AAMHTSELÄSTOE. lissie. lissie lissie. Saemieåålmegen gihtjemeboelhke goevten 20.b ts Pleenume Orrestaaresne goevten b.

AAMHTSELÄSTOE Pleenume Orrestaaresne goevten 19-21 b. 2019 1 RThpestidh 2 Lilitsegidie tjåarvodh 3 Göökte sjiehtesjrejjah veeljedh 4 Jis vielie aamhtesh 5 6 Saemiej siejhmepolitihken digkiedimmie 1. Ståvroen buerkiestimmieh pleenumasse 2. Moenehtsi buerkiestimmieh pleenumasse lissie lissie lissie 7 Budsjedte 2019 lissie 8 J aepiebuerkiestimmie 2018 lissie Saemieåålmegen gihtjemeboelhke goevten 20.b ts. 13.00 9 Budsjedtemaadtoe 2020-2022 lissie 10 Paarlamentebigkeme lissie 11 Aalkohole jm drogepolicy lissie 12 Politihke jiehtege Saemiedigkeste reerenassese lissie 13 ILO 169 lissie 14 Kiektestuvreme goerehtimmiepolitihken prograrnme lissie 15 Motsjovnh lissie 1. M 535 - Rrehpas håalomestovle 2. M 529 - Regijovnebarkoe - nuepie stuerebe saemien jljtenrennoestremman 3. M 537 - Opposisjovneraeriem tseegksovvedh 4. M 538 - Saemiedigkien lilitsegidie ööhpehtidh guktie laakebuektiehtimmine barkedh sveetjen reaktan mietie, jih åålmegereaktaj ååsjalommijgujmie jm prinsijpijgujmie 16 Veeljeme aamhtesh 1. Lissieveeljeme - 1:e mubpieåvtehke lissie 2. Lissieveeljeme - 3:e mubpieåvtehke lissie 3. Lissieveeljeme - lilitsege Saemieskuvleståvroenmoenehtasse lissie 17 Jiehtege deponijen b'ijre gruvasorhpijste dajvine b'ijre Repparfjorden lissie 18 Motsjovnh brejkohehtidh lissie 19 Orrijimmie

FÖREDRAGNINGSLIST A Plenum i Orrestaare/Ömsköldsvik 19-21 februari 2019 1 Öppnande 2 Upprop av ledamöter 3 V al av två justerare 4 Eventuella extra ärenden 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Samisk allmänpolitisk debatt 1. Styrelsens redovisning till plenum 2. Nämndernas redovisningar till plenum Budget 2019 Årsredovisning 2018 Sameallmänhetens frågestund onsdagen den 20 februari kl 13.00 Budgetunderlag 2020-2022 Parlamentsbyggnaden Alkohol- och dragpolicy Politiskt uttalande från Sametinget till regeringen ILO 169 Direktiv forskningspolitiskt program Motioner 1. M 535 - Tillgänglighet i talarstolen 2. M 529 - Regionarbete -en möjlighet för ökat samiskt självbestämmande 3. M 537 - Inrättande av oppositionsråd 4. M 538 - Utbildning av Sametingets ledamöter i lagstiftningsförfarandet enligt svensk rätt, samt folkrättsliga begrepp och principer Valärenden 1. Fyllnadsval-1:e viceordförande 2. Fyllnadsval- 3:e viceordförande 3. Fyllnadsval - ledamot i nämnden för Sameskolstyrelsen Uttalande angående deponi av gruvavfall i de sjösamiska områdena kring Repparfjorden Anmälan av motioner bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga 19 Avslutande

Närvarolista Sametingets plenum ~ L,, 1D Plats... S'h~~½0.... Datum \~~l\.':1... Klockan O.~.... Parti Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare ' Nr.... Närv. Jakt- & Fiskesamema Såmiid Riikkabellodat Samelands artiet Guovssonåsti Jakt- och fiskesamema Såmiid Riikkabellodat Samelandspartiet Vuovdega- Skogssamema Landspartiet Svenska Samer Jakt- och fiskesamerna Guovssonåsti Sämiid Riikkabellodat Samelandspartiet Jakt- och fiskesamema Mijjan Geäjdnuo/Mijjen Geajnde Landspartiet Samer Jakt- och fi SåmiidRii Håkan Jonsson Per-OlofNutti Marita Stinnerbom ':foseiimt Skerk Matti Berg Stefan Mikaelsson Lars-Jonas Johansson O~car Sc.JJ.:le!ra Lars Jon Allas Christina Alnen Marie Persson Njajta J J i/ v J,j J J J J J J v v i) Guovssonåsti Albmut-Almasj-Almetjh- Folket Jakt- och fiskesamema Landspartiet Svenska Samer Lars-Paul Kroik Daniel Helst ke Justeras: v J J J,j t/,j I/

Närvarolista Sametingets plenum Plats -~e~~p~... Datum.~.\".'\.-P.?:~JQ Klockan _Qg_~-~ / Nr.:~. Parti Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare Närv. Jakt- & Fiskesamerna Sfillliid Riikkabellodat Samelandspartiet Guovssonästi Jakt- och fiskesamema Sämiid Riikkabellodat Samelandspartiet Vuovdega- Skogssamema Landspartiet Svenska Samer Jakt- och fiskesamema Guovssonåsti Såmiid Riikkabellodat Samelands artiet Jakt- och fiskesamema Såmiid Riikkabellodat Samelands artiet Samerna Jakt- och fiskesame Vuovdega-Skogs Guovssonåsti Håkan Jonsson Per-OlofNutti Marita Stinnerbom Matti Berg Stefan Mikaelsson Lars-Jonas Johansson..Gwa~hGlm"' Jan Rannerud Lars Jon Allas Min Geaidn "o/ Christina Åhren Mijjan Geäjdnuo/Mijjen Geajnoe Landspartiet Samer Jakt- och fi i/ V V V v V'.:, 2- V c---+:--:--:--,:::---:-,;:--:,----jl--------------------t--;---j Marie Persson Njajta V,/ V v Vuovdega-Skogssamema Samiska folkomröstnin artiet Såmiid Riikkabellodat Srunelands artiet Albmut-Almasj-Almetjh- Folket Jakt- och fiskesamema Landspartiet Svenska Samer Jan Persson Lars-Paul Kroik Daniel Holst V V Justeras:

Närvarolista Sametingets plenum Plats--~--~~-~~--- Datum ~Q.l.'.'t.:/?.~:?..~ Klockan 9.?.... Drre ~+,;,;;, re Parti Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare Jakt- & Fiskesamema Såmiid Riikkabellodat Samelandspartiet Guovssonåsti Jakt- och fiskesamema S3.miid Riikkabellodat Samelandspartiet Vuovdega- Skogssamema Landspartiet Svenska Samer Jakt- och fiskesamerna Guovssonåsti Såmiid Riikkabellodat Samelands artiet Jakt- och fiskesamema Såmiid Riikkabellodat Samelandspartiet Samerna Jakt- och fiskesame Guovssonästi MinGeaidn Mijjan Geäjdnuo/Mijjen Geajnoe Landspartiet Samer Jakt- och fis Håkan Jonsson Per-OlofNutti Marita Stinnerbom Matti Berg Stefun Mikaelsson Lars-Jonas Johansson Marie Persson Njajta '50 '3 Nr... Närv. V V V V V V V V V V V V V \/ V V Guovssonåati Vuovdega-Skogssamema Samiska folkomröstnings artiet Såmiid Riikkabellodat Samelandspartiet Guovssonåsti ~ Albmut-Almasj-Almetjh- Folket Jakt- och fiskesamema Landspartiet Svenska Samer Lars-Paul Kroik Daniel Holst Justeras: V V V V V \/ V V

DI GAST ALLANNJUOLGGADUSAT 201902 SAMI OPP ALAS POLITIHKALAS DI GAST ALLAN GASKA V AHKKU GUOVV AMÅNU 20 BEAIVVI 2019, DII 08.30-12.00 Oppalaccat Samediggi mearridii guovvamanu 20-22 b. 2007 ahte dohkkehit Samediggeortnega mii boahta Samedikki bargoortnega sadjai. Odda Samediggeortnega mielde galga lagiduvvot oppalas politihkalas digastallan movttiidan dihte politihkalas digastallama Samedikkis. Fadda Juohke bellodat vallje ies fatta ja doalla saga dan birra. Bellodat ies mearrida guhte bellodatlahtu doalla saga. Sagastanortnet Sagastanortnet cuovvu bellodatsturrodaga dain bellodagain mat leat ovddastuvvon Samedikkis. Sagastanortnet lea cuovvovai'cat: Jakt- och fiskesamerna Samtid Riikkabellodat/Samelandspartiet Guovssonasti Vuovdega/Skogssamerna Landspartiet Svenska Samer Same1na Min Geaidnu/Mija Gäjnno/Mijjen Geajnoe Samiska folkomröstningspartiet Ålbmut/ Almetjh/Almasj-Folket MaJJJJel go bellodatsahkavuorut leat dollojuvvon adda coahkkinjoå:ihangoddi sani. Sagastanaigi Bellodatsahka friddja fattas oazzu bistit eanemusat vihtta (5) minuhta. Juohke lahtus lea vejolasvuohta doallat sahkavuoru/digastallama ovdanbuktojuvvon fattain dehe ies valljet fatta eanemusat guovtte geardde (2) mii bista golbma (3) minuhta goappage geardde. Digastallamis ii oai'co rep!ihka earret go dan guokte vejolasvuoå:a sagastit mii namuhuvvo das bajil.

DEBATTREGLER 2019-02 SAMISK ALLMÄNPOLITISK DEBATT ONSDAG DEN 20 FEBRUARI 2019, KL 08.30-12.00 Allmänt Sametinget beslutade den 20-22 februari 2007 att anta Sametingsordningen som ersätter Sametingets arbetsordning. I den nya Sametingsordningen skall en allmänpolitisk debatt äga rum för att vitalisera/stimulera den politiska debatten i Sametinget. Ämne Varje parti får ha ett partiinlägg på valfritt ämne. Inom varje parti utses vem som skall föredra. Talarordning partiinlägg Talarordningen för partiinlägget är efter partistorlek för de partier som är representerade i Sametinget Talarordningen är enligt nedan: Jakt- och fiskesarnerna Sarniid Riikkabellodat/Samelandspartiet Guovssonasti Vuovdega/Skogssarnerna Landspartiet Svenska Samer Samerna Min Geaidnu/Mija Gäjnno/Mijjen Geajnoe Samiska folkornröstningspartiet Albmut/ Almetjh/ Almasj-Folket Efter att partiinläggen presenterats fördelas ordet från presidiet. Talartid Partiinlägget får vara högst fem (5) minuter. Varje ledamot har möjlighet till inlägg/debatt på de föredragna debattämnena eller utifrån eget ämnesval maximalt två (2) gånger i tre (3) minuter per inlägg. Ingen replikrätt gäller under debatten annat än de två möjligheter till inlägg som regleras ovan.

5 Samisk allmänpolitisk debatt onsdag 21 februari kl.08.30 Nedan meddelas respektive partis ämne samt namn på den ledamot som har första inlägget Jämlikhet, Håkan Jonsson Rennäringens villkor, Matti Berg Rovdjursstrategi, Marita Stinnerbom Synliggörandet av samisk kultur, Stefan Mikaelsson Samiska marker och folkrätten, Marie Persson Njajta Ett övergripande politiskt ramverk, Anders Kråik Samisk hälsa, Christina Åhren Jag ser möjligheter utanför samebyarna, Ronny-Svarta Samiskt självbestämmande, Lars-Paul Kroik

Sametingspartiet Guovssonasti Debattinlägg Sametingets plenum 20 februari 2019 Förra månaden hade sameradion reportage om psykisk ohälsa och jag fick frågan hur rem1äringsnämnden arbetar med den. Reffiläringsnämnden arbetar med orsaker till att vårt folk i renskötsehl mår dåligt. En av orsaken är höga rovdj ursstammar och dålig ekonomi. Rovdjuren har idag ett bättre rättsskydd än renen. Det fmns inget lagligt skydd för renen. Riksdagen hat beslutat 2013 om att rennäringen inte ska behöva tåla mer än max I 0 procent förluster till rovdjuren. För rennäringen är toleransnivån 5 procent Idag ligger vi på 20 procents förluster i renskötselområdet. I enskilda samebyar ligger förlusterna på upp till 40-50 procent. Art och habitatdirektiven styr rovdjurspopulationen i Sverige utan hänsyn till renskötsem. Vi behöver förändringar i lagstiftningen och det är den politiska viljan som saknas. Rovdjursfrågan är stor och omfattande och innehåller rovdjursinventering i hela landet, vi ser idag konsekvenser av budgeten som beslutades i Rilcsdagen det innebär mindre pengar till inventering av rovdjur. Kan vi inte inventera rovdjuren i hela Sverige vet vi inte heller hur många rovdjur som fmns. Ersättning för rovdjursdödade renar, idag ersätts endast 40 procent av de faktiska skador som rovdjuren orsakar, det fmns beskrivet i Sametingets rapport om rennäringens tillstånd som inlämnats till regeringen i ett speciellt uppdrag. Gynnsam bevarandestatus är ett fint ord till skydd för rovdjuren, Sametinget ser att det fmns utryn,me att minska rovdjursstanunarna i Norra förvaltningsområde, beslutet ska tas på regional nivå. I en viltförvaltningsdelegation där renskötsem representeras av två ledamöter av 17 st. Länsstyrelsen uppfyller inte lagen om samråd eller inflytande i frågor som berör enligt minoritetslagen och urfollcsdeklarationen och rovdjursfrågan är en fråga som berör eftersom det är den enskilda renägaren som idag betalar för Sveriges rovdjurspolitik. Förra veckan mötte jag frustrerade renskötare, Sametinget anordnade en konferens där samebyar, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen var inbjudna för att se hur vi ska nå målet om toleransnivå på max I 0 procent. Samebyarna ser idag inga förändringar i rovdjurspolitiken trots att sex år har gått sedan propositionen antogs. Återigen är det den enskilda renägaren som betalar för Sveriges rovdjurspolitik. Nu är det dags för förändring. Sametinget har beslutat om en strategi för att få Staten/ regeringen att ta ansvar och göra de åtgärder som krävs för att nå toleransnivån. FN:s rasdiskrinlineringskommitte har gång på gång kritiserat Sverige för att inte ta ansvar. Frågan måste synliggöras och debatt ska föras. Vi samer ska ta debatten och föra talan mot regeringen om rovdjursfrågan. Det har varit tyst för länge. Att staten är skyldig att kompensera renägare för den skada statens rovdjur orsakar framgår också av att staten redan idag utger ersättning för rovdjursskador på ren. I november 2018 fattade EU- kommissionen ett beslut avseende ersättning. Beslutet in11ebär att skador på tamboskap som orsakas skyddaderovdjur ska kompenseras fullt ut, till I 00%. SSR har i dagarna länu1at in en hemställan om en utredning avseende ersättning för skador och merarbete orsakade av rovdjur. Idag järnställs inte traditionell kunskap med vetenskaplig kunskap och det är problematiskt när rovdjursersättningar ska baseras på vetenskapliga rapporter trots att renskötaren har stor kunskap om renens produktion och renens överlevnad. Sametinget kräver att: Författningsändringar för toleransnivå på max I 0 procents förluster ska genomföras, Rovdjurstammarna ska minska och rovdjursersättningen ska ersättas fullt ut. Marita Stinnerbom Paitiföreträdare Guovssonasti Adress: GUOVSSONASTI c/o Utsi, Stengatan 12, 962 31 Jåhkåmåhkke Ordförande: Marita Stinnerbom Lars Miguel Utsi E-post: guovssonasti@biegga.com Hemsida: www.guovssonasti.se Bankgiro nr: 5301-8925 Organisationsnr: 802422-0769 1/1

SAMETINGEIS 81. PLENUM ORRFSTAARE ÖRNSKÖLDSVIl{ 19.2.2019 5. Allmän-politisk debatt. Anförande av Stefan Mikae~n ledamot i Sametingspartiet Vuovdega.

"I S.ÅPMIÄRDETVI SOM ÄR FOLKET' Året 2018 innebar en del manifestationer i Sapmi och främst ett 100-årsfirande. 100 år sedan det första samiska landsmötet på tvärs av de gränser som skiljer oss samer åt och nu på svensk sida i Staare - Östersund. Men knappt hade aningslösa sametingsparlamentariker avslutat firandet i början av februari månad innan man kunde läsa i svenska media vad efterkommande tjänstemannaorgan till lappfogdeväldet hade planerat med kravet från svearnas demokrati. Representant för Norrbottens Länsstyrelse uttalade på Sveriges Television webbplats den 16 april följande angående förvaltningen av det samiska kulturarvet ingående i det av UNESCO proklamerade världsarvet & kulturarvet Laponia: " - Vi menar att det är viktigt med ett rullande ordförandeskap för att naturvärdena i Laponia är inte bara en samisk angelägenhet, utan också en fråga för kommunerna, länet och landet, säger Johan Antti." Och vidare att: "Om vi inte kan enas om taget i den lokala förvaltningen så får vi återgå till det gamla. Den yttersta konsekvensen är att förvaltningsorganisationen upplösas och så går det tillbaka till länsstyrelsen. Men då förlorar samerna inflytande? - Ja, så det är ju" I samband med Länspartnerskapets förjulsmöte den 7 december kunde Länsstyrelsen med hjälp av tjänstemän från olika statliga organ eller institutioner redovisa all möjlig faktabaserad statistik över situationen i det svenska samhället i BD län, dvs Norrbotten. Det samiska samhället fanns inte alls med vare sig i framförda siffror eller med muntlig föredragning. Vidare så kunde vän av ordning notera att i samband med etablerandet av gruwerksamheten i Pajala kommun så gavs direkt möjlighet till förstörelse av renskötselns möjligheter till fortsatt utövande såväl inom gruvområdet som utanför. Detta trots att Högsta Domstolen i samband med domen i skattefjällsmålet beslutade att renskötselrätten var en särskild rätt till fastighet. Förstör man den rätten ska således ägare av rätten erhålla den ersättning som domstol i lagens namn fastställer, för förstörda möjligheter att utöva - bära - hävda sin urfolkskultur.

Någon vikt för renskötsel eller övrig samisk kultur i samband med etablerande av Northland Resources eller Kaunis Iran har inte lagts. Den 10 december så arrangerades "Regionalt skogsprogram Norrbotten" av just Länsstyrelsen Norrbotten. Med på webbplatsen angiva ärenden var: Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet Innovationer och förädlad skogsråvara i världsklass Hållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete Ett kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen. Inget av den samiska dimensionen eller den samiska kulturen kunde ens anas i inbjudan till konferensen. Inte helt ovanligt eller oväntad företeelse. Kommunernas, länets och landets intressen går återigen före den samiska nationens välbefinnande. För många samer återstår bara en enda livlina, och det är det samiska Folkets val, och i det är det Sametingets plenum som är den sista ultimata möjligheten i tillväxtekonomins högborg. Med vetskapen om att vår samiska rätt på våra traditionella områden och vatten är starkare än vad Svearna någonsin kan påstå sig ha. Och den påstådda viljan hos Länsstyrelsen att bevara kulturvärdena i Laponia är då förvandlad till det motsatta då det gäller områden utanför Laponia. Hur kan man då finna trovärdighet i en statlig myndighet som efterträtt Lappfogdeväldet och nu med hjälp av lagstiftning, föreskrifter och praxis osynliggör samisk kultur och enskilda samiska kulturbärare? Är inte dagens intresse från Länsstyrelsen också ett försök att med Regeringens önskedrömmar se till att Gallok- Kallak blir ett enda gruvområde trots risken att Laponia påverkas och tappar sin Unesco-status? I Såpmi är det vi samer som är folket, så äntligen är det dags att Kommunalråden i bland annat Gällivare och Jokkmokks kommuner och Länsstyrelserna får underordna sig den samlade viljan uttalad av de folkvalda i Sametingets plenum församlad till session. I Såpmi är det vi samer som är folket! Ollu Gijtto, tack för ordet. e!}iijzi~ Stefan Mikaelsson, ledamot för Sametingspartiet Vuovdega. 19 februari 2019.

;;%;,00 ~ svenska samer Tal av Marie Persson Njajta Landspartiet Svenska Samer Sametingets plenum Orrestaare 20 februari 2019 Samiska marker och folkrätten Åvtehke, lihtsegh jih guessieh I år är det 5 år sedan vi i plenum enhälligt antog Sametingets gruv- och mineralpolicy. Året innan, 2013, antog vi ett gemensamt uttalande angående gruvor som lästes upp i Gallok. Det här var viktiga markeringar från vårt folk angående exploatering av våra marker. Den 7:e februari i år, dagen efter det samiska folkets dag, invigdes SGU:s nya, utbyggda borrkärnearkiv i Malå, Saepmie. Det här är ett av världens största, med 4 miljoner meter borrkärna. Fler borrkärnor ska nu in. Sveriges nya näringsminister har redan väll<omnat det här. Samiska marker hotas idag av vindkrafts- och gruvprojekt, ett ohållbart skogsbruk med mera. Vi har nu en ny regering som sitter med flera gruvärenden på sitt bord. Däribland Gallok men även KyTkberg i Storumans kommun. I Saepmie har vi flera projekt som hotar renskötsel, fiske, jakt, marker och ekosystem. Vi har kampen i Nasafjäll, ett område med en mycket mörk historia. Och förra veckan beviljade Norska regeringen en koncession på norsk sida där man planerar dumpa gruvavfall i Repparfjorden. Trots att Sametinget antog en stark, tydlig gruvpolicy, fortsätter exploatering av samiska marker behandlas ur ett strikt näringsmässigt perspektiv. I praktiken, trattas frågan ned till att enbart handla om det. Jag hör sällan någonting annat. Vi i Landspartiet Svenska Samer menar, att det här är fel. Det här är en kränkning av våra internationellt erkända urfolksrättigheter och folkrätten. Exploateringarna hotar inte enbart en (1) samisk näring; utan en hel kultur, för ett helt folk. Det hotar alla våra näringar, alla delarna av vår kultur, våra livsföringar, vår hälsa, matförsörjning och kommande generationers framtid. Så länge vi låter markexploateringsfrågan enbart kretsa kring ett näringsmässigt perspektiv är vi förlorade. Vi fortsätter vara gisslan till exploatörer som i praktiken ges företräde till samiska marker.

Vi samer tillhör våra samiska marker. De är centrala för hela vår kulrur, oavsett om det är renskötsel, fiske, jakt, gårdsbruk, mat-/örtsamlande, duodji -- eller när en Aajja skär skohö med sina barnbarn. De är avgörande för att föra traditionell kunskap, språk, benämningar i terrängen och berättelser vidare till våra barn. Exploateringarna hotar även vårt gemensamma kulturarv, och vårt immateriella kulhlrarv. När vi samer går i våra förfäders fotspår för vi våra historier, kulrur och våra livsföringar vidare. Våra förfäder finns med oss och är också knutna till våra marker. Det finns en andlig koppling. Men vi har hittills ingen förändrad situation vad gäller exploateringarna, ingen förändring i möjligheten till inflytande i processerna. Idag beviljas långa tunga tillstånd även om alla berör<:la samer inte ens har hörts i processen. Detta har t.ex. skett i fallet Rönnbäck. Man måste även ha helt klart för sig att markexploateringar påverkar vår hälsa - oavsett om det blir en gruva eller ej. Likadant är det med vindkraften. Vi anser att det är dags för Sametinget att ta nya krafttag i den här frågan och uppvakta ansvariga politiker inom riksdag och regering, för att påminna dem om våra folkrättsliga rättigheter och Sametingets mineralpolicy. Det är dags för Sametinget att påminna om att det inte är acceptabelt med fortsatt politisk handlingsförlamning vad gäller Sveriges minerallagstiftning och synen på ALLA oss samer. Det är dags för Sametinget att påminna om de folkrättsliga åtaganden Sverige är förbunden att följa - och att det samiska folket är MER än en näring. Gäjhtoe. Marie Persson Njajta

I i_ ~ ---, l -~-; I I l I Il I i '- l I I I - I I i- I - I I ' I I I L, ' I 1 _ I., I --- I, I, i-j ~ --.- I I 7 I 1- _ j I! L! I!l ' - L. I I I -- I I I I -l. - -- ---.:. - t I l r I T _ 1! I, 1 : I I : I I, ' ' I I,vi : 10v 1e.c11 c9(ff.'tt(j{)( e ) 7Y'f}tt1 t 7'?11 Cf' I l ' ' ' ', '. t.' /i ' I J _/) ild~ _:_1L.J4-? ;s-w~~~ ~ I, / ' )l~ I, I 2(~1: l1~! _ /\j')(j,e,~. i ply_ c(ut:/4-e-l/-: ciclz, fz1l,,_,.,:e_~ (? ('.S,1//A i&(.?vv-zi_,t I 1 avi_ /--:;:e!j. M 7. --7{:' I _I,,,, C- l.., ' ' -! - L, I i ' I ~.D tllb~~, ~c~-~~ _l ' I i ' ' I ' I I I. ' I - I I t, 1_ - I I I r I! I i - I - 1 I.. 1 l~olt.- ~op ~~-.LA... ~\;-C ko JJ ( I I I I

:.& :....: V.. ~.. ~,, 1. ~.. :e?1 e?th.. ':)c7 ct.0 2, ~'4_c2vicl1"i1cv;, v'(a,_.. f,"~.,... i.~ ~tdt ccd.j., /:;,,,_,j}q ~ pci //r:tcj -l-c14. 1:", I I_ - I,,, fk1" icaf,1 ::!vv C,JtiP lo, i V t,i,-;=l c/;;yi? 0-Y-tAfY J.,'cJ'«-o, ' ' '.-.~ l"t'f~ '.I - " :. L,4,,;,uff, ; ~ - ~# 1 '1:':..!)i It I ecf /v;;.c,1,~:rr., ~.;.,... ~Yt /1n- ~J..LJI)- U-f{P 'IJ -k. AB 111,ecl u1,i;<e.l10r?/j t ;.., 4vYY'-"\ /::frj e{f

