FOLKHÄLSOENHETEN NACKA PRIMÄRVÅRD



Relevanta dokument
DEN RÖDA TRÅDEN I NACKAS FOLKHÄLSOARBETE

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete

NACKAMODELLEN för förebyggande arbete i primärvården

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 Folkhälsoenheten i Nacka

Verksamhetsplan

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Plan för Social hållbarhet

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsorådet, Vingåkers kommun

Folkhälsoplan

Länsgemensam folkhälsopolicy

Sammanställning av återrapporteringar utifrån befolkningsperspektivet

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

INDIVIDÄGD HÄLSOBOK ETT VERKTYG FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN Minnesanteckningar från andra arbetsseminariet Nynäshamn september 2001

Reglemente för Hälsorådet

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen eda Friskvården i Värmland

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Folkhälsoplan

Verksamhetsberättelse

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden Emina Cejvan, (m), Barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

FRISKVÅRDSPROJEKT FÖR ÄLDRE I BOSTADSFÖRENINGEN I EKNÄS

Internationell strategi

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen arvika Friskvården i Värmland

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Prevention och folkhälsoarbete

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Remiss Regional folkhälsomodell

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY (Uppdaterad ) Lokala nämndens uppdrag

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen grums Friskvården i Värmland

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FRISKVÅRDSCENTRALEN KARLSTAD FRISKVÅRDEN I VÄRMLAND

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen filipstad Friskvården i Värmland

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

LOKALT FOLKHÄLSOARBETE I MORA Verksamhetsrapport 2006

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Rapport Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: Projektnummer: 385

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

Rapport Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: /11 Projektnummer: 384

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Forshaga Friskvården i Värmland

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Närområdesplan. Utgångspunkter SAMVERKANDE VÅRDENHETER I NÄROMRÅDESPLANEN. Landstinget i Värmland

Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND


Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD


Transkript:

FOLKHÄLSOENHETEN NACKA PRIMÄRVÅRD VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1998 Utvärdering av årets arbete i förhållande till verksamhetsplanen 1998 De långsiktiga målen enligt verksamhetsplanen var: Att färre personer kommer in i de sex behovsgrupperna. Att bruket av alkohol, tobak och andra droger minskar bland Nackas befolkning. Att antalet skador och förgiftningar bland Nackas befolkning minskar. De kortsiktiga målen var: Att utveckla en hållbar struktur för folkhälsoarbete i primärvården i Nacka. Att stötta samverkan med lokala aktörer och initiera och stödja konkreta insatser. Att med företrädare för kommunen diskutera hur arbetet för att nå de långsiktiga målen kan bedrivas. Att skaderegistreringen inom primärvården i Nacka fungerar enligt uppgjord plan. Den övergripande strategin var: Utveckla rollerna som kontaktpersoner gentemot kommunens olika verksamheter, primärvårdens verksamheter och SÖSOs beställare. Söka information om kommunens folkhälsoinriktade arbete inom olika verksamheter i syfte att bilda oss en uppfattning om hur det kan utvecklas inom nuvarande organisation. Söka samarbete med Välfärd i Nacka då det gäller hälsofrämjande och förebyggande insatser. Under hösten har verksamheten varit reducerad pga. långtidssjukskrivning. I praktiken har vi disponerat endast 20 veckotimmar hälsoplanerare och 8 timmar folkhälsoläkare. Förberedelsearbete för invigningen av Nacka Närsjukhus, folkhälsodagen med politiker från beställare och kommuner samt pensionärernas kulturdag tagit mycket tid och energi. I december mottog vi SÖSOs hedersdiplom för hög kvalitet 1998. Juryns motivering var För ett engagerat arbete i delvis obruten terräng. Vi har försökt definiera folkhälsoenhetens roll gentemot beställare och kommun och kommit fram till ett mer rimligt åtagande. Ett förslag till ny vårdöverenskommelse med beställaren har överlämnats till verksamhetschefen. Vi har också försökt klargöra primärvårdens roll i folkhälsoarbetet i Nacka (se nedan). Folkhälsoläkarnas verksamhet är inte utvärderad. Vi har förstått att det fungerar mycket olika i de fem kommunerna. Vi anser att Nacka folkhälsoenhet är gynnad då folkhälsoläkaren dels Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse 1998 1

