa år skulle bli fyllt av glädje (vinet) och liv (vattnet). Detta gällde alldeles speciellt för lövhyddohögtiden. Den var den sista av de högtider som omnämns i Tredje Mosebokens tjugotredje kapitel och dessutom inföll den precis vid regntidens inträde på hösten. När Yeshua därför talade om för människomassorna som var samlade på den sista dagen, den största i högtiden, att strömmar av levande vatten [skall flyta] fram, så förkunnade han, att Han och endast Han var Guds levande ord och den enda verkliga källan till sann glädje och ett överflödande liv. Då det gäller vattenceremonin i samband med att metsoran skulle bli renad, så användes det levande vattnet tillsammans med blodet från den offrade fågeln. Blodet hade del i försoningsprocessen och symboliserade, att ingen rening kunde uppnås, om inte blod utgjutits. Det är viktigt att lägga märke till, att vattnet som användes i reningsprocessen inte i sig självt var medlet till att en människa förklarades för ren. När man därför använde sig av en blandning av vatten och blod i samband med reningen, var det i allra högsta grad 4

en symbolisk handling som gav uttryck för den försoning och efterföljande rening som Gud redan hade förmedlat till metsoran. En annan viktig del i denna reningsprocess var den ceremoni som mycket liknar den som prästerna fick vara med om i samband med prästvigningen. Prästen strök blod på den före detta metsorans högra örsnibb, högra tumme och högra stortå. Denna ceremoni och den som utfördes vid prästvigningen hade samma innebörd. Det var ett symboliskt helgande/avskiljande av hela människan till tjänst för Gud från topp till tå! När man ser till varje enskilt steg som en människa måste gå igenom för att bli räknad som rituellt ren (tahor) och lämpad att återigen få ta del i gemenskapen och få uppsöka tabernaklet, så förstår man något av skillnaden mellan Guds rike med glädje, hälsa och liv och Satans (mörkrets) rike med utestängdhet, sjukdom och död. Drabbat hus I 3 Mos 14:33-53 ser vi, att även hus kunde bli tame. I den reningsprocess som gällde drabbade hus finns många likheter med den som människor fick gå igenom. En människa skulle till exempel raka av allt sitt hår och det motsvaras av, att huset skulle skrapas rent på angripna ställen. (Den enda skillnaden är egentligen, att husen inte stänktes med blod och olja utan i stället med blod och levande friskt vatten.) Vad som kan vara av intresse för oss, är att försöka finna ut vad det var som gjorde, att ett hus drabbades och betraktades som tame. En ledtråd finner vi i 3 Mos 14:34, där Herren säger, att han låter något hus bli angripet. Till att börja med ser vi alltså, att det är Gud som låter huset bli angripet. Vi ser även, att det skulle uppstå situationer, då Gud skulle låta människors hem drabbas av en 5

olycka, så att huset blev tame. Eftersom detta ställde till problem och inte på något sätt var till välsignelse och att tillståndet dessutom krävde, att en andlig ledare kom dit och engagerade sig, så kan vi dra slutsatsen, att om en persons hus blev tame, så måste det ha funnits andliga problem av något slag hos dem som bodde där. Torahn antyder, att om ett hus blev drabbat, så gavs det tid, så att huset kunde läkas. Om det efter en tid och efter ett visst antal undersökningar inte befriades från sina grönaktiga eller rödaktiga fördjupningar, kunde det leda till, att hela huset till slut måste rivas. Teoretiskt sett kan det ha funnits tillfällen, då hus inte blev friska och då husens ägare blev avstängda från gemenskapen med andra människor under tiden som husen revs. Detta måste ha resulterat i oerhörda problem och en beklagansvärd situation för dem som drabbades. Vad kunde vara orsaken till ett sådant scenario? Det verkar som om Torahn kopplar samman dessa hemsökelser med obekänd synd och förstockelse. Jag tror, att det finns två anledningar till varför Herren lät dessa hemsökelser drabba sitt folk. Den första anledningen är, när en människa blivit tame och sedan inte tagit de nödvändiga stegen för att bli tahor (ren) igen. Att bli tame behövde nödvändigtvis inte ha med synd att göra, utan det kunde bero på försumlighet eller nonchalans. Ett sådant exempel kan vara, att en man helt oavsiktligt råkade röra vid en död djurkropp, när han var ute på fältet. Detta var inte en personlig synd men händelsen gjorde honom tame. Detta i sin tur ledde till, att han inte längre fick ta del i gudstjänsterna i tabernaklet. Torahn föreskriver ett sätt, på vilket han kunde bli tahor i stället för tame. Vad hände då, om han inte brydde sig om denna undervisning? Detta skulle kunna leda till, att den oskyldiga handlingen övergick i olydnad mot Gud! Alla skulle ta del i gudstjänsten i tabernaklet. Vad hände då, om någon beslutade sig för att inte 6