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 Såmediggi Såt11e_digge ~~iediggie Saemlediglde Styrelsens redovisning till plenum i Örnsköldsvik för period 2018-10-01-2019-01-12 Styrelsens sammanträden Datum Ort Kommentar 9-11 okt Giron Styrelsemöte, 158-196 11 okt Giron Överläggningar med ordförandena för nämnder, presidiet, Samefonden, SamS 12 okt Giron Rådslag med företrädare för Sametingets partier 5nov Telefon Styrelsemöte, 197-200 13nov Skajdde/Bredsel Styrelsemöte, 201-205 15nov Skajdde/Bredsel Styrelsemöte, 206-208 28nov Giron Styrelsemöte, 209-210 12-14 dec Giron Styrelsemöte, 211-238 13 dec Giron Budgetberedning med företrädare för Sametingets partier, nämnder, presidiet 10-11 jan Stockholm Arbetsmöte, styrelsen Ordförandebeslut Datum 5nov 29nov Beslut Stefan Mikaelsson representerar Sametinget vid Treasures of Sam i land 2018 den 23-25 november i Murmansk Uppdrag till Per Mikael Utsi att utarbeta förslag till verksamhetsplan Möten med regeringens företrädare Under den redovisade perioden har aktiviteten gentemot regeringen varit låg under regeringsbildningsprocessen som följt efter riksdagsvalet 2018. Vice styrelseordförande har för Sametingets räkning deltagit på kulturdepartementets uppföljningsmöte om Europarådets konventioner till skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk, som genomfördes den 13:e november. Konsultationsordningen Konsultationsordn:ingen, Ku2017/01905/DISK, är fortfarande under beredning. Inga nya uppgifter om ärendets utveckling har framkommit under den redovisade perioden. Sida 1 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 Kulturdepartementet har tidigare varit tydlig med de utmaningar som visat sig i beredningen av ärenden. Sametingets styrelse haft möjlighet att tydliggöra och lägga fram Sametingets syn på förslagets innehåll och föra fram budskapet om hur viktigt det är för Sametinget och för det samiska perspektivet att uppnå ett bra slutresultat. -Såmcdiggi Sämcdiggc Såmicdiggic Saenuedigkic OECD-möte, Paris 4-6 november Styrelseordförande närvarade. Rapporten antogs. 5-6 november - Workshop-Urfolksområden och utveckling, Paris Mötet böijade med introduktion och presentation av deltagare: Chris McDonald, Joaquim Oliveira Martins. Enrique Garcilazo OECD. Måndag 5/11 diskuterades bakgrund och hur man planerar mötessessionerna framåt. Vi hade en grundlig genomgång av OECD rapporten, och dryftade hur urfolk och regional utveckling kan förenas på bästa sätt. Tisdagen hölls mötet där OECD rapporten lades fram. Sametingets styrelseordförande höll ett inlägg om hur svenska Sametinget tänker jobba med rapporten och processen framöver (se bilaga 1). Koordineringsmöte tisdag 13 november, CBD - COP14 Deltagare: Per Olof Nutti (sammankallande), Matilda Månsson, Tuomas Aslat Juuso, Inga Saara-Arttijeff, Sten Olav Hetta, Åsa Larsson Blind. CBD Konferens Sharm El Sheikh 2018-11-19 --25 Partsmötet öppnades formellt av Egyptens president Abd al-fattah al-sisi. Hans närvaro har gett CBD processen politisk dignitet och förankring. Egyptens miljöminister leder COP konventionens arbete och protokoll. 1) Det togs två viktiga beslut angående urfolk och lokala samhällen: Säkra villkoren för sociala och miljömässiga finansieringsmekanismer för biologiskt mångfald Collective actions - att få urfolkens och lokala samhällens stöd för att säkra och främja biologiskt mångfald. Agenda punkt 9 om resursmobilisering var särskilt värt att lyfta fram för förhandlingarna. Dessa två beslut ligger under samma agendapunkt som resursmobilisering; därför kom de lite i skymundan i Parties inlägg i frågan. Samtliga aktörer från urfolk och lokala samhällen, och civilsamhället som yttrade sig, underströk betydelsen av dessa två beslut och att det är mycket viktigt att man vid finansiering av biologisk mångfald vid genomförande av Sida2 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisrung 2019-01-28 konventionen, tillämpar säkerhetskriterier, så att inte urfolk och lokala samhällen som förvaltar mångfalden påverkas negativt av insatserna. Beslutet innehåller ett annex, som ger vägledrung om vad man ska tänka på för att säkerställa detta. Man framhöll också vikten av att urfolk och lokala samhällens bidrag till att bevara och Såmediggi Såmedigge Sämicdiggie Saen'liedigkie hållbart nyttja biologisk mångfald kan rapporteras som värdefulla bidrag till Konventionen, och den vägledrung som ges i detta beslut. Närvaro på IPCC Side-Events IPCC informerade om konsekvenser av klimatförändringar och mångfald. EU:s koordineringsmöte hela förmiddagen. Närvaro vid EU:s speaking point. Svenska och finska sametingen föreslog vissa ändringar. EU:s koordineringsmöte 20 november Styrelseordförande närvarade. Arbete med Item 19 texten. När den var färdigställd föreslog ordföranden att man inte tillgängliggör ursprungstexten. Men originalförslaget skulle skickas till CRP och det hölls inlägg angående detta. Förslaget godkändes. Agendapunkt 13 om förbättrad integrering av Artikel 8G) om traditionell kunskap och urfolk och lokala samhällens fulla och effektiva deltagande i konventionens protokoll. Förslaget om bättre integrering av Art 8G) i konventionens arbete, handlar om processen för att avsluta pågående arbetsprogram för 8j, och påbörja en ny etapp, med aktualiserade frågor, och med strukturer anpassade för fullt och effektivt deltagande av urfolk och lokala samhällen under Post2020. Eftersom texten i praktiken var klar från SBI 2, uppmanade ordföranden till en snabb process till ett CRP, som nu väntar på att behandlas i WG 2. EU hade ett bilateralt möte med International Indigenous Forum on Biodiversity (IIFB) redan den andra dagen av förhandlingarna, eftersom IIFB önskade diskutera just denna punkt med EU före den kom upp på agendan. Framförallt ville man lyfta frågan om en möjlig ATHEG, som föreslagits av EU i Submission 047 från i juli. Mötet var givande för såväl EU som IIFB, och ledde till att IIFB - liksom EU - började se detaljerna i processen framåt mer strukturerat. I sitt inlägg under Item 13 fokuserade IIFB därmed på att koppla planen för integration av WG 8 G) tydligare med processen i Post2020. IIFB underströk särskilt vikten av att i första hand fokusera på innehållet i det framtida arbetet med traditionell kunskap under Post2020 ramverket, och säkerställa att det är med i beslutet på COP15. Arbetet med att ta fram ett institutionellt ramverk kan sedan arbetas fram under en ytterligare WG 8 G), kompletterat med den föreslagna ATHEG, att hållas år 2021 när Post2020-agendan är igång. Särskilt viktiga punkter i förhandlingarna: Sida3 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 IIFB anser det som viktigt att förtydliga terminologin angående "indigenous and local knowledge", som inte återfinns i ordlistorna, men som används som motsvarighet till traditionell kunskap i CBD och 8j. Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie Japan, Kanada, Guatemala, Bolivia, Costa Rica, Mexiko och EU stödjer IIFB-statement, och item19 CRP. EU-möte och urfolksmöte IPLC, 21 november Styrelseordförande närvarade. Den samiska gruppen ha~e ett eget gemensamt möte med information från Samerådet och sametingen om deltagande i Vision 2020, FPIC och om hänvisningar till FN urfolksdeklaration i texten. Biodiverisity law and governance day, 2018-11-23, Cop 14 Sharm El Sheikl1 Nature and Culture summit i Ras Muhammed, 22 november Styrelseordförande närvarade. Besök hos egyptiska urfolket beduinerna. Nästan hela LCIP- gruppen deltog. Sametingets side event, 23 november Styrelseordförande och folkrättsjurist Matilda Månsson höll en presentation (side event) om hur man kan använda moderna verktyg i traditionell kunskap. Agendapunkt 13 om förbättrad integrering av Artikel 80) om traditionell kunskap och urfolk och lokala samhällens fulla och effektiva deltagande i konventionen dess protokoll EU hade ett bilateralt möte med International Indigenous Forum on Biodiversity (IIFB) redan den andra dagen av förhandlingarna, eftersom. IIFB önskade diskutera just denna punkt med EU före den kom upp på agendan. Framförallt ville man lyfta frågan om en möjlig ATHEG, som föreslagits av EU i Submission 047 från i juli. Mötet var givande för såväl EU som IIFB, och ledde till att IIFB - liksom EU - böijade se detaljerna i processen framåt mer strukturerat. I sitt inlägg under Item 13 fokuserade IIFB därmed på att koppla planen för integration av WG 8 G) tydligare med processen i Post2020. IIFB underströk särskilt vikten av att i första hand fokusera på innehållet i det framtida arbetet med traditionell kunskap under Post2020 ramverket, och säkerställa att det är med i beslutet på COPlS. 9. Det handlar om frivilliga riktlinjer för repatriering av traditionell kunskap, en ordlista för begrepp som används under 80), samt ämne för dialog på nästa WG 80), som planeras att vara om IPLC och dess bidrag till Post2020. Dessa tre står nu i tur för att behandlas i WG 2. Sida4 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 Nordiskt råds ministermöte i Oslo, 26-27 november Närvarande: SPR president Per Olof Nutti, vice President Aili Keskitalo, vice President Tiina Sanila Aikio, kommunalminister Monica Maeland, svenska Såmediggi Satnedigge Såmicdiggie Saemiedigkie kultnrdepartementets statssekreterare Per Olsson Fridh, Finland ambassadör i Norge Mikael Antell Frågor på ministermötet: 1) Gollegiella-priset 2018: man enades om att ändra i texten: samegiella till samegielat (det samiska språket- de samiska språken). 2) FN:s språkår för urfolk 2019: ministrarna och presidenterna stödjer målen för språkåret, och vill verka för att sarniskan ska användas mera i vardagen. Sametingen och regeringarna vill verka för att synliggöra språkåret tillsanunans med UNESCO. 3) Sami giellagåldu: Ministrarna och presidenterna ber det nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor, NÄS, om rådgivning angående hur den framtidiga organiseringen av giellagaldu kan genomföras utifrån arbetsgruppens utredning. 4) Projektet skola och förskola över gränserna: Ministrarna och presidenterna ser positivt på projektet. 5) Sannings- och försoningsprocessen: Ministrarna och presidenterna tar till sig informationen. Conference of the parties COP 24 Katowice Styrelseordförande närvarade. Närvaro på urfolksgruppens möte 3 december. Information från de som deltog vid mötet i Bolivia. Även genomgång/referat från mötet i Bonn. Positionerna har ändrats sedan dess. Staterna som var mest motvilliga, t.ex Kina och Brasilien har gett efter på vissa punkter. Man har enats om att antal ledamöter i FWGgruppen ska vara 7+7, sju urfolksrepresentanter och sju från staterna. Man diskuterade om urfolken ska dela sina platser i gruppen med LC-representanter (local conununities). Möte med svenska miljöministern Karolina Skoog. Vi diskuterade rovdjurssituationen i Sverige med särskilt fokus på Sametingets yttrande om art- och habitatdirektivet. Vi bad om ett möte med henne och departementet längre fram. Möte i den samiska gruppen om planer och strategier inför departementsmöten. Diskussion också om att man vill fortsätta med den positiva avsikt som finns i SBSTTA 48 ursprungstext, men som inte bifölls. Resultat av Cochabamba förmötet är att staterna har kommit bättre tillmötes, och kommunikationen inom IPLC i samband med INFCCC har förbättrats. Sida5 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 Uppföljningsmöte den 4:e december med svenska delegationen och miljöminister Karolina Skoog. Urfolksgruppens morgonmöte 4 december samt Caucus. Sämcdiggi Sruncdigge Sämicdiggic Saemiediglde IIPFCC Möte, 4:e december Draft decision -/CP.24 Local Communities and Indigenous Peoples Platform. Utdraget möte om texten till operativa para 3-18, och om representation i FWGgruppen. Avbrott i processen när Kinas textdel i para 19 och preamblen skulle förhandlas angående staternas oberoende och regioners självbestämmande Förhandlingarna försattes i ett känsligt läge eftersom några parter inte godkände texten. Fyra meningar tillades under dagen. Möte i Arctic-gruppen den 5:e december, samt möte i IIPFCC-gruppen. Uppföljning och återkoppling till LCIP- förhandlingarna. Förnya uppgifterna. Mediagrupp. Focal point. Klimatstrategi Sametinget har uppdragit till kansliet att tillsammans med ansvariga i näringsnämnden och rennäringsnämnden att utforma en klimatstrategi i vilken konkreta åtgärder och insatser redovisas hur rennäringen och samiska näringar ska kunna hantera konsekvenserna av klimatförändringar på kort och lång sikt. Ett utkast till klimatstrategi är under utformning och kommer att behandlas av Sametingets styrelse i januari 2019. Sanningskommissionen Sametinget i Sverige har under åren 2016-2018 sammanfört representanter från samiska organisationer och sametingspartier för att diskutera, analysera och beskriva behoven och förväntningarna inför en eventuell framtida sanningskommission. Sametinget har genomfört ett seminarium med experter och tagit del av internationella erfarenheter på området, samt låtit göra en egen SWOT-analys. Sametinget och samiska organisationer ser ett stort behov av en oberoende sanningskommission med uppgift att sammanställa och beskriva övergrepp och oförrätter mot samer och samers mänskliga rättigheter, beskriva vilka konsekvenser assimileringspolitiken inneburit för det samiska folket samt ge rekommendationer och förslag på åtgärder så att arbetet får konsekvenser i Sveriges samepolitik. Erkännande och försoning handlar inte bara om förhållandet mellan det samiska folket och den svenska Sida 6 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 staten, utan även om relationerna mellan olika samiska grupper. Samiska lokalsamhällen har olika erfarenheter av assimileringspolitiken och dess konsekvenser. Sämediggi Satncdigge Saffiicdiggic Saemiedigkie Det senaste samrådet med representanter från samiska organisationer och sametingspartier som genomfördes den 13 december diskuterades och överenskoms att en referensgrupp, underställd styrelsen, på sex ledamöter, tre från oppositionen samt tre från samiska organisationer ska tillsättas. Man var även överens om att ett förslag till hemställan skulle utformas av styrelsen utifrån riktlinjer man bestämt under samrådet, och att styrelsen ska samråda med referensgruppen angående utformningen av hemställan innan den skickas till regeringen. Ärendet kommer att behandlas vidare av Samtingets styrelse i januari 2019. Kartläggning av rasism mot Samer i Sverige Regeringen har tagit ett samlat grepp om arbetet mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet med en nationell handlingsplan. Planen är en grund och inriktning för arbetet inom fem strategiska områden som regeringen har identifierat med hjälp av internationella organ, samt civila och statliga aktörer. Sametinget har deltagit i möten kring denna plans tillkomst samt efreråt. Sametinget har uttryckt en önskan om att det arbete som ska genomföras gällande samiska frågor inte ska ligga på en annan myndighet, utan att det är Sametinget som har kompetensen inom detta område samt kan prioritera inriktning och utforma det exakta arbetet för genomförandet. Sametinget har fått ett uppdrag samt medel för att genomföra den av regeringen beslutade handlingsplanens del gällande hatbrott och fördomar mot samer. Kartläggningen har genomförts och redovisning har inlämnats till Kulturdepartementet den 28 september 2018. Den 4 oktober genomfördes ett dialogseminarium i Staare med titeln "Dialogsemiarium: Kartläggning av rasism mot samer i Sverige". Seminariet kommer ligga till grund för en åtgärdsplan med förslag på insatser som kan vidtas för att minska rasismen som samer möter i Sverige idag. Vice styrelseordförande deltog och höll ett anförande (se bilaga 2). Styrelseledamot med ansvar för hälsa deltog också. Sami Giellagaldu De tre Sametingen i Norden bedriver ett gemensamt projekt för att omorganisera språksamarbetet, kallat Giellagaldu-projektet. Giellagaldu är organisatoriskt underlagt Samiskt Parlamentariskt Råd. Det finska Sametinget har huvudansvaret för arbetet. Giellagaldu är ett kunskaps- och expertorgan som ger stöd och rådgivning i samiska. Det innebär till exempel råd om hur man skriver ord och termer på samiska. Utöver terminologifrågor och språknormering, arbetar man också med språkvård. Giellagaldu ska Sida 7 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Sti vr a/styrelsen Redovisning 2019-01-28 bedriva informationsverksamhet om samiska språk och språkfrågor, och meddela och informera om språkärenden som handläggs. Projektet avslutades under våren 2018. Regeringen beviljade ett extra anslag på 1 Såmediggi Såmedjgge Såmicdiggic Saemiedigkic miljon kronor för att kunna fortsätta Giellagaldus verksamhet under hela 2018. Samtidigt fortsätter Sametingets arbete med att hitta en lösning för att Giellagaldu ska bli en varaktig verksamhet. God ortnamnssed Sametinget anger i språkpolitiska handlingsprogrammet som insats bl.a. att granskning och godkännande av samiska ortnamn ska överföras till Sametinget. Regeringen har beslutat att Sametinget, jämte Institutet för Språk- och folkminnen (ISOF), från och med 1:a oktober 2018 har ansvar att yttra sig om i ärenden om fastställande av samiska ortnamn och samiska personnamn. Samråd med ISOF har genomförts och planeras framöver i och med det nya ansvarsområdet. Anpassningar i verksamheten har gjorts för att resurser kan avsättas för detta ansvarsområde. Samrådsmöte angående framtida språkcentrum på nord- och lulesamiskt område med samebyar, sameföreningar, organisationer och partier. Sametinget arrangerade den 20-21 november ett samrådsmöte angående framtida språkcentrum på nord- och lulesamiskt område med syftet att inhämta synpunkter och föra en dialog med företrädare för samerna angående samiska språkanvändarnas behov. Vice styrelseordförande tillika ordförande i språknämnden öppnade mötet (se bilaga 3) och avslutade med sammandrag av slutsatser. Flera ledamöter från språknämnden deltog också. Samrådet bestod av presentationer av Sametingets verksamhet, grupparbeten, presentationer av språkcentrums arbeten i Norge, med mera. Samrådet genomförs som en del av regeringens uppdrag åt Sametinget att utreda formerna för hur Samiskt språkcentrums verksamhet kan utvecklas för att främja fler samiska varieteter. I uppdraget ingår att göra kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser av myndighetens förslag, inklusive personella konsekvenser. Sametinget ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 29 mars 2019. Sida8 av 18

SÅMEDIGGJJSAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 2019 Internationellt år för urfolksspråk UNESCO har beslutat att 2019 är det internationella året för urfolksspråk Samiskt Parlamentariskt Råd koordinerar Sapmis insatser inom språkåret. Sametinget har sarnediggi Såmedigge Sämicdiggie Saemied;gkie tagit fram förslag till verksamheter under året för Sametinget och regeringen att genomföra. Planeringen är igång för urfolksspråkåret. Öppningen på svensk sida genomförs den 7:e februari 2019 i Jokkmokk i samband med Sametingets språkserninariurn "Mija giella". Samiskt förskoleprojekt "Sami manat o d:d:a searvelanj ain" Samiskt Parlamentariskt Råd har beslutat att Sametingen ska genomföra ett förskoleprojekt. Sametinget i Norge planerar projektet och dess mål är att samisk filosofi ska utgöra underlaget för innehållet i samiska förskolor där samiska värden som naturfilosofi, språk, kultur, ledarskap och traditionell kunskap är bärande element i det pedagogiska arbetet. Sametingen i Finland och Sverige samt Sameskolstyrelsen är inbjudna att bli delägare i projektet. Sametinget förbereder tillsanunans med Sameskolstyrelsen att gå in i projektet. Etablering av utbildningsnärnnd Styrelsen genom utbildningsansvarige arbetar med ett förslag till plenum att etablera en utbildningsnärnnd. Förslaget har diskuterats med Sameskolstyrelsen bl.a. på dialogrnöten. Samråd med Sameskolstyrelsen har genomförts. Förslaget innebär kortfattat att Sametinget etablerar en utbildningsnärnnd och att ledamöterna i nämnden är desanuna som ledamöterna i nämnden för Sameskolstyrelsen. Det ger Sametinget och Sameskolstyrelsen möjlighet att arbeta med utbildningspolitik sanunanhållet och koordinerat mellan myndigheterna. Arbetet med förslaget fortsätter under 2019. Rovdjur Rennäringsansvarige har deltagit på följ ande aktiviteter: Informationsmöten har hållits i regionerna med utbildningsinsatser om webbaserade förvaltningsverktyget. På mötena har Sametinget, Länsstyrelsen och SLU medverkat. Sametinget har träffat Länsstyrelsens naturvårdsdirektörer och Naturvårdsverket. På mötet diskuterades hur förvaltningsverktyget ska inarbetas i rovdjursförvaltningen på Länsstyrelsen och förebyggande skyddsjakt på järv. En överenskornrnelse har gjorts där underlaget i förvaltningsverktyget och rovdjursinventeringen ska vara vägledande i arbetet med toleransnivåer. Sida 9 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 Möte med SSRs rovdjursgrupp. Sametinget har deltagit på inventeringsmöte i Trondheim där utvärdering om kvalitetssäkring av dokumentation av järv och loinventeringar presenterades, innovationsprojekt och information om forskningsprojekt om DNA data i inventering. Såmcdiggi Samcdiggc Såmicdiggie Saemiedigkic Sametinget har anställt en projektmedarbetare för att arbeta med rovdjurstrategin. Möte med björngruppen där arbetet fortskrider. Sametinget har begärt ut data angående inventering och skyddsjagade björnar samt ställt förfrågan till SLU angående analysering av data. Möte med NINA, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen för att diskutera ett forskningsförslag från norsk sida om bjömpredationsstudie i en fjällsameby. Möte med Naturskyddsföreningen om deltagande i seminarium. Samhällsplanering Rennäringsansvarige har deltagit på möte med SGU, Statens gruvnäringsråd, syftet är att ingå i rådet för att sprida kunskap om Sametingets arbete gällande samhällsplanering samt tidigt få information om nyheter inom Gruvnäringen. Renbruksplan har haft konferens i Arvidsjaur. Vindkraft Rennäringsansvarige deltog på svensk vindenergis vindkonferens 2018, i rundabordssamtal där vindkraftens möjligheter och utmaningar diskuterades. Jämställdhet Järnställdhetskonferens för renskötande kvinnor har genomförts den 6-7 oktober i Umeå, 80 kvinnor deltog. Rennäringsansvarige deltog. På konferensen berättade tre kvinnor inom renskötseln om möjligheter och utmaningar som kvinna i renskötseln. Grupparbeten och erfarenhetsutbyte visar att det är stora skillnader att vara kvinna inom renskötsel inom olika regionala områden. Praktiska hjälpmedel och hantering av olika situationer diskuterades och behovet för kvinnor att träffas och prata renskötsel från olika områden var stort och fler arenor att träffas efterfrågades. Sida 10 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 EU-programmen Arbetet med nya programperioden har påbörjats och avsikten är att etablera ett samiskt program, alternativt att samiska näringar blir ett eget fokusornråde, vilket kau vara lättare att genomföra gentemot samtliga fonder. Sämedlggi Såmcdigge Såroicdlggie Saemiediglåe Sametingets mål att regeringen ska tilldela medel för egen nationell medfinansiering har arbetats med under lång tid och över blockgränser. Det finns en positiv syn hos regeringen, men det är av vikt att Sametinget driver på i frågan. Ett eget samiskt program lyfter samiska näringars möjlighet att söka stöd via EU-fonderna även om projekten är relativt små. En avgörande punkt är om det samiska programmet får tillgång till samtliga fonder eller blir endast en del av landsbygdsprogrammet. Det krävs en genomarbetad plan om det ska avse samtliga program vilket ställer höga krav på Sametingets organisation. En naturlig åtgärd vore ett EU-kontor för samiska näringar under Sametinget. En placering i nära förvaltande myndighet, Tillväxtverket, är fördelaktigt. En placering i Bryssel kan ge andra fördelar som bör beaktas. En utredning om och hur Sametinget skulle dra nytta av ett EU-kontor bör genomföras innan nästa programperiod startar. En sådan åtgärd borde finansieras genom ansökan hos EUkommissionen eller genom regeringen. Ett mindre föredraget alternativ är att Sametinget utreder det inom kansliet inom gällande budgetramar. Frågorna har lyfts till Näringsdepartementet vid två tillfällen och fortsatt dialog med Närings departementet är en förutsättning då det är departementet som förhandlar med kommissionen. Den utdragna processen att utse en regering har inneburit att arbetet gentemot regeringskansliet i denna fråga stått stilla. Duodji Sametinget har beslutat att ingå samarbete med Samerådet med inriktning på att stärka och utveckla skyddet för bl.a. duodji. Arbetet kommer beröra flera nämnders verksamhetsområden. Sametinget ser över hur slöjden kan stärkas ytterligare, tex. genom utökade stöd. Den planerade näringslivskonferensen kan bidra med kunskap. Näringspolitiska handlingsprogrammet Näringspolitiska handlingsprogrammet har högt satta mål för utveckling av samiska näringar och ska enligt arbetsordningen uppdateras med jämna mellanrum. Ett av de Sida 11 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 viktigaste målen för Näringsnämnden är att arbeta med sametingets näringspolitik. Näringsnämndens handlingsprogram hanterar politiska frågor som även berör andra nämnder varför dialog mellan nämnderna är viktig. I arbetet med bl. a. nationalparksbildande kan konstateras vikten av att samiska näringar, och då särskilt areella näringar, definieras. Vikten av en fungerande statistikförande myndighet, Sametinget, kan även konstateras och måste prioriteras med tanke på definitionen av samiska näringar men också för att synliggöra duodji. S:imcdiggi S:irnediggc S:imiediggie Saemiedigkie Regionalkommitten Näringsnämnden har fortsatt för avsikt att etablera en kontakt med Norrbottens ledamot i regionalkommitten, ett rådgivande organ som företräder regioner och kommuner. (EU:s politiska organ) Målet är att utveckla samiskt näringsliv i dialog med EU. Mediefrågor Vid januarimötet med Parlamentariska public service-kommitten framförde Sametinget sin åsikt. Sametinget representerades av mediepolitikansvarig och kanslipersonal. Sametinget förklarade dess roll som ett parlament och en myndighet. I skrivelsen framför Sametinget sin syn på hur public service-ansvaret måste utformas för att överensstämma med minoritetslagen, språklagen och övriga åtaganden Sverige förbundit sig till.därefter har särskilda möten hållits med SVT inför remissyttrandet om den nya tillståndsperioden som föreslås vara i 10 år. W alt Disney Group har haft möten med sametingen. Svenska, norska och finska sametingen har utsett en förhandlingsgrupp med mandat att teckna avtal som, när de blir offentliga, också redovisas i respektive sameting i de delar där företagssekretess inte råder. Samiska hälso- sociala- äldre- och idrottsfrågor Styrelseledamot med särskilt ansvar för område hälsa, deltar för Sametingets räkning i Kunskapsnätverket för samisk hälsa. Projektet Kunskapsnätverk för samisk hälsa finansieras av Socialdepartementet och syftar till att öka tillgången på språk- och kulturanpassade vårdtjänster. Under projekttiden (2017-2019) ska kunskapsnätverket: 1) Etablera samisk hälsa på agendan genom utbildningsinsatser för politiker och anställda inom region och landsting - workshops, seminarier och e-utbildning. Sida 12 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 2) Mobilisera och utveckla samisk kompetens genom att inrätta samiska personalnätverk. 3) Formulera en gemensam strategi för samisk hälsa som ökar tillgången på kultur- och språkanpassade tjänster. Såmedlggi Saqlediggc Sämiediggic Saemiedigkie 4) Föreslå hur mbetetmed samisk hälsa ska se ut i framtiden. Hur ska Kunskapsnätverket organiseras efter projektiden och vilken roll ska det ha. Hur kan ett framtida centrum för samisk hälsa utformas. Prioriterade vårdområden för hela projektet är primärvård, vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri och geriatrik. Under projekttiden har nätverket fokuserat på att uppmärksatnma området samisk hälsa bland politiker, tjänstemän och övrig personal och visa på förbättringsornråden. Kunskapsnätverket arbetar med: kompetensnätverk i respektive region med syfte att tillvarata befintlig samisk kompetens bland vårdpersonal utbi!drungsinsatser om samisk hälsa och kulturförståelse till ledningsgrupper och vårdpersonal regionala arbetsgrupper för implementering av mbetet kopplat till överenskommelse om att Samverka och handla för psykisk hälsa i Sapmi framtagande av E-utbildning för ökad samisk kulturkompetens samiska översättmngm av vårdfraser (nord, syd, lule- och umesamiska) dialogmöten med samiska målgruppen samt genomförd webbenkät samverkan Sanks, Sametinget, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen MHFA-utbildning med samisk kulturkompetens (Första hjälpen till psykisk hälsa) framtagande av regionsgemensam strategisk plan för samisk hälsa pilotprojekt inom respektive region: o öka samisk kompetens och tillgänglighet på ungdomsmottagmng - Region Västerbotten o Minoritetsdiplomering med samisk inriktning-region Jämtland Härjedalen o Internetbaserad KBT-behandling med samisk inriktning - Region Dalarna o Samisk hälsa - att kunna välja personal med samisk kulturkompetens i vårdmöten, samt ingång i appen Ung i Norr med möjlighet till samisk kulturkompetens - Region Norrbotten Kunskapsnätverket består idag av en samordnande huvudkoordinator, samt av regionala koordinatorer. Nätverkets insatser sker i nära samverkan mellan koordinatorerna. För att säkra riktning, relevans och delaktighet har Nätverket en styrgrupp och en politisk referensgrupp med representanter från respektive region, Sametinget och de samiska organisationerna. Kunskapsnätverket för samisk hälsa omfattat Region norrbotten, Västerbottens läns landsting, Region Jämtland Härjedalen och Landstinget Dalmna. Sida 13 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Skogssamiska frågor 2019-01-28 Sametinget har tidigare uttalat sitt stöd för Skogssamerättsutredningen med delutredningen Muonio sameby. Sametinget har antagit en motion om återställande av bruten rätt för Muonio sameby, att återställa rätten som skogssameby. Arbetet med denna fråga fortsätter., n,, ~ i& :: '##,.,,,,, ~ ~ -Såmediggi Såmedigge Såmicdiggie Saemiedigkie Kulturansvarig Pågående arbete med uppdrag att färdigställa förslag arbetsordning för kommitten samiska nationalsymboler samt genomgång av PWC rapport angående placeringsort parlamentsbyggnad. Genomförande av Oddaaigasas Samipolitihka - Modern Samepolitik Sametingets plenum beslutade den 21-25 maj 2018 ( 33) att ge styrelsen uppdrag att genomföra utredningen Modern Samepolitik. Styrelseledamöter Lars Miguel Utsi (sammankallande), Britt Sparrock och Jan Rannerud arbetar med Modern Samepolitik. Utredningen ska genom folkmöten och enkätundersökningar samla in information om vilka behov enskilda samer från alla delar av det svenska Sapmi (samiska samhället) har i sin vardag. Tidigare ej uppmärksammade behov eller utmaningar ska belysas och kunskapen om redan kända behov och utmaningar fördjupas och konkretiseras. Det är viktigt att en bredd av Sametingets partier involveras i detta arbete för att vi ska nå ut till en så stor del av det samiska samhället som möjligt. Ett utkast för genomförandet har tagits fram med förslag till aktiviteter, tidsplan och budget. Ett processmöte ska genomföras den 21 januari tillsammans med representanter för alla partier i Sametinget. Syftet med mötet är att diskutera hur vi ska utforma arbetet så att vi får en god uppslutning från hela det samiska samhället på folkmötena som ska genomföras inom detta projekt. Sida 14 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisnmg 2019-01-28 Ansvarsområde miljö, klimat, internationella frågor, sannings- och försoningskommission, styrelseordförande Per Olof Nutti Datum Ort Kommentar Såmediggi Såtnedigge Sämicdiggic Saemiedi kic Bilaga 11 okt 16-18 okt 22-24 okt 28 okt-1 nov Stockhohn Stockhohn Giron Uslu Möte med landshövdingarna Samrådsmöte om rovdjur Kansliet Möte med Nordiskt råd och Välfärdsutskottet. 4-7nov Paris OECD möte 1, 4 18-25nov Sharrn-El-Sheik COP14CBD 26nov Uslu Nordiska rådets ministermöte/ möte med 27nov Uslu Disney samt SPR möte SPR styrelsemöte 29nov Giron Ordförandeberednmg/arbetsmöte 2-6 dec Katowice COP24 11 dec Giron Möte med Riksrevisionen 13 dec Giron Möte om sannmgskornmissionen, partierna, 17-21 dec Garesavvon organisationer Beredning 8jan Giron Ordförandeberednmg lojan Stockhohn Lunchmöte med 5:an landshövdingen Ansvarsområde språk och utbildning, vice styrelseordförande Lars Miguel Utsi Datum Ort Kommentar 4okt Staare Dialogserniarium: Kartläggning av rasism mot samer i Sverige 5-9 okt Sarnmanställnmg av styrelsens rapport till plenum i Bredsel utifrån de redovisningar som styrelsens ledamöter lämnat för perioden 2018-04-21-09-30. 8 okt Jåhkkåmåhkke Dialogmöte med Sameskolstyrelsen 15 okt Via telefon Möte med Amnesty Umeå 17-18 okt Stockhohn Möte, ortnamnsrådet 240kt Via länk Möte med utredningen "Effektiva och ändamålsenliga tolktjänster (U2017:09) 6-7nov Skajdde Sametingets kulturkonferens 12-16 nov Skajdde Plenum 13nov Stockhohn Kulturdepartementets uppföljningsmöte om Europarådets konventioner till skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk 20-21 nov J åhkkåmåhkke Samrådsmöte med Sametinget angående framtida språkcentrum på nord- och lulesarniskt område Bilaga 2 3 Sida 15 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivr a/styrelsen Redovisning 2019-01-28 1 dec 3 dec 4 dec 4 dec 5-6 dec 11 dec 13 dec Li:ksjuo Via telefon Karasjohka Karasjohka Stockholm Giron Giron Release av umesamisk-svensk ordbok Möte med Kaisa Raitio och Rasmus Kl0cker Larsen om Modern Samepolitik Möte med norska och finska Sametingen om projektet Gränsöverskridande skolsamarbete Möte med norska Sametingets president Aili Keskitalo om urfolksspråkåret 2019 och ume- och pitesamiska frågor Språknärnndsmöte Möte med Muonio sameby Samrådsmöte med det samiska samhället om sanningskommission Såmecliggi Såmedigge Såmicdiggic Saemiediglåc Ansvarsområde näring, EU-frågor och mediepolitik, styrelseledamot Jan Rannerud Datum Ort Kommentar 16 okt Stockholm Näringsnämnden 17 okt Stockholm Näringsdepartementet 22-23 okt Åmliden Region Västerbotten KKN 29 okt Giron MöteSVT 31 okt Julevu Samtal på residenset, Landshövdingen 3-4 dec Staare Näringsnämnden 3 dec Telefon Walt Disney Group 5 dec Telefon W alt Disney Group 6 dec Skype W alt Disney Group 15 dec Telefon W alt Disney Group Bilaga Ansvarsområde Rennäring, styrelseledamot Marita Stinnerbom Datum Ort Kommentar 3-4 okt Arvidsjaur Renbruksplanskonferens 6-7 okt Umeå Jämställdshetskonferens 8 okt Jokkmokk Utbildning, info om förvaltningsverktyget 11 okt Stockholm Möte med SGU gruvnäringsråd 11 okt Stockholm Möte med NV och LST naturvårdsdirektörer angående förvaltningsverktyget 12 okt Kiruna Möte med politiska ledningsgruppen 15 okt Umeå Möte med Björngruppen Bilaga Sida 16 av18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 16-17 okt Umeå 18 okt Umeå 19 okt Umeå 240kt Stockholm 6nov Östersund 12-16 nav Bredsel 22nov Telefon 23nov Jokkmokk 3 dec Östersund 4-5 dec Trondheim 6 dec Telefon 11 dec Kiruna 11 dec Kiruna 19 dec Stockholm 20 dec Stockholm Möte med Rovdjursgruppen SSR och RÄF Möte med SSRs Ordförande Möte med NINA björnforskning fjällsameby Vind 2018 konferens Svensk vindenergi Ordförandeberedning Plenum Rennäringsnämnden Seminarie Rovdjur och Markanvändning Möte med Näringschefen om Landsbygdsprogrammet lnventeringsmöte Rennäringsnämnden Möte med Gabna och Leavas samebyar Möte med Muonio sameby Möte med Ruona Burman, Naturskyddsföreningen Möte med SSR och RÄF Sämediggi Sämedigge Såmiediggic Saemiedi kie Ansvarsområde Hälsa, styrelseledamot Britt Sparrock Datum Ort 6-7 akt Umeå 11-16nov Storforsen 27nov Telefon 28nov Telefon 29nov Solna 6 dec Telefon 19 dec Telefon 20 dec Telefon Kommentar Järnställdhetskonferans för renskötarkvinnor Sametingets plenum inkl. styrelsemöten Planeringsmöte - Kunskapsnätverket för samisk hälsa Styrgruppsmöte - Kunskapsnätverket för samisk hälsa Samråd med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen Möte med Monica Harr Sandström (HÄI) Kunskapsnätverkets huvudkoordinator Elin Bergarp och Inga Maria Stoor, Sametingets kansli - information om kunskapsnätverket för samisk hälsa Politisk referensgrupp - Kunskapsnätverket för samisk hälsa Styrgruppsmöte - Kunskapsnätverket för samisk hälsa - arbete med strategiplan Bilaga Sida 17 av 18

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning 2019-01-28 Ansvarsområde kulturfrågor, styrelseledamot Anders Kråik Datum 8 okt 21nov Ort Kiruna Kommentar Kulturmöte Sametinget MötePWC Såmcdiggi Såmcdiggc Såmicdiggic Saemiedi Ide Bilaga Bilagor: 1. Statement on adoption of country case study of Sweden, OECD Working Party on Rural Policy, Per-Olof Nutti, 2018-11-06 2. Anförande vid Dialogseminarium: kartläggniµg av rasism mot samer i Sverige, Lars Miguel Utsi, 2018-10-04 3. Anförande vid Samråd angående framtida språkcentrum på nord- och lulesamiskt område, Lars Miguel Utsi, 2018-11-20 4. Briefing note - Linking Indigenous Communities with Regional Development, 2018-10-05 Sida 18 av18

0ECD 2018 2018-11-06 Statement on adoption of country case study of Sweden at the meeting of the OECD Working Party on Rural Policy Samediggi Samedigge Saemiedigkie Sametinget First of all, I would like to thauk the 0ECD for having us on this meeting and letting us share some of our thoughts on the Linking Jndigenous Communities with Regional Development project and the country case study of Sweden. My name is Per-0lofNutti and I am the President of the Sami Parliament in Sweden. The Sami Parliament has followed and participated in this project from the very beginning at the 2016 meeting ofthe Working Paiiy on Rural Policy, the 2017 launch in Wendek, Quebec, the missions to Sweden and Canada this year, the Policy workshop in Brussels as well as yesterday's workshop. We are happy to now see its outcomes: the global thematic report aud the country case studies. We hope to follow the next steps and continuation ofthe project. The 0ECD is an influential institution deriving its legitimacy from its member states. Its work cuts through many themes and sectors. As such the 0ECD is an importaut actor in strengthening indigenous peoples' voices. Especially in ai eas, such as business a11d economic development, where our rights and needs are usually not addressed. W e all know that historically indigenous peoples have not been allowed to sit at the table to discuss aud influence decisions that concem our future. Step by step this is changing. Indigenous peoples are now represented within various UN procedures such as the work on implementing the Sustainable Development Goals and addressing climate change. The international recognition of indigenous peoples' rights, cultures, traditions and livelihoods is reinforcing aud encouraging changes and improvements at a national leve!. We strongly believe that in a Swedish context, the country case study can further facilitation of such improvements. www.sametinget.se