inte är uppbunden av patientarbete och därför kan arbeta mycket mer flexibelt, dels har utbildning i folkhälsovetenskap. När det gäller samarbetet med kommunen har vi inte nått framgång med att påverka det förebyggande arbetet i förhållande till välfärdsgrupperna. Vi har heller inte lyckats att få en övergripande kunskap om det folkhälsoarbete som bedrivs i kommunen. Däremot har vi skaffat oss kunskap om kommunens struktur och målsättningsarbete. Beträffande primärvården är vår bedömning att den egna erfarenheten av möjligheter och svårigheter i det praktiska arbetet är en förutsättning för att en hälsoplanerare skall lyckas att stimulera det förebyggande arbetet. Under året har det, om än i små steg, gått framåt med kvalitetsarbetet beträffande ett förebyggande förhållningssätt på distriktsläkarmottagningarna. Omstart av skaderegistreringen i primärvården har inte kunnat ske bl.a. pga. av oklarheter i projektuppläggningen. I Nacka PVO har stimulansersättningen för förebyggande arbete bland äldre fördelats på alla enheter, oavsett om man planerat att bedriva något sådant arbete eller ej. Att man inte fått synlig erkänsla är en av anledningarna till att 70-årssamtalen inte genomförts på vårdcentralerna i Nacka PVO. Utveckling av primärvårdens roll i folkhälsoarbetet I vårdöverenskommelsen har angetts uppdraget "ansvara för utveckling av primärvårdens roll i det kommunbaserade folkhälsoarbetet". Efter två år tycker vi oss kunna se hur och i vilken grad detta kan utvecklas. Primärvård är en vårdnivå som alltid innehåller distriktsläkare, distriktssköterska samt mödraoch barnavårdscentral. Till primärvården kan organisatoriskt/ekonomiskt knytas en mängd andra verksamheter, något som skett i Nacka. Här finns Primärvårdens Avancerade Hemsjukvård (PAH) för i första hand palliativ vård, Rehabcentrum för rehabilitering patienter med sjukdomar i rörelseorganen, neurologiska sjukdomar och stroke, medicinsk fotsjukvård för framförallt diabetiker samt ungdomsmottagningen som bedrivs i samverkan med kommunen. Även vissa privata läkare och sjukgymnaster, utan vårdavtal med landstinget, kan räknas till primärvårdsverksamhet. Av dessa arbetar mödra- och barnhälsovården och ungdomsmottagningen befolkningsorienterat, med primär- och sekundärprevention (uppmuntran till goda val respektive tidig upptäckt). Övriga verksamheter arbetar huvudsakligen med tertiärprevention (lindra effekterna av sjukdom) hos den del av befolkningen som söker sig dit, men också med tidig upptäckt (sekundärprevention). Primärvården var tidigare geografiskt organiserad och kunde på det sättet ha god uppfattning om hälsoläget och riskfaktorer i en begränsad befolkning. Husläkarsystemet och det fria valet har omöjliggjort detta, eftersom en stor del av patienterna på mottagningen bor utanför det geografiska upptagningsområdet, och många som bor där har sökt sig till andra vårdcentraler. Till skillnad från t.ex. sjukgymnaster och kuratorer så möter distriktsläkare och distriktssköterska under loppet ett par år de flesta av de invånare som hör till respektive Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse 1998 2