vidta de nödvändiga åtgärderna för att återigen kunna tillbe Gud? Enligt min mening, var det vid sådana här tillfällen som Gud trädde in och lät något hus eller någon person bli drabbad av metsora för att på så sätt uppmärksamma att någonting var fel. Den andra anledningen till varför Herren lät dessa hemsökelser drabba sitt folk kan också helt enkelt vara synd. Det som talar för detta är, att man använde sig av skuld- och syndoffer i samband med den reningsprocess som beskrivs i texten. Dessa offer var inte enbart ceremonier. Om en metsora uppmanades att offra sådana offer berodde det på, att det helt klart även fanns synd och skuld inblandad. Människorna drabbades av smärta och lidande eftersom de inte omvände sig från sin synd. Om metsoran förblev i sitt tillstånd utsattes hon för gudomlig fostran. Det var inte direkt behagligt att drabbas av någon av dessa hudsjukdomar och man upplevde inte heller någon större glädje över att se sitt hus demoleras eller över att få skilja sig från sina vänner och släktingar. Det kan bara ha varit förhärdelse som ledde fram till sådana konsekvenser. Rabbi Munk säger angående den frisläppta fågeln (3 Mos 14:7), att om fågeln kommer tillbaka samma dag, är det ett tecken på, att den sjuka personen inte helt och fullt ångrat sig och att han därför återigen kommer att drabbas av lidande. I Nya testamentet finns det även bevis för, att det var synden som var orsaken till, varför Herren lät dessa hemsökelser drabba sitt folk. Dessa indikationer finner vi i liknande textsammanhang som de som beskrivs i veckans torahavsnitt. Texter som Matt 18, 1 Kor 5 och 1 Kor 11 antyder, att det är Satan och synden som är yttersta orsaken till varför människor antingen stängs ute från gemenskapen eller blir drabbade av sjukdom. Det finns emellertid något mycket viktigt att lägga märke till i det här sammanhanget. Jag har använt ordet fostran i samband med alla de problem som texten handlat om och jag har gjort det, 7

för att skilja dem från ordet straff. Guds barn fostras av sin himmelske Far de straffas inte. Drabbad utsöndring Det sista ämnet i veckans torahavsnitt är instruktioner till prästerna, angående vad de ska göra med normala eller onormala utsöndringar hos män och kvinnor. Dessa olika tillstånd finns beskrivna i 3 Mos 15:1-30. Det första vi ska lägga märke till från detta textsammanhang är, att det ibland äger rum utsöndringar från både män och kvinnor. De orena flytningar som räknas upp i detta kapitel är inte ett resultat av ett syndigt leverne. Trots det räknas personen ifråga ändå som tame. Ett bra exempel på detta är en kvinnas menstruation. Hon kan alltså vara i ett tame-tillstånd utan att ha syndat. Allt detta måste vi se i ljuset av vår tidigare definition av tahor och tame. En person kan vara tame antingen på grund av egen synd eller därför att man kommit i kontakt med syndens och dödens sfär och därmed blivit tame, trots att man själv inte nödvändigtvis måste ha syndat. Gud räknade en människa som fått sådana här utsöndringar för tame. Därför fick hon inte heller tillåtelse att komma till tabernaklet, förrän hon tagit del i den reningsprocess som beskrivs i kapitel femton. Det var inte människan som sådan som var det stora problemet för Gud det var synden! Uppenbarelsen av det som påminner om syndens och dödens rike kan inte möta en Levande Gud. Så länge som en människa var tame kunde Gud inte ta emot henne i sin omedelbara närhet. Det finns bara två riken: Syndens rike och Guds rike. De två kan aldrig förenas! Däremot har Gud öppnat en väg och gjort det möjligt att fly från syndens rike till Guds rike från döden till livet! Mer info nästa sida! 8 Översättning och bearbetning: Föreningen Shabbat Shalom Författare: Ariel Berkowitz, Jerusalem Föreningen Shabbat Shalom

Mersmak? Du kan också få Shabbat Shalom hemsänd i din brevlåda helt utan kostnad. Utöver kommentarerna till veckans textavsnitt kan du bland annat läsa en aktuell artikel Önskar du ett provnummer? Skicka oss ett mejl med namn, adress och telefonnummer, så kommer intressant läsning i din brevlåda om några dagar! Barn eller barnbarn? Då kanske du är intresserad av ett nummer av Shabbat Shaloms Torahpyssel!? En liten pysselsida för varje vecka i anslutning till veckans textavsnitt! Mejla till: foreningen.shabbat.shalom@gmail.com 9