,, During the OECD mission to Sweden it became clear that there is a common goal and motivation shared by the Sami Parliament, the County Administrative Boards and Regions in strengthening Sami inclusion in regional and rural development efforts. It is our believe that the country case study can help translate this motivation into action. Not the least through its recommendations on improving engagement with Sami society in the context of regional and rural development; about annual dialogues, agreements and duty to consult. We welcome the report on Sweden where Sami perspectives are in the center. Where our right to self-determination and right to development are the points of departure. Where our understanding of economic development and what measures are needed guide the recommendations. For the Sami Parliament, the report and its recommendations are highly valuable. Both as a tool for our own current and future initiatives and actions to create an enabling environment for San1i businesses and livelihoods and build our interna! capacity. But also as a roadmap on what actions are required by the government in order do so. In this regard we find the recommendations on improving data collection and dissemination especially crucial. However, we would also like to stress that for us this report is not just about the recommendations. To us, the constructive dialogues and info1mation exchange that the OECD mission to Sweden facilitated are very valuable. Especially, in terms of establishment of new contacts between the Sami Parliament and representatives from the government, regional agencies, academia and industry. In addition, we also appreciate the opportunities provided through the peer-reviewer mechanism to lmk indigenous communities with indigenous communities and open doors to leam from each other. The report and its recommendations echo issues that the Sami Parliament has already brought to the government's attention but have not yet been adequately resolved. For example, I can mention enhancing the role and activities of the Sami Parliament in statistics collection, the need fora Consultation Act, increased Sami land management, amend EU funding requirements to better match the needs of Sami businesses. With the OECD report reaffirming the need of changes being undertaken we expect the govermnent to take its responsibility and actively implement the recommendations. We invite the government to carry out this work in close paitnership with the Sami Parliament and the Sami people. www.sametinget.se

Through our contacts with the OECD before, <luring and after the mission to Sweden we have gotten an insight in OECD's modus operandi. We would like to take this opportunity to compliment the OECD secretariat involved in the case study of Sweden for its transparency, cultural sensitivity, inclusiveness and responsiveness to our views. We are thankful for the opportunities given by the OECD to provide input on the report. We strongly encourage the OECD to keep up this work and extend the project to include other states and indigenous populations. This, in order to continue the sharing of guiding practices, to keep learning from each other and create links and partnerships between states and indigenous peoples. With this I would like to conc!ude and say we look forward to receive and read the final version of the rep ort and to participate at its launching, hopefully in my homeland Sapmi. Thank you for your attention! www.sametinget.se

2018-10-04, Staare Såmediggi Såmedigge Sämiediggie Saemiedigkie Sametingets vice styrelseordförande Lars Miguel Utsis anförande vid Dialogsemiarium: Kartläggning av rasism mot samer i Sverige Bures, I maj förra året gav regeringen i uppdrag till Sametinget att kartlägga rasismen mot samer i Sverige i dag. Sametinget har i sin tur gett uppdraget till Vaartoe - Centrum för samisk forskning, att genomföra kartläggningen. Den är nu färdig och rapporten har lämnats in till regeringen i förra veckan. Vi samer har länge levt med rasismen mot oss. Vi har, mer eller mindre, vetat om rasismens utbredning - det är nog många av oss som pratat om detta med familjemedlemmar och släktingar, vänner och kollegor och andra, och därigenom fått en aning om hur vitt rasismen mot samer faktiskt är spridd i vårt sarnhälle. Vi har också delvis fått bekräftat genom forsk:nmgen, bla. om samisk hälsa, om rasismen och dess effekter, att den till och med kan kopplas till ökad fysisk ohälsa bland samer. Vi ser media rapportera om hur rasismen tar sig olika uttryck- barn förbjuds prata samiska i skolor, renar plågas och tjuvjagas, hat på debattforum och sociala medier. Vår kunskap och erfarenheter ifrågasätts på systematisk nivå, våra upplevelser av rasismen trivialiseras och den rasism vi faktiskt utstår förminskas eller ignoreras. Vi får också stöd från mternationella granskningsorgan som kritiserar Sverige för att man inte upprätthåller våra rättigheter som urfolk. Senast har Sverige kritiserats utifrån FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, och av Europarådets ministerkommitte. De åtgärder som FN och EU:s ministrar föreslår att Sverige ska genomföra återspeglas också i Sametingets rapport - åtgärder som leder till att effekten av rasismen mot samer minskas. Cujuhus/ Adress Sametinget Box9D 981 22 KIRUNA Telefovdna/Telefon 0980-780 30 {växel) E-postfwebbplats kansli@sametlnget.se www.sametinget.se

Rapporten visar tydligt det som vi känner igen från samtalen hemma, från media och från forskningen. Rasismen gentemot samer är utbredd. Nästa steg för oss påbörjas nu, genom dagens diskussioner. Utifrån rapporten, särskilt dess förslag på åtgärder, och vad som framkommer under dagens seminarium och samtal kommer Sametinget att kräva åtgärder från staten. Det bör bli uppenbart för regeringen, men också landsting, kommuner, organisationer, företag och enskilda personer, att det nu behövs ordentliga insatser för att stävja rasismen. Därför ser jag fram emot bra diskussioner under detta seminarium. Det som kommer ut av dagen kommer vara vil<tigt för Sametingets arbete framöver. Giitu. Lars Miguel Utsi Vice styrelseordförande Sametinget Cujuhus/ Adress Sametinget Box90 981 22 Kl RUNA Telefovdna/Telefon 0980-780 30 (växel) E-post/webbplats kansli@sametinget.se www.sametinget.se

2018-11-20, Johkamohkki Såmecliggi Såmecligge Såmiecliggie SaemiecUgkie Dearvvuodat Lars Miguel Utsi Samedikki raddehallamiin Sami giellaguovddaziid birra Bures buohkat. Mu namma lea Lars Miguel Utsi ja mon lean Ruota Samedikki va.rre stivrasagadoalli. Samedikki stivrras mus lea ovddasvastadus giella- ja oahpahusassiid bajdel. Mon lean maid giellalavdegotti sagadoalli. Samediggi galga bargat ealli sami kultuvrra dihte. Oassi das lea bidjat ulbmiliid ja ladestit sami giellabarggu. Odne mii leat coahkkanan sagastit sami gielaid darbbuid birra, earenomazit jos akta coavddus nannet gielaid dili lea cegget giellaguovddaziid maid julev- ja davvisami guovlluide. Mii leat ovdal gullan Norgga bealde ahte giellaguovddazat leat hui avkkalai'i'at gillii doppe. Ihttin gullat eanet dan birra. Mii oaidnit maid ahte stahta guorahallan giellapolithka birra, nu gohcohuvvon, Nästa Steg, cajeha ahte Samedikki. giellaguovddazis leat buori bohtosat giela buorrin. Mii leat guhka akkastallan ahte giellaguovddazat leat buorit ja dan dihte mii leat sihttan ahte dat doaibma viiddiduvvo Ruota bealde. Go juo stahta iezas guorahallan cajehii ahte dat doaibma bures de lei alki maid akkastallat ahte dan galga viiddidit. Raddehus lea danin dan jagi juolludan ruda Samediggai guorahallat movt nannet giellaguovddaza doaimmaid. Samis galga!eat alki samastit ja servodat galga ladjat saji vai samit alut oldejuvvojit samastit - hehttehusat, jos leazza teknihkalas aggat, servodaga arvvut, heajos skuvlejupmi, ruhtavatni, vailevas servodatdoaimmat, dehe mii nu, eai galgga gavdnot. Samedikkis lea stuora ovddasvastadus das. Samediggi galga geavahitja calmmustahttit sami giela nu bures go sahtta. Samediggi galga maid ovddidit servodaga darbbuid. Dat lea juoga mainna mii bargat vai gielas sadda beaivecielga baiki juohke sajis. Danin mii leat coahkkanan otne deike J ohkarnohkkai, ja danin mon ja oassi Samedikki giellalavdegottis leat dappe. Mii haliidit gullat makkar vuordamusat leat sami servodagas vai sahttit ve! buorebut bargat sami gielaid buorrin das ovddusguvlui. Dainguin saniiguin mon sa.van Samedikki giellalavdegotti bealis buohkaide buriid beivviid dappe. Bohotosat dappil bohtet leat stoura avkin Samedikki ja giellalavdegotti bargui. 1

2018-11-20, Johkamohkki Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Sa,emiecliglåe Giitu. Lars Miguel Utsi V a:rre stivrasagadoalli Samediggi 2

November 5, 2018 - Briefing note - Linking Indigenons Commnnities with Regional Development Pnrpose To provide an update on progress to date, and identify options for next steps on this work. Background 1. The 2016 meeting ofthe OECD Working Party on Rural Policy (RURWP), which is part ofthe Regional Development Policy Committee, included an item for discussion on Indigenous communities and rnral development. This item for discussion was infonned by a paper prepared by the Secretariat on Indigenous commtmities and rnral development, which identified the potential a place-based approach to improving economic development and well-being outcomes for Indigenous peoples. 2. The discussion on this item at the 2016 RURWP meeting was led by representatives ofthe Sami Parliament of Sweden and the Indigenous Peoples Secretariat of the Arctic Council. These Indigenous leaders presented on the challenges and opportunities they face in relation to regional and rural development. At the meeting Australia, Canada, Colombia, New Zealand, Sweden, and the United States gave interventions on lessons and good practices in regards to Indigenous economic development. 3. Drawing on this input and feedback from countries at the meeting, a project proposal was then developed, which was circulated to countries for feedback in November 20 I 6. Sufficient interest was expressed to proceed with fnrther scoping work. 4. In early 2017, a survey was sent to countries on the topics they would like the proposed project to focus on. Snrvey responses were received from Australia, Canada, Colombia, Peru and Sweden. Highlights from the snrvey findings were: Policy drivers for the project: Evidence about what works in regards to Indigenous economic development, better evidence about indigenous economies, and a comparative/shared view across countries; Project outcomes: tailored advice about better economic development policies for Indigenous communities, increased awareness and visibility about Indigenous issues, and a common pool ofknowledge amongst countries; Types af regions to be included: focus on rural areas ( close to cities and remote ), and need to recognise difference with those living on traditional lands; and, Learning from other countries: business growth and investment, access to services, leadership and capacity, and land and resource management. 5. The project was fonnally launched at Wendake, Quebec in September 2017 with participation of officials and Indigenous leaders from Australia, Canada, Colombia, Peru, the United States and Sweden. The launching event included discussion regarding the scope of the work, and expected outputs and outcomes (Attachment!). 6. Voluntary contributions were received from Australia, Canada and Sweden, along with an in-kind contribution from the Enropean Commission (DG MARE), which enahled the project to proceed. 1

'.,. ; Il. Linking Indigenous Communities with Regional Development Project 7. The objective of the project is to develop policy recommendations that improve economic development outcomes for Indigenous peoples by better linking them with regional and rural development efforts. It focuses on four key themes: Trends and statistics - including definitions, population size and distribution, economic development and well-being outcomes, and measures to improve data; Lands and economic development - including land rights, mechanisms for Indigenous peoples to use land and resources for development, and benefit-sharing arrangements; Business and community economic development - including defining Indigenous entrepreneurship, areas of competitive advantage and opportunity, policies to support growth; and, Multi-leve! governance and capacities - including policy coherence, aligning objectives and implementation across levels of government, and empowering Indigenous organisations. 8. The project will deliver two key products: Thematic report- identify lessons and leading practices from across OECD member countries, and a policy checklist to guide future policy development ari.d implementation (delivered by June 2019); and, Country case studies - (Australia, Canada, and Sweden): provide a diagnosis, assessment and recommendations specific to the country (delivered between March and October 2019). 9. A number of other associated products and activities will also be delivered including interna! OECD seminars, blogs, and workshop proceedings. This includes the proceeedings of a workshop on June 5 th in Brussels, hosted by DG MARE with representatives from Denrnark (Greenland), the European Co1mnission, Finland, Norway and Sweden (Attachment 2). Methodology and lessons 10. By early 2018 four draft working papers were prepared which reviewed the existing literature and developed an analytical framework for the study 1. Data and information was then collected through: Long-form surveys sent to the 3 countries that were undertaking country case studies (Australia, Canada and Sweden); Short-form surveys to other countries (member and non-member) that participate on the Regional Development Policy Committee, and have Indigenous populations (survey responses were received from Argentina, Chile, Colombia, Finland, Greenland [Den.mark], Mexico, New Zealand, Peru, the Russian Federation, and the United States); Desktop review of policy documents/ reports, and collection of existing statistical data (primarily focusing on Australia, Canada, Mexico, New Zealand and the United States where dissagregated and up-to-date data is available) Missions to Sweden (February 2018), United Nations Permanent Forum on Indigneous Issues, New York (April 2018), Alaska (April 2018), Canada (May and September 2018), Brussels (June 2018), Australia (July 2018). 11. The data collection and initial engagement has revealed a number ofkey lessons that can guide future work by the OECD on this topic: 1 These papers were circulated for comment to countries in April 2018 and after a process ofinternal peer review will be released as OECD Working Papers by December 2018. 2

Importance of including Indigenous leaders and institutions in the research and analysis - in tenns of expert advice, peer review, reality checks, and legitimacy; Engagement with local Indigenous communities (spending time with them, and engaging in dialogue with them on their own territory); For some countries this is perhaps their most important inclusive growth challenge -the OECD approach of analysis, peer review, and the identification of lessons and good practices has the potential to help make progress in addressing it; Be open to conceptual and methodologica\ dialogue - e.g. kinship relations, custodial relationships with land, traditional knowledge, up to 500 years of asset erosion; and, Data gaps and quality is a key issue where the OECD can potentially play an important role. Next steps and options for future work 12. The key outputs ofthis work will be submitted for approval to the Regional Development Policy Committee and launched progressively in 2019. At this stage, the schedule is to have a launch in Sweden in early 2019, an event at the UN Permanent Forum on Indigenous Issues in May 2019 on the global findings, a launch in Canada in June 2019, anda launch inaustralia in September/October 2019. 13. The Secretariat will further publicise the work by participating in events, conferences, roundtables and meetings, both at the OECD headquarters and internationally. 14. Beyond launching these products there are a number of options to extend this work on Indigenous economic development: Option 1: Policy workshops in countries throughout 2019 on the global findings and holding events to provide opportunities for dialogue between Indigenous leaders, govermnent authorities, and industry on high leve! policy implications and possible ways of implementation. The OECD could produce some short proceeedings from these workshops/ roundtables. Option 2: 2 to 4 countries participate in a 2 nd round of country case studies and peer review. This could commence in the first half of2019, depending upon interest and commitment. Option 3: OECD Secretariat undertakes deeper technical work on agreed topics of interest between countries to identify leading practices and provide recommendations ( e.g. Indigenous business data, measuring and comparing well-being outcomes, public procurement, benefit sharing). For further information and inquiry please contact Chris McDonald: chris.mcdonald@oecd.org and see http://www.oecd.org/ cfe/regi onal-pol i cy/indi genous-communities. htm. 3

Presidiets rapport till Plenum för verksamhet under perioden 180928-190122 Sametingets presidium består av ledamöterna Paulus Kuoljok och Åsa Blind sedan Mona Persson och Daniel Helst lämnat in begäran om entledigande från sitt uppdrag den 16:e mars 2018. De två vakanta platserna i presidiet har ej tillsatts. Under perioden 180928-190122 har möten genomförts enligt nedan: 12:e Oktober. Ordförandemöte med Sametingets styrelse och nämndernas ordföranden, med fokus på prioriteringar inför det kommande budgetarbetet. Representant: Sametingets ordförande, Paulus Kuoljok 14:e December. Budgetberedningsmöte med Sametingets styrelse samt representanter från två oppositionspartier. Representant: Sametingets ordförande, Paulus Kuo/jok Under perioden 180928-190122 har representation genomförts enligt nedan: - Inga representationsuppdrag har utförts under denna period. Paulus Kuoljok, Samedikke åvvdåk 2019-01-22 Bårjås

Sametingets Hälsa - Äldre - ldrottsnämnd, redovisning perioden juni 2018 - december 2018. Rapport 1 Sametingets Hälsa - Äldre - ldrottsnämnd Ordinarie Monica Harr Sandström, ordförande Britt Sparrok, vice ordförande Mariann Lörstrand Agneta Rimpi Anders Axelsson Ersättare Marina Nilsson Ederlöv Per-Hem ik Bergkvist Inger Baer Omrna Elisabeth Önnhall Magnus Lindberg Hälsa-Äldre-Idrottsnämndens sammanträden 2 oktober i Östersund Nämndens första sammanträde där nämnden konstituerades Ordförandeberedningar 19 juni Jokkmokk. Träff med Sametingets kansli, Anja Taube och Inga Maria Stoor för planering av nämndens arbete 30 augusti i Umeå. Träff med Sametingets styrelse inför att påbörja uppdraget at Samrådsmöte 29 november i Stockholm. Samrådsmöte med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen utifrån deras uppdrag i regeringens regleringsbrev för 2018 om samråd med nationella minoriteter och urfolk Övriga möten/konferenser 3 oktober i Östersund. Deltagande i konferens, Urfolk o demens: Jfunlika förutsättningar och villkor

4 oktober i Östersund. Deltagande i Dialogseminarium: Kartläggning av rasism mot samer i Sverige 9-10 oktober i Aijeplog Nu utvecklar vi samisk äldre omsorg. Förändringar i lagen om minoritet och minoritetsspråk. Förvaltningskommune1na inbjöd Lennart Rohdin som skrivit lagen. Kommunerna redogjorde för hur de arbetade i de olika kommunerna. Kunskapsnätverket för samisk hälsa hade kallat på möte i Stockholm 19 oktober där ingen från nämnden deltog. Kontakter hålls digitalt och det planeras ett telefonmöte med koordinator Elin Bergarp inför det fortsatta samarbetet. 6 december dialogmöte på telefon med koordinator Elin Bergarp med anledning av att ordf. och v.ordf. inte deltog på mötet i Stockholm den 19 oktober. Vi fick en genomgång på vad kunskapsnätverket jobbat med vad de kommer fortsätta med under kommande år. Mötet utmynnade i att kunskapsnätverket ska träffa sametingets styrelse och att nämnden kommer att ha en workshop med kunskapsnätverket samt att nämnden håller ett möte i januari 2019. Den 14 december deltog ordförande i budgetbreddningen med styrelsen i Kiruna om medel för 2019. Den 1 7 december deltog ordföranden i ett seminarium i Jokkmokk som Haldi inbjudit till. Haldi är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram med syfte att studera hälso- och levnadsförhållandena Sapmi. Projektet är finansierat av Socialdepartementet och samarbetar nära med norska SAMINOR-studien, som drivs av senter för samisk helseforskning. Haldi kommer att under 2019/2020, om medel beviljas, tillsammans med hälsocentralen i Jokkmokk och region Norrbotten försöka starta hälsoundersökning bland samer med samisk personal. Malå 2019-01-09 Monica Harr Sandström Ordförande

Sametingets Kulturnämnd - redovisning perioden 20 september 2018-13 januari 2019 - rapport nr 4. Sametingets Kulturnämnd Ordinarie: Ingrid Inga, ordförande Marina Ederlöf, vice ordförande Nils Johan Labba Louise Skerk Veronika Håkansson Ersättare: Ann Christin Blind Martin Lundgren, vald 23-25 maj 2018 Fia Kaddik Hilding Andersson Daniel Holst, vald 23-25 maj 2018 2018-2019 11-12 dec 2018 2018-2019 5 dec 2018 2018-2019 28 september 2018 15-17 nov 2018 2018-2019 3 oktober 2018 4 oktober 2018 5 oktober 2018 Kulturnämndens sammanträden Kulturnämndens möte i Kiruna för beslut om projektbidrag från 41 projektansökningar. Ordförandeberedningar Ordförandeberedning inför Kulturnämndens möte 11-12 december 2018 i Kiruna. Övriga möten Möte med Sami Duodjis ordförande i Övre Soppero tillsammans med kulturhandläggaren Anna Mämmi Kulturnämndens ordförande och vice ordförande deltar vid Bago in Bo oks litteraturfest i Jokkmokk. Ordförande presenterar den norska samiska författaren Gerd Mikalsen och hennes bokächigie//a. Vice ordförande presenterar författaren Linnea Axelsson och hennes bok lednan samt deltar vid andra aktiviteter under Bag os litteraturfestivalen. Övrigt Telefonmöte med Svenska filminstitutet, Internationella samiska filminstitutet, Sami Nuorra om Filminstitutets uppdrag att stödja tillgången till film för barn och unga på de nationella minoritetsspråken Möte med Institutet för språk och folkminne i Jokkmokk tillsammans med Sametingets kulturchef ang samiskt kulturarv och samiskt arkivmaterial. Möte med Arkivutredningen i Härnösand ang översyn av arkivområdet för att säkerställa samhällets tillgång till allmänna handlingar både nu och i framtiden.

12 oktober 2018 16 oktober 2018 6 november 2018 1 december 2018 14 december 2018 2018-2019 6-7 nov 2018 2018-2019 9+18 oktober 2018 7 januari 2019 20 18-2019 8 oktober 2018 Överläggningar mellan Sametingets nämnder, opposition samt Sametingets styrelse Skype-möte med Kulturdepartementet tillsammans med Sametingets kulturchef om Samiska arkiv Kulturnämnden deltar vid möte med Svenska Filminstitutet ang uppdraget att främja film för barn och unga ur de nationella minoriteter i Storforsen. Vice ordförande Marina Ederlöf-Nilsson och ledamoten Nils-Johan Labba deltar vid lanseringen av den umesamiska ordboken som Henrik Barruk färdigställt i Lycksele. Kulturnämndens ordförande deltar vid Sametingets styrelses budgetberedning i Kiruna. Konferenser Sametingets kulturkonferens i Storforsen med 52 deltagare. Konferensen utgick från 4 teman - teater, litteratur, film och duodji som plattform för traditionell och innovativ samisk kultur Remissyttranden samt övriga yttranden Inlämnade synpunkter till Arkivutredningen ang Samisk arkiv Sametingets synpunkter till Svenska Filminstitutet ang regeringsuppdraget att stödja film till barn och unga på nationella minoritetsspråk. Samråd med styrelsens kulturansvarige ledamot Anders Kråik Telefonmöte med Sametingets kulturchef och ledamoten Anders Kråik ang Etiska rådets skrivelse ang bildmaterial av samer vid Uppsala universitet För Kulturnämnden Ingrid Inga Ordförande Ledamöter Nils Johan Labba Marina Ederlöf, vice ordförande Louise Skerk Veronika Håkansson

S.ÅMEDIGGI Ealahuslavdegoddi Stefan Mikaelsson. ujanuari 2019. Sametingets plenum beslutade den 29.8.2017 enligt 12 att till ledamöter i Näringsnämnden utse som ordinarie ledamöter: Erik Fankki, Birgitta Andersson, Stefan Mikaelsson, Håkan Jonsson och Agneta Rimpi. Till personliga ersättare utsågs följande: Kristina Larsgren, Annelie Päiviö, Charlotta Svensson, Mona Persson och Peter Holmqvist. Denna rapport avser således tiden från närmast föregående rapport den 18 september 2018 och fram till ujanuari 2019. Näringsnämndens tionde sammanträde avhölls den 16-17 oktober i Stuehkie. Nämnden förberedda sig inför sammanträffandet med Näringsdepartementet och hade följande rubriker med på ärendelistan: - EU och den nya programperioden, Samiskt program, Egen nationell finansiering, Stöttande av samiska branschorganisationer. Från departementet deltog Marie Alsved, Patrik Johansson, Mattias Mo berg & Göran Ternbo. Kortfattat kan redovisas att departementet meddelade att man inom EUsystemetjobbar för att bli klar med ett nytt Landsbygdsprogram innan EU parlamentsvalet till våren. Departementet betonade också att Sametinget kommer att vara en del av & delaktig i diskussionen. Och att det kommer att finnas rätt mycket möjligheter att påverka fram till mitten av våren. Budgetäskandet för verksamhetsåret 2019 lades som bilaga till protokollet. Detta äskande innehåller verksamhetsplan och en budget för nämndens sammanträden. Noteras kan att det äskas särskilda medel för en näringslivskonferens, för ett besök vid relevanta organ vid EU-kommissionen och politiska enheter i Bryssel samt för implementeringen av OECD-rapporten. Näringsnämndens elfte sammanträde avhölls den 4 december i Staare. Detta nämndsmöte var förlagt till Staare så att Sametingets kansli kunde besökas. Planeringen för dels Näringspolitiskt handlingsprogram och dels Näringslivskonferensen genomgicks med uppdatering av det aktuella dagsläget. Budgetunderlaget för 2020-2022 diskuterades. Utöver detta erhölls muntliga statusrapporter från Näringsavdelningen och från tingsstyrelsen. Ordförandens representation, sammanträden & konferenser- 12 oktober, Nämndsordförandenas överläggningar med styrelsen- Giron. 22-23 oktober. Nationellt Exportlyft för KKN och livsmedel, Åmliden. 3 december, dialogmöte mellan Näringsnämndens ordförande och Rennäringsnämndens ordförande Marita Stinnerbom på kansliet, Staare 14 december, Styrelsens budgetberedning, Giron.

Det samiska sättet - Sämivuohki - Allt för en levande samisk miljö - ealli sami birras. Den samiska kulturella mångfalden är viktig och det ska lyftas fram även i nämndens arbete och förhållningssätt. Kulturen är uråldrig traditionell och samtidigt innehållande en framtida utveckling med inkluderande de samiska språken som är en omistligt viktig hörnsten i kulturen & även i samiska näringar och således ytterst i vår egen existens som enkla samer. Som var och en för sig själv men samtidigt tillsammans utgör solens & vindens folk och som ytterst är ett av många urfollc i det cirkumpolära Arktis. Inte mer värt än andra urfolk, men inte heller mindre. Näringsnämnden avser att dessutom fortsätta med att följa verksamhetsplanen för året och att i möjligaste mån dessutom inldudera valda delar ur Sametingets näringspolitiska program; Såpmi -en näringsmässig resurs Dnr 2013-525. För Näringsnämnden, STEFAN MIKAELSSON. Ävddåulmusj - ordförande

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Rennäringsnämnden Redovisning!/JIIIIU 2 t,:c.,~~ll I I,& : ~ '#,., ~ Såmediggi Sämedigge Såmiediggie Saemiediglde Rapport till plenum Rennäringsnämnden för period 2018-10-01-2018-12-31 Sametingets Marita Stinnerbom, ordförande Anders-Erling Fjellås, v.ordförande Martin Lundgren Håkan Jonsson Torkel Stångberg Rennäringsnämnden John-Tomas Labba Matti Berg Johan Skogsfeldt Hilding Andersson Erik Östergren Nämnden har behandlat föreskrifter om ersättning för kostnader för medling som remissas till samebyar och berörda myndigheter. Nya föreskrifter utifrån 35 a, katastrofskadeskydd och nya föreskrifter för pristillägg, utsett nya ledamöterna till viltförvaltningsdelegationerna i de olilca länen. Nämnden har behandlat budgeten för 2019 och budgetunderlagen till Sametingets äskande. Ett genomgående arbete i Sametinget har varit att arbeta med förvaltningsverktyget och webbverktyg som visar på rovdjurens predation på ren. I:nformationsmöten i har genomförts i alla regioner och en rovdjurskonferens ska genomföras i Umeå. Nyvalda ledamöterna i länens viltförvaltningsdelegationer har inbjudits till möte för gemensamt arbete med minirnmi.våer och förvaltni:ngsplaner. Sametinget har anställt en projektanställd för genomförande av rovdjursstrategin. Rennäringsnämndens ordförande har medverkat på följande möten Möte med Länsstyrelsens naturvårdsdirektörer och Naturvårdsverket. På mötet diskuterades hur förvaltningsverktyget ska inarbetas i rovdjursförvaltningen på Länsstyrelsen och förebyggande skyddsjakt på järv. En överenskommelse har gjorts där underlaget i förvaltningsverktyget och rovdjursinventeringen ska vara vägledande i arbetet med toleransnivåer. Möte med SSRs rovdjursgrupp. lnventeringsmöte i Trondheirn där utvärdering om kvalitetssäkring av dokumentation av järv och loinventeringar presenterades, innovationsprojekt och information om forskningsprojekt om DNA data i inventering. Möte med björngruppen där arbetet fortskrider. Sametinget har begärt ut data angående inventering och skyddsjagade björnar samt ställt förfrågan till SLU angående analysering av <latat. Sida 1 av 3

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Rennäringsnämnden Redovisning Möte med NINA, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen för att diskutera ett forskningsförslag från norsk sida om bjömpredationsstudie i en fjällsameby. Möte med Naturskyddsföreningen om deltagande i riksdagsseminarie som planeras. Såmecliggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Möte med SGU, Statens gruvnäringsråd, syftet är att ingå i rådet för att sprida kunskap om Sametingets arbete gällande samhällsplanering samt tidigt få information om nyheter inom Gruvnäringen. Renbruksplan har haft konferens i Arvidsjaur. Deltog på svensk vindenergis vindkonferens 2018, i runda bordsamtal där vindkraftens möjligheter och utmaningar diskuterades Jämställdhetskonferens för renskötande kvinnor har genomförts den 6-7 oktober i Umeå, 80 kvinnor deltog. På konferensen berättade tre kvinnor inom renskötseln om möjligheter och utmaningar som kvilm.a i renskötseln. Grupparbeten och erfarenhetsutbyte visar att det är stora skillnader att vara kvinna inom renskötsel inom olika regionala områden. Praktiska hjälpmedel och hantering av olika situationer diskuterades och behovet för kvinnor att träffas och prata renskötsel från olika områden var stort och fler arenor att träffas efterfrågades. Kansliet har anställt en rennäringsjurist för att förstärka rennäringsavdelningen. Rennäringsnämnden har haft två protokollförda möten Datum Ort Kommentar Bilaga llnov Telefon Rennäringsnämnden 6 dec Telefon Rennäringsnämnden 21jan Telefon Rennäringsnämnden Sida 2 av 3

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Rennäringsnämnden Redovisning Övriga möten Rennäringsnämndens ordförande och rennäringsansvarig i Styrelsen Datum Ort Kommentar t'' '<,,l2, \& '#,t.,,,, i Såmcdiggi Sllmedigge Såmied_iggic Saemiedigkie Bilaga 3-4 okt Arvidsjaur Renbruksplanskonferens 11 okt Stockholm Möte med SGU gruvnäringsråd 11 okt Stockholm Möte med NV och LST naturvårdsdirektörer angående förvaltningsverktyget 12 okt Kiruna Möte med Styrelse och ordförande i nämnderna 15 okt Umeå Möte med Björngruppen 16--17 okt Umeå Möte med Rovdjursgruppen SSR och RÄF 18 okt Umeå Möte med SSRs Ordförande 19 okt Umeå Möte med NINA björnforskning fjällsameby 240kt Stockholm Vind 2018 konferens Svensk vindenergi 6nov Östersund Ordförandeberedning 23nov Jokkmokk Seminarie Rovdjur och Markanvändning 3 dec Östersund Möte med Näringschefen om Landsbygdsprogrammet 4-5 dec Trondheim Inventeringsmöte 11 dec Kiruna Möte med Gabna och Leavas samebyar 11 dec Kiruna Möte med Muonio sameby 19 dec Stockholm Möte med Ruona Burman, Naturskyddsföreningen 20 dec Stockholm Möte med SSR och RÄF Rennäringsnämndens ordförande Marita Stinnerbom Sida 3 av 3

Redovisning av verksamheten i Samefonden 2018-10-01-2018-12-31 Styrelsen för Samefonden har sex ledamöter med personliga ersättare. Ledamöterna förordnas av regeringen efter förslag från Sametinget. Nya ledamöter och ersättare har förordnats från och med 1 januari 2018 till och med 31 december 2021. Ledamöter Sylvia Simma, ordförande Lars Jon Allas, vice ordförande Elisabeth Nejne Vannar Veronika Håkansson Håkan Jonsson Lars-Paul Kroik Personliga ersättare Göran Jonsson Tomas Unga Per Mikael Åhren Louise Skerk Sten Wälitalo Kristina Nordling Regeringen har beslutat efter förslag från styrelsen att högst 11 miljoner kronor disponeras ur Samefonden under 2018. Styrelsen för Samefonden har under perioden haft ett möte i Luleå 8 november. Styrelsen har på mötet beslutat att föreslå regeringen att besluta om en medelsram på 11,2 miljoner kronor för verksamhetsåret 2019. Styrelsen beslutade också att bevilja 5,5 miljoner kronor till Kulturnämnden för främjande av samisk kultur och organisationer för verksamhetsåret 2019. Samefondens ordförande och Sametingets styrelse har haft ett gemensamt möte 12 december i Kiruna för att diskutera bland annat frågor kring finansiering av rättsprocesser, rättskydd och bevisbörda. Sylvia Simma Ordförande Samefonden

Sameskolstyrelsen Ordförande Johanna Njaita 2019-01-17 SAMESKOLSTYRELSEN Nämnden för Sameskolstyrelsens redovisning Denna redovisning omfattar tiden från den 29 september fram till och med den 17 januari 2019. Protokollförda möten Under perioden har nämnden för Sameskolstyrelsen haft fyra protokollförda möten. 26-2 7 september Jåhkåmåhkke 22 oktober Telefonsammanträde 29-30 november Jåhkåmåhkke 21 december Telefonsammanträde Nämndmöte Ordinarie nämndmöte i Jåhkåmåhkke. Några av ärendena under mötesdagarna var uppföljning av elevers resultat, besök av vice ordförande i Sametinget och dialog angående utbildningsnämnd, information om Sami manat odda searvelanjain av projektledare Sikku och information om skolinspektionens inspektionsrapporter. Framtida organisering av utbildningsfrågor inom sametinget Sametinget arbetar med att se över den framtida organiseringen av utbildningsfrågor inom Sametinget. Nämnden för Sameskolstyrelsen ges möjlighet att ge inspel till Sametingets fortsatta arbete med frågan. Nämndmöte Ordinarie nämndmöte i Jåhkmåhkke. Några av ärendena under mötesdagarna var budget 2019, information om fjärrundervisning och fastställande av reviderade reglementen och policys. Budget 2019 och modul Giron Budget 2019 återremitterades vid föregående möte vill,et dock var tvunget att göras igen. Nämnden beslutade om fler moduler i Giron.