mottagning. Många patienter kommer tillbaka av vitt skilda skäl. Detta ger en god grund för förebyggande arbete bland mottagningens patienter. På många ställen i landet har distriktsläkare och distriktssköterskor varit involverade i olika preventionsprojekt som riktat sig till befolkningen. Med den nuvarande ansträngda situationen inom primärvården i Stockholm är detta försvårat om inte mer resurser anslås och öronmärks. Som hälsoplanerare är vi en del av primärvården i Nacka. Vi har tre viktiga samarbetspartners: vår uppdragsgivare beställarkontoret, vårdcentralerna och kommunen. När det gäller hälsopromotion (att möjliggöra goda val) ligger det allra största ansvaret på kommunen. Kommunen har även ett stort ansvar för primärprevention, t.ex. bland ungdomar och äldre. Våra slutsatser är följande: Det förebyggande arbete som bedrivs inom mödra- och barnhälsovård utvecklas framför allt med stöd av mödra- och barnhälsovårdsorganisationerna, och ungdomsmottagningens arbete utvecklas med stöd av SÖSAM. På distriktsläkar- och distriktssköterskemottagningarna kan det individpreventiva arbetet kvalitetsutvecklas även vad gäller sekundärprevention. Övriga verksamheter har inte (och skall inte ha) någon större primär- eller sekundärpreventiv verksamhet. Resurser för kommunbaserat folkhälsoarbete (t.ex. för vissa befolkningsgrupper) finns inte för närvarande inom primärvården. Folkhälsoenhetens roll blir följande: Primärvården: Stimulera och stödja kvalitetshöjande arbete med individprevention på distriktsläkar- och distriktssköterskemottagningarna, samt att i mån av efterfrågan ge stöd till övriga verksamheter. Kommunen och andra aktörer: Förmedla kontakt mellan kommunens olika enheter och primärvården, förmedla kompetens (t.ex. föreläsare), och bidra med egen kompetens. Beställaren: Bidra med kunskaper om lokala förhållanden som är av betydelse för folkhälsoarbetet. SÖSO-inriktad verksamhet Invigning av Nacka Närsjukhus 20-21 mars. Vi deltog i samarbete med kommunens hälsoplanerare med utställning och information. Hälsa, välfärd Miljö i Sydöstra sjukvårdsområdet 21 april. Vi deltog i samarbete med kommunens hälsoplanerare med utställning, information och aktivt deltagande. Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse 1998 3

Deltagit i nätverksträffar för hälsoplanerare i SÖSO och kommunerna, anordnade av beställarkontoret. Deltagit i nätverksträffar för hälsoplanerarna inom SÖSOs produktion. Besökt Kom!petenscentrum för folkhälsa, bl.a. vid invigningen. Försett centret med webadresser till hemsidor med hälsoinformation mm. Inbjudit representanter för sjukvårdsstyrelse respektive beställarkontoret för att diskutera våra möjligheter och svårigheter i uppdraget. I syfte att förstå hur och på vilken nivå folkhälsoarbete kan bedrivas i samverkan med kommunen studerat kommunens organisation och styrformer. En preliminär rapport har överlämnats till beställarkontoret. Deltagit i konferens Välfärd i Nacka på Lustigkulla 29.4. Informerat om vårt arbete vid samrådsgruppens möte den 7.12. Tagit initiativ till omstart av skaderegistreringen i primärvården. Haft ett par möten med beställarkontor och kommunrepresentant samt ett möte med företrädare för Ektorps vårdcentral. Deltagit i ett par möten med Södra Folkhälsorådet. Ett utkast till projekt Kan hälsoinformation i samband med cellprovstagning förebygga vanliga sjukdomstillstånd hos kvinnor? mottogs positivt. Primärvårdsinriktad verksamhet Vårdcentralerna Förmedlat information om olika utbildningar om förebyggande arbete. T.ex. till Fisksätra förmedlat information om seminarium Finns det någon skillnad i hälsa mellan infödda svenskar och invandrare? på Socialmedicin Norrbacka. Hälsoboken och aktuell information om bl.a. tobaksavvänjning och skadeförebyggande arbete har skickats ut till vårdcentralerna. Försett varje BVC med reflexer och barnsäkerhetsväskor innehållande demonstrationsmaterial samt ställt videofilm till förfogande. Alla vårdcentraler förutom Forum/Finntorp har försetts med underlag för att genomföra 70-årssamtalen. Den enda vårdcentral som genomfört samtal är Ältapraktiken. Introducerat Primärvårdsbladet som informationslänk till de olika enheterna inom Nacka Primärvård. Motsvarande material har distribuerats till de privata verksamheterna. Deltagit i möten för distriktssköterskor, BVC och läkare i Nacka Primärvård. I olika sammanhang framhållit vikten av att det förebyggande arbete som görs på enheterna redovisas i verksamhetsberättelserna. Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse 1998 4