Sameskolstyrelsen Ordförande Johanna Njaita Övrigt 2019-01-17 ~ SAMESKOLSTYRELSEN 8 oktober 16 november Stuehkie 28 november Jåhkåmåhkke Dialogmöte med Sametinget Sameskolstyrelsen, ordförande och skolchef, hade dialogmöte med Sametingets utbildningsansvarige i styrelsen, Lars Miguel Utsi samt kanslichef på Sametinget. Några av ärendena som togs upp var betänkandet från skolmyndighetsutredningen, utbildningsnämnd vid Sametinget och revidering av utbildningspolitiska handlingsprogrammet. MR-dagarna Ordförande, Johanna Njaita, deltog i en paneldebatt under MRdagarna i Stockholm, "Samerna och den svenska skolan - historiskt och idag". Möte med revisorerna Ordförande och vice ordförande, Karin Vannar, hade möte med Sameskolstyrelsens revisor Anton Lindqvist. Undertecknat Ordförande i nämnden för Sameskolstyrelsen

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Språknämnden Redovisning 2018-10-01-2019-01-12 Rapport till plenum för Språknämnden för period 2018-10-01-2019-01-12 Sametingets Språlmämnd Ordinarie: Lars Miguel Utsi, ordförande Anne M Kuhmunen Åsa Blind Agneta Rimpi Krihke Kristina Nordling Ersättare: Marianne Lörstrand FiaKaddik Britt Spanock Josefina Skerk Peter Holmqvist Sami Giellagaldu Regeringen har beviljat genom beslut 2018-04-19 en miljon kronor i bidrag till Sametinget för att tillsammans med sametingen i Norge och Finland möjliggöra inrättande av en struktur för ett Nordiskt samiskt kunskaps- och expertorgan med ansvar att bedriva språkvård, ge råd i språkfrågor, normera språk och godkänna nya termer. Bidraget ska användas till de kostnader Sametinget har för Sami Giellagaldus verksamhet under 2018. Styrelsen har genom beslut överlämnat till språknämnd att besluta om Giellagaldus verksamhet. Språknämnden har beslutat att ha språkkonsulenter kvar i samnordiskt språkarbete med fokus på nm;mering och språkvård och fortsatt arbete med språksektioner, att prioritera arbetet med pitesamiska ortografin samt se över möjlighet att arbeta med lulesamisk språkhandbok. Utredning Samisk språklag I december presenterade Marie B. Hagsgård rapporten "Det samiska språket - frågor om Sveriges internationella åtaganden" som hon sammanställt på uppdrag av Sametinget. Rapporten redovisar rättsläget för samiska rättigheter och möjliga vägar framåt för arbetet med att stärka samiska språkrättigheter i Sverige. Arbetet med en samisk språklag fortsätter med rapporten som grund. Språknämnden har begärt från styrelsen att Sametinget bistår i det vidare arbetet med resurs i form av juridisk kompetens. Sida 1 av3

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Språknämnden Redovisning 2018-10-01-2019-01-12 Sametingets språkpolitiska handlingsprogram - Insatser genomgång och prioritering Språknämnden har påbörjat en genomgång av insatserna i det språkpolitiska handlingsprogrammet. Syftet är att planera åtgärder samt göra en prioritering av :insatserna.,!tp~ ~ i& ~#1;...,~ E Säinediggi Såmedigge _Såmiediggie Saemiedigkie Språknämnden har beslutat att påbörja arbetet med :insats 19: Sametingets språkstrategi. 2019 Internationellt år för urfolksspråk UNESCO har beslutat att 2019 är det internationella året för urfolksspråk. Samiskt Parlamentariskt Råd koordinerar Sapmis :insatser :inom språkåret. Sametingets styrelse har beslutat att uppdra till språknämnden att föreslå aktiviteter :inom ramen för språkåret. Språknämnden har föreslagit Sametingets styrelse att hos regeringen ansöka om 1 000 tkr utöver ordinarie anslag för att genomföra arrangemang som synliggör och stärker de samiska språken under urfolksspråkåret 2019, samt att regeringen genomför :informationsinsatser för att höja allmänhetens kunskap om samer och de samiska språken, särskilt riktat mot ungdomar och riksdagens ledamöter. Utredning om språkcentrum Regeringen har i juni uppdragit åt Sametinget att utreda formerna för hur Samiskt språkcentrums verksamhet kan utvecklas för att främja fler samiska språk. Sametinget har genomfört samråd med samiska civilsamhällesorganisationer den 20-21 november, där språknämnden deltog med ordförande och flertalet ledamöter. Samrådet öppnades av ordförande, se bilaga 1. Därtill har Sametinget :inhämtat synpunkter från berörda myndigheter och organisationer. Uppdraget ska redovisas till Kulturdepartementet senast 29 mars 2018. Språknämndens sammanträden Datum Ort 5-6 dec Stockholm Kommentar Språknämndsmöte, 46-56 Bilaga Övriga möten Datum 80kt 240kt Ort Jåhkkåmåhkke Via länk Kommentar Dialogmöte med Sameskolstyrelsen Möte med utredningen "Effektiva och ändamålsenliga tolktjänster (U2017:09) Bilaga Sida 2 av 3

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Språknämnden Redovisning 2018-10-01-2019-01-12 6-7nov 13nov 20-21nov 1 dec 4dec 4dec Skajdde Stockholm Jåhkkåmåhkke Liksjuo Karasjohka Karasjohka Sametingets kulturkonferens Kulturdepartementets uppföljningsmöte om Europarådets konventioner till skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk Samrådsmöte med Sametinget angående framtida språkcentrum på nord- och lulesamiskt område Release av umesamisk-svensk ordbok Möte med norska och finska Sametingen om projektet Gränsöverskridande skolsamarbete Möte med norska Sametingets president Aili Keskitalo om urfolksspråkåret 2019 och ume- och pitesamiska frågor 1 Lars Miguel Utsi Språknämndensordförai,de Sida 3 av 3

2018-11-20, Johkamohkki Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiecijglde Dearvvuodat Lars Miguel Utsi Samedikki raddehallamiin Sami giellaguovddaziid birra Bures buohkat. Munamma lea Lars Miguel Utsi ja mon lean Ruota Sa:medikki varre stivrasagadoalli. Sa:medikki stivrras mus lea ovddasvastadus giella- ja oahpahusassiid bajdel. Mon lean maid giellalavdegotti sagadoalli. Sa:mediggi galga. bargat ealli sa.mi kultuvrra dihte. Oassi das lea bidjat ulbmiliid ja ladestit sa.mi giellabarggu. Odne mii leat coahkkanan sagastit sa.mi gielaid darbbuid birra, earenoma.zit jos okta coavddus nannet gielaid dili lea cegget giellaguovddaziid maid julev- ja davvisa.mi guovlluide. Mii leat ovdal gullan Norgga bealde ahte giellaguovdda.zat leat hui a.vkkalaccat gillii doppe. Jhttin gullat eanet dan birra. Mii oaidnit maid ahte sta.hta guorahallan giellapolithka birra, nu gohcohuvvon, Nästa Steg, cajeha ahte Sa:medikki giellaguovddazis leat buori bohtosat giela buorrin. Mii leat guhka a.kkastallan ahte giellaguovdda.zat leat buorit ja dan dihte mii leat sihttan ahte dat doaibma viiddiduvvo Ruota bealde. Go juo sta.hta iezas guorahallan cajehii ahte dat doaibma bures de lei alki maid akkastallat ahte dan galga. viiddidit. Raddehus lea danin dan jagi juolludan ruda Sa:medigga:i guorahallat movt nannet giellaguovddaza doaimmaid. Sa.mis galga leat alki sa:ma.stit ja servodat galga la.djat saji vai sa.mit a.lut oldejuvvojit sa:mastit - hehttehusat, jos leazza teknihkalas aggat, servodaga a.rvvut, heajos skuvlejupmi, ruhtavatni, va:ilevas servodatdoaimmat, dehe mii nu, eai galgga gavdnot Sa:medikkis lea stuora ovddasvastadus das. Sa:mediggi galga geavahit ja calmmustahttit sa.mi giela nu bures go sa.htta. Sa:mediggi galga maid ovddidit se1vodaga da.rbbuid. Dat lea juoga mainna rnii bargat vai gielas sadda beaivecielga ba:iki juohke sajis. Danin mii leat coahkkanan otne deike Johkarnohkka:i, ja danin mon ja oassi Sa:medikki giellalavdegottis leat dappe. Mii haliidit gullat mal<ka.r vuorda:musat leat sa:mi servodagas vai sa.httit ve! buorebut bargat sami gielaid buorrin das ovddusguvlui. Dainguin saniiguin mon sa.van Sa:medikki giellalavdegotti bealis buohkaide buriid beivviid dappe. Bohotosat dappil bohtet leat stoura avkin Sa:medikki ja giellalavdegotti bargui. 1

2018-11-20, Johkamohkki ~ i;.,/1 ~.,--, i& i ~i,,,,,,,,p Såmecliggi Såmecligge Såmiecliggie Saemiecliglåe Giitu. Lars Miguel Utsi V arre stivrasagadoalli Samediggi 2

Sametingets Ungdomsråds redovisning till plenum i februari 2019 Ledamot Anja Fjellgren Walkeapää, ordf. Julia Onnna vice ordf. Elle Eriksson Paulus Jonsson N aad ja Östergren Ersättare Karen- Ann Hurri Johan Andersson Nils- Johan Rannerud Jon Isak Byström Vanvreten Julia Wahlberg Protokollförda sannnanträden 15 november Storforsen Representation 20-21 november, Jåhkamåhkke, sarnrådsmöte framtida språkcentrum 15 december, Giron, budgetberedning Regeringskansliet Vi har etablerat kontakt med näringsdepartementet. Vi planerar under våren att boka möte med både näringsdepartementet och kulturdepartementet för att överlämna PM om att stärka renskötselns skydd och rättigheter, samt att följa upp föregående ungdomsråds inlämnade PM. Öka kunskapen om samer Ungdomsrådet tycker att öka kunskapen om samer och samtidigt minska rasism går hand i hand. Vi har fått kontakt med stiftelsen "Teskedsorden- en röst för mångfald". De har skapat en app som heter "Reality check". Målet med appen är att ta fram verktyg för att minska rasism genom att skapa olika karaktärer. Ökat inflytande i Sametinget Det ungdomsliga perspektivet är viktigt. Därför har vi bjudit in nämndsordföraudeu och styrelseordförande till ett dialogmöte. Där vi konnner lägga fram vår syn på vissa frågor samt höra vad ordförandena har att säga om sina nämndsfrågor som kan beröra ungdomar. Utbildning för unga samer inom samepolitik Stora delar av ungdomsrådets ledamöter tillbringade en vecka i december på sametingets kansli i Kiruna. Detta för att få större kunskaper om Sametingets uppbyggnad och organisering. Detta konnner ligga till grund för ett utbildningsmaterial för främst unga samer. Målet är att materialet ska vara levande och föränderligt över tid, samt att det ska kunna anpassas till olika nivåer och tidigare kunskaper. Ungdomsrådet är inbjudna att berätta om sametingets och ungdomsrådet verksanmet, till dags dato, under två tillfällen.

Valnämndens redovisning till plenum 19-21 februari 2019 Valnämndens redovisning omfattar tiden från 28 september 2018 fram till och med den 12 januari 2019. Valnämnden ansvarar för Sametingets uppgifter vid val till Sametinget' Ledamöter Per Mikael Utsi, Guovssonasti, ordförande Elisabeth Kråik, Samerna, vice ordförande Sten Wälitalo, Jakt- och fiskesamerna Lars Anders Baer, Samelandspartiet Jennie Granberg, Skogssamerna Mari-Louise Boman, Landspartiet svenska samer Hanna Sofie Utsi, Min geaidnu Tomas Unga Marianne Marainen Peter Holmqvist Jan Persson Lars Stenberg Louise Skerk, Jakt- och fiskesamen,a Agneta llimpi, Jakt- och fiskesamerna Möten Valnämnden har under den redovisade perioden haft ett protokollfört möte den 15 november 2018 i Bredsel i samband med att nämndens promemoria Ändringar i bestämmelserna om val till Sametinget redovisades för Sametingets ledamöter vid ett seminarium den 13 november 2018. Ordförande har den 14 december 2019 medverkat vid styrelsens budgetberedning med nämndsordförandena och representanter för sametingspartier. Per Mikael Utsi

BUDGET 2019 Sammanställning 3 1 Sametinget Verksamhet {tkr) Utfall 2015 Utfall 2016 Budget2016 Utfall 2017 1 Budget 2017 Prognos 2018 Budget 2018 Budget 2019 Folkvalda 10 215 9 571 10 090 14 823 15 290 15 496 14 961 14 961,., $ '\\:\ \& i '##1,,,,,,, Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Förvaltning Kanslichefens stab 3 408 3 395 3 506 3 689 12 002 12 336 12 559 Admin & ekonomi 12 482 13189 12194 13 986 13 617 13 667 13 872 Språkavdelningen 7012 6 523 7 925 7 751 2 829 3 747 3 803 Kulturavdelning. 2 282 2 998 3 043 Näringsavdelningen 154 179 182 Rennäringsavdelninger 5110 3 892 3.850 4 021 4449 4513 4581 Summa..,.. 28 012 26 999 27 475 0 29 447 35 333 37 440 38 040 Anslagskredit Summa.. 29 380 38 227 36 570 37 565 14 823 44 737 50 829 52401 53 001 Resultat -1827 995 29 914 0 1572 0 0 Prognosen för 2018 är HÖGST preliminär. Obs! Prognosen är högst preliminärt! 1. I Budget samt utfall för folkvalda delen under 2017 ingår 3 mkr särskild markerade i regleringsbrevet 2017 för Sametingsvalet. 1

BUDGET 2018 Folkvalda FOLKVALD VERKSAMHET (tl<r) Utfall 2016 Utfall 2017 Budget2017 Prognos 2019 Budget 2018 Budget 2019 Kulturnämnd 372 452 450 448 450 480 Plenum 3 071 5067 4390 5161 3 939 3 939 Rennäringsnämnd 381 451 450 561 450 480 Näringsnämnd 224 218 250 378 400 380 Språknämnd 216 122 350 333 350 380 Presidium 367 526 300 405 350 380 Uppdrag/projekt 230 71 350 1634 1710 2 220 Valberedning 16 96 80 14 30 30 Partistöd 521 538 530 753 800 800 Styrelseordförande 1226 1218 1250 1303 1250 1250 Vice styrelseordförande 662 540 800 Styrelse arbete 351 1152 860 3307 3 633 3 354 Interna kommittuppdrag 559 310 480 * Nordiskt och int. arbete 76 207 200 * SPR 471 85 150 488 1060 1500 Ungdomsråd 201 474 600 291 350 380 Valnämnden 629 3255 3 200 446 350 380 Rådslag (utskott) 200 200 Hälso och idrottsnämnd 600 187 175 380 Årets resultat 2018 d v s 3 % av anslaget -1572 Summa 9 57.1 14781 15 290 15709 15496 14961 Beslutat plenum 14961 Årets resultat 20181572 tkr. *Ingår i uppdrag/projekt Obs! Prognosen är högst preliminärt! 2

BUDGET 2018 Folkvalda Uppdrag/Projekt.(tkr).... Utfall Budget2018 Budget 2019 Renskötselkonvention 20 20 so Etiskt råd 55 75 70 Övervakningskommitten 5 so 50 Kommitten för samiska national symboler 15 100 Nordiskt och internationellt arbete 84 150 100 Samisk språklag 73 150 so Pitesamiska arbetsgruppen 17 30 Forsknings politisk strategi 135 150 150 Metodik och strategi; konsultationsordningen 50 Konferenser näring 250 200 Metodik för möten; modern samepolitik so 500 Spårkkonferens 40 200 Muonio historia 18 60 20 Rovdjustrategi 350 500 Hälospolitiskt handlingsprogram 150 150. Summa. 422. 1495 2 220 Budget Upprdag/projekt 2 220 3

BUDGET 2018 Ren nä ri ngsa nslaget - Verksamhetstext Prognos 2018 Budget2018 Budget2019 Renmärkesregister-Företagsregister 620 1400 1500 Underhåll riksgränsstängsel 6426 7 000 7 000 Ersättning Tjernobyl, inkl. avskrivn mot anslag 6 344 6 000 6000 Pristillägg 15 390 17 000 17 000 Markanvändningsredovisning 1 734 3 750 3 500 Miljöprojekt, Eallinbiras 240 500 500 Förvaltningsverktyg toleransnivåer 250 1500 2300 Projektmedel Främjande av rennäringen 44 900 900 Statistik om samiskt näringsliv 911 1000 1000 Renbruksplaner/Girdnu 1705 1500 3 000 Katastrofskadeskydd, kostnad 15 983 8 726 9 000 Rovdjursersättningar 54368 53 000 53 000 Skadeersättning för massdöd 764 800 1000 Skadeförebyggande åtgärder 816 1700 2 265 Anslagsfinansierade investeringar 1500 Använd anslagskredit från föregående år 3 589 3 589 1000 Underskott vägföreningar-kostnad 261 350 250 Rovdjursinventering 3 663 3 700 4 700 SUMMA 113108 113 915 113 915 Resultat 807 Budget enligt regleringsbrevet 2019 för anslag 1 :22 främjande av rennäring m m Utfallet är uttaget efter rennäringsnämndens beslut. Obs! Prognosen är högst preliminärt! 4

BUDGET2018 övriga sakanslag Verksamheter (tkr) Utfall 2018 Budget 2018 Budget 2019 Nationella minoriteter... ', ' ''.. NATIONELLT UPPFÖLJNINGSANSVAR 2 200 2 200 2 200 HEMSIDA NAT MINORITETER 1 1200 1200 STATSBIDRAG KOMMUNER OCH LANDSTING 21 21230 22 670 SAMISKA SPRÅKCENTRUM 6443 6 000 6 000. Utgiftsoinråde 17, anslag 1:2 ap 5 samt samefonden......... BIDRAG SAMISK KULTUR 17 835 17 878 17 878 Samefonden 5 500 5 500 5 500. Samefonden Samefonden 1500 1500 1500 Observera att utfallet är preliminärt! 5

BUDGET 2018 övriga externa medel Verksamh,, Utfall 2018, ' ', Budget 2018 Budget 2019 Not 2530-2531 INTERREG 4 SAPMI 819 1078 1078 2290 Renbruksplaner 1829 2 000 2 000 2276 LANDSBYGDS UTVECKLING 2 509 2 500 2 500 1 22708 Samisk mat 272 1000 1000 2220 Rasism mot samer 500 500 500 2 2275 Klimat- sårbarhetsanalys o handlingspla 441 750 750 3 22964 Giellagaldu (uppdrag) 1082 1000 1000 4 1. OH-kostnader som ej täcks av TA-medel: lokalhyra, tidskrifter, etc, telefon, internet, dat a, rekreation och motion, ftgshälsovård, läkemedel, övr. sjukvård, bisnode. Ett negativt resultat belastar förvaltningsanslaget (näringsavdel) 2. Projektet är avslutat 3. Avtalsperioden var till 2018-08-31 4. Giellagaldus särskilda finansiering avslutas sista december 2018. Obsl Prognosen är högst preliminärtl 6

BUDGETUPPFÖUNING Budgetuppföljning per 2018-12-31 Sammanställning 3 1 Sametinget Verksamhet (tkr). Utfall per 2018"12-31 Budget per 2018-12-31 Budget 2018 Not. Folkvalda 16157 15 496. 15 496 1 ~:\ii:'yp, ~..,,- <,&,;< -.;: 'N~ i \& $.....,;, Sämediggi S.ämedigge Såmiecliggie Saemiediglde Förvaltning Kanslichefens stab 10 655 11336 11336 2 Admin & ekonomi 14 794 14 667 14 667 2 Språk 2 881 3 747 3747 2 Kultur 2 379 2 998 2998 2 Samhälle, miljö och renn, 4 366 4513 4513 2 Näringsavdelningen 162 179 179 2 Summa. 35237 37 440 37 440 Summa 51394 52 936 52936 3 Reglerings brev 52401 Resultat för perioden. 1542.. Kommentarer 1. Årets resultat det vill säga överskottet för 2017 på 535 tkr för förvaltnigsansalget har budgeterats uppdrag/projekt för den folkvlada delen. 2. För kommentarer av förvaltningens resultat se sidan 7, förvaltningen. 3. Skillnaden mellan regleringsbrev och budget beror på att även föregående resultat är inräknad i budgetramen. Anslag enligt reglerings brevet är 52 401 lo0kr. Sametingets förvaltningsanslag får skjuta över medel till nästkommande år med högst 3 % av anslaget dvs 1 572 tkr vilket betyder att 1 542 tkr får användas 2019. Utskrivet: 2019-02-16 16:40 ~ c.... ~ t-,,, - -- -C-.,- ~~., 1 -~

BUDGETUPPFÖUNING Folkvalda Verksamh (tkr) Utfall per 2018-12-31 Budget per 2018-12-31 Budget 2018 Not 2251 VALNÄMND 446 350 350 2235 Valberedningen 14 30 30 2248 UNGDOMSRÅD 291 350 350 2241 STYRELSELE ARBETE 3 339 3 633 3 633 2240 STYRELSEORDFÖRANDEN 1321 1250 1250 2236 PARTISTÖD 753 800 800 2234 UPPDRAG/PROJEKT 1928 1710 1710 1 22421 SPR 460 1060 1060 2 2233 Presidium 405 350 350 22323 SPRÅKNÄMND 376 350 350 22322 NÄRINGSNÄMND 596 400 400 4 22321 RENNÄRINGSNÄMND 503 450 450 4 2232 PLENUM 5 090 3 939 3 939 3 2192 KULTURNÄMND 448 450 450 4 22324 HÄLSO, ÄLDRE och IDROTTSNÄMND 187 175 175 RÅDSLAG (UTSKOTT) 200 200 Summa 16157 15 496 15 496 1. Redovisning för uppdrag/projekt finns på nästa blad. 2. Värdskapet för SPR var planerad att starta i februari 2018. Värdskapet startade i maj 2018 vilket betyder att flertalet budgeterade möten ej genomfördes 3. Överskridande av budget för plenum beror bl a på att det plenum i Staare (1 850 tkr) ökade från 5 dagar till 7, högre priser för konferenspaket m m. och 25 års jubileumsfirande. Trots detta var underskottet enbart 1151 tkr för plenum. 4. Utökad budget till rennäring- och kulturnämnd med 150 tkr (ligger under uppdrag och projekt) samt 50 tkr till näringsnämnd Utskrivet: 2019-02-16 16:40 3

BUDGETUPPFÖUNING Folkvalda Fördelning av 2234 uppdrag och projekt Uppdrag/Projekt (tkr) Utfall Budget Renskötsel konvention 20 20 Urfolksrättigheter klimat Utredning valnämnden 98 100 Etiskt råd 55 75 Sannings kommission 104 104 Övervakningskommitten (3216) 5 50 Kommitten för samiska national symboler 15 Nordiskt och internationellt arbete 301 150 Remiss läroplan 23 8 Samisk språklag 73 150 Pitesamiska arbetsgruppen 30 Forskningspolitisk strategi 135 150 Renmärkesapp (on- och offline, grova sökningar (CGI) Metodik och strategi; konsultationsordningen OECD 140 127 Konferens: kvinnor och renskötsel 252 250 Metodik för möten; modern samepolitik 50 Jämställdhet neijda 40 40 Muonio historia 37 60 Rens kötselkonferens 170 170 Rovdjustrategi 350 Skogsstrategi 150 Parlaments byggnad 280 Utökning av kulturnämnd 150 150 Summa 1928 2154 ]Jtredningar som belastar förvaltningen [u_tredning- Läget i sapmi 650 tkr Summa budget 1710 000 Utskrivet: 2019-02-16 16:40 3

BUDGETUPPFÖUNING Rennäringsanslaget Verksamh 22893 KATASTROFSKADESKYDD 22881 STATISTIK OM SAMISKT NÄRINGSLIV 2288 FRÄMJ. RENNÄR. 22873 Förvaltningsverktyg samebyar 22872 TOLERANSNIVÅER 22871 MIUÖPROJEKTET 2284 MARKANVÄNDNINGSREDOVISNING 2283 PRISTILLÄGG 2282 ERSÄTTNING TJERNOBYL 2281 UNDERHÅLL AV RIKSSTÄNGSEL 2280 RENMÄRKESREGISTER 2289 RENBRUKSPLANER/girdnu 2412 ROVDJURSINVENTERING 24111 SÄRSKILD SKADEERS. Skadeförebyggande åtgärder 2411 SÄRSKILD SKADEERS. Massdödade renar 2410 Rovdjursersättning Vägförening Ans lagskredit Summa Kommentarer till främjandeanslaget 1. Summa att budgetera enligt utfall 2017 är 3 107 kr Utfall per 2018-12-31 Budget per 2018-12-31 Budget 2018 Not 15 833 7 319 7 319 904 1000 1000 1030 900 900 29 254 1500 1500 48 500 500 2 033 3 750 3 750 15 394 17 000 17 000 6 277 6 000 6000 7 326 7 000 7 000 1076 1400 1400 1705 1500 1500 3 663 3 700 3 700 816 1500 1500 764 800 800 54 368 53 000 53 000 350 3 589 3 589 3 589 115 108 110 458 110 808 1 Summa disponibelt belopp enligt regleringsbrev 113 915 000 Anslags kredit för 2018 är beviljad till 11 391 tkr Resultat för anslaget är - 1193 tkr. Utskrivet: 2019-02-16 16:40 4

BUDGETUPPFÖUNING Övriga sakans\ag Verksamh Utfall per 2018-12-31 Budget per 2018-12-31 Nationella minoriteter. 17491 NATIONELLT UPPFÖUNINGSANSVAR 2154 17493 HEMSIDA NAT MINORITETER 1160 17494 STATSBIDRAG KOMMUNER OCH LANDS 21289 17492 SAMISKA SPRÅKCENTRUM 6418 Språk och kultur 2190 Samefonden 5 500 1742 BIDRAG SAMISK KULTUR (anslag 1:2) 17 835 Samefonden 17512 Samefonden 2 200 1200 21230 6440 5 500 16 522 Budget 2018 #REFERENS!... 2 200 0 1200 0 21290 0 6440 0.. 5 500 17 878 0 1500 0 not 3 2 1 1 1. Bi dragsfördelning av utbetalda bidgra via anslag 1:2 och Samefonden Konto Konto(T) 2180 ORGANISATIONS O FÖRENINGSBIDRAG 2181 PROJEKTBIDRAG 2185 SAMISK MEDIA 2186 SAMISK TEATER 2187 SAMESLÖJD Korttidsstudiestöd 21901 PROJEKTBIDRAG 21902 VERKSAM HETSSTÖD Summa utbetalda bidrag (Samefond+ kulturanslaget) Belopp 4330 1914 2 600 5 900 2 200 625 470 5 296 23 335 2. Samiskt språkcentrum har fått utökat anslag med 500 tkr för att utreda utvecklingen av samiskt språkcentrum, resultatet hamnade på 322 tkr. En omdisponering från regeringen har skett på där 60 tkr flyttats från språkcentrum till statsbridar kommuner och landsting. 3. "Statsbidrag för kommuner och landsting" har fått en indragning av anslaget på 1440 tkr då regeringen genomfört en om budgetering. Idag ligger Stads bidrag med på ett anslagsöverskridande (vilket inte sakanslag får göra) på 164 tkr. Det förs en dialog med departementet angående detta. Utskrivet: 2019-02-16 16:40 5

BUDGETUPPFÖUNING övriga externa medel Verksamh Utfall per 2018-12-31 Budget per 2018-12-31 Budget 2018 2530-2531 INTERREG 4 SAPMI 892 1078 1078 2290 Renbruksplaner 1776 2 000 2 000 2276 LANDSBYGDSUTVECKLING 2 653 2 500 2 500 22708 Samisk mat 272 1000 1000 2220 Rasism mot samer 500 500 500 2275 Klimat- sårbarhetsanalys o handlingspla 441 750 750 22964 Giellagaldu (uppdrag) 1082 1000 1000 Information minoriteter Not 1 2 3 4 1. OH-kostnader som ej täcks av TA-medel: lokalhyra, tidskrifter, etc, telefon, internet, data, rekreation och motion, III ftgshälsovård, läkemedel, övr. sjukvård, bisnode. Ett negativt resultat belastar förvaltningsanslaget (näringsavdel) Lansbygdsprogrammet överskridning har belastat näringsvadlening, förvaltningsanslaget. 2. Projektet är avslutat 3. Avtalsperioden blev förlängd fårn 20180831 och räcker sig till maj 2019. 4. Giellagaldus särskilda finansiering avslutas sista december 2018 där 82 tkr belastat spårkavdelningen på förvaltningsanslaget. Utskrivet: 2019-02-16 16:40 6

, I' - -- - STAB Personalrelaterade kostnader Stabpersonal SUMMA STAB _Utfall 925 923 9 729 208 10 655 130 Budget till 20181} 600 000 10 735 907 11335 907 B-µ9gethelar 600 000 10 735 907 11335 907.-,(_ ~..,-- t ¾;t ~ \~ \& $ "#.,..,,,, Samcdiggi Simedigge Såmicdiggie Saemiedigkie! El<ÖADIVI ~ ~- Kanslipersonal Centrala poster OH-kostnader Giron OH-kostnader JMK IT/IS SUMMA EKO o ADM 6 042111 3 574 943 2 227 120 185 884 2 763 578 14 793 635 5 978 239 3 430 000 2 428 004 217 000 2 614 000 14 667 243 5 978 239 3 430 000 2 428 004 217 000 2 614 000 14 667 243!RENJ\JÄRINSi,_MILJÖ &S~MH,i(~LE Personal inom rennäring, miljö o sam OH-kostander Staare SUMMA RENNÄRING, MILJÖ o SAM 4 074 316 291901 4 366 217 4 217 500 295 000 4 512 500 4 217 500 295 000 4 512 500 SPRÅK Sametingets Språkkonsulenter Studier samiska Giellagaldu % SUMMA SPRÅK - Utfäll "',.:.._,<,_ a' "'"'', '.", 1798492 466 365 615 702 2 880 560 BU(Jg!l{1:iH2018J2 --- -- ---- _- B~df!!'(helår -- 2 298 608 2 298 608 800 000 648 761 3 747 369 800 000 648 761 3 747 369

!KULTUR _ Bud~et till 2018-1% -- --~- J----- - Utfall ~BJ dget helår j Kulturpersonal 1968 546 2 328 080 2 328 080 Bibliotek 410 790 669 736 669 736 SUMMA KULTIJR 2 379 336 2 997 816 2 997 816, ]tj~,,:, -\& :: "#1.-,Jli ~ Såmediggi Såmcdiggc Såmiediggic Sacmiedigkie NÄRING - ------- Näringspersonal 1912 83 944 Ej stödberättigat Eu-program 160 022 95 000 SUMMA NÄRING 161934 178 944 - -- -------- - - -- '83 944 95 000 178 944 SUMMA HELA FÖRVALTNINGEN 35 236 812 37 439 779 37 439 779 Kommentarer Överskottet för staben beror på ej tillsatta tjänster som kvalificerad utredare. Denna tjänst är nu tillsatt. De personalrelaterade kostnaderna är höga pga att hälsokontroller gjorts på samlig personal. Eko/adms underskott beror på att Sametinget pga nya dataskyddsförordnigen fått uppgradera IT infrastrukturen. Överskottet på rennäring, miljö och samhälle beror på vakans en kort period på samhällsplanerar tjänsten som avdelningen utökades med under våren 2018. Språk har ett antal vakanta tjänster under året vilket reulterat i ett budgetöverskott. Överskottet på kulturavdelningen beror på vakat tjänst. Sammantaget har förvaltnigen ett överskott på ca 2 460 tkr som till största delen beror på vakanta tjänster.

Regeringens proposition 2018/19:1 Budgetpropositionen för 2019 Förslag till statens budget för 2019, finansplan och skattefrågor

._.,.,. Regeringens proposition 2018/19:1 Budgetpropositionen för 2019 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 regeringsformen budgetpropositionen för 2019. Stockholm den 9 november 2018 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för 2019 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

PROP. 2018/19:1 Bilaga 1 I denna bilaga sammanställs budgetens utgifter och inkomster för 2019, Utgifterna är fördelade på 27 utgiftsområden och inkomsterna på inkomsttyper och inkomsttitlar. 1 Specifikation av budgetens utgifter för 2019 Tabell 1 Specifikation av budgetens utgifter för 2019 Tusental kronor Rikets styrelse 14 901 645 Statschefen 140 685 Kungliga hov- och slottsstaten 140 685 2 Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän 1947381 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 926 469 1 Riksdagens för11altningsanslag 819 396 3 Riksdagens fastighetsanslag 100 000 4 Riksdagens ombudsmän (JO) 101 516 3 Sametinget och samepolitiken 54 501 Sametinget 54 501 4 Regeringskansliet m.m. 7 967 618 Regeringskansliet m.m. 7967618 Länsstyrelserna 3 081 691 Länsstyrelserna m.m. 3 081 691 Demokratipolitik och mänskliga rättiglleter 888 337 Allmänna val och demokrati 554 640 1 Justitiekanslern 50 017 3 Datainspektion en 94 377 4 Val myndigheten 10 093 Stöd till politiska partier 169 100 7 Nationella minoriteter 132271 1 Åtgärder för nationella minoriteter 117 771 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 14 500 8 Medier 660 633 1 Mediestöd 622 119 2 Myndigheten för press, radio och tv 38 514 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet 28 518 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 28 528 5

PROP. 2018/19:1 Bilaga 1 Tusental kronor JO Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 650 000 12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 4 914 213 13 Lån till körkort 151 466 Arbetsliv 953 794 Arbetsmiljöverket 767 594 Arbetsdomstolen 34 688 Internationella arbetsorganisationen {IL0J 33 722 4 Med lingsinstitutet 59 597 5 Arbetslivspolitik 25 000 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 33 193 15 Studiestöd 25 022 956 Studiehjälp 4 267 138 2 Studiemedel 16 867 156 Avsättn ing för kreditförluster 1844552 4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 148 949 5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 62 150 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 29 000 Stud iesta rtsstöd 909 000 8 Centrala studiestödsnämnden 880 340 9 Överklagandenämnden för studiestöd 14 671 16 Utbildning och universitetsforskning 81347211 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 27 532 717 Statens skolverk I 153 663 2 Statens skolinspektion 414 028 Specialpedagogiska skolmyndigheten 733 350 Sameskolstyrelsen 49 569 5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 755 311 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 304 820 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 4 436 000 8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 188 220 9 Bidrag till svenskundervisning i utlandet 105 257 10 Fortbildning av lärare och förskolepersona l 316 526 Il Bidrag till vissa studier 17 525 12 Myndigheten för yrkes högskolan 116 749 13 Statligt stöd till vuxenutbildning 2 562 422 14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 2 236 208 15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer 680 000 16 Fler anställda i lågstadiet 2300 000 17 Skolforskningsinstitutet 24 008 18 Praktiknära skolforskning 18 543 19 Bidrag till lärarlöner 4 457 100 11

PROP. 2018/19:1 Bilaga 1 Tusental kronor 10 Gårdsstöd m.m. 7 168 000 11 Intervention för iordbruksprodukter m.m. 154 000 12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 24 250 13 Från EU-budgeten finansiera de stödåtgä rder för -fiske och vattenbruk 194 000 14 Uvsmedelsverket 255 463 15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 163 160 16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 42 913 17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 4 348127 18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2458391 19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 79 830 20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 4 116 21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 22 Främjande av rennäringen m.m. 113 915 23 Sveriges lantbruksuniversitet 1929745 24 Forskningsrådet för mfljö, areella näringar och samhällsbyggande: forskning och samfinansierad forskning 598 164 25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1177 26 Nedsättning av slakteriavgifter 107 237 24 Näringsliv 7 266 717 Näringspolitik 6 622 848 Verket för innovationssystem 239 552 2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 910 255 3 Institutens strategiska kompetensmedel 747 421 4 Tillväxtverket 274 635 5 När i ngsl ivsutveckli ng 881 022 6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 61994. 7 T uristfrämjande 114 613 8 Sveriges geologiska undersökning 241 772 9 Geovetenskaplig forskning 5 923 10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 11 Bolagsverket 53 285 12 Bidrag till Kungl. \ngenjörsvetenskapsakademien 8 327 13 Konkurrensverket 152 999 14 Konkurrensfors kn in g 13 804 15 Upprustning och drift av Göta kanal 153 210 16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 23 200 17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag 61 000 18 Avgifter till vissa internationella organisationer 17780 19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 20 Bidrag till företagsutveck\ing och innovation 309 472 21 Patent- och registreringsverket 320 584 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 643 869 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 35 771 2 Kommerskollegium 91 084 3 Exportfrämjande verksamhet 382 389 18

Rikets styrelse

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 Tabellförteckning ( Tabell 1.1 Tabell 1.2 Tabell 2.1 Tabell 2.2 Tabell 2.3 Tabell 3.1 Tabell 3.2 Tabell 4.1 Tabell 4.2 Tabell 4.3 Tabell 4.4 Tabell 4.5 Tabell 4.6 Tabell 4.7 Tabell 4.8 Tabell 4.9 Tabell 4.10 Tabell 4.11 Tabell 5.1 Tabell 5.2 Tabell 5.3 Tabell 6.1 Tabell 6.2 Tabell 6.3 Tabell 6.4 Tabell 6.5 Tabell 7.1 Tabell 7.2 Tabell 7.3 Tabell 7.4 Tabell 7.5 Tabell 8.1 Tabell 8.2 Tabell 8.3 Anslags belopp... 10 Beställningsbemyndiganden... 10 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse... 13 Härledning av ramnivån 2019-2021. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse... 14 Ramnivå 2019 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 01 Rikets styrelse... 14 Anslagsutveckling 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten... 15 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten... 16 Intäkter, kostnader och transfereringar (miljoner kronor)... 20 Anslagsutveckling 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m... 21 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m... 22 Anslagsutveckling 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag... 23 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag... 24 Anslagsutveckling 2:3 Riksdagens fastighetsanslag... 25 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 2:3 Riksdagens fastighetsanslag... 26 Investeringsplan för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 2019-2021... 27 Ärendebalans vid utgången av åren 2015-2017... 29 Anslagsutveckling 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)... 29 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 2:4 Riksdagens ombudsmän (PLO-anslag)... 30 U tgiftsutveckling inom Sametinget och samepolitiken... 31 Anslagsutveckling 3:1 Sametinget... 34 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 3:1 Sametinget... 34 Anslagsutveckling 4:1 Regeringskansliet m.m... 35 Offentligrättslig verksamhet... 35 Uppdragsverksamhet... 35 Viss resultatinformation för Regeringskansliet... 36 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 4:1 Regeringskansliet m.m.. 37 Anslagsutveckling 5:1 Länsstyrelserna m.m....41 Offentligrättslig verksamhet... 42 Inkomsttitlar 2017... 42 Uppdragsverksamhet... 42 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 5:1 Länsstyrelserna m.m... 42 Utgiftsutveckling inom Demokratipolitik och mänskliga rättigheter....45 Möjligheter att påverka politiska beslut i EU, Sverige och i den egna kommunen, 2000-2017... 50 Förtroende för demokratiska institutioner 1990-2017... 52. 6

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 Tabell 1. 1 Anslagsbelopp Tusental kronor { Anslag u Kungliga hov- och slottsstaten 140 685 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 926 469 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 819 396 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 100 000 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 101 516 3:1 Sametinget 54 501 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 967 618 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 081 691 6:1 Allmänna val och demokrati 554 640 6:2 Justitiekanslern 50 027 6:3 Datainspektionen 94 377 6:4 Valmyndigheten 20 093 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 117 771 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 14 500 8:1 Mediestöd 622 119 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 38 514 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 28 528 Summa 14 901 645 Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden Tusental kronor Beställnings- Anslag bemyndigande Tidsperiod 6:5 Stöd till pol itiska partier 169 200 2020 8:1 Mediestöd 70 000 2020-2022 Summa beställningsbemyndiganden under utgiftsområdet 239 200 10

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 föringar på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2018. Regeringen redovisar på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret, dvs. för 2020 och 2021. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av anslagsnivån för 2018 för åren efter budgetåret, när det gäller reformer för vilka ett slutdatum angetts. För 2020 har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2019 eller 2020 tagits bort från beräknade anslagsnivåer. På motsvarande sätt har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2021 tagits bort fr/m beräknade anslagsnivåer fr.o.m. det året. De redovisade beräkningarna för 2020 och 2021 görs för att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2020 och 2021 till anslagen. Med hänsyn till att propositionen lämnas av en övergångsregering är de förutsättningar som dessa beräkningar bygger på mycket osäkra. Informationsvärdet av beräkningarna är därför begränsat. I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten. Regeringen har även avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet. Vad som ska gälla för 2019 framgår av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa. Vad som angetts ovan har inte tillämpats i förhållande till de förslag i budgetpropositionen som avser Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän (10). Budgetpropositionens innehåll motsvarar i dessa delar det förslag som respektive myndighet själv lämnar i budgetpropositionen. 2.2 Omfattning I utgiftsomdde 1 Rikets styrelse ingår avsnitten Statschefen, Riksdagen och Riksdagens ombudsmän (10), Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet. 12

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 2.3 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Statschefen Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2017 2018 I 2018 2019 2020 2021 1:1 Kungliga hov- och slotlsstaten 136 139 138 141 143 144 Summa Statschefen 136 139 138 141 143 144 Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 873 905 912 926 928 941 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 779 814 827 819 830 840 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 83 120 133 100 100 100 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 93 97 97 102 103 104 Summa Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän 1 829 1 936 1970 1 947 1 960 1 985 \ Sametinget och samepolitiken, 3:1 Sametinget 46 54 54 55 55 56 l P, Summa Sametinget och samepolitiken 46 54 54 55 55 56 ~ Regeringskansliet m.m. 4:1 Regeringskansliet m.m. 7 482 7 819 7 608 7 968 7 898 7 979 Summa Regeringskansliet m.m. 7 482 7 819 7 608 7 968 7 898 7 979 Länsstyrelserna 5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 744 2 990 2 989 3 082 3 164 3 127 Summa Länsstyrelserna 2 744 2 990 2 989 3 082 3 164 3127 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 6:1 Allmänna val och demokrati 89 556 547 555 220 66 6:2 Justitiekanslern 44 50 50 50 51 51 6:3 Datainspektionen 55 85 84 94 96 97 6:4 Valmyndigheten 20 20 20 20 20 21 6:5 Stöd till politiska partier 172 167 171 169 169 169 Summa Demokratipolitik och mänskliga rättigheter 380 878 873 888 557 405 Nationella minoriteter 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 102 123 121 118 118 118 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 14 15 14 15 2 2 Summa Nationella minoriteter 116 137 136 132 119 119 Medier 8:1 Mediestöd 544 567 535 622 677 677 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 33 34 35 39 39 40 Summa Medier 576 601 569 661 716 717 Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 16 28 28 29 29 29 Summa Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet 16 28 28 29 29 29 Aidreanslag 2017 6:4 Svensk författningssamling 2 Summa Äldreanslag 2 Totalt för utgiftsområde 01 Rikets styrelse 13 327 14 5B2 14 365 14 902 14 641 14 561 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 13

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 Förslag till statens budget för 2019 Rikets styrelse Innehållsförteckning Tabellförteckning... 6 Diagramförteckning... 8 1 Förslag till riksdags beslut...,... 9 2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse... 11 2.1 Principer för utformningen av denna proposition... 11 2.2 Omfattning... 12 2.3 Utgiftsutveckling... 13 2.4 Mål för utgiftsområdet..... 14 2.5 Resultatredovisning... 14 3 Statschefen... 15 3.1 Budgetförslag... 15 3.1.1 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten... 15 4 Riksdagen och Riksdagens ombudsmän... 19 4.1 Utgångspunkter för Riksdagsförvaltningens verksamhet... 19 4.2 Resultatredovisning... 20 4.2.1 Resultat... 20 4.2.2 Analys och slutsatser... 21 4.3 Den årliga revisionens iakttagelser.... 21 4.4 Budgetförslag... 21 4.4.1 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag... 23 4.4.2 2:3 Riksdagens fastighetsanslag... 25 4.4.3 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)... 29 5 Sametinget och samepolitiken... 31 5.1 Omfattning... 31 5.2 Utgiftsutveckling... 31 5.3 Mål.... 31 5.4 Resultatredovisning... 31 5.4.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder... 32 5.4.2 Resultat... 32 5.5 Budgetförslag... 34 5.5.1 3:1 Sametinget... 34 3

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2019-2021. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Miljoner kronor 2019 2020 Anvisat 2018 1 14 531 14 531 Förändring till följd av, Pris- och löneomräkning 2 240 428 Beslut 147-295 Överföring till/från andra utgiftsområden 24 18 Övrigt -41-41 Ny ramnivå 14 902 14 641 2021 14 531 597-543 18-42 14 561 1 Statens budget enligt riksdagens heslut i december 2017 (bel. 2017/18:FiUIO). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020-2021 är preliminär. Tabell 2.3 Ramnivå 2019 realekonomiskt fördelad. Utgiflsområde 01 Rikets styrelse Miljoner kronor Transfereringar 1 Verksamhetsutgifter 2 Investeringar 3 Summa ramnivå 2019 1606 13 208 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2017 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhets utgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, I.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. ' Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 87 14 902 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1, bet. 2017/18:KUl, rskr. 2017/18:74). Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KUl, rskr. 2015/16:59). Nationella minoriteter Målet för politiken för nationella minoriteter är ( att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272). Medier Målen för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96). För övriga delområden inom utgiftsområdet finns inga av riksdagen bundna mål. Mål beslutade av regeringen eller, i förekommande fall, Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän CTO) redovisas på den underindelade nivån, se respektive avsnitt. 2.4 Mål för utgiftsområdet Riksdagen har inom utgiftsområdet beslutat om följande mål. Samepolitik Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108). 2.5 Resultatredovisning Resultatredovisning lämnas på den under nivån, se respektive avsnitt. För avsnittet Medier sker resultatredovisningen samlat i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. För avsnittet Sametinget och samepolitiken sker resultatredovisningen avseende rennäring och andra nanngar under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. 14

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 5 Sametinget och samepolitiken 5.1 Omfattning Området omfattar främst Sametingets verksamhet i frågor som bidrar till att verka för en levande samisk kultur, som finansieras från anslag 3: 1 Sametinget. Samepolitiken ingår i flera utgiftsomrl.den, bland andra utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. 5.2 Utgiftsutveckling Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom Sametinget och samepolitiken Miljoner kronor Sametinget och samepolitiken Utfall 2017 3:1 Sametinget 46 Summa Sametinget och samepolitiken 46 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat 2018 l 2018 2019 2020 2021 54 54 55 55 56 54 54 55 55 56 5.3 Mål Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108). 5.4 Resultatredovisning I detta avsnitt redovisas resultaten av de åtgärder som bidragit till att verka för en levande samisk kultur. Resultaten av de åtgärder som vidtagits avseende rennäring och andra samiska näringar redovisas under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Målet för samepolitiken berör även andra politikområden där resultaten redovisas under respektive sakområde, 61.a. utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. 31

PROP. 2018/19:l UTGIFTSOMRÅDE 1 5.4.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder Centrala bedömningsgrunder är: samiskt inflytande och delaktighet, utvecklingen av det samiska språkets användning och ställning, och möjligheten att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv. Bedömningarna utgår främst från Sametingets årsredovisning, men även resultat från lägesrapporter och utredningar vägs in. 5.4.2 Resultat Samiskt inflytande och delaktighet Arbetet med att säkerställa det samiska folkets åtnjutande av sina rättigheter har under året fortsatt. En central del har varit att stärka samiskt inflytande och delaktighet genom bl.a. arbetet med Nordisk samekonvention. Regeringen gav under 2017 ett bidrag till Sametinget för att genomföra en förankringsprocess beträffande det framförhandlade utkastet i förhållande till det samiska folket, partier, organisationer och föreningar (Ku2017 /01308/DISK). Regeringskansliet har också tillsammans med de samiska ledamöterna i förhandlingsdelegationen deltagit i informationsmöten om konvemionsutkastet i förhållande till det samiska civilsamhället och partierna i Sametinget. Samiskt Parlamentariskt Råd, som är ett samarbetsorgan för sametingen i Norge, Sverige och Finland, har inkommit med en skrivelse och föreslagit vissa förändringar i konventionstexten. Vidare har arbetet med förslag till en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket fortsatt under 2018. Vid framtagandet av förslag till konsultationsordning har dialog förts med bl.a. Sametinget, som är en viktig aktör i processen. Promemorian Konsultation i frågor som rör det samiska folket (Ds 2017:43) har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 23 augusti 2018 om propositionen Ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet (prop. 2017/18:287). I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar i sametingslagen (1992:1433) som innebär några förändringar i Sametingets organisation. I propositionen föreslår regeringen också bl.a. en särskild lag om säkerhetskontroll vid Sametingets offentliga sammanträden samt ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. I maj 2017 var det val till Sametinget och Sametinget fick en ny politisk ledning. Sametinget har under 2017 besvarat 281 remisser vilket är en liten minskning jämfört med 2016. De flesta remisserna handlar om undersökningstillstånd, vägar, vindkraftsetableringar och kommunernas planarbete. Det är fortsatt en ökning av antal remitteringar till Sametinget. Ökningen har resulterat i att fler frågor belysts ur ett samiskt perspektiv. Sametinget bedriver även ett aktivt arbete med samisk traditionell kunskap, Årbediehtu. Sametinget har bl.a. deltagit i ett internationellt arbetsgruppsmöte för bevarande av traditionell kunskap i enlighet med artikel 8 G) i konventionen om biologisk mångfald. Sametinget fick även ett regeringsuppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket föreslå åtgärder för att långsiktigt säkerställa att artiklarna 8(j) om traditionell kunskap och lo(c) om traditionellt hållbart nyttjande i konventionen om biologisk mångfald genomförs i Sverige. Detta görs bl.a. genom att delta i olika beslutsprocesser, bevara och sprida traditionell kunskap, respektera och säkerställa deltagande av kunskapsbärare samt uppföljning. Uppdraget redovisades i mars 2018. Med utgångspunkt i det uppdrag som regeringen gav till Sametinget 2015, om en kunskapssammanställning om samers psykosociala hälsa, beslutade regeringen i mars 2017 och i februari 2018 om att bevilja ansökan från landstingen i Västerbotten, Norrbotten, Jämtland/Härjedalen och Dalarna för att etablera ett kunskapsnätverk för samers hälsa samverkan med samiska organisationer (S2013/05824/FS {delvis)). Regeringen beslutade i augusti 2018 att bevilja Umeå universitet och Centrum för samisk forskning drygt 1,6 miljoner kronor för att studera hälsa och levnadsförhållanden för samer och icke samer i det traditionella samiska området (S2018/03552/FS). Sametingets styrelse och ansvarigt statsråd har också fört en fördjupad dialog om viktiga samepolitiska frågor i syfte att öka Sametingets möjlighet till inflytande och delaktighet i den framtida samepolitiken. 32

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 Vidare har regeringen tillsammans med företrädare från Sametinget deltagit vid FN:s permanenta forum för urfolksfrågor i New York. Sverige har också varit akrivt genom insatser för utbildning, information och allmän kunskap om klimatfrågor och urfolks rättigheter inom FN:s ramkonvention för klimatförändringar (UNFCCC). Sametinget deltar sedan 2016 i den svenska delegationen vid UNFCCC. Genom Parisavtalet inrättades en urfolksplattform och den närmare utformningen av plattformen är under fortsatta förhandlingar under nästa partsmöte (COP24 i Polen). I Parisavtalet slås vidare fast att bl.a. urfolkens traditionelh kunskap är vikrig i arbetet med klimatanpassning och förebyggande åtgärder på alla nivåer. Sametinget har också fortsatt arbetet med etablering av en handlingsplan för klimatanpassning ( se vidare utg.omr. 23). Regeringen deltog i februari 2017 med en delegation rill T rondheim/t råante för att fira att det var 100 år sedan det första samiska gränsöverskridande landsmötet. Vid invigningsceremonin deltog bl.a. sametingen i Norge, Finhnd och Sverige, företrädare från den norska, finska och svenska regeringen samt FN:s specialrapportör för urfolks rättigheter. Flera bilaterala överläggningar ägde rum nnder jubileet. Utvecklingen av det samiska språkets användning och ställning Enligt 2 kap. 1 sametingslagen (1992:1433) ska Sametinget fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet. Sametingets mål är att bidra till utvecklingen av de samiska språkens användning och ställning i samhället, framför allt i de traditionellt samiska områdena. För att bidra till målet har Sametinget bl.a. tillsammans med sameringen i Norge och Finland under 2017 fortsatt samarbetet i projektet Giellagäldu. Det är ett kunskaps- och expertorgan som arbetar med att samordna språkvårds- och utvecklingsarbete över narionsgränserna. Regeringen har under 2018 beslutat om bidrag till Sametinget för att tillsammans med sametingen i Norge och Finland möjliggöra inrättandet av en struktur för ett nordiskt samiskt kunskaps- och expertorgan med ansvar för att driva språkvård, ge råd i språkfrågor, normera språk och godkänna nya termer. Sametinget har under 2017 även bistått allmänheten i frågor om samiska ortnamn. Vidare har Sametinget handlagt bidrag för vissa studier i samiska och till s.k. korttidsstudier. Intresset för att söka medel under 2017 har, jämfört med 2016, ökat med ca 60 procent. De informationssatsningar som gjorts för att göra bidraget känt och de anpassningar som har gjorts av kursutbndet har bidragit till att intresset ökat för kurserna. Liksom tidigare år är det fler kvinnor än män som söker och erhåller stöd. Under 2017 var 77 procent av bidragsmottagarna kvinnor. Sametingets Språkcentrum har fortsatt sitt arbete med metodutveckling och revitalisering av det samiska språket. Under 2017 har bl.a. ett utvecklingsarbete inletts för att publicera en nords~isk version av ordboksapplikationerna för mobiltelefonen. En årsmötesparlör på nordsamiska har utarbetats och Språkcentrum har tillsammans med Sameskolstyrelsen genomfört språkbadsläger på fyra olika samiska språk. Vidare har Språkcentrum tillsammans med Sametingets språknämnd arrangerat ett riksdagsseminarium då även lägesrapporten De samiska språken i Sverige överlämnades till ansvarigt statsråd. Ett starkt och mångfaldigt samiskt kulturliv Under 2017 fördelade Sametinget totalt 15,4 miljoner kronor till samiska kulturprojekt och verksamhetsbidrag till samiska organisationer med medel från anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utjveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslagspost 5 Bidrag till samisk kultur under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Sametinget beviljade 77 av 104 inkomna ansökningar. De flesta av projektansökningarna under 2017 rörde litteratur, musik/jojk och övriga projekt (se vidare utg.omr. 17 avsnitt 4). Giron Sämi Teähter tilldelades 5,7 miljoner kronor från anslaget. Teatern har under 2017 gjort fyra produktioner, vilket är samma antal som 2016. Publikantalet har uppgått till 4 444 personer. Under 2017 har teatern tillsammans med Sametingets styrelse arbetat med att se över teaterns framtida organisation och finansiering i 33

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 syfte att utveckla teatern till en samisk nationalscen. Verksamhete~ vid Samernas bibliotek har tilldelats drygt 1 miljon kronor från anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. År 2017 fanns vid Samernas bibliotek 20 181 utlånbara objekt. Bibliotekets egna inköp av böcker ligger mycket över föregående år med 1 090 inköpta böcker. Antalet utlån minskade 2017 med knappt 400 exemplar och uppgick till 960. Sametinget fick under 2017 i uppdrag av regeringen att utvärdera och analysera verksamheten vid Samernas bibliotek. Uppdraget redovisades i april 2018 (Ku2018/0l 156/DISK). 5.5 5.5.1 Budgetförslag 3:1 Sametinget Tabell 5.2 Anslagsutveckling 3: 1 Sametinget Tusental kronor 2017 Utfall 45 703 Anslagssparande Utgifts- 2018 Anslag 53 901 I prognos 2019 Förslag 54 501 2020 Beräknat 55 328 2 2021 Beräknat 56 104 3 535 53 783 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 54 501 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 54 501 tkr i 2019 års prisnivå. Regeringens överväganden Tabell 5.3 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 3:1 Sametinget Tusental kronor 2019 2020 2021 Anvisat 2018 1 53 901 53 901 53 901 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 600 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 54 501 1 427 2 203 55 328 56104 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 lbet. 2017/18:FiUI0). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneområkningen baseras på anvisade medel 2018. övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020-2021 är preliminär. De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med 600 000 kronor 2019. Vidare innebär principerna att det tidigare beräknade tillskottet till Sametinget inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade berälmingar. Regeringen föreslår att 54 501 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Sametinget för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 55 328 000 kronor respektive 56 104 000 kronor. Ändamål Anslaget får användas för Sametingets och Nationellt samiskt informationscentrums förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Samefonden. 34

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 ' Ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet (prop. 2017/18:287). Vidare har arbetet för att få en effektiv och heltäckande lagstiftning mot diskriminering fortsatt (se vidare utg.omr. 13 avsnitt 4). Den 1 maj 2018 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om diskriminering i form av bristande tillgänglighet (prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3, rskr. 2017/18:29). För att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter har riksdagen beslutat i enlighet med propositionen En stärkt minoritetspolitik (prop. 2017/18:199, bet. 2017/18:KU44, rskr. 2017/2018:409). Propositionen innehåller förslag som syftar till att stärka det grundläggande skyddet för samtliga nationella minoriteter och att stärka de utökade rättigheter som finns inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. Till följd av beslutet träder ändringar i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724), skollagen (2010:800) och socialtjänstlagen (2001:453) i kraft den 1 januari 2019 ( se vidare avsnitt 9). Institutioner som säkerställer internationella Jtaganden om mänskliga rättigheter Riksdagen har tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen skyndsamt på nytt ska låta utreda frigan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (bet. 2017/18:KU6 punkt 2, rskr. 2017/18:98). Regeringskansliet beslutade i mars 2018 om ett uppdrag att utreda frågan om inrättande av en nationell institution för mänskliga rättigheter (Ku2017/02610/DISK). Därmed får riksdagens tillkännagivande anses slutbehandlat. Vidare påbörjade i januari 2018 Jämställdhetsmyndigheten sin verksamhet (se vidare under utg.omr. 13 avsnitt 5). Grundläggande rättigheter inom EU I enlighet med strategin har tillämpningen i Sverige av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) utvärderats genom att Uppsala universitet har lämnat en rapport om tillämpningen av den. Uppdraget syftade till att bidra med kunskap gällande stadgans tillämpning i Sverige (Ku2017/02759/DISK). Kartläggningen visar att tillämpningsområdet för stadgan troligtvis är stort eftersom det gäller alla omdden där EU-rätten tillämpas. Kartläggningen visar också att domstolarna har haft ett förmllandevis stort antal fall där stadgan varit central och det finns flera fall där domstolarna lagprövat nationell rätt gentemot stadgan. Samtidigt visar kartläggningen att det finns exempel där domstolens resonemang utifrån stadgan är knapphändigt. Europeiska kommissionen rapporterar årligen om tillämpningen av stadgan och rådet brukar anta irliga slutsatser om den. Rådsslutsatserna som antogs i oktober 2017 lyfter bl.a. fram vikten av att öka medvetenheten om stadgan hos beslutsfattare och rättstillämpare. Slutsatserna tar även upp ett antal omdden där stadgan har betydelse, såsom asyl och migration, barns rättigheter, bekämpande av rasism, våld mot kvinnor och mediepluralism. När det gäller förhandlingarna om EU:s anslutning till Europakonventionen är Sveriges övergripande målsättning att anslutningen ska komma till sdnd si snart som möjligt och att den ska bidra till att stärka såväl enskildas ställning som Europakonventionen och Europadomstolen. Den 7 december 2017 antog rådet beslut om ett flerårigt ramprogram för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022. Sverige gjorde i samband med det ett uttalande tillsarmnans med ett antal medlemsländer om att det var beklagligt att polissamarbete och straffrättsligt samarbete inte kunde tas upp i det fleråriga ramprogrammet och uppmanade kommissionen att lägga fram ett förslag om detta efter den oberoende externa utvärdering som genomfördes under 2017. Ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet I enlighet med strategin har ett samordnat och systematiskt arbete fortsatt, bl.a. genom uppdrag till myndigheter och samverkan med kommuner och landsting. Kunskapen om Sveriges konventions!itaganden inom offentlig verksamhet I enlighet med flera aktuella rekommendationer och synpunkter har arbetet fortsatt med att säkerställa att berörda aktörer har nödvändig kunskap om Sveriges konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter och vilka krav dessa innebär för den egna verksamheten. Särskilda åtgärder har vidtagits på nationell, regional och lokal nivå. 61

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 \ informations- och kunskapshöjande insatser för att förstärka efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter, Diskrimineringsombudsmannens (DO) och andra aktörers arbete mot diskriminering och utsatthet, utvecklingen av samråd med och inflytande för de nationella minoriteterna, språk- och kulturaktiviteter för och av de nationella minoriteterna, och insatser för att stärka de nationella minoritetsspråken. Bedömningarna utgår främst från Sametingets och Länsstyrelsen i Stockholms läns rapport Nationella minoriteter - minoritetspolitikens utveckling 2017, som fortsättningsvis benämns Uppföljningsrapport 2017 (Ku2018/00858/DISK). I Uppföljningsrapport 2017 har samma uppföljningssystem använts för det minoritetspolitiska arbetet som i 2013 och 2014 års uppföljningsrapporter. Systemet bygger på indikatorer uppdelade på de minoritetspolitiska delområdena samt ett egeninitierat område om förvaltningsmyndigheters organisering av arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Underlag för indikatorerna är främst hämtade från förvaltningsmyndigheter, företrädare för nationella minoriteter på lokal nivå och riksorganisationer samt Sametingets politiker. I uppföljningsrapporten görs jämförelser av situationen 2014 och 2017. Även nationell statistik och annan data från statliga myndigheter, liksom från public servicebolagen SR, SVT och UR, utgör underlag. Vidare utgår bedömningarna från återrapporteringar av regeringsuppdrag och Länsstyrelsen i Stockholms läns årliga rapport (Strategin för romsk inkludering - Lägesrapport 2017). 9.4.2 Resultat Efterlevnaden av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt Sveriges åtaganden Den 21 mars 2018 beslutades propositionen En stärkt minoritetspolitik (prop. 2017 /18: 199) med förslag som syftar till att stärka det grundläggande skyddet för samtliga nationella minoriteter och för att stärka de utökade rättigheter som finns inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. I propositionen föreslås ändringar i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen), skollagen (2010:800) och socialtjänstlagen (2001 :453). I propositionen föreslås bland annat att kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete, att informationsskyldigheten för förvaltningsmyndigheter ska tydliggöras, att innebörden av samråd enligt lagen ska förtydligas och att förvaltningsmyndigheter ska beakta barns och ungas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem. Det lämnas också förslag om rätten till förskola och annan pedagogisk verksamhet på rninoritetsspråk och att regleringen ska överföras till skollagen. Vidare lämnas förslag om utökad rätt till äldreomsorg i vissa fall på minoritetsspråk. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen den 19 juni 2018 (bet. 2017/18:KU44, rskr. 2017/18:409). Lagändringarna träder i kraft deri 1 januari 2019. Utredningen om en stärkt minoritetspolitik (Ku 2016:02) redovisade den 15 november 2017 uppdraget i sitt tilläggsdirektiv om att analysera vad den finlandssvenska gruppen i Sverige har för ställning och överväga om den ska erkännas som nationell minoritet (SOU 2017:88). Utöver frågan om finlandssvenskarnas ställning har utredningen i slutbetänkandet behandlat två frågor som särskilt angetts i de ursprungliga direktiven. För det första frågan om Sverige bör utöka sina nuvarande åtaganden enligt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språkstadgan). För det andra uppdraget att överväga behovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de nationella minoriteterna. Betänkandet har rermssbehandlats och bereds för närvarande mom Regeringskansliet. Därutöver lämnades den 28 juni 2018 skrivelsen Nystart för en stärkt rninoritetspolitik (skr. 2017/18:282) till riksdagen. I skrivelsen redogörs bl.a. översiktligt för nuläget inom minoritetspolitiken. Kommuners och landstings arbete inom förvaltnings områdena Kommuner och landsting har efter beslut av regeringen möjlighet att få ingå i förvaltningsområde för finska, meänkieli eller samiska. Det 70