Startat ett folkhälsonätverk för primärvården i Nacka i syfte att stimulera dels det förebyggande arbetet med patienterna, dels samverkan mellan olika enheter för t.ex. gruppverksamhet. Ungdomsmottagningen Ekonomiskt bidrag med konferensavgift för 5 personer till I gränslandet, ungdomsmottagningskonferens i Uddevalla 27-29 maj. En person har fått ekonomiskt bidrag för tre dagars utbildning Tobaksfri skola. Anordnande av seminarier Ett seminarium för BVC-sköterskor i Nacka: Allergiska barn i barnomsorgen. I samarbete med Miljömedicinska enheten genomfördes en förberedande utbildning inför information på barnstugorna. 11 deltagare. Två seminarier för distrikts- och skolsköterskor Att samtala om levnadsvanor med fördjupning i riskfaktorerna tobak och övervikt i regi av Centrum för tobaksprevention och Överviktsenheten. 28 deltagare. Ett seminarium Introduktionskurs i motivationshöjande samtal för distriktsläkare och distriktssköterskor under ledning av Astri Eklund-Brandell och Sven Andréason. 16 deltagare. Utvärderingen var positiv och uppföljning önskas. En seminarieserie för undersköterskor och läkarsekreterare, sammanlagt 2,5 dagar, Bemötande av patient. Utvärderingen utföll mycket positivt, och seminarieserien upprepas under 1999. 10 deltagare. Fisksätra vårdcentral har deltagit i seminarium Finns det någon skillnad i hälsa mellan infödda svenskar och invandrare? anordnat av Socialmedicin Norrbacka. Projekt Ältapraktiken: Planerat och genomfört en seminarieserie (3 kortseminarier och 2 heldagar) på temat Utvecklande av förebyggande arbete på vårdcentral. Utvecklingsarbetet fortsätter under 1999. Väntrumsprojekt Ektorps vårdcentral. Förmedlat videofilmer till väntrummet. Primärvårdsområdet har anslagit medel för inköp av dator för hälsoinformation via hemsidor (se tidigare projektansökan). Utveckling av dokumentation på vårdcentral: Haft kontakt med Tiskens vårdcentral i Falun beträffande Min bok om hälsa. Deltagit i seminarier om ProfDoc och andra dataprogram. Föreberett ett projektutkast. Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse 1998 5

Samverkan med kommunen Samarbetsgrupper Deltagit i möten med tvärsektoriella referensgruppen för folkhälsofrågor i Nacka kommun. Följande frågor har behandlats (antal gånger inom parentes): - Frågor rörande olycksfalls- och skadeprevention (21) - Projektansökan Hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut (12) - Motionsfrågor (6) - Projektet Välfärd i Nacka (5) - Allergifrågor (5) - Kostfrågor (4) - Förebyggande arbete i primärvården (3) - Alkoholfrågor (2) - Miljöfrågor/Agenda 21 (1) - Tobak, andra droger (0) - Stress, psykosocial miljö (0) Deltagit i möten med Äldrematsprojektet. Under året har kutbildning för personal vid särskilda boenden ägt rum. Deltagit i möten med allergikommittén. Barn- och skolgruppen har slagits samman. Aktiviteten i kommittén har under hösten varit låg. Deltagit i bearbetning av den ursprungliga planen för Hälsokonsekvensbedömningar av politiska beslut. Projektet är vilande i väntan på kompletterande finansiering. Deltagit i möten med ABF, PRO och kommunrepresentanter för att planera eventuella studiecirklar. Påbörjat projekt Lugna promenader tillsammans med kommunen och pensionärsorganisationerna. Se särskild projektbeskrivning. Föreläsningar mm Ordnat föreläsare till informationsmöten för föräldrar och personal vid barnstugor i Boo och Älta om allergiprevention. I Boo deltog sammanlagt 66 föräldrar och 12 personal, i Älta 116 föräldrar och 37 personal. Utvärdering visar att ämnet ansågs vara viktigt av nästan alla, att innehållet för många inte var nytt, att de flesta fick svar på sina frågor och att ganska få ansåg sig behöva ändra sina vanor. Deltog i förberedelsearbetet för Pensionärernas kulturdag den 29 september. Planerade och genomförde seminarium Att må bra i kropp och själ. Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse 1998 6