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) publicerade en rapport om Sverige i februari 2018 inom ramen för kommissionens femte övervakningsomgång. I rapporten lämnades ett antal rekommendationer om arbetet med nationella minoriteter. Informations- och kunskapshöjande insatser för att förstärka efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter I likhet med tidigare :l.r har samtliga kommuner och landsting som ing:l.r i förvaltningsomr:l.dena på olika sätt informerat de nationella minoriteterna om deras lagstadgade rättigheter. Informationen har getts på samtliga minoritetsspråk och på svenska. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har också vidtagit ett flertal åtgärder för att höja kunskapen och bidra till erfarenhetsutbyte, bla. genom att producera informations- och kunskapshöjande material och genom att arrangera utbildningar och konferenser. Insatser har även gjorts för allmänheten, exempelvis genom annonskampanjer. Därutöver har myndigheterna genomfört kunskapshöjande insatser för myndigheter och ett flertal kommunbesök. Vidare har särskilda medel fortsatt avsatts för webbplatsen minoritet.se i syfte att samla och sprida kunskap om de nationella minoriteterna och Sveriges internationella åtaganden på området (Ku2017/02110/DISK). Besöksantalet har fortsatt att öka och uppgick 2017 till 269 000 sessioner/besök jämfört med 217 049 sessioner/besök under 2016. Diskriminering och utsatthet Förekomsten av diskriminering och hatbrott I den senaste rapporten från Brottförebyggande rådet (Brå) avseende hatbrott för 2016 (2017:11) identifierades 182 anmälningar om hatbrott med antisemitiska motiv, vilket är en minskning med 34 procent jämfört med 2015. 158 anmälningar med antiromskt motiv identifierades, vilket är en minslming med 34 procent jämfört med 2015. Det är stora individuella skillnader mellan olika år, vilket enligt Brå är ett vanligt fenomen när talen statistiskt sett är l:l.ga. Vad minskningen beror på går därmed inte att säga enbart utifrån statistiken. Olaga hot och ofredanden var den vanligaste brottstypen för antiromska hatbrott under 2016. Dessa skedde främst p:l. allmän plats, serviceställen och i anslutning till hemmet. 0 laga hot och ofredanden var även den vanligaste brottstypen för antisemitiska hatbrott. Brotten skedde främst på allmän plats, på internet och i anslutning till hemmet. I syfte att få förbättrad kunskap och förstärka det förebyggande arbetet om antisemitiska hatbrott gav regeringen 2017 ett uppdrag till Brå att göra en fördjupad studie (Ku2017/02333/DISK). DO har till skillnad från tidigare år inte särskilt redogjort för anmälningar om diskriminering från judar, romer, samer, sverigefinnar eller tornedalingar. Länsstyrelsen och Sametinget gör i sin uppföljningsrapport bedömningen att det sannolikt finns ett stort mörkertal när det gäller diskriminering och utsatthet. Detta baserat på anrnälningsbenägenhet, bristande förtroende för myndigheter, kunskapsbrist om hur en anmälan kan ske samt brister i befintlig statistik. I bl.a. de lagstadgade samrlden har det från företrädare för judar, romer och samer framförts att personer som tillhör de nationella minoriteterna upplever att antisernitis1nen, antiziganismen och rasismen mot samer fortsätter öka. Företrädarna beskriver att utsattheten tar sig olika uttryck, men en gemensam nämnare är att den begränsar individers möjlighet att leva öppet med sin identitet, sin kultur och sitt språk. Bilden bekräftas även i Forum för levande historias delredovisning av uppdraget att samordna och följa upp den nationella planen mot rasism, liknande former av fient)ighet och hatbrott 2018 (Ku2018/00934/DISK). I syfte att synliggöra det historiska förhållandet mellan svenska staten och tornedalingar respektive meänkielitalande fick Svenska Tornedalingars Riksförbund 2017 bidrag för genomförandet av en förstudie (Ku2017/01967/DISK). Förstudien lämnades i april 2018. Insatser för att motverka utsatthet och diskriminering Under 2017 har 41 procent av kommunerna och 44 procent av landstingen inom förvaltningsområdena utbildat sin personal om diskrimiueringsfrågor. Detta motsvarar en minskning om 13 respektive 25 procentenheter jämfört med föregående år. Ungefär hälften av de statliga förvaltningsmyndigheterna har utbildat sin personal i diskrimineringsfrågor som inkluderar nationella minoriteter, vilket är en ökning sedan 72

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 1 ett utvecklingsarbete om omhändertagande av romska barn (Ku.2018/00936/DISK och Ku2018/00373/DISK). Boverket har i enlighet med sitt uppdrag att genomföra en insats för att motverka diskriminering av romer på bostadsmarknaden (Ku.2016/01141/DISK) skapat ett nätverk med romska företrädare, fastighetsägare och hyresvärdar som tagit fram ett webbaserat utbildningsmaterial. Materialet riktas till olika aktörer på bostadsmarknaden och har använts med romska företrädare som utbildare (Ku2018/00538/DISK och Ku2018/00936/DISK). Kommissionen mot antmganism lämnade i juni 2016 sitt slutbetänkande till regeringen (SOU 2016:44). Merparten av betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringskansliet fattade under sommaren 2017 beslut om att närmare utreda hur ett nationellt center för romska frågor kan inrättas (Ku2017/01479/DISK). Statskontoret fick 2017 i uppdrag att utvärdera styrningen av strategin för romsk inkludering (Ku2017/01054/DISK). I Statskontorets redovisning den 1 juni 2018 lämnas rekommendationer som syftar till att förbättra förutsättningarna för en mer långsiktig styrning av strategin, att stärka strategins kunskapsbyggande funktion, att involvera fler kommuner och landsting i arbetet med strategin samt att skapa bättre förutsättningar för att romer ska kunna delta i och ha inflytande över styrningen av strategin. Inflytande och delaktighet I 92 procent av kommunerna och 79 procent av landstingen inom förvaltningsområdena har de nationella minoriteterna genom formaliserade samråd getts möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. För kommunernas del är det en minskning med en procentenhet jämfört med 2016 och för landstingen är det en minskning med 13 procentenheter. I 60 procent av kommunerna och 57 procent av landstingen inom förvaltningsområdena har dialogen med minoriteterna, som även kan omfatta annat än formaliserade samråd, varit avgörande för beslut och inriktning på verksamheten. För både kommunerna och landstingen har resultatet sjunkit med 13 respektive 12 procentenheter jämfört med 2016. För att stödja och underlätta verksamheten för de organisationer som företräder de nationella minoriteterna beviljas statsbidrag. Nio bidrag om totalt 4,6 miljoner kronor beviljades 2017. I syfte att kompensera för de merkostnader som uppstår med anledning av deltagande i pågående processer inom det minoritetspolitiska området avsattes ytterligare 500 000 kronor som Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget fördelade till organisationer som företräder judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer. Länsstyrelsen i Stockholms län har därutöver fördelat ytterligare 400 000 kronor vardera till organisationerna Sverigefinländarnas delegation och Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset i syfte att stärka deras verksamhet med samråd och dialog med kommunerna i förvaltningsområdena. Inom förvaltningsområdena har 33 procent av kommunerna och 43 procent av landstingen gett någon form av ersättning till representanter för de nationella minoriteterna som medverkar i samråd. För kommunerna är detta en minskning med fyra procentenheter jämfört med föregående år men för landstingen är det en höjning med fem procentenheter. Många statliga myndigheter ger de nationella minoriteterna möjligheter till inflytande och delaktighet på olika sätt. Till exempel har Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, U niversitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet gemensamt genomfört samråd med nationella minoriteter. Under året har denna samverkan förtydligats enligt önskemål från tidigare samråd. Flera länsstyrelser har utarbetat former för samråd eller dialoger med någon eller flera av minoriteterna. Under 2017 har Regeringskansliet genomfört sex ordinarie samrådsmöten med de nationella minoriteterna och därutöver även hållit tre särskilda öppna samrådsmöten i arbetet med att bereda propositionen En stärkt minoritetspolitik (prop. 2017/18:199). Enligt Länsstyrelsen i Stockholms läns rapport har myndigheten sett över principerna för vilka som ska bjudas in till samrådsmöten och romska forum, som myndigheten anordnar. Ambitionen har varit att nå ut så brett som möjligt, samtidigt som hänsyn tagits till de i strategin prioriterade målgrupperna kvinnor, barn och unga. Enligt rapporten har flera 74

PROP, 2018/19:1 U'fGIFTSOMRÅDE 1 Insatser för att stärka de nationella minoriteternas språk och kultur I likhet med tidigare år har samtliga kommuner och landsting som ingår i förvaltningsområdena på olika sätt informerat de nationella minoriteterna om deras lagstadgade rättigheter. Informationen har getts på samtliga minoritetsspråk och på svenska, Av Sametingets lägesrapport om de samiska språken i Sverige för 2017 framgår bl.a. att Sametingets språkcentrum har genomfört ett flertal aktiviteter och arrangemang för att öka användningen av de samiska språken (Ku2018/00841/DISK). Statens kulturråd har genom de riktade stöden till nationella minoriteters knlturverksamhet fördelat knappt 13 miljoner kronor under 2017. Stödet gick till nationella minoriteters kulturverksamhet, stöd till planerad utgivning av litteratur, efterhandsstöd till litteratur samt produktionsstöd till kulturtidskrifter. Kulturrådet har hanterat fler kvalificerade ansökningar under 2017 än tidigare år. Det saknas dock professionella utgivare av litteratur och kulturtidskrifter på de nationella minoritetsspråken (se även utg.omr. 17 avsnitt 1.4.2). Statens kulturråd har fått i uppdrag att under perioden 2017-2019 genomföra insatser som har till syfte att främja utgivning och spridning av litteratur på de nationella minoritetsspråken (Ku2017/02332/DISK). Institutet för språk och folkminnen (ISOF) har under 2017 fördelat 3,5 miljoner kronor till 31 olika projekt för revitalisering av de nationella minoritetsspråken. Totalt inkom 57 behöriga ansökningar under 2017 om 11,2 miljoner kronor. Ansökningstrycket har därmed ökat jämfört med 2016 då 39 behöriga ansökningar inkom om 7,4 miljoner kronor. Bidragen har fördelats mellan språk- och kulturbärande projekt. Samtliga nationella minoritetsspråk finns representerade bland de beviljade projekten och av den totala bidragssumman fick projekt rörande romani chib störst andel med 22 procent. Svenska Filminstitutet har utifrån sitt uppdrag om att stärka utbudet av barnfilm med språkversioner på de nationella minoritetsspråken (Ku2017/02116/DISK) gett stöd till Film Centrum för en minoritetsspråkssatsning inom projektet MiniBio och bolaget Njutafilms fick stöd för att dubba långfilmen Trollvinter i Mumindalen på samiska ( se vidare under utg.omr. 17 avsnitt 4 och 13). Statens skolverk har fortsatt att genomföra ett flertal olika åtgärder för att höja kunskapen om de nationella minoriteterna. Inom ramen för Skolverkets uppdrag (A2014/3289/DISK) har myndigheten arbetat för att förstärka tillgången på lärare i nationella minoritetsspråk samt fördelat bidrag för kostnader med anledning av deltagande i utbildningen (Ku2016/02027/DISK). Skolverket har i enlighet med sitt uppdrag erbjudit lärare i nationella minoritetsspråk utbildning så att fler elever ska få tillgång till modersmålslärare med kompetens för den undervisning de bedriver. Under 2017 har Skolverket beviljat bidrag till totalt 27 huvudmän för 54 deltagare (Ku2018/00758/DISK). Sameskolstyrelsens uppdrag om integrerad samisk undervisning har resulterat i att integrerad samisk undervisning finns tillgänglig i tio kommuner, vilket är lika många som 2016. Medlen har främst används till att utöka undervisningstiden i och på samiska samt till inköp av läromedel och undervisningsmaterial. Universitets- och högskolerådet har bl.a. publicerat information om myndigheten på de nationella minoritetsspråken på uhr,se samt lanserat fem kortfilmer och en trailer för sociala medier på de nationella minoritetsspråk som omfattas av minoritetslagens förstärkta skydd, Filmerna som har fått en god spridning har enligt myndigheten också bidragit till intern kunskapsutveckling på myndigheten och utökat kontaktnätet med de nationella minoritetsgrupperna. Kulturrådet har i enlighet med uppdraget att genomföra dialogmöte mellan romska kulturaktörer och etablerade kulturinstitutioner (Ku2016/01437/DISK) presenterat exempel på samarbeten och information om möjligheter att söka bidrag för romsk kulturverksamhet. Kulturrådet har vidare prövat 19 ansökningar från romska kulturaktörer och fördelat medel till 4 av dessa. ISOF har utifrån sitt uppdrag att genomföra insatser för att bevara den romska språk.varieteten resanderomani (Ku2016/01438/DISK) samlat in ett stort skriftligt material, inspelningar av talad resanderomani och inspelningar på svenska med levnadsberättelser om att växa upp och leva i resanderomanikulturen. Arbetet har bidragit till kunskap om talad resanderomani i vår samtid, liksom om språkets villkor idag och i det nära 76

PROP. 2018/19: 1 UTGIFTSOMRÅDE 1 förflutna. Vidare har myndigheten gjort en kartläggning av tidigare och pågående insatser för resanderomani. Uppdraget slutredovisades i mars 2018 (Ku2018/01157/DISK). ISOF har i sitt regleringsbrev för 2018 fått i uppdrag att genomföra insatser som har till syfte att bevara den romska språkvarieteten kaale för nutida och framtida bruk. Myndigheten har även haft i uppdrag att genomföra insatser i syfte att synliggöra det romska immateriella kulturarvet (Ku2016/0l 438/DISK), vilket resulterat i att den svenska förteckningen över immateriella kulturarv kopplade till Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet (2003) rymmer ett antal romska kulturarv (Ku2018/0ll57/DISK) (Se vidare under utg.omr. 17 avsnitt 5.4.2). 9.5 Budgetförslag 9.5.1 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter Tabell 9.2 Anslagsutveckling 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter Tusental kronor 2017 Utfall 101 661 Anslagssparande 1256 Utgifts- 2018 Anslag 1229171 prognos 121 437 2019 Förslag 117771 2020 Beräknat 117 771 2021 Beräknat 117 771 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i sa mband med denna proposition. Ändamål Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för de nationella minoriteterna enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och enligt språklagen (2009:900) samt enligt Sveriges minoritetsåtaganden. Anslaget får även användas för Länsstyrelsen i Stockholms läns och Sametingets utgifter för det nationella samordningsansvaret för minoritetspolitiken samt för uppföljning enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Därutöver får anslaget användas för utgifter för statsbidrag enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk till kommuner och landsting inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska samt för utgifter för statsbidrag för verksamhet som främjar regeringens minoritetspolitik. Regeringens överväganden Tabell 9.3 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter Tusental kronor Anvisat 2018 1 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag övrigt Förslag/beräknat anslag 2019 122 917-5 146 117771 2020 2021 122 917 122917-5 146-5 146 117 771 117771 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiUIO). Beloppet år således exklusive beslut om ändringar i statens budget. De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget minskas med 5 146 000 kronor 2019. Ändringarna av minoritetslagen som träder i kraft den 1 januari 2019 innebär bl.a. en skyldighet för kommuner och landsting att anta mål och riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet (prop. 2017/18:199, bet. 2017/18:KU44, rskr. 2017/18:409). Anslaget minskas därför med 5 146 000 kronor fr.o.m. 2019. Detta för att finansiera den ökning som sker av allmänna bidrag till kommuner under utgiftsområde 25 för att kompensera kommunsektorn för de ökade kostnader som ändringen innebär. Regeringen föreslår att 117 771 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Åtgärder för nati.onella minoriteter för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 117 771 000 kronor respektive år. 77

Utbildning och universitetsforskning

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 måluppfyllelse genom att generera sådan kunskap som har direkt nytta och användbarhet i verksamheten och som bl.a. kan bidra till att stärka utbildningens vetenskapliga grund. Forskningsfrågor formuleras utifrån professionens behov av kunskap om lärande och undervisning i ett visst ämne eller ämnesområde. Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet fick 2017 i uppdrag att planera och genomföra en försöksverksamhet i syfte att utveckla och pröva olika modeller för långsiktig samverkan mellan universitet och högskolor och huvudmän inom skolväsendet kring praktiknära forskning. Försöksverksamheten ska utformas och genomföras i samverkan mellan ansvariga universitet, deltagande universitet och högskolor och skolhuvudmän. De ansvariga universiteten har bjudit in andra universitet och högskolor som är intresserade av och vill delta i försöksverksamheten. Totalt deltar 27 av 28 lärosäten med lärar- eller förskollärarutbildning i försöksverksamheten. Varje universitet och högskola ska samverka med flera skolhuvudmän. Samtidigt tillsattes en utredning med uppdraget att föreslå hur universitet och högskolor och skolhuvudmän kan skapa långsiktig samverkan kring praktiknära forskning. I mars 2018 överlämnade utredningen betänkandet Forska tillsammans - samverkan för lärande och förbättring (SOU 2018:19). Betänkandet har remitterats. Exempel på ytterligare insatser som kan påverka läraryrkets attraktionskraft Nedan redovisas statliga fortbildningsinsatser som genomförs och som kan bidra till att stärka läraryrkets attraktionskraft även om insatserna i första hand syftar till att stärka kvaliteten i skolväsendet. Stat:sbidragför kompetensutveckling av yrkeslärare Sedan 2012 finns ett statsbidrag för kompetensutveckling av verksamma yrkeslärare som bl.a. kan användas för att delta i verksamhet på en arbetsplats. Bidrag lämnas även för andra kompetensutvecklande insatser, som t.ex. certifieringskurser eller utbildningar om arbetsmiljöfrågor. För 2017 avsattes 12,4 miljoner kronor för satsningen. Under 2017 beviljades 81 huvudmän bidrag och totalt fick 735 lärare kompetensutveckling med hjälp av bidraget. Kompetensutveckling/är lärare i nationeua minoritet:sspråk Skolverket har sedan 2013 i uppdrag att förstärka tillgången på modersmålslärare i nationella minoritetsspråk. I det första uppdraget (A2013/ 02958/DISK) ingick att se till att en lämplig utbildning gjordes tillgänglig för att utbilda personer med goda kunskaper i ett nationellt minoritetsspråk så att minst tolv personer skulle bli verksamma som modersmålslärare. Uppdraget gällde i första hand samiska och meänkieli och verksamhet inom grundskola och gymnasieskola. I tilläggsuppdraget (A2014/03289/DISK) ingick att dels utöka antalet utbildningsplatser i samiska och meänkieli, dels se till att en motsvarande utbildning för minst åtta personer i romani chib anordnades. Uppdraget och utbildningstiden förlängdes samtidigt t.o.m. 2017. Fler deltagare än beräknat påbörjade uppdragsutbildningarna. Intresset för utbildning i meänkieli är dock mycket begränsat. I syfte att främja huvudmäns förutsättningar att prioritera deltagande i utbildningarna fick därför Skolverket i juni 2015 i uppdrag att under ett år fördela bidrag till de huvudmän som har deltagare i insatserna (Ku2015/01721/DISK). Skolverket ska vidare utreda och föreslå hur satsningen på att förstärka tillgången på lärare i de nationella minoritetsspråken i framtiden, inom befintliga ramar, ska kunna inkorporeras i andra aktörers verksamhet. Skolverket redovisade ett sådant förslag i december 2017. Skolverket lämnade den 23 mars 2018 en slutrapport avseende uppdragen (Ku2018/00758/DISK). För att förbättra villkoren för fortbildningsinsatser i samiska och därmed öka graden av behöriga lärare har Skolverket fått i uppdrag att utveckla, tillgängliggöra och finansiera uppdragsutbildningar för att öka graden av behöriga lärare i samiska. Skolverket ska hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) löpande informerat om uppdraget. Fortbildning för rektorer Hösten 2016 startade den sjätte kursomgången av en särskild fortbildning för rektorer med fokus på pedagogiskt ledarskap (U201 l/ol 195/S). 65

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 rande finns särskilda medel avsatta, 48 miljoner kronor för 2017, exklusive studiemedel. Totalt omfattade utbildningen 436 helårsstudenter under 2017. De lärosäten som har i uppdrag att bedriva ULV är också engagerade i arbetet med det s.k. snabbspåret för utländska lärare. Genom snabbspåret ska nyanlända lärare och förskollärare snabbare kunna etablera sig som legitimerade lärare och förskollärare i Sverige. Från och med februari 2016 till april 2018 har totalt 1 304 personer deltagit eller deltar i snabbspåret för lärare eller förskollärare. Ämneslärarutbildning i minoritetsspråk Sedan 2013 har Stockholms universitet ett nationellt ansvar för att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildning i finska. Sedan 2012 har Umeå universitet ett regeringsuppdrag att erbjuda ämneslärarutbildning i samiska, och sedan 2016 i meänkieli. Eftersom ytterst få är behöriga för akademiska studier i meänkieli måste de flesta intresserade först gå behörighetsgivande kurser. Under hösten 2017 har den första gruppen gått en sådan kurs. Under hösten 2017 erbjöd Umeå universitet kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot samiska. Utbildningen var på distans för att passa den tilltänkta målgruppen som finns utspridd över ett stort område. Ingen student påbörjade studier till ämneslärare i samiska under året. Södertörns högskola har sedan 2013 i uppdrag att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildning för romani chib. Sommarkurser Elva universitet och högskolor har fått i uppdrag att fr.o.m. 2018 anordna fler releventa sommarkurser (U2017/04678/UH). Lärosätena ska i första hand anordna sommarkurser som är relevanta för att studenter snabbare ska nå en lärarexamen och för att möjliggöra kompetensutveckling och vidareutbildning för obehöriga lärare. Bland sådana kurser ska lärosätena prioritera sommarkurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, svenska som andraspråk och behörighetskompletterande kurser för att öka antalet idrottslärare. För 2018 har 38 miljoner kronor avsatts för insatsen. Uppdrag om att skapa fler vägar in i lärar- och förskolläraryrkena Under 2018 har Umeå universitet tillsammans med Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Karlstads universitet, Malmö universitet och Högskolan Dalarna fått i uppdrag att skapa ändamålsenliga och effektiva utbildningsvägar till lärar- och förskollärarexamen. Uppdraget består bl.a. i att utveckla och använda strukturerade metoder för bedömning och validering av reell kompetens för att främja tillträde till en lärar- eller förskollärarutbildning. I uppdraget ingår också att erbjuda kompletterande kurser, t.ex. ämneskurser, för att studenterna ska bli behöriga till en kompletterande pedagogisk utbildning. Lärosätena ska också utforma och erbjuda en eller flera påbyggbara poänggivande kurser med innehåll från den utbildningsvetenskapliga kärnan som ska rikta sig till dem som arbetar som obehöriga lärare eller som lärarassistenter. Insatser som rör villkor under studietiden Nedan beskrivs genomförda insatser som syftar till förbättrade villkor under studietiden, och till att få fler att söka sig till och studera en behörighetsgivande utbildning. Statsbidragför behörighetsgi,vande utbildningför yrkeslärare Skolverket administrerar ett statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen. Syftet med statsbidraget är att ge yrkeslärare en möjlighet att kombinera studier och arbete så att de kan avlägga en yrkeslärarexamen. Statsbidraget möjliggör för huvudmannen att ge yrkesläraren en nedsättning av arbetstiden under studierna. För att kunna få bidrag ska huvudmannen minska lärarens arbetstid med minst 25 procent. Bidraget lämnas ut under högst två år per lärare. För 2017 avsattes 59 miljoner kronor för statsbidraget och 53,6 miljoner betalades ut. För 2017 beviljades totalt 141 huvudmän statsbidraget, och totalt 862 yrkeslärare deltog i behörighetsgivande utbildning med hjälp av det. Anstallning under viss kompletterande utbildning Enligt skollagen kan en lärare utan legitimation, med vissa undantag, anställas i skolväsendet för högst ett år i sänder. Den 1 juli 2016 trädde en ändring i skollagen i kraft som innebär att det införs en möjlighet att genomföra en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar under högst två år (prop. 2015/16:23, bet. 2015/16:UbUS, rskr. 2015/16:127). Försöksverksamheten, som regleras i 69

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 Diagram 3.11 Andelen elever som har svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på påståendet "Jag känner mig trygg i skolan", fördelat på den totala andelen och utifrån det valda alternativet för kön (pojkar, flickor samt vill ej ange/annat), årskurs 5 Procent 100 95 90 85... 80 --Totalt -Flickor 75 ------ Pojkar 70 65 60 HT2013 VT2014 HT2014 VT2015 HT2015 VT2016 HT2016 VT2017 VT2018 Anm.: För ht 13-vt 15 saknas uppgifter för dem som under kön valt alternativet "Vill ej ange/annat". Källa: Statens skolinspektion. Ärskurs 9 Andelen elever i årskurs 9 som vårterminen 2018 svarade att påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" stämmer helt och hållet var 44 procent och 38 procent svarade att påståendet stämmer ganska bra. Den totala andelen för dessa två svarsalternativ uppgår till 82 procent, vilket är en något lägre nivå än i tidigare års undersökningar. Se diagram 3.12 för utvecklingen de senaste åtta terminerna. Det finns en skillnad mellan flickor och pojkar där 40 procent av flickorna svarade att påståendet stämmer helt och hållet och 43 procent svarade att påståendet stämmer ganska bra. För pojkar var motsvarande andelar 50 respektive 34 procent. För de elever som under kön valt alternativet "Vill ej ange/annat" var andelarna betydligt lägre, 30 respektive 28 procent. Diagram 3.12 Andelen elever som har svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på påståendet "Jag känner mig trygg i skolan", fördelat på den totala andelen och utifrån det valda alternativet för kön (pojkar, flickor samt vill ej ange/annat), årskurs 9 Procent 100 95 90 85 80 --Totalt 75 -Flickor ------ - Pojkar 70 - Vill ej ange/annat 65 60 55 HT2013 VT2014 HT2014 VT2015 HT2015 VT2016 HT2016 VT2017 VT2018 Källa: Statens skolinspektion. Mobbning i grundskolan Skolverkets rapport Attityder till skolan 2015 (rapport 438, 2016) visar att 4 procent av de tillfrågade eleverna i årskurs 4-6 har svarat ja på frågan om de känner sig mobbade av andra elever en eller flera gånger i veckan. Detta gäller för såväl flickor som pojkar. Motsvarande resultat på frågan om eleverna känner sig mobbade av andra elever en eller flera gånger i månaden är 5 procent (6 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna). I årskurs 7-9 har 1 procent av eleverna svarat ja på frågan om de känner sig mobbade av andra elever en eller flera gånger i veckan. Motsvarande resultat på frågan om eleverna känner sig mobbade av andra elever en eller flera gånger i månaden är 2 procent. För dessa uppgifter uppvisas inte några könsskillnader. Sameskolan Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning, som i övrigt motsvarar utbildningen i _ årskurs 1-6 i grundskolan. Sameskolan har i uppdrag att förmedla det samiska samhällets och urfolli::et samernas normer, värdegrund, traditioner och kulturarv till eleverna. Staten är genom Sameskolstyrelsen huvudman för sameskolan samt för förskoleklass och fritidshem vid skolenhet med sameskola. Det finns även integrerad samisk undervisning i kommunala grundskolor i årskurs 1-9. Sameskolstyrelsen får efter - avtal med en 85

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 kommun fullgöra kommunens uppgifter avseende förskola. För sameskolan gäller läroplanen för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lsam11, reviderad 2018). Elever och skolor Det finns fem skolenheter inom sameskolan och under 2017 har, enligt uppgift från Sameskolstyrelsen, elevantalet vid skolorna varit 157 elever. Det är en ökoing med 2 elever mot föregående år. Av eleverna i sameskolorna var 45 procent flickor och 55 procent pojkar. I förskoleklasserna, med totalt 25 barn, var 48 procent flickor och 52 procent pojkar. Integrerad samisk undervisning har genomförts för elever i förskoleklass och årskurs 1-9 i tio kommuner. Under 2017 fanns det 226 elever, varav 125 flickor och 101 pojkar, som fick integrerad samisk undervisning i grundskolan. År 2016 var det 168 elever och 2015 var det 212 elever. Läsåret 2016/17 gick 131 barn i samisk förskola, vilket är på samma nivå som föregående läsår. Andelen pojkar i förskola var 45 procent och andelen flickor 55 procent. Antalet elever i fritidshem vid sameskolorna ökade från 84 under 2015/16 till 93 läsåret2016/17 (42 flickor och 51 pojkar). Nationella prov-årskurs 3 Andelen av de elever som gjorde samtliga delprov i matematik och som nådde kravnivån 2016/17 var 92 procent. I svenska uppnådde 93 procent kravnivån. I jämförelse med föregående läsår var provresultaten betydligt högre i såväl matematik som svenska, som då uppgick till 71 respektive 86 procent. Nationella prov-årskurs 6 För läsåret 2016/17 redovisades att 20 elever genomförde delproven i svenska, matematik och engelska. I engelska klarade samtliga elever delproven medan alla elever utom en klarade alla delprov i matematik och svenska. Kostnader Enligt uppgifter från Sameskolstyrelsen uppgick den totala kostnaden för sameskolan, förskola och fritidshem 2017 till ca 84 miljoner kronor, vilket var en ökoing med ca 3 miljoner kronor i förhållande till 2016. Jämfört med 2013 har den totala kostnaden ökat med ca 22 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökoing på 35 procent. Kommunernas avgifter finansierar platser inom förskola, förskoleklass och fritidshem. År 2017 uppgick avgiftsintäkterna till ca 36 miljoner kronor. Föregående år uppgick de till ca 34 miljoner kronor och 2013 till ca 31 miljoner kronor. Genomsnittskostnaden per barn i förskolan uppgick 2017 till 211 093 kronor, vilket var en ökoing med 17 252 kronor i förhållande till 2016. Genomsnittskostnaden per elev i sameskola, inklusive förskoleklass och fritidshem, uppgick till 276 138 kronor 2017. År 2016 uppgick genomsnittskostnaden per elev till 259 318 kronor och 2013 till 220 072. Grundsärskolan Utbildningen i grundsärskolan ska enligt skollagen syfta till att ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och så långt som möjligt motsvara den som ges i grundskolan. Ett beslut om att en elev ska tas emot i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. För grundsärskolan galler läroplanen för grundsärskolan 2011 (Lgrsärl 1, reviderad 2018). Inom grundsärskolan finns det en särskild inriktning som benämns träningsskola. Den är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Elever Läsåret 2017/18 var 10 612 elever mottagna i grundsärskolan, vilket är en ökoing med 668 elever eller nästan 7 procent jämfört med föregående år. En delförklaring till ökoingen kan vara att elevkullarna har blivit större. Av eleverna var 38 procent flickor och 62 procent pojkar. Fördelningen mellan pojkar och flickor i grundsärskolan har varit i princip oförändrad under den senaste femårsperioden. Av eleverna gick ca 5 procent i en grundsärskola med enskild huvudman. Andelen elever i grundsärskolan utgör drygt 1 procent av alla elever i det obligatoriska skolväsendet. Sammantaget, och trots ökningen för läsåret 2017/18, innebär detta en minskning sedan 2007/08 då andelen uppgick till 1,5 procent. Minskningen kan delvis förklaras av att gruppen elever med antism eller antismliknande 86

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 implementeringsinsatser av de reviderade styrdokumenten och erbjudit webbaserade kompetensutvecklingsinsatser till olika målgrupper och nivåer inom skolväsendet. Digitalisering av nationella prov Med utgångpunkt i propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14, bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44) pågår arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden. Syftet är att effektivisera det nationella stödet för kunskapsbedömning och betygssättning. Statens skolverk har sedan september 2017 i uppdrag att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden samt skapa möjligheter för extern bedömning av proven (U2017/03739/GV). Från och med hösten 2018 genomför Skolverket en försöksverksamhet med ett stegvist införande av digitaliserade prov och extern bedömning. Försöksverksamheten omfattar 100 skolenheter och ska pågå till och med höstterminen 2021. Från och med hösten 2018 ska eleverna även skriva uppsatserna i vissa nationella delprov på dator eller annan digital enhet. Målsättningen är att alla prov, i den mån det digitaliserade formatet är möjligt sett till kursplanernas innehåll, ska vara digitaliserade 2022. I enlighet med förslagen i propositionen ska vidare resultat på nationella prov särskilt beaktas vid betygssättning. Provens och bedömningsstödens syfte att stödja betygssättningen respektive lärarnas bedömning av elevernas kunskaper har även tydliggjorts i berörda förordningar för respektive skolform. För att stärka kvalititeten i provsystemet har Skolverket i uppdrag att utveckla gemensamma ramverk för utvecklingen av de nationella proven respektive de nationella bedömningsstöden. I ramverken ska bl.a. kvalitetskriterier för provverksamheten anges. Nationellt digit:alt lårarlyft Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft. Detta uppdrag bör inkludera fortbildningsinsatser i fråga om moderna digitala verktyg, hur moderna verktyg kan användas för kunskap om bättre måluppfyllelse samt former för hur lärare kan integrera digitala verktyg i undervisningen (bet. 2015/16:UbU14 punkt 14, rskr. 2015/16:228). Regeringen informerade i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) riksdagen om regeringens arbete med anledning av riksdagens tillkännagivande. I skrivelsen redogjorde regeringen för Skolverkets uppdrag att bedriva nationella skolutvecklingsprogram och om den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. I skrivelsen bedömdes att de åtgärder som regeringen har vidtagit är de mest ändamålsenliga med anledning av tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Riksdagen beslutade i april 2018 att lägga regeringens skrivelse om samisk utbildning till handlingarna (rskr. 2017 /18:223). Av konstitutionsutskottets betänkande (bet. 2017/18:KU21, rskr. 2017/18:325) framgår dock att utskottet anser att ytterligare insatser behövs på området. Riksdagen anser därmed inte att tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten står därför åter som öppen. Revidering och uppföljning av de obligatoriska bedömningsstöden Under 2016 infördes nya kunskapskrav i ämnena svenska och svenska som andraspråk avseende lägsta godtagbara nivå i läsförståelse i årskurs 1. Det infördes även en skyldighet för huvudmän att använda nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Syftet med dessa insatser är att förbättra förutsättningarna för att tidigt identifiera och ge stöd till både de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och till de elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt. Genom bedömningsstöden främjas även en likvärdighet i lärarnas bedömningar av elevernas kunskaper. I juni 2017 fick Statens skolverk i uppdrag att bl.a. revidera dessa nationella bedömningsstöd. Som ett underlag i revideringen genomförde myndigheten under hösten 2017 en uppföljning av bedömningsstöden. Av denna framgår att rektorer och lärare i huvudsak uppfattar bedömningsstöden som värdefulla och att de fyller sitt syfte men är tids- och resurskrävand~. Majoriteten av de svarande rektorerna menar att bedömningsstöden fångar upp elever i behov av extra anpassningar, särskilt stöd och extra utmaningar. Även lärarna som har svarat på enkäten har överlag en positiv bild av bedömningsstödens funktion. 93