Ordnat föreläsare Utevistelsens betydelse för barns hälsa, en föreläsning som hölls den 28 januari tillsammans med Hur ska vi umgås med solen? för tjänstemän och politiker inom kommunens samtliga verksamheter samt sjukvårdsområdets enheter Allmänt Förmedlat information om utbildningar till skolhälsovården och äldreomsorgen. Inför Ältadagen förmedlade vi kontakt mellan kommunen och Ältapraktiken, som hade öppet hus med hälsoinformation under hela dagen. Ordnat studiebesök i primärvården för läkare från Litauen på besök i kommunen vecka 6. Besökt öppet hus hos Fisksätra Internationella Kvinnoförening den 20 februari. Tagit kontakt med vissa nyckelpersoner på kommunen för att höra deras syn på folkhälsoarbetet inom vissa av kommunens verksamheter samt studerat kommunens styrformer. En preliminär rapport har lämnats till beställaren. Övriga aktörer Tobaksnätverket. Sammankallat till tre möten med tobaksnätverket. Diskuterat samarbete för att skapa tobaksavvänjningsgrupper i Nacka. Gruppen har varit pådrivande på kommunen för rökfria affärscentra, vilket nu är genomfört i Forum Nacka och Fisksätra. Kafé Lyktan, Björknäs. Förmedlat föreläsare om tobaksavvänjning. Egna föreläsningar/utåtriktad verksamhet Föreläst på Ersta sjuksköterskeskola om Distriktssköterskans förebyggande arbete (GB). Föreläst för chefer inom NÖSO om hälsa och miljö (IE). Information till projektledare i Tyresö PVO och Haninge kommun om 70-årssamtalen (GB). Information till Äldrecentrum om 70-årsprojektet (GB). Lett seminarium om alkohol för SÖSOs nätverk för hälsoplanerare (GB). Föreläsning för reaktiveringsgruppen rygg-nacke på Rehabcentrum om Hälsa, levnadsvanor och livsstil (GB). Seminarium för AT- och ST läkare i SÖSO om Salutogenes eller Hur kan vi hjälpa den sjuka människan att må bättre? (IE). Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse 1998 7

Gruppseminarium Att må bra i kropp och själ på Pensionärernas kulturdag i Nacka (IE m.fl.). Egna utbildningar Ingrid Eckerman International Conference on Pesticide Use in Developing Countries: Impact on Health and Environment. Universidad Nacional, Costa Rica, 1 vecka. Toxicology of Pesticides. Universidad Nacional, Costa Rica, 2 dagar. QUL Kvalitet, utveckling och ledarskap för fackliga förtroendemän. SLL, 6 dagar. WONCA International Conference, Dublin, 4 dagar. Tools for International Health and Social Management, Nordiska Hälsovårdshögskolan. The Logical Framework Approach. 2 veckor. Medicinska Riksstämman, 3 dagar. ProfDoc III, 2 dagar. Nikotin och hälsa. Temadag med Centrum för Tobaksprevention, Samhällsmedicin. Gunborg Bengtsson Hur ska Stockholm må bättre? Temadag med Samhällsmedicin. Det är aldrig för sent! Om äldres hälsa. Temadag med Samhällsmedicin. Deltagit i nätverket för skadeprevention. Gemensamt Primärvårdens roll i folkhälsoarbetet blir den tydlig? Temadag med Samhällsmedicin. Livsstil och hälsa. Två halvdagar, SFAM m.fl. Nacka 1999-03-01 Gunborg Bengtsson Ingrid Eckerman Henrik Almkvist Folkhälsoenheten i Nacka. Verksamhetsberättelse 1998 8