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 verksamheten ska bidra till att de jämställdhetspolitiska målen som anges skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid (skr. 2016/17:10) nås. Skolforskningsinstitutet Skolforskningsinstitutet, som inrättades den 1 januari 2015, ska bidra till att de verksamma inom skolväsendet får goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Myndigheten ska även bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande och till förbättrade kunskapsresultat för eleverna. År 2017 var det första året då Skolforskningsinstitutet redovisade resultat inom båda sina huvuduppdrag, dvs. att göra forskningssammanställningar för praktiknära användning samt att lysa ut och fördela forskningsbidrag till praktiknära skolforskning. Det var också första året då myndigheten fullt ut kunde utnyttja såväl förvaltningsanslaget som anslaget för forskningsfinansiering. En huvuduppgift för Skolforskningsinstitutet är att genomföra s.k. systematiska översikter. Under året färdigställdes de två första sammanställningarna som handlar om matematikundervisning. Utöver dessa har myndigheten arbetat med fyra övriga översikter: Feedback inom skrivutveckling, Språkutvecklande naturvetenskapsundervisning för andraspråkselever, Läsförståelse och undervisning om lässtrategier samt Lek i förskolan. Under 2017 har myndigheten haft sin andra utlysning av forskningsanslag med inriktningen Metoder och arbetssätt för undervisningens planering, genomförande och utvärdering som bidrar till barns och elevers utveckling och lärande. Totalt inkom 94 ansökningar, vilket var något färre än 2016 men alltjämt högt, varav 5 beviljades forskningsbidrag. Under året har myndigheten även fortsatt att arbeta aktivt med metodutveckling gällande såväl arbetet med de systematiska översikterna som med forskningsbidragen. Skolforskningsinstitutet arbetar med jämställdhetsintegrering utifrån en plan för åren 2015-2018. Syftet är att verksamheten ska bidra till att de jämställdhetspolitiska målen som anges i skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid (skr. 2016/17:10) nås. Sameskolstyrelsen Sameskolstyrelsen ansvarar för att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning, som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurs 1-6 i grundskolan. Sameskolan har i uppdrag att förmedla det samiska samhällets och urfolket samernas normer, värdegrund, traditioner och kulturarv till eleverna. Vid skolenheter med sameskola anordnas även förskoleklass och fritidshem. Sameskolstyrelsen erbjuder även förskola där verksamheten helt eller delvis genomförs på samiska. Sameskolstyrelsen ska också utöka och utveckla den integrerade samiska undervisningen som bedrivs i kommunala grundskolor i årskurs 1-9 runt om i Sverige. Utöver förskole- och skoluppdraget ska Sameskolstyrelsen producera läromedel i tre olika samiska språk: nord-, sydoch lulesamiska. Efter att ett nytt sameting valdes in under 2017 utsågs en ny nämnd till Sames kolstyrelsen. Sedan ett antal år visar myndigheten en ekonomisk obalans, vilket inneburit att regeringen behövt tillskjuta extra medel. Myndigheten hänvisar bland annat till en svår rekryteringssituation av behöriga lärare men även till ökade kostnader för lokaler. I Riksrevisionens rapport Samisk utbildning - dags för en omstart (RiR 2017:15) beskrivs ett antal brister i verksamheten och att myndigheten inte klarar av alla delar i sina uppdrag. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport, skr. 2017/18:68. För att få en tydligare uppfattning och bild av orsakerna bakom den höga kostnadsnivån och kostnadsutvecklingen har Ekonomistyrningsverket haft i uppdrag att bland annat analysera Sameskolstyrelsens kostnadsnivå och utveckling. Riktade statsbidrag Regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag Riksrevisionen har granskat systemet med riktade statsbidrag till huvudmän mom 97

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 Tabell 9.9 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten Tusental kronor Anvisat 2018 1 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut överföring till/från andra anslag Övrigt 2019 722 806 10 543 2020 2021 722 806 722 806 19 289 26 305 3 183 3 213 Förslag/beräknat anslag 733 350 745 279 752 325 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiUlO). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020-2021 är preliminär. Avgifterna avser ersättning från kommuner för elever i sameskola samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med sameskola. Ersättningens storlek ska beräknas efter samma grunder som elevens hemkommun tillämpar vid fördelning av resurser i sin egen grundskola, förskoleklass eller fritidshem. Dessutom avser avgifterna intäkter från kommuner för vilka Sameskolstyrelsen efter avtal bedriver samisk förskola. Intäkterna disponeras av myndigheten. Det ekonomiska målet är att intäkterna delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgiftsintäkter ska finansieras från detta anslag. Det bör noteras att kostnaderna i tabellen ovan avser myndighetens samtliga kostnader. 9.1.4 1:4 Sameskolstyrelsen Tabell 9.10 Anslagsutveckling 1:4 Sameskolstyrelsen Tusental kronor 2017 Utfall 41 358 2018 Anslag 55 099 l 2019 Förslag 49 569 2020 Beräknat 36 412 2 Anslagssparande -1 678 Utgiftsprognos 49 717 2021 Beräknat 36 693 J 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 36 009 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 36 008 tkr i 2019 års prisnivå. Ändamål Anslaget får användas för Sameskolstyrelsens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Sameskolstyrelsens verksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Regeringens överväganden De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2018 års nivå ska gälla även 2019 med vissa justeringar ( se avsnitt 2 för en beskrivning av de aktuella principerna). Sameskolstyrelsen ska i enlighet med förordningen (2011:131) med instruktion för Sameskolstyrelsen genom sin verksamhet främja att alla barn till samer får tillgång till en likvärdig utbildning enligt skollagen (2010:800) med samiska undervisningsinslag av god kvalitet i en trygg miljö. Under ett antal år har Sameskolstyrelsen uppvisat underskott i verksamheten och varit beroende av tillfälliga tillskott. Med oförändrad anslagsnivå kan nödvändig verksamhet inte upprätthållas. Anslaget ökas därför med 9 000 000 kronor 2019. Regeringen föreslår att 49 569 000 kronor anvisas under anslaget 1 :4 Sameskolstyrelsen för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 36 412 000 kronor respektive 36 693 000 kronor. Tabell 9.11 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat verksamhet inkomsttitel som får (intäkt - (som inte får disponeras kostnad) disponeras) Utfall 2017 40 615 83 989-43 374 Prognos 2018 39 821 87 501-47 680 Budget 2019 38 500 90 035-51 535 152

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 Regeringens överväganden De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 2018 års nivå ska gälla även 2019 med vissa justeringar. ( se avsnitt 2 för en beskrivning av de aktuella principerna). De tidigare beräknade minskningarna av anslaget till följd av flytt av medel för vuxenutbildning från anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning kvarst:lr i enlighet med tidigare beräkningar. Tidigare beräknade minskningar av anslaget med anledning av att den arbetsmarknadspolitiska åtgärden traineejobb avskaffats kvarst:lr i enlighet med tidigare beräkningar. I förh:lllande till beräknad anslagsnivå för 2019 i budgetpropositionen för 2018 innebär tillämpningen av principerna att tidigare beräknade tillskott för utbildningsplatser i den statligt finansierade regionalt yrkesinriktade vuxenutbildningen (regionalt yrkesvux) inte genomförs. Anslaget ökas därför inte med 125 000 000 kronor i enlighet med tidigare redovisade beräkningar. Regeringen föreslår att 2 562 422 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 2 562 422 000 kronor respektive 2 362 422 000 kronor. Tabell 9.34 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning Tusental kronor 2019 2020 2021 Anvisat2018 1 2 570 034 2 570 034 2 570 034 Förändring till följd av: Beslut -1 811 188-199 811 Överföring till/från andra anslag -5 800-7 800-7 800 övrigt Förslagfberäknat anslag 2 561422 2 562 412 2 361422 1 Statens budget enligt riksdagens beslut 1 december 2017 (bet. 2017 /18:FiUl0}. Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget 9.1.14 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning Tabell 9.35 Anslagsutveckling 1:14 Statligt stod till yrkeshögskoleutbildning Tusental kronor Anslags- 1017 Utfall 2 034 203 sparande 117 386 Utgifts- 1018 Anslag 1104750 1 prognos 1166186 1019 Förslag 2 236108 1020 Beräknat 1163 861 1011 Beräknat 1296130 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Ändamål Anslaget får användas för utgifter för statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning, kostnader för personskadeförsäkring och ansvarsförsäkring inom yrkeshögskolan, statsbidrag för konst- och kulturutbildningar, särskilt verksamhetsstöd för riksomfattande kursverksamhet avseende hemslöjd eller för att främja samisk utbildningsverksamhet. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag p:i högst 6 600 000 000 kronor 2020-2026. Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om stöd för bl.a. yrkeshögskoleutbildningar. Regeringen har bedömt att ett beslut om att en utbildning ska ing:i i yrkeshögskolan i regel bör omfatta fler än två utbildningsomgångar. Utbildningar som omfattas av förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar kan ocks:1 påg:i under en längre tid. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare :ltaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 600 000 000 kronor 2020-2026. 163

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 Tabell 9.236 Särskilda medel till universitet och högskolor Tusental kronor LÅROSÄTE Uppsala universitet Internationell lärarfortbildning Sekretariatet för Östersjöuniversitetet Nationellt resurscentrum i biologi och bioetik Lunds universitet Omhändertagande av arkeologiska fynd Nationellt resurscentrum i fysik Entreprenörsutbildnin g Göteborgs universitet Uppdrag att utveckla och sprida kunskap och metoder för att minska rekrytering av människor till våldsbejakande ideologier och rörelser och till rasistiska organisationer Nationellt resurscentrum i matematik Entreprenörsutbi ldn ing Stockholms universitet 2019 9 194 2 517 1 968 3 135 1 439 3 994 5 232 5 257 3 996 Stöd till studenter med funktionsnedsättning inkl. teckentolkning 35 455 Tolk- och översättarinstitutet Utveckling av lärarutbildning för dövas och hörselskadades behov Särskilda uppgifter av nationellt intresse rörande svenska som andraspråk och svenskundervisning för invandrare Lärarutbildning i minoritetspråk Nationellt resurscentrum i kemi Umeå universitet Decentraliserad utbildning Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet Lärarutbildning i minoritetsspråk Linköpings universitet Nationellt resurscentrum i teknik Karolinska institutet Ta ndvårdscentra I Prov efter läkares allmäntjänstgöring Luleå tekniska universitet Decentra I is era d utbildning Utbildning i rymdvetenskap förlagd till Kiruna Linneun ivers itetet Fortbildning för journalister Utrustning till sjöbefälsutbildningen m.m. Örebro universitet Lokalisering av verksamhet till Grythyttan Nätverksadministration och utveckling av skolledarutbildning Malmö universitet Ta ndvårdscentra I Mälardalens högskola ldelab 19 503 2 467 8 743 2 181 1 415 18 284 2 556 4 296 1 961 107 559 5 916 22 339 7 341 10 663 6 619 3 950 356 76 797 4172 Stockholms konstnärliga högskola Loka!kostnader Högskolan Väst Utveckling av arbetsintegrerat lärande Konstfack Lokalkostnader Kungl. Konsthögskolan Lokalkostnader Stipendier Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk kom position Utvecklingsmedel Lokalkostnader Södertörns högskola Lärarutbildning i minoritetsspråk 7 552 2 576 1 355 1 354 44 4 106 19 908 3 205 2182 Förslag till anslagsnivå och beräknad anslagsnivå Regeringen föreslår att 439 124 000 kronor anvisas under anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 448 066 000 kronor respektive 454 049 000 kronor. Tabell 9.237 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor Tusental kronor Anvisat 2018 1 Förändring till följd av, Pris- och löneomrä kning 2 Beslut överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 2019 432125 5 445 906 648 439124 2020 2021 432125 432 125 12 136 18 063-1 995-2 022 5 804 5 881 448 066 454 049 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bet. 2017/18:FiUlO). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 'Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2018. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2020-2021 är preliminär. 225

Kultur, medier, trossamfund och fritid

PROP. 2018/19:l UTGIFTSOMRÅDE 17 ' Tabell 3.2 Skapande skola 2015-2017 2015 2016 2017 Antal beviljade ansökningar 422 419 468 varav skapande förskola 18 20 75 Antal kommunala huvudmän 273 273 272 som bevi ljats bidrag Antal enskilda/statliga 128/0 120/2 124/2 huvudmän som beviljats bidrag Andel beviljade kommuner i 94 94 94 procent Beviljat belopp 189 930 183 499 187 208 varav beviljat belopp 10 290 12 254 10 086 skapande förskola Antal elever som planeras ta del 830 780 885 243 885 758 av aktiviteterna Källa: Statens kulturråd Den kommunala kulturskolan Under 2017 fördelade Statens kulturråd 97 miljoner kronor i statligt stöd till kommunala kulturskolor. Enligt Statens kulturråd har stöd prioriterats för insatser som möjliggör att fler barn och unga får ca del av den kommunala kulturskolans verksamhet. Kulturskolorna ska som villkor för stödet nå nya målgrupper, bland annat genom att bredda eller förnya kulturskolans utbud, arbetssätt, samarbetsparter eller arenor. Insatserna ska vara avgiftsfria eller ha en lägre avgift. Enligt de redovisningar som Statens kulturråd har fått in har 54 av 94 kommunala kulturskolor utökat sina konstområden. Kulturskolorna har angett att antalet nya elever har ökat med ca 5 400 efter bidragets införande. Av dessa är 2 613 flickor, 2 271 pojkar och 600 personer har svarat vet ej/annat. Den 20 mars 2018 överlämnade regeringen propositionen En kommunal kulturskola för framtiden - en strategi för de statliga insatserna (prop. 2017/18:164, bet. 2017/18:KrU9, rskr. 2017/18:312). Riksdagen beslutade den 23 maj 2018 om nya nationella mål för de statliga insatserna för kulturskolan. Det samiska folkets och de nationella minoriteternas kultur Statens kulturråd fördelade 7,3 miljoner kronor i verksamhetsstöd och 2,5 miljoner kronor i projektbidrag till nationella minoriteters kulturverksamhet under 2017. Inom ramen för ett regeringsuppdrag att stärka romska kulturaktörer i sin samverkan med kulturinstitutioner och andra kulturaktörer har Statens kulturråd under 2017 fördelat 492 000 kronor. Statens kulturråd har under året även särskilt uppmärksammat det arbete som görs i länen av landstingen och andra aktörer med att främja de nationella minoriteternas - i synnerhet romers - kultur och kulturarv. Myndigheten har genom utvecklingsbidraget till regional kulturverksamhet fördelat drygt 4,7 miljoner kronor till insatser som helt eller delvis främjar nationella minoriteters kultur. Statens kulturråd konstaterar att kompetensen i och intresset för frågor som rör nationella minoriteter ökar på regional nivå och att dessa frågor har uppmärksammats i betydligt högre utsträckning än tidigare år i landstingens kulturplaner. Sametinget har under året beviljat samiska föreningar, organisationer, institutioner och samiska medier verksamhetsbidrag till en summa av närmare 13 miljoner kronor och beviljat ansökningar om projektbidrag till en summa av 2,5 miljoner kronor (se vidare utg.omr 1 avsnitt 5.4.2). Regeringen har under 2017 gett Stiftelsen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) medel till en särskild satsning på att förstärka utbudet av barnfilm på de nationella minoritetsspråken genom stöd till dubbning och spridning av filmer. Genom riktlinjebeslutet för 2018 ingår uppdraget i Filminstitutets ordinarie verksamhet. Jämställdhet, lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Statens musikverk, Konstnärsnämnden, Statens kulturråd och Statens konstråd kom i februari 2018 in med delredovisningar av uppdraget som rör jämställdhetsintegrering i myndigheter CTiM). Delredovisningarna visar att myndigheterna har arbetat systematiskt med jämställdhetsintegrering inom sina ordinarie verksamhetsgrenar och uppdrag. Statens kulturråd har under 2017 varit delaktiga i arbetet med att ta fram Nationella sekretariatet för genusforsknings publikation HBTQ-kompetent jämställdhetsarbete. 29

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 internationella festivaler, vilket är ungefär samma nivå som de två föregående åren. Exporten av svensk film var också framgångsrik: 30 långfilmer såldes för internationell distribution till över hundra länder. För 2015 och 2016 var antalet filmer 30 respektive 24 stycken. Ökad tillgänglighet genom syntolkning, textning och dubbning Arbetet med att öka tillgängligheten för personer med synnedsättningar eller lässvårigheter sker genom stöd till syntolkning och uppläst textremsa, både för svensk och utländsk fihn. Tjugofyra svenska och utländska filmer har fått stöd under 2017, lika många som 2016. På b10graf sker visningarna fortfarande i viss mån med syntolk närvarande, men framför allt via s:11art~ tdefon~r.. Antalet_ nedla~dningar av ljudspar till applikationen mmskade Jämfört med 2016 på grund av tekniska problem och svårighet_er att nå ut till målgrupperna med mformanon. Applikationen har under året utvecklats för att förbättra användarvänligheten. De flesta visningar av svensk film på biograf är numera textade. Stödgivningen riktas därför till textning av svensk film på andra språk, för att exempelvis nå ut till nyanlända grupper. Bland annat textades Solsidan till arabiska. ~ör att stärb utbudet av barnfilm på de nationella mmontetsspråken har Filminstitutet under de senaste åren beviljat medel till sex barnfilmer för dubbning på romani chib, meänkieli och samiska, samt för marknadsföring av dessa. Film för barn och unga Av de 17 långa spelfilmer som fick produktionsstöd under 2017 var fem riktade till barn och unga. Det är på samma nivå som de senaste åren. En särskild konsulent för barn- och ungdomsfilm återinrättades under året, bland annat för att kunna arbeta mer aktivt med nya filmprojekt. Filmer för barn och unga prioriteras särskilt i arbetet med digitaliseringen av filmarvet och är efte:frågade både till skolbio- och festivalv1smngar. Intresset för filmpedagogik i skolan och i kulturskolan är fortsatt stort. Dock varierar det mellan olika delar av landet beroende på ekonomi och kompetensbrist. För att underlätta arbetet med filmkunnighet tar Filminstitutet fram filmhandledningar om filmer från hela världen och fördelar stöd till filmkulturell verksamhet. De senaste åren har årligen ca tre miljoner kronor delats ut till ett fyrtiotal lokala projekt. Ett filmarv som bevaras, används och utvecklas Under 2017 har 87 filmer digitaliserats ( se tabell 12.4) inom ramen för satsningen på bevarande av filmarvet (2014-2018). Tabell 12.4 Digitalisering och tillgångliggörande av filmarvet 2014-2017 2013-2015 2016 2017 Totalt 2014 Antal digitaliserade filmer 62 79 106 87 334 Antal biografvlsningar av digitala filmer 51 681 1094 691 2 517 varav utomlands 73 38 14 135 Källa: Filminstitutet Variationen mellan åren påverkas framför allt av det skick som de alnuella filmerna är i och tidsåtgången för arbetet med varje fihn. Över hälften av filmerna finns nu tillgängliga på dvd eller via strönmingstjänst, jämfört med ungefär en tredjedel 2016. Bokningarna i Filminstitutets egen distribution mer än fördubblades under 2017 och utlänming av film till andra visningsfönster, till exempel tv, mer än tredubblades. Inte minst har efterfrågan pi Ingmar Bergmans filmer ökat i och med jubileumsåret 2018. Bergmans samtliga filmer finns nu tillgängliga i digital form och textade på engelska. För att ytterligare stärka bevarandet av film och det audiovisuella arvet gav regeringen Fihni~stitutet ett uppdrag om bevarande av analog film och ett annat uppdrag om det audiovisuella arvet, i samarbete med Kungl. biblioteket. Uppdragen har redovisats i oktober 2018. Filminstitutets bibliotek startade i oktober 2~17 en gratis filmströmningstjänst, Cmeasterna, som under resten av året förmedlade över 1 500 strönmingar. Andra tjänster som tillgängliggör filmarvet är Filmarkivet.se (Filminstitutets och Kungl. Bibliotekets tjänst för bl.a. kort- och reklamfilm) och Svensk Filmdatabas, som genomgått en omfattande förändring och nylanserades 2017. Stiftelsen Filmform, som delvis finansieras av anslag 10:1 Filmstöd via Konstnärsnämnden har. ' färdigställt en databas för att öka tillgänglig- 112

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 minskning med tre procentenheter från föregående år. Radiolyssnandet via marknätet är stabilt över tid och minskar inte på samma sätt som tv-tittandet i marknätet. Ökningen i de internetbaserade plattformarna är dock lika tydlig hos SR som hos SVT. Antalet starter på SR:s internetbaserade plattformar, som SR Play, har ökat med 10 procent under 2017. Även för UR ökar betydelsen av de internetbaserade plattformarna. Användningen av UR:s radioprogram på webben har ökat med 14 procent i jämförelse med 2016. Antalet streamingstarter av UR:s tv-program har ökat med 9 procent. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Utöver villkoren i sändningstillstånden ställs i särskilda beslut specifika krav på SVT och UR om tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning. Den 12 december 2016 beslutade regeringen om nya villkor avseende tillgänglighet för perioden 2017-2019 som innebär en skärpning i förhållande till tidigare (Ku2016/02488/MF). Villkoren avser krav på textning, teckenspråkstolkning, uppläst text och syn tolkning. För tredje året i rad har SVT och UR under 2017 textat samtliga förproducerade program. SVT har dessutom textat 65 procent av de direktsända programmen, bl.a. alla riksnyhetssändningar och direktsända barnprogram. UR har inte direktsänt några program under 2017. Tabell 13.7 Tillgänglighetstjänster 2017 Procent av total sändningstid på svenska Krav 2017 svr UR Textning förproducerade program 100 100,0 100,0 Textning direktsändning 65 65,0 Syntolkning 3 3,5 3,3 Tecken språkstolkning 3 3,6 3,3 Källa: SVT:s och UR:s public service-redovisningar för 2017 De nya villkoren avseende tillgänglighet innebär att vid bedömningen av om kraven uppfyllts får programföretagen tillgodoräkna sig program som gjorts tillgängliga genom syn- och teckenspråkstolkning via beställ-tv upp till 30 procent av det totala kravet. Kravet för 2017 var att tre procent av de svenska programmen ska syntolkas respektive teckenspråkstolkas. Enligt respektive public service-redovisning har både SVT och UR uppfyllt kraven. Utbud på minoritetsspråk Alla tre programföretagen har under tillståndsperioden årligen ökat sina sändningar på de nationella minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, romani chib och på teckenspråk. Det har även sänts program på jiddisch. Företagen har under tillståndsperioden utvecklat ett gemensamt index i syfte att stärka järnförbarheten i redovisningen och möjligheten att bedöma utvecklingen inom respektive minoritetsspråk och företag. Under 2017 sände SR 10 383 timmar på de nationella minoritetsspråken, SVT 805 timmar och UR 128 timmar. Sändningarna har ökat på alla minoritetsspråk i jämförelse med föregående år utom finska där antalet sända timmar minskar marginellt. Liksom tidigare år sänds flest timmar på finska. Minst antal timmar sänds på romani chib och meänkieli. Granskningsnämndens bedömningar Granskningsnämnden för radio och tv vid MPRT granskar årligen SR:s, SVT:s och UR:s public service-redovisningar. Utifrån dessa redovisningar bedömer nämnden om programföretagen har uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst enligt sändningstillstånd, anslagsvillkor och beslut om tillgängliggörande av tvsändningar för personer med funktionsnedsättning. Granskningsnämnden anser att SR, SVT och UR vid en helhetsbedömning huvudsakligen har uppfyllt sina public service-uppdrag under 2017 (Ku2018/01419/MF). På några områden gör nämnden bedömningen att villkoren inte är uppfyllda, endast delvis är uppfyllda eller att det råder tveksamhet kring uppfyllelsen. Till skillnad från föregående år anser nämnden att SR och SVT under 2017 har uppfyllt samtliga villkor avseende sändningar och utbud för barn och unga. Även UR har enligt nämnden uppfyllt villkoren utom när det gäller programverksamhet för äldre barn, vilket enligt UR definieras som barn i ålder 9-12 år. Samtliga tre bolag anses ha uppfyllt villkoren avseende jämställhet, mångfald och spegling. SVT anses dock enbart med viss tvekan ha uppfyllt kravet att programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Nämnden efterfrågar en tydligare 119

Regional tillväxt

PROP. 2018/19:l UTGIFTSOMRÅDE 19 svarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2018. Regeringen redovisar på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret, dvs. för 2020 och 2021. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen hår dock inte tillämpat principen om förlängning av anslagsnivån för 2018 för åren efter budgetåret, när det gäller reformer för vilka ett slutdatum angetts. För 2020 har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2019 eller 2020 tagits bort från beräknade anslagsnivåer. På motsvarande sätt har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2021 tagits bort från beräknade anslagsnivåer fr.o.m. det året. De redovisade beräkningarna för 2020 och 2021 görs för att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2020 och 2021 till anslagen. Med hänsyn till att propositionen lämnas av en övergångsregering är de förutsättningar som dessa beräkningar bygger på mycket osäkra. Informationsvärdet av beräkningarna är därför begränsat. I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten. Regeringen har även avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet. Vad som ska gälla för 2019 framgår av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa. 2.2 Omfattning Utgiftsområde 19 Regional tillväxt omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden. För att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken är regionala hänsyn och tvärsektoriell styrning av resurser inom i princip samtliga utgifts- och politikområden av avgörande betydelse. Bland alctörer som har ansvar och uppgifter inom den regionala tillväxtpolitilten finns främst Almi Företagspartner AB, Arbetsförmedlingen, Boverket, Delegationen mot segregation, Ekonomistyrningsverket (ESV), Försäkringskassan, Havs- och vattenmyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Luftfartsverket, länsstyrelserna, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för yrkeshögskolan, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet), Sametinget, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Statens kulturråd, Statens skolverk, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges export- och investeringsråd, Tillväxtverket, Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, universitet och högskolor samt Verket för innovationssystem (Vinnova). Utgångspunkten för statliga myndigheter är att de så långt som möjligt ska erbjuda en likvärdig tillgång till service för alla medborgare och företag. I Skåne, Västra Götalands, Hallands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Örebro, Gävleborgs, Jämtlands, Norrbottens, Västernorrlands, Västmanlands och Uppsala län har landstinget det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. I Gotlands län är det Gotlands kommun som är ansvarig. I Södermanlands, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län har samverkansorganet enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen motsvarande ansvar. I Stockholms län har länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret. Landstingen i Södermanlands, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Dalarnas, Västerbottens och Stockholms län har under 2016 och 2017 ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag den 29 mars 2018 i propositionen Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (prop. 2017/18:206, bet. 2017/18:KU46, rskr. 2017/18:418). I propositionen föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen omfattar samtliga län. I \ 10

Allmän miljö- och naturvård

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 20 För att skapa en samlad bild av samhällets sårbarhet för klimatförändringarna och hur arbetet med klimatanpassning i Sverige utvecklas har regeringen beslutat om att inrätta ett nationellt expertråd för klimatanpassning knutet till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Boverket har vidare fått i uppdrag att vara samordnande myndighet för klimatanpassning i förhållande till den byggda miljön. En förordning om myndigheters skyldighet att arbeta med klimatanpassning (SFS 2018:1428) har också beslutats. Förordningen omfattar 32 nationella myndigheter samt länsstyrelserna. Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI har under 2017 fortsatt bygga upp kunskapen om klimatförändringen och dess effekter. SMHI har på regeringens uppdrag även fördelat medel till nationella myndigheter för deras arbete med handlingsplaner samt verktyg för klimatanpassning. Sex länsstyrelser och 15 kommuner har deltagit i projektet Lathund för klimatanpassning som ska vägleda små och mellanstora kommuner i deras arbete med anpassning. Vidare har 12 myndigheter tilldelats medel för handlingsplaner och verktyg, främst inom de prioriterade samhällssektorerna livsmedelsproduktion, människors hälsa, Sveriges miljömål samt samhällsplanering och byggande. Dessa är Elsäkerhetsverket, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Sametinget, Skogsstyrelsen, Statens geotekniska institut (SGI), Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Tillväxtverket, Trafikverket, Transportstyrelsen och Folkhälsomyndigheten (FOHM). SMHI har också färdigställt två fleråriga projekt. Det handlar dels om beräkning av havsnivåer som utmynnat i bl.a. en kartvisningstjänst, dels om en metod för beräkningar av värsta möjliga korttidsnederbörd. Statens geotekniska instituts (SGI) insatser för klimatanpassning har under året fokuserats på skredrisk.karteringarna (Säveån, Ångermanälven), fortsatt samordning och harmonisering av kartunderlag från olika myndigheter samt det fleråriga arbetet med kartering av erosionsrisker och utveckling av naturanpassade erosionsskydd. Myndigheten genomför sin handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. En delegation för Göta älv har inrättats vid SGI. Delegationen samlar ledamöter från kommuner, landsting och statliga myndigheter. Delegationens huvudsakliga uppgift är att samverka för att ta fram en plan för skredsäkring längs Göta älvdalen. SGI fördelar också medel för delfinansiering av skredsäkringsåtgärder ( anslag 1: 10 Klimatanpassning). Lantmäteriet har sedan 2009 genomfört uppdraget om att bygga en ny och noggrannare markmodell med höjddata över landet. Modellen är viktig för riskanalyser och åtgärdsplanering. Vid 2017 års utgång var cirka 98 procent av planerade 460 000 km 2 klara. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har under 2017 bl.a. arbetat med att göra översvämningskarteringar som visar vilka områden som hotas av översvämning när vattenflödena uppnår en viss nivå. Under året har MSB uppdaterat fyra översvärnningskarteringar av vattendrag med nya höjddata och flöden utifrån ett förändrat klimat. MSB har även tagit fram en ny karttjänst för kustöversvämning som illustrerar hur vattnet breder ut sig vid vattenståndshöjning från en meter upp till fem meter längs hela Sveriges kust. Översiktliga undersökningar av marken för att fastställa dess stabilitet har också genomförts i 27 kommuner och påbörjats i ytterligare 23 kommuner. Förstudier för sådana stabilitetskarteringar har genomförts i 30 kommuner. För att öka kunskapen om hur samhället kan förbereda sig inför extrema regn har MSB gjort en vägledning för skyfalls kartering som innehåller rekommendationer och exempel om vilka metoder som bör användas för att kartera skyfall. Vidare har en studie om vinterbränder genomförts med en analys av hur brandrisken påverkas av olika klimatscenarier. MSB har också tillsammans med ett tiotal myndigheter deltagit i ett gemensamt arbete för att etablera en nationell marktäckedatabas. Riksantikvarieämbetet har under året särskilt uppmärksammat vattnets påverkan på kulturarvet i ett förändrat klimat samt medverkat i EUprojektet Adapt Northern Heritage i syfte att främja bättre förvaltning av kulturminnen och kulturmiljöer i ett föränderligt klimat i norr genom stöd till lokala samhällen. Länsstyrelserna har sedan 2009 haft ett uppdrag om samordning av det regionala arbetet med klimatanpassning. Arbetet utvecklas både vad gäller innehåll och resultat. I de flesta län pågår nu en revidering av de regionala handlingsplanerna för klimatanpassning och 43

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 20 Biologiskt kulturarv J ordbruksverket har på regeringens uppdrag föreslagit nya och reviderade åtgärder inom landsbygdsprogrammet som kan förbättra måluppfyllelsen för bl.a. miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. I redovisningen anger Jordbruksverket att två av de högst prioriterade förslagen är en samlad satsning på skötsel av ängsoch betesmarker samt ökad budget till utveckling av natur- och kulturmiljöer. Jordbruksverket anger vidare att deras arbete med en strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald beräknas vara klar under 2018, och att strategin ska bidra till bättre samordning av arbetet och skapa en gemensam långsiktig syn om vad som behöver göras för att gynna odlingslandskapets arter och naturtyper. Arbetet sker i samverkan med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. I redovisningen anger Jordbruksverket att två av de högst prioriterade förslagen är en samlad satsning på skötsel av ängs- och betesmarker samt ökad budget till utveckling av natur- och kulturmiljöer. Jordbruksverket anger vidare att deras arbete med en strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald berälmas vara klar under 2018, och att strategin ska bidra till bättre samordning av arbetet och skapa en gemensam långsiktig syn om vad som behöver göras för att gynna odlingslandskapets arter och naturtyper. Arbetet sker i samverkan med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Naturvårdsverket och Sametinget har under 2017 arbetat med ett rege,~ngsuppdrag om nationellt arbete med traditionell kunskap för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Ärendet är under beredning. En stor del av de skötselmedel som Naturvårdsverket fördelar går till odlingslandskapets betesmarker och slåtterängar. För att skydda och vårda särskilt värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer, som till exempel har formats av lantbruket eller präglats av samekulturen, bildas knlturreservat där även biologisk mångfald ingår i varierande grad. 2017 fanns 44 kulturreservat i Sverige. Det senaste kulturreservatet tillkom 2013. Den absoluta merparten av Sveriges alla formellt skyddade kulturlandskap finns dock inte i kulturreservat utan i naturreservat. Samarbetet mellan Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket avseende förvaltning av reservat har fortsatt, bl.a. har av en utbildningsserie för handläggare på länsstyrelserna tagits fram vad gäller skötsel av kulturpräglad natur, inkluderande ekologi, historia och praktisk förvaltning. Genom samarbete med Göteborgs universitet (Hantverkslaboratoriet) sker kunskapsförmedling och Riksantikvarieämbetet driver tillsammans med dem nätverket Svenska kulturlandskap med mål att traditionella skötselmetoder förblir levande, används och bidrar till att höga natur- och kulturvärden kulturlandskapet bevaras och utvecklas. Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiijön och den biologiska mångfalden I redovisning av regeringsuppdrag om tätortsnära natur redogör-naturvårdsverket för att det finns utrymme för förbättring av styrmedel, bl.a. i form av att regionala program för skydd av tätortsnära natur för landets medelstora och stora tätorter tas fram och att statistiken över den tätortsnära naturen utvecklas. I redovisningen pekar Naturvårdsverket även på behov av en översyn av mål och styrmedel för skydd och förvaltning av tätortsnära skog samt ett utvecklingsarbete för att främja friluftsliv i tätortsnära helåkersbygd. Naturvårdsverket har tagit fram vägledning och stöd samt en strategi för fysisk planering. Myndigheten har även utvecklat ett pilotprojekt med fem kommuner för att testa metoden med kartläggning av områden värdefulla för friluftsliv och turism. Naturreservat är den vanligaste skyddsformen kring tätorter. Arealen skyddad natur är dock liten i förhållande till den totala tätortsnära arealen. Totalt finns det 4 790 naturreservat i Sverige, varav 397 är kommunala och där 331 av dessa har syftet att tillgodose behov av områden för friluftsliv. De flesta kommunala naturreservat ligger tätortsnära. Under 2017 beviljades 19 miljoner kronor i markåtkomstbidrag till kommunala reservat, vilket utgör cirka två procent av hela markåtkomsten för skydd av värdefull natur. Vid utgången av 2016 hade befolkningen i genomsnitt 2,8 kilometer till närmsta nationalpark, naturreservat eller naturvårdsområde. Boende på Gotland och i Örebro län hade kortast avstånd, medan boende i Värmlands län hade längst. Boende i tätort hade i genomsnitt 1,6 kilometer närmare till skyddad natur jämfört med boende utanför tätorter. Nästan 30 procent av Sveriges nationalparker, naturreservat och 92

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 Förslag till statens budget för 2019 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Innehållsförteckning Tabellförteckning... 5 Diagramförteckning... 9 1 Förslag till riksdagsbeslut... 11 2 Areella näringar, landsbygd och livsmedel...... 13 2.1 Principer för utformningen av denna proposition... 13 2.2 Omfattning... 14 2. 3 U tgiftsutveckling... 16 2. 4 Skatteutgifter... 17 2.5 Mål för utgiftsområdet... 18 2. 6 Resultatredovisning... 19 2.6.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder... 20 2.6.2 En sammanhållen landsbygdspolitik... 20 2.6.3 En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja... 24 2.6.4 Skog... 50 2.6.5 De samiska näringarna... 56 2. 7 Den årliga revisionens iakttagelser... 56 3 Budgetförslag... 57 3. 1 Anslag... 57 3.1.1 1:1 Skogsstyrelsen... 57 3.1.2 1:2 Insatser för skogsbruket... 58 3.1.3 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt... 59 3.1.4 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet... 60 3.1.5 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder... 60 3.1.6 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar... 61 3.1.7 1:7 Ersättningar för viltskador m.m... 62 3.1.8 1:8 Statens jordbruksverk... 62 3.1.9 1 :9 Bekämpande av växtskadegörare... 63 3.1.10 1:10 Gårdsstöd m.m... 64 3.1.11 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m... 64 3.1.12 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk... 66 3.1.13 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk... 67 3.1.14 1:14 Livsmedelsverket... 68 3

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 3.1.15 3.1.16 3.1.17 3.1.18 3.1.19 3.1.20 3.1.21 3.1.22 3.1.23 3.1.24 3.1.25 3.1.26 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor... 69 1: 16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m... 71 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur... 71 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.... 73 1: 19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket....75 1 :20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m... 76 1:21 Åtgärder på fjällägenheter....76 1:22 Främjande av rennäringen m.m.... 77 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet... 77 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning... 78 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien... 80 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter... 80 4

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 Tabell 1. 1 Anslagsbelopp Tusental kronor Ansla 1:1 Skogsstyrelsen 1:2 Insatser för skogsbruket 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 1:4 Bidrag till veterinär fältverksam het 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 1: 7 Ersättningar för viltskador m.m. 1:8 Statens jordbruksverk 1:9 Bekämpande av växtskadegörare 1:10 Gårdsstöd m.m. 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 1: 12 Stöd åtgärder för fiske och vattenbruk 1 :13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 1:14 Livsmedelsverket 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 ;18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 1:23 Sveriges!antbruksuniversitet 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter Summa 477 481 580 373 145 938 109131 9 933 134 349 51778 618 080 5 000 7168 000 154 000 14150 194 000 155 463 163 160 41913 4 348117 1458 391 79 830 4116 1 519 113 915 1919745 598 164 1177 107 137 19 787 281 Tabell 1.2 Bestållningsbemyndiganden Tusental kronor Anslag 1 :2 Insatser för skogsbruket 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 1: 12 Stöd åtgärder för fiske och vattenbruk 1 :13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 1:15 Konkurrenskraftig!ivsmedelssektor 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 :24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning Summa beställningsbemyndiga11den under utgiftsområdet B estä Il n ingsb emyn digande JO 000 110 000 90 000 595 600 45 000 5 141 000 4 868100 1 700 000 12 729 800 Tidsperiod 2010-1013 1010-1011 1010-1013 1010-1013 1010 1010-1016 1010-1016 1010--1025 12

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2019. I härledningstabellerna har det inte varit praktiskt möjligt att specificera nya beslut och överföringar på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2018. Regeringen redovisar på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret, dvs. för 2020 och 2021. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av anslagsnivån för 2018 för åren efter budgetåret, när det gäller reformer för vilka ett slutdatum angetts. För 2020 har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2019 eller 2020 tagits bort från beräknade anslagsnivåer. På motsvarande sätt har reformer som planerats upphöra helt fr.o.m. 2021 tagits bort från beräknade anslagsnivåer fr.o.m. det året. De redovisade beräkningarna för 2020 och 2021 görs för att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2020 och 2021 till anslagen. Med hänsyn till att propositionen lämnas av en övergångsregering är de förutsättningar som dessa beräkningar bygger på mycket osäkra. Informationsvärdet av beräkningarna är därför begränsat. I enlighet med kraven i budgetlagen (2011 :203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten. Regeringen har även avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet. Vad som ska gälla för 2019 framgår av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa. 2.2 Omfattning Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel omfattar verksamhet mom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, r. fiskerinäring, landsbygd, livsmedel, djur, skog : och jakt samt rennäring och andra samiska näringar. Utgiftsornrådet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning. Verksamheten gällande jordbruks- och fiskerinäringarna är i hög grad inriktad på tillämpning av EU:s regleringar och stödsystem. Utgifterna för verksamheten inom jordbruks- och fiskeområdena bestäms i stor utsträckning av beslut inom EU. Verksamheten inom landsbygdsområdet består till stor del av åtgärder inom Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020. Programmets övergripande mål är att främja jordbrukets konkurrenskraft, säkerställa hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder samt att uppnå en territoriellt balanserad utveckling av ekonomier och samhällen på landsbygden. Programmet för lokalt ledd utveckling och havs- och fiskeriprogrammet bidrar också till utveckling på landsbygden. De djurfrågor som omfattas berör djur som människan håller eller på annat sätt har tagit ansvar för samt den del av faunavården som avser viltvård. Djurhälsa, djurskydd, skyddsåtgärder mot växtskadegörare och viltvård behandlas under utgiftsområdet, liksom verksamhet som rör livsmedelsburna smittor som kan smitta från djur till människa. Inom livsmedelsområdet syftar verksamheten till att utveckla regler, bedriva, leda och samordna den offentliga kontrollen, ge råd och information till företag och konsumenter med målen att livsmedlen på marknaden ska vara säkra, att livsmedelshanteringen ska vara redlig och för främjande av bra matvanor. Dricksvatten inkluderas i verksamheten. Lagstiftningen på området är i huvudsak gemensam inom EU. Därtill bedrivs verksamhet som avser att främja livsmedelssektorns konkurrenskraft och att öka livsmedelsexporten, bl.a. i arbetet med en nationell livsmedelsstrategi. Verksamheten på skogsområdet är inom ramen för de jämställda målen för produktion och miljö inriktad på tillsyn, inventering, uppföljning, utvärdering samt på rådgivning, utbildning och information. Vidare ingår framför allt miljöinriktade bidrag och ersättningar. Därtill bedrivs arbete med ett nationellt skogsprogram. Målsättningen för verksamheten om rennäring och andra samiska näringar är att dessa ska bedrivas hållbart. Samepolitiska frågor omfattar flera utgiftsornråden och samordnas av Kulturdepartementet. Rennäring och samiska näringar hanteras under utgifts område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. 14

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 2.3 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsby d och livsmedel Miljoner kronor Utfall 2017 Budget 2018 I Prognos 2018 Förslag 2019 Beräknat 2020 Beräknat 2021 1:1 Skogsstyrelsen 406 472 454 477 484 474 1:2 Insatser för skogsbruket 186 580 564 580 504 384 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 118 144 141 146 148 150 1:4 Bi drag till veterinär fältverksam het 106 109 109 109 111 111 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 16 10 10 10 10 1:6 Bekämpande av smittsamma husdfurssjukdomar 118 114 114 134 134 134 1: 7 Ersättningar för viltskador m.m. 45 53 51 53 53 53 1:8 Statens jordbruksverk 603 615 610 628 611 541 1;9 Bekämpande av växtskadegörare 4 5 5 5 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 180 6 695 7330 7 168 7138 6 000 1:11 lntervention för jordbruksprodukter m.m. 116 138 140 154 140 110 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 13 45 41 24 14 14 1:13 Från EU-budgeten finansierade stöd åtgärder för fiske och vattenbruk 19 183 180 113 113 1:14 livsmedelsverket 311 153 151 155 154 140 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 84 163 106 163 85 60 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 43 44 43 43 43 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 145 4 756 3 97 4 4 348 4 180 1167 1: 18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 919 1458 1 949 2 458 1577 1 511 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 72 350 346 80 50 50 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 4 4 4 4 4 4 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 1 1 1 1 1 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 105 114 111 114 114 114 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 1 810 1 911 1 911 1 930 1 954 1 979 1 :24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:. Forskning och samfinansierad forskning 555 598 591 598 598 598 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 167 165 107 107 107 Totalt för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17115 20 107 19 438 19 787 19 456 15 008 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Utfallet för 2017 mom utgiftsområdet blev 17,2 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor lägre än anvisade medel. Utgifterna för anslagen 1:17 Ätgärder för landsbygdens miijö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miijö och struktur är tillsammans 0,4 miljarder lägre än anvisade medel, vilket i huvudsak förklaras av förseningar inom vissa delar av landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020. Utgifterna för anslagen 1:2 Insatser för skogsbruket och 1:10 Gårdsstöd m.m. är också lägre än anvisat, 0,3 miljarder kronor respektive 0,2 miljarder kronor. För 2019 föreslår regeringen att 19,8 miljarder kronor anvisas inom utgiftsområdet. För 2020 och 2021 beräknas utgifterna uppgå till 19,5 miljarder kronor respektive 15,0 miljarder kronor. 16

PROP. 2018/19:1 UTGIFTS OMRÅDE 23 delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart (prop. 2014/15:1, utg.omr. 23 avsnitt 2.4, bet. 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88). Riksdagen har beslutat om ett övergripande mål för livsmedelskedjan samt mål för tre strategiska områden: Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338): Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Riksdagen har beslutat om det övergripande målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken (prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:NU19, rskr. 2017/18:360): Det övergripande målet för en sammanhållen landsbygdspolitik ska vara en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. För skogspolitiken finns vidare två jämställda mål beslutade av riksdagen: Ett produktionsmål och ett miljömål. Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252, prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007 /08:244). Det finns även ett övergripande mål för samepolitiken: Att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar. Målet är beslutat av riksdagen (prop. 2000/01:1, utg.omr. 23 avsnitt 7.3, bet. 2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86). Samepolitiken omfattar flera utgiftsområden bl.a. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 16 Utbildning och universitetsforskning och 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Resultatbeskrivningen för samiska näringar görs i förhållande till den delen av målet som rör samiska näringar. Riksdagen har beslutat om ett generacionsmål för miljöarbetet och om 16 miljökvalitetsmål som uttrycker den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Miljökvalitetsmålen, generationsmålet och de globala målen för hållbar utveckling är styrande för det miljöoch hållbarhetsarbete som Sverige bedriver nationellt, inom EU och internationellt. Resultatredovisningen av miljökvalitetsmålen i sin helhet finns under utgifts område 20 Allmän miljö- och naturvård. 2.6 Resultatredovisning Med utgångspunkt i målen för utgiftsområdet redovisas i det följande resultat för de fyra resultatområdena En sammanhållen landsbygdspolitik, En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, Skog och De samiska näringarna. Delmål framgår för resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja samt för resultatområdet En sammanhållen landsbygdspolitik. En årligen återkommande dialog genomförs med miljö- och jordbruksutskottet om utvecklingen av resultatredovisningen. 19

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund bidrar med kunskapsspridning i frågor om praktisk viltförvaltning. De milda vintrarna gör att koncentrationen av övervintrande gäss ökar. Lantbruket har ökande problem med gäss, sångsvan, tranor och vildsvin. Uppskattningsvis finns i dagsläget mellan 200 000 till 300 000 vildsvin i Sverige. För andra arter såsom rådjur, älg, kron- och dovhjort kan man generellt se att stammarna är stabila eller ökande. Detta kan dock variera såväl lokalt som regionalt. Enligt inventeringsresultat 2018 fanns 305 vargar i Sverige, att jämföra med 355 respektive 415 individer 2017 och 2016. För att stammen ska ha gynnsam bevarandestatus behövs 300 individer och att minst en invandrad finskrysk varg reproducerar sig varje femårsperiod. Järvpopulationen uppskattas till 522 individer. Riksdagen har beslutat att järvens referensvärde för gynnsam bevarandestatus ska vara 500-600 individer. För lodjur behövs minst 870 individer för gynnsam bevarandestatus och vid den senaste inventeringen fanns ca 1 220 individer. Antalet familjegrupper av lo har dock minskat. Täta eller stora viltstammar kan medföra skador inom såväl skogs- som jordbruk samt orsaka olyckor på väg och på spårbunden trafik. Ersättning för skador kan erhållas från anslaget 1 :7 Ersättning för viltskador m.m. Enligt SLU:s viltskadestatistik för 2017 utbetalades 11,5 miljoner kronor i stöd rörande skador på tamdjur, varav 10,5 miljoner kronor till förebyggande åtgärder och 1 miljon kronor på grund av skador. Stödet till skador på gröda uppgick till 11,3 miljoner kronor, varav 4, 1 miljoner kronor avsåg förebyggande åtgärder och 7,2 miljoner kronor ersättning för uppkomna skador. Ersättning för förekomst av rovdjur inom renskötselområdet erhålls från anslaget 1 :22 Främjande av renndringen m.m. Under 2017 utbetalades drygt 50 miljoner kronor i rovdjursersättning. Rundabordssamtal har genomförts med myndigheter och organisationer för att få en samlad bild av problemen med vildsvin och det arbete som pågår. Regeringen har dessutom, för att stävja de skador som dov- och kronhjort orsakar på gröda och framför allt kronhjort orsakar på barrträd, möjliggjort för skyddsjakt efter årskalv av kron- och dovhjort på enskilt initiativ. När det gäller begränsningar för utfodring av vilt pågår flertal initiativ från myndigheter och organisationer och regeringen följer dessa aktörers initiativ. Fram till 2015 var det totah antalet trafikolyckor med vilt inblandat relativt oföränderligt, nära 47 000 olyckor med de anmälningspliktiga arterna. Under 2016 ökade antalet olyckor med vilt kraftigt, till totalt 58 579 olyckor och under 2017 var antalet 61 282. Det är klövvilt (bl.a. vildsvin och rådjur) som orsakar de flesta olyckorna och ökningen. Under 2017 orsakade rådjur 45 863 olyckor, vilket var en ökning på drygt 1 200 olyckor jämfört med 2016. Vildsvin orsakade 6082 olyckor 2017, vilket var 1 325 fler än 2016. Fram till 2018 användes medlen i vilrvårdsfonden för Polismyndighetens eftersökskostnader under budgetåret. Trafikverket, som har det slutliga kostnadsansvaret (prop. 2008/09:191, bet. 2008/09:MJU3, rskr. 2009/10:25), återförde därefter medlen till viltvårdsfondeil Genom ändringar i jaktförordningen (1987:905) som trädde i kraft den 1 januari 2018 används inte längre vilrvårdsfonden för dessa ändamål. Polismyndigheternas kostnader ersätts numera direkt av Trafikverket. Regeringen har ändrat villkoren för upplåtelser av småviltsjakt på statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen, för att förbättra möjligheterna att balansera jakttrycket i dessa känsliga områden. Förändringarna har gällt fr.o.m. småviltsjakten 2017/18. Enligt berörda länsstyrelser har jalmrycket avtagit påtagligt, som regeringen avsett. I enlighet med detta har även inbetalda intrångsersättningar och vilrvårdsavgifter minskat. Konsument och marknad Målet för det strategiska området Konsument och marknad är följande: Att konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marlmaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader. Tidigare redovisade indikatorer; antal livsmedelsföretag, värdet av livsmedelsexport samt antal land- och anläggningsgodkännanden redovisas under rubrikerna Livsmedelsindustrin och Livsmedelsexport nedan. 42

PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 1 I i och energipolitik.en fram till 2030 inom EU:s klimatramverk till 2030, där regeringen fört fram att det är viktigt att medlemsstaterna även fortsättningsvis beslutar om sina referensvärden för skogsbruk nationellt. I strategin för det nationella skogsprogrammet har regeringen betonat vikten av att fortsatt värna det nationella självbestämmandet i skogsfrågor. 2.6.5 De samiska näringarna För att redovisa resultat och bedöma hur samiska näringar utvecklas och bidrar till det övergripande målet för utgiftsområdet samt det övergripande målet för samepolitiken krävs en utveckling av statistiken. I dagsläget saknas tillförlitlig statistik för att ta fram relevanta indikatorer Förutom renskötsel utgör samisk besöks- näring, samiskt hantverk, duodji (samisk slöjd och konsthantverk) och småskalig slakteri- och förädlingsverksamhet viktiga samiska näringar. Sametingets arbete utgår från såväl det rennärings- som näringspolitiska handlingsprogrammet och livsmiljöprogrammet Eallinbiras. Arbete med att utveckla renbruksplaner fortsätter mellan Skogsstyrelsen, Sametinget och samebyarna. Sametinget är sedan 2016 verksamhetsägare. Under 2017 har renbruksplaner vidareutvecklats genom fyra verksamhetsprocesser. Målet är en helhetslösning med teknisk plattform, organisation och tjänster för uppbyggnad och förvaltning av renbruksplanerna. Under 2017 har 120 renskötande samer från 36 samebyar deltagit i utbildningsinsatser för renbruksplan. Renbruksplanerna används i dag vid samråd och dialog med t.ex. myndigheter, kommuner, skogsbolag, vatten och vindkraftsbolag, gruvbolag och andra markanvändare i syfte att öka kunskap och underlätta dialog. Satsningen genom livsmedelsstrategin på diversifiering och strukturomvandling samt nyetablering av de samiska näringarna har resulterat i sex projekt. Två av dessa finansieras inom ramen för landsbygdsprogrammet. Sametinget fastställde i början av 2017 en handlingsplan för klimatanpassning. Arbetet har därefter fortsatt bl.a. med fem pilotprojekt där samebyarna ska ta fram en samlad bild av hur klimatförändringarna påverkar samiska näringar och samisk kultur och finna möjliga anpassningsåtgärder och genomförandet av dessa. Liksom förra året var vinterrenhjordens storlek under 2016/17 ca 254 000 renar. Svängningar i renhjordens storlek beror till största delen på variationer i naturbetet och förändringar i rovdjursförekomst. Storleken har varierat i cykler mellan 220 000 och 260 000 i vinterhjord 1996-2016. Antalet renägare ligger relativt konstant på drygt 4 600 personer, varav ca 40 procent är kvinnor och ca 60 procent män. Slakten av ren 2016/17 var 58 740, vilket är en ökning med knappt 4 000 djur från föregående år. Medelpris per kilo var 68,54 kronor, vilket är en ökriing på 8 kronor från föregående år (57 kronor per kilo 2015). Priset har ökat sedan 2013. Därutöver tillkommer statligt pristillägg med 9 kronor per kilo för vuxna djur och 14,50 kronor per kilo för renkalv. Slaktutbudet har haft en nedåtgående trend sedan 2006/07 och medelpris per kilo har kontinuerligt ökat under samma period. Den totala slaktintäkten för 2016/17 var 106,6 miljoner kronor (80,2 miljoner kronor för 2015/16, dvs. en ökriing med 30 procent). Under 2017 utbetalades drygt 50 miljoner kronor i rovdjurs ersättning. 2.7 Den årliga revisionens iakttagelser J ordbruksverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2017. Som grund för uttalande med reservation menar Riksrevisionen att J ordbruksverket (Distriktsveterinärerna) har tagit ut avgifter för försäljning av djmfoder utan uttryckligt bemyndigande från regeringen. Detta strider enligt Riksrevisionen mot 3 avgiftsförordningen (1992: 191) som anger att myndigheter endast får ta ut avgifter för varor och tjänster som den tillhandahåller om det följer av lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. Enligt förordningen (2009: 1464) med instruktion för Statens jordbruksverk får Jordbruksverket ta ut avgifter för uppdragsverksamheten som bl.a. gäller Distriktsveterinärerna. Riksrevisionen anser att det är otydligt om Distriktsveterinärerna har befogenhet att sälja djurfoder med stöd av detta bemyndigande. 56

PROP, 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 23 3.1.7 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. Tabell 3.19 Anslagsutveckling 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. Tusental kronor Anslags- 1017 Utfall 45 041 sparande 1018 Anslag 51778 I Utgiftsprognos 1019 Förslag 51778 1010 Beräknat 51778 7737 51145 1011 Beräknat 51778 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposltion. Ändamål Anslaget får användas för utgifter för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Avseende förebyggande åtgärder mot skador i fisket orsakade av säl bör anslaget användas som nationell offentlig medfinansiering av åtgärder inom ramen för Havs- och fiskeriprogrammet 2014----2020. Kompletterande information Bestämmelser om rätten till ersättning finns i viltskadeförordningen (2001:724) och förordningen (2017:1254) om statligt stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn för viltskador och förebyggande av viltskador. Regeringens överväganden Tabell 3.20 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 for 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. Tusental kronor Anvisat2018 1 Förändring till följd av: Beslut överföring till/från andra anslag övrigt 2019 2020 2021 52 77B 52 JJB 52 77B Förslag/beräknat anslag 52 77B 52 JJB 5177B 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 {bet. 2017 /18:FiUlO). Beloppet är säledes exklusive beslut om ändringar i statens budget. Regeringen föreslår att 52 778 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Ersättningarförviltskadorm.m. för 2019. För 2020 och2021 beräknas anslaget till 52 778 000 kronor respektive 52 778 000 kronor. 3.1.8 1:8 Statens jordbruksverk Tabell 3.21 Anslagsutveckling 1:8 Statens jordbruksverk Tusental kronor Anslags- 1017 Utfall 601696 sparande 10 114 1018 Anslag 615 431 l Utgiftsprognos 619 901 1019 Förslag 628 080 1010 Beräknat 611143 2 1011 Beräknat 540 577 3 1 lnklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 603 675 tkr i 2019 års prisnivå, 3 Motsvarar 526 613 tkr i 2019 års prisnivå. Ändamål Anslaget används för Statens jordbruksverks förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Ansvarsnämnden för djurens hälsooch sjukvård och för utgifter för Centrala djurförsöksetiska nämnden. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.22 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentligrättslig Intäkter till Intäkter Kostnader Resultat verksamhet inkomsttitel som får {intäkt- (som inte får disponeras kostnad) disponeras) Tillsyn Utfall 1017 34 461 16 967 7 494 Prognos 2018 30100 34100-4 000 Budget 1019 18 900 30 000-1 000 Djur Utfall 1017 31463 35 954-3 491 Prognos 2018 37 400 38 300-900 Budget 1019 36 400 36 000 400 Växt Utfall 1017 7 809 6 557 1151 Prognos 2018 7 500 7 300 100 Budget 1019 8 400 7 700 700 Utsäde Utfall 1017 8 886 7 338 1 548 Prognos 2018 9 100 8 800 300 Budget 2019 9100 8 900 100 62

PROP. 2O18/19:l UTGIFTSOMRÅDE 23 r I ; i, 3.1.21 1:22 Främjande av rennäringen m.m. Tabell 3.59 Anslagsutveckling 1:22 Främjande av rennäringen m.m. Tusental kronor 2017 Utfall Anslags- 105 271 sparande 2018 Anslag 113 915 1 prognos Utgifts- 2019 Förslag 113 915 2020 Beräknat 113 915-3 589 121 717 2021 Beräknat 113 915 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 3.1.22 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet Tabell 3.61 Anslagsutveckling 1:23 Sveriges lantbru ksu n ivers itet Tusental kronor Anslags- 2017 Utfall 1820493 sparande 2018 Anslag 1 912 254 l Utgiftsprognos 2019 Förslag 1 929 745 2020 Beräknat 1 954 197 2 2021 Beräknat 1 979 227 3 1 912 254 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2018 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 926 640 tkr i 2019 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 926 641 tkr i 2019 års prisnivå. Ändamål Anslaget får användas för utgifter till åtgärder för främjande av rennäringen. Kompletterande information Åtgärder får beslutas enligt bl.a. rennäringsförordningen (1993:384), förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött, förordningen (1994:2 46) om ersättning för vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan och viltskadeförordningen (2001:724). Ändamål Anslaget får användas för utgifter för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå inom livsmedelsproduktion, djurhållning, djurhälsa och djurskydd, skog, skogsbruk och förädling av skogsråvara, landsbygdsutveckling, rekreation och fritid samt landskapsplanering och markanvändning i tätorter och tätortsnära miljöer. Anslaget får även användas för ersättning för behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning inom samma områden samt för fortlöpande miljöanalys. Regeringens överväganden Tabell 3.60 Härledning av anslagsnivån 2019-2021 för 1:22 Främjande av rennäringen m.m. Tusental kronor Anvisat 2018 1 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag övrigt 2019 2020 2021 113 915 113 915 113 915 Förslag/beräknat anslag 11 3915 113 915 113 915 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2017 (bel. 2017/18:FiU lo). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Regeringen föreslår att 113 915 000 kronor anvisas under anslaget 1 :22 Främjande av rennäringen m.m. för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 113 915 000 kronor respektive 113 915 000 kronor. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.62 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2017 684 731 680 698 4 033 (varav tjänsteexport) 61 045 58 591 2 454 Prognos 2018 695 000 695 000 0 (varav tjänsteexport) 67 000 67 000 0 Budget 2019 745 000 715 000 30 000 (varav tjänsteexport) 73 000 73 000 0 Regeringens överväganden De principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den beräknade ökningen av basanslaget 2019 som presenterades i forskningspolitiska propositionen 2016 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar 77

Motförslag, Tilläggsförslag, Ändringsförslag,..:- \& 1 '#1,.., Namn: Silmedl,,ogi Sam~ Saemiedigkle Sametiµget I x ""I Motförslag till 2 I / 0( Jj_ VJ - $6,i,fiJ r 2 D Tilläggsförslag/ändringsförslag till Text:

Re nskötse I konvention Etiskt råd Övervakningskommiten Samiska nationalsymboler Nordisk och internationellt arbete Samisk språklag Pitesamiska arbetsgruppen Forskningspolitisk strategi Konsultationsordningen Konferens näring Modern samepolitik Språkkonferens Muonio historia Rovdjursstrategi Hälsopolitiskt handlingsprogram Sanningkommision Traditionell kunskap Språ krevitalisering Stöd till samisk slöjd 50 70 50 100 100 50 30 0 50 200 50 200 20 500 150 650 150 750 504 Kulturnämnd Plenum Rennäringsnämnd Näringsnämnd Språknämnd Presidium Uppdrag/Projekt Valberedning Partistöd Styrelseordförande Vice styrelseordförande Styrelse arbete SPR Ungdomsråd Valnämnden Oppositionsråd Hälso och idrottsnämnd Rådslag 480 3939 480 380 380 380 3674 30 800 1250 800 1100 1500 380 380 200 380 0 Resultatsutjämning iiw[qj ~-!~~-~i..,.-,~--iåj. -1572

Motförala.g, Tilläggsförslag, Än-drittgs:f-örslag,, ~ Datum: N- ~D\A~I 2, C>/CJ ~ 62_._./ l C,, 'b't.tt.to \& i '!1,,-lf Samediggi Siimedigge Saemiedigkle Sametinget D Motförslag till I \X I Tilläggsförslag/än'lQOgsfärsiag till- Tex,t: 1:J/f./r!&a,J/4 ~ ~e-½d M 39 -:;.,,e,;/ I $ i'g,t.a..j.,., ~ \ rp t4a 6 t~ Öv\.,, :26L1-02-2y 2,0ll - :J SC) t ' c,,

Motförslag, Tilläggsförslag, Ändringsförslag/,, Datum: J_D/q-02-11 Namn: ~ / fj--, - tye/14.., -; ettr14,-l&'e. V u;lvk fl Motförslag till Tilläggsförslag/ändringsförslag till i /.~ i& i ~#i, S~iggi Samedigge Sae~edigkie SamW!lget Text: #- ~ cja!l,cl/rtl. a;/f -.c,ah~ HU PJi~ ~chme : cjj, Uff~ H1A sl-r;~;,~ ajj f~/-q_ crfpl lou ~ ej- dfi/o 5/// cru <e-v ~f b 1 ~.~ f'\1 @< r~"'g aff rl~ S4fen~!,- ~~/f$/trtt, fhs f f/4 { flk..3tz Il ~ ;ek._ 3 {llvidt,y vwbrfl~ Uf(~ /f1'eld-- rnera I (J() + 0-- / h ujjjef,

Motförslag, Tilläggsförslag,~ D Motförslag till I )< I Tilläggsförslag/ändringsförslag till J Text:

Motförslag, Tilläggsförslag, Ändringsförslag Datum: Namn: :2.._o µ_ - ZJ;, I 1 1 11-iil /t1j'7 ( Såmediggi s~f/m/ i;,-/ tt"ldi" ~_/ I czf~~e Sametiµget Motförslag till l)ll ~ Tilläggsförslag/ändringsförslag till 7 7!nu-'o/e.-/.- Text: 0. I ;-e;e5!11-,f ~ cf I,f CVJ'le/21;~ ~c-1! 1 J a" /uf Ml'? ',,,,,,,,,, el-, )1J s~ f,_( I f /,.Jk.1 6'-cc L?1 t/ t?u44c? l' -. - µ,~kzt /41 J)/ut, ~~ caf (J_e_,,J../u./4, li74'-'-- r b,t.e,dlj/t,/-d,c0r~~ N~ ;lo i11" d de tur,,10, 7 iv'7 c/ ~ r" tzr>u- I c;, /72--t.-f trj/}j"~ i' f k,--11 u.tu--

Omröstningslista Sametingets plenum Plats.~~~~~... Datum.QQl..'?!.Q}J~. Klockan is4~ N\s n:> Parti Ordinarie ledamot Tjänstgörande ersättare " ~_._,_'.c..,_i---1-~ _'1-.., _._'_.L"-' Ja Ne' Ja Ne Jakt- & Fiskesamema Håkan Jonsson Såmiid Riikkabellodat Samelands artiet Guovssonåsti Jakt- och fiskesamema Såmiid Riikkabe!!odat Sarnelands artiet Vuovdega- Skogssamema Landspartiet Svenska Samer Jakt- och fiskesamerna Guovssonåsti S8.miid Riikkabellodat Same!ands artiet Jakt- & Fiskesamema Såmiid Riikkabellodat Saine\ands artiet Samerna Jakt- och fiskesamema Guovssonåsti Min Geaidnu/Mij' M(ijan Geäjdnuo Gea'noe Landspartiet S Samer Per OlofNutti Marita Stinnerbom Matti Berg Stefan Mikaelsson Lars-Jonas Johansson Lars Miguel Utsi Britt Sparrock Mona Persson Marie Persson Njajta Veronika Håkansson Paulus Kuoljok X.x.X X X.X >< XX >< >< X: X. ><x >< X Albmut- Almasj-Almetjh Folket Jakt~ och fiskesamerna Landspartiet Svenska Samer Daniel Holst ~ilngöerg Justeras: