Linnéa Lindfors professor emerita



Relevanta dokument
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med Fastställda av fakultetsnämnden

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap

Studieplan för forskarutbildningen i företagsekonomi. 2. Behörighet för tillträde till forskarutbildningen

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola,

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet BIOLOGI

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad

Kære NordFo-medlem! Valget vil finde sted på ovennævnte konference torsdag den 18. maj Med venlig hilsen. På valstyrelsens vegne

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Att bli DOCENT vid LiTH. Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson)

Date and place of birth, nationality, current residence August 25 th 1967, Helsinki, Finland Finnish Skärmstigen 10, Vaasa, Finland

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap

Mall 2 för utvecklingssamtal Personalavdelningen

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Anvisningar för sökande avseende universitetslektor vid HT-fakulteterna

STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen

Detta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen.

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för forskarutbildning i ämnet LÄTTKONSTRUKTIONER (ENG: LIGHTWEIGHT STRUCTURES) Inom skolan för teknikvetskap, KTH

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV

2.2 Examina Högskoleexamina med år, ämne, plats. Kopia av bevis endast avseende högsta examen bifogas. Docentkompetens. Kopia av bevis bifogas.

2. Behörighet och förkunskapskrav

- - N C C S - - NORDIC COLLEGE OF CARING SCIENCE

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

UNDER YTAN, VID YTAN OCH OVANFÖR YTAN

Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik)

Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik

Förskollärarutbildning (LGFÖR), 210 hp

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I EXPERIMENTELL MEKANIK. TFN-ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik

HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET

CV/Meritförteckning. Du ska också ange följande uppgifter: Namn Bostadsadress Telefonnummer E-postadress

MEDDELANDE TILL NYA TJÄNSTEFORSKARE OM UPPGIFTER SOM BEHÖVS VID TJÄNSTEFÖRHÅLLANDETS BÖRJAN SAMT OM ANSTÄLLNINGS-VILLKOREN

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor för bedömning av pedagogiska meriter

Statsrådets förordning om universitetsexamina

Finska språket. Första året

Nyutexaminerade språklärares syn på lärarutbildningen

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i musikpedagogik

Studieplan för licentiatexamen i spanska

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box Trollhättan. Maud Quist BESLUT Reg.nr

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign med licentiatexamen som slutmål

Lokal examensordning vid Luleå tekniska universitet

UNIVERSITETSKONFERENS I KVARKEN

Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

Fakultetsnämnd Lärande. Studieplan

Mall för beskrivning av utbildning

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Samarbetet inom forskningen ökar

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

Dnr 193/ Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från

Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet, 180 hp

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, högskolepoäng. Teacher Education, Higher Educational Credits


Tyska språket och litteraturen. Första året

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion.

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Energisystem

Svar från remissinstans KF: Konstfack använder termen adjunkt som på engelska översätts med lecturer.

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I REDOVISNING OCH STYRNING. Filosofiska fakultetsnämnden

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Kriterier för lönesättning vid Högskolan

Att sätta lön vid lönerevision

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i koreografi ledande till doktorsexamen.

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation SGMKV. Medier och kommunikation Media and Communication

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent

Butikschefsutbildning med inriktning mot textil och mode Retail Education with Specialization in Textile and Fashion 180 credits

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Svenska språket. Första året

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points

Tilläggsuppdrag om speciallärarutbildning inom Lärarlyftet II

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

UTBILDNINGSLEDARSKAP (25 sp)

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Allmänt. Matematik. Rautatieläisenkatu 6 FI Helsinki Tel Fax

Arbetsgruppens förslag bifogas detta beslut.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet. Fastställd av rektor Dnr: UmU Typ av dokument:

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

Transkript:

Linnéa Lindfors professor emerita Innehåll Personalia Kontaktuppgifter Examina Befattningar Särskilda vetenskapliga uppdrag Centrala forskningsområden Publikationer Personalia Linnéa Lindfors, professor emerita Född i Lappträsk 27.07.1932 Kontaktuppgifter Strandgatan 9 C 31 FIN-06100 Borgå Telefon: +358-(0)19-5243 116 +358-(0)40-7078782 E-post: linnea.lindfors@elisanet.fi Examina Examen från Handarbetsseminariet vid Åbo Hemslöjds- och Handarbetslärarinneinstitut 6.6.1953. Filosofie kandidatexamen, pedagogik, Åbo Akademis pedagogiska fakultet 18.3.1981. Filosofie licentiatexamen, pedagogik, Åbo Akademis pedagogiska fakultet 22.3.1988. Betyg över laudatur i textillära (59 studieveckor) vid pedagogiska sektionen, Helsingfors universitet 11.2.1988. (Ingår i fil. lic. examen). Pedagogie doktorsexamen, pedagogik, Åbo Akademis pedagogiska fakultet 15.6.1992 1

Förtjänsttecken Förtjänsttecken i brons tilldelat av Tekstiiliopettajaliitto TOL ry/ Textillärarförbundet rf:s styrelse 31 oktober 2004 som erkänsla för arbete förbundet till fromma. Förtjänstmedalj tilldelad av Svenska Finlands folktings styrelse 18 september 2006 som erkänsla för betydande personlig insats i arbetet för den svenskspråkiga befolkningen och den svenska kulturen i Finland. Förtjänsttecken i silver tilldelat av Finlands svenska hembygdsförbund 27 november 2012 för långvarig och förtjänstfull verksamhet inom det finlandssvenska hembygdsarbetet. Befattningar Biträdande professor i pedagogik, företrädesvis slöjdpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa 1993 1997. Tf. biträdande professor i didaktik vid Åbo Akademi i Vasa 1989 1993. Lektor i textilslöjdens didaktik vid Åbo Akademi i Vasa 1974 1989. Arbetslärare, senare e.o. yrkeslärare vid avdelningen för sömmerskor vid Österbottens centralyrkesskola i Vasa 1956 1974. Särskilda vetenskapliga uppdrag Förgranskare av en doktorsavhandling. Fakultetsopponent vid en disputation. Kustos vid en disputation. Sakkunnig vid besättandet av en biträdande professorstjänst och två docenturer. Instiftande medlem samt styrelsemedlem för organisationen NordFo Nordiskt Forum för Forskning och Utvecklingsarbete inom forming, håndarbejde och slöjd samt duodji/sameslöjd 1991 1993. Vetenskaplig ledare av forskningsprojektet Slöjdfostran i kulturkampen vid Åbo Akademi i Vasa fr. o. m. 1993. Vetenskaplig ledare i samarbete med professor Juhani Peltonen Åbo universitet för det nordiska forskarnätverket Slöjdkompetens i nordisk kultur fr. o. m. vt. 1995 och forskarutbildningen inom nätverket 1995 1997 som finansierades av Nordisk forskarutbildningsakademi. President för NordFo Nordiskt Forum för Forskning och utvecklingsarbete inom forming, håndarbejde och slöjd samt duodji/sameslöjd 1997 2000. Ansvarig för planering av ett internationellt forskningsprojekt inom slöjdområdet inom ramen för NordFo Nordiskt Forum för Forskning och utvecklingsarbete inom forming, håndarbejde och slöjd samt duodji/sameslöjd 1998 1999. Grundare av och huvudredaktör tillsammans med professor Juhani Peltonen Åbo universitet för Techne serien (Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap; Research in Sloyd Education and Crafts Science) åren 1995 1998. 2

Centrala forskningsområden Vetenskapsteoretisk och vetenskapsfilosofisk forskning i slöjd och slöjdpedagogik med speciell inriktning på verksamhetssystem inom ämnesområdets kärna, dvs. individ jämte teknologi estetiskrelaterade områden samt skolslöjdens historia. Utveckling av mjuk systemmetodologi inom slöjdpedagogisk forskning. Evaluering och positionsbestämning av utbildning och forskning i slöjd och slöjdpedagogik. Bygde- och släkthistoria (efter pensioneringen). Publikationer Vetenskapligt primärmaterial i publikationsserier 1. Lindfors, L. (1981). Textilslöjd i finlandssvensk lärarutbildning 1928 1976. En undersökning kring klass- och textillärarutbildningens anpassning till textilslöjden i lågstadiet. (Rapporter från Pedagogiska fakulteten 9/1981). Vasa: Åbo Akademi. 2. Lindfors, L. (1982). Textilslöjd i grundskolan. Didaktisk handledning. (Dokumentation från Pedagogiska fakulteten 13/1982). Vasa: Åbo Akademi. 3. Lindfors, L. (1983). Modellanalyser av grundstrukturer i textilslöjdsundervisningen. En kortfattad beskrivning av studiens bakgrund och design. (Rapport enligt lag om lärarutbildning 844/71 i anslutning till de fortsatta studierna under höstterminen 1983). Helsingfors: Undervisningsministeriet. Högskole- och vetenskapsavdelningen. Lärarutbildningsbyrån. 19 s. 4. Lindfors, L. & Björkqvist, O. (1984). Textilkunskap. Textilmaterialens kemiska sammansättning och fiberstruktur Textila färgämnen Textila hjälpmedel, avlägsnande av föroreningar. (Dokumentation från Pedagogiska fakulteten 18/1984). Vasa: Åbo Akademi. 5. Lindfors, L. (1988). Slöjd som interaktivt system. Ett försök att tillämpa "mjuk" systemmetodologi vid studier av arbetshandledning i textilslöjd. (Rapporter från Pedagogiska fakulteten 26/1988). Vasa: Åbo Akademi. 6. Lindfors, L. (1990). Slöjdvetenskapliga och slöjdpedagogiska grundfrågor i ämneslärarutbildning. (Rapporter från Pedagogiska fakulteten 31/1990). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. (Del av dr-avhandling). 7. Lindfors, L. (1991). Slöjdundervisning i teori och praktik. Modellevaluerande empiriska analyser av interaktiva arbetsövningar i textilslöjd. (Rapporter från Pedagogiska fakulteten 32/1990). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning.(del av dr-avhandling). 8. Lindfors, L. (1991). Slöjdverksamhetens grunddimensioner vid arbetsinlärning i ett slöjdpedagogiskt perspektiv. (Rapporter från Pedagogiska fakulteten 33/1991). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. (Del av dr-avhandling). 9. Lindfors, L. (1992). På väg mot en slöjdpedagogisk teori. Paradigmutveckling och kunskapsbehållning sammanfattning av tre studier. (Rapporter från Pedagogiska fakulteten 34/1991). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning/institutionen för pedagogik.(akademisk avhandling, sammanfattningsdel). 10. Lindfors, L. (1992). Formgivning i slöjd. Ämnesteoretisk och slöjdpedagogisk orienteringsgrund med exempel från textilslöjdsundervisning. (Rapporter från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi nr 1 1992). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. 3

11. Lindfors, L. (1993). Slöjdfostran i kulturkampen. Del I. Studier i den finländska skolslöjdens läroplaner 1912 1994. (Publikationer från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi nr 4 1993). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. 12. Lindfors, L. (1993). Slöjdfostran i kulturkampen. Del II. En översikt av slöjdpedagogikens utvecklingshistoria ur ett finländskt perspektiv. (Publikationer från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi nr 20 1995). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. 13. Lindfors, L. (1997). Slöjdfostran i kulturkampen. Del IV. Positionsbestämning av slöjdpedagogisk forskning. Analyser av lärdomsprov vid Åbo Akademi. (Rapporter från pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi nr 14 1997). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. 14. Lindfors, L. (1999). Sloyd education in the cultural struggle. Part VIII. An outline of a sloyd educational theory. (Reports from the Faculty of Education, Åbo Akademi University No. 4 1999). Vasa: Åbo Akademi University. Department of Teacher Education. Medförfattare 15. Lindfors, L. & Nygren-Landgärds, C. (1998). Slöjdkompetens i nordisk kultur. Del V. Evaluering av forskarutbildning och forskning inom NorFA-nätverk 1995 1998. (Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap B 5/1998). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi. 16. Hansén, S-E., Lindfors, L.& Styrman, M. (1998). Så fördelas tiden. Flexibel timfördelning i grundskolan. (Rapporter från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi nr 17 1998). Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten. Institutionen för lärarutbildning. Vetenskapliga artiklar och kongressbidrag i samlingsverk och tidskrifter 17. Lindfors, L. (1985). Arbetsprocesser i textilslöjd som fackligt-pedagogiskt forskningsfält. Ett bidrag till ämnesområdets begynnande forskningsorientering. Ingår i H. Andersson (Red.) Tidlöst och föränderligt. Uppsatser kring undervisning och lärarutbildning till Pedagogiska fakultetens 10-års jubileum. (s. 96-124). (Rapporter från Pedagogiska fakulteten 20/1985). Vasa: Åbo Akademi. 18. Lindfors, L. (1985). Textillärarutbildningen i Finland. En allmän översikt samt något om utvecklingstrender i finlandssvensk utbildning. Ingår i L. Lindfors (Red.) Forskning i textilslöjd. Föredrag och inlägg vid Nordiskt seminarium kring forskning i textillärarutbildning. 27.5.- 29.5.1985. (s. 132-138). (Dokumentation från Pedagogiska fakulteten 22/1985). Vasa: Åbo Akademi. 19. Lindfors, L. (1988). Slöjdprocessen som didaktiskt forskningsfält. Om grundforskning kring interaktiva arbetsövningar i textilslöjd. Ingår i Rapport fra Nordisk konferanse 4-7 sept. 1988 Forskning innen formingslærerutdanningen. (s. 129-150). Oslo: Statens lærerhøgskole i forming; Notodden: Telemark Lærerhøgskole. Formingslærerskolen. 20. Lindfors, L. (1990). Slöjdpedagogik ett utvecklingsbart disciplinkomplex. Ingår i K. Sarmavuori & V. Meisalo (Red.) Ämnesdidaktisk forskning och dess framtid. (Research Report 89). (s. 121-130) Helsinki: University of Helsinki. Department of Teacher Education. 4

21. Lindfors, L. (1991). Slöjdpedagogiska modeller som grund för didaktiskt tänkande. Ingår i Rapport från Nordisk konferens i slöjd. Göteborg 16-18 oktober 1991. (s. 45-62) Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap. 22. Lindfors, L. (1992). Slöjdpedagogik och skolslöjd. (Muistio). Käsityön kehittämisseminaari 6.1.1992, s. 5-8. Helsinki: Tekstiiliopettajaliitto ry. 23. Lindfors, L. (1992). Kasvatustieteellisen tutkimuksen haasteena käsityöteknologia. Tekstiililehti 55 (6), 8-10. 24. Lindfors, L. (1993). Didaktiska objekt i slöjdpedagogikens fyra världar. Suomen kasvatustieteellinen aikakauskirja Kasvatus 24 (1), 99-103. 25. Lindfors, L. (1993). Research Fields and Research Co-operation in Handicraft Education in the Nordic countries. Suomen kasvatustieteellinen aikakauskirja Kasvatus, Supplement 24 (1), 12-15. 26. Lindfors, L. (1995). Om paradigmutveckling i slöjdpedagogisk forskning. I L. Lindfors och J. Peltonen (Red.). Slöjdkompetens i nordisk kultur. Bidrag av forskarnätverk 1995. (Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik B 1/1995, s. 16-35). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. 27. Lindfors, L. (1995). Grunddrag i mjuk systemmetodologi. I L. Lindfors och J. Peltonen (Red.). Slöjdkompetens i nordisk kultur. Bidrag av forskarnätverk 1995. (Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik B 1/1995, s. 74-84). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. 28. Lindfors, L. (1996). Introduktion och sammanfattning av artiklarna. I E. Geber & M. Porko (Red.). Slöjd i utveckling från förskola till vuxenutbildning. (Utbildning i utveckling 9, s. 17-26). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. 29. Lindfors, L. (1996). Slöjd i utveckling. I E. Geber & M. Porko (Red.). Slöjd i utveckling från förskola till vuxenutbildning. (Utbildning i utveckling 9, s. 17-26). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. 30. Lindfors, L. (1998). Att forska i slöjdpedagogik. Vasaparadigmet i fokus. I L. Lindfors, J. Peltonen & M. Porko (Red.). Slöjdkompetens i nordisk kultur. Bidrag av forskarnätverk 1997 1998. s. 4-33. (Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap B 4/1998). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi. 31. Lindfors, L. (1999). Slöjdpedagogikens grundfrågor. Nordisk Pedagogik 19 (2), 78-90. 32. Lindfors, L. (1999). Slöjdkompetens i nordisk kultur. Introduktion till temat. Nordisk Pedagogik 19 (2), 65-66. 33. Lindfors, L. (1999). Main features of research in sloyd education. In P. Seitamaa- Hakkarainen & A-M. Raunio (Eds.) (I Pirkko Anttilas 70-års jubileumsskrift). 34. Lindfors, L. (1999). NordFo i tiden aktuella forsknings- och utvecklingsaktiviteter. I M. Porko (Red.). Slöjden i informationssamfundet konflikt eller konsensus. Arbejdseminar på Sløjdhøjskolen i Esbjerg 1-3. oktober 1998. (Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap B 6/1999). s. 5-12. Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi. 35. Lindfors, L. (2000). Slöjdpedagogik som kunskapskultur: vägval och utveckling under 25 akademiska år. I S-E Hansén, J. Sjöberg & G. Eklund-Myrskog (Red.). Att spana i tiden. Pedagogiska utblickar. Festskrift tillägnad Håkan Andersson. Vasa: Åbo Akademi. Österbottens högskola. 5

36. Lindfors, L. (2000). Nordisk slöjdforskning. Fakta och funderingar inför projektsamarbete. I U. Suojanen & M. Porko-Hudd (Red.). World-wide Sloyd ideologi för framtidens samhälle: ideology for future society. Dokumentation från NordFo-symposium Vasa 26. 27. 11. 1999. (Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap B 8/2000). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. Slöjdpedagogik. (NordFo Nordiskt Forum för forskning och utvecklingsarbete inom forming, håndarbejde och slöjd samt duji/sameslöjd). 37. Lindfors, L. (2000). NordFo inför det nya millenniet. I U. Suojanen & M. Porko-Hudd (Red.). World-wide Sloyd ideologi för framtidens samhälle: ideology for future society. Dokumentation från NordFo-symposium Vasa 26. 27. 11. 1999. (Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap B 8/2000). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. Slöjdpedagogik. (NordFo Nordiskt Forum för forskning och utvecklingsarbete inom forming, håndarbejde och slöjd samt duodji/sameslöjd). 38. Lindfors, L. (2001). NordFo år 2000. I B-M Lindström & I Eklöf (Red.). Slöjd Kreativitet. Dokumentation från NordFo-symposium. Umeå 30.11 2. 12. 2000. (Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap B 9/2001). Umeå: Umeå Universitet. Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildning. (NordFo Nordiskt Forum för forskning och utvecklingsarbete inom forming, håndarbejde och slöjd samt duodji/sameslöjd). Artiklar i facktidskrifter 39. Lindfors, L. (1976). Textillärarutbildningen i Vasa. Tekstiiliopettaja/Textilläraren (2), 8-9. 40. Lindfors, L. (1982). Varför konsumentfostran? Läraren (13), 12-13. 41. Lindfors, L. (1982). Konsumentfostran i textilslöjd. Läraren. (14), 12-13. 42. Lindfors, L. (1986). Den akademiska textillärarutbildningen. En tredubbel väv. Tekstiiliopettaja/Textilläraren (2), 25-26. 43. Lindfors, L. (1988). Perspektiv på textillärarutbildning. Näkymää Vaasan tekstiiliopettajakoulutukseen. Tekstiiliopettaja/Textilläraren (3), 16-17. 44. Lindfors, L. (1988). Nordiskt forskningssamarbete. Tekstiiliopettaja/Textilläraren (4), 5. 45. Lindfors, L. (1993). Slöjdpedagogiken mot 2000-talet. ÖH-bulletinen 3 (3), 16-17. Vasa: Åbo Akademi/Österbottens högskola. 46. Lindfors, L. (1994). Slöjdlärarutbildningen i Vasa 20 år. Tekstiiliopettaja/ Textilläraren 3, 1994, s. 12-13. 47. Lindfors, L. (1994). Slöjdpedagogisk profilering i forskning och lärarutbildning. Tekstiiliopettaja/Textilläraren 2, 1994, s. 24-25. 48. Lindfors, L. (1996). Slöjdpedagogik och kulturkamp. Slöjdforum, (3), 25-27) 49. Lindfors, L. (1996). Slöjdkompetens och kunskapstradition. Slöjdforum, (4), 25-27) Läromedel och annat studiematerial Högskolenivå 50. Lindfors, L. (1991). Slöjddidaktik. Inriktning på grundskolans textilslöjd. Helsingfors: Oy Finn Lectura Ab. 190 s. 51. Kuhmonen, P-L. & Lindfors, L. & Ruuskanen, K. & Toivanen, L. (1988). Peruskoulun opetuksen opas. Yläasteen tekstiilityö. Helsinki: Kouluhallitus. 109 s. (Linnéa Lindfors har medverkat i den arbetsgrupp som författat handledningen). 6

Skolnivå 52. Schmedes, A. (Red.) (1989). Backlund-Kärjenmäki, E. & Björkgren, A-B. & Hemming, G-L. & Lepistö, J. & Liljeström, S. & Nygren, C. & Tarmanen, A. Tova, väva, sy. Textilslöjd för åk 3-6. Helsingfors: OY Yleisradio AB. 37 s. 53. Linnéa Lindfors har medverkat vid planering av Skol TV-programmet "Textilslöjd -89", Oy Yleisradio Ab, Svenska utbildningsprogrammen, ht 1988 och fungerat som handledare för den arbetsgrupp (textillärarstuderande) som utarbetat en handbok för Skol TVprogrammet "Textilslöjd -89": Tova, Väva, Sy. Textilslöjd i åk 3-6. Helsingfors: OY Yleisradio AB. (Se ovan) Opublicerade vetenskapliga arbeten 54. Lindfors, L. (1987). Grunddrag i textilslöjdsundervisning. Läroplansbeskrivning och teoretisk analys av interaktiva slöjdövningar. (Licentiatavhandling). Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten. 190 s 55. Lindfors, L. (1988). Formgivning i textilslöjd. Teoretisk-didaktisk orienteringsgrund. (Opublicerat föreläsningskompendium). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. 109 s. 56. Brehmer, A. & Lindfors, L. (1989). A comparison between the grading policies of Swedish and Finnish handicraft teachers. 16 s. (Mellanrapport från ett pågående forskningsprojekt. Linnéa Lindfors har genomfört den empiriska undersökningen bland finländska lärare vilken redovisas i rapporten). Redigerade arbeten 57. Lindfors, L. (Red.) (1985). Forskning i textilslöjd. Föredrag och inlägg vid Nordiskt seminarium kring forskning i textillärarutbildning. 27.5.-29.5.1985. (Dokumentation från Pedagogiska fakulteten 22/1985). Vasa: Åbo Akademi. 138 s. 58. Lindfors, L. (Red.) (1988). Henriksson, R. Textilkultur mitt livslånga intresse. Samlade artiklar och reportage. (Dokumentation från Pedagogiska fakulteten 34/1988). Vasa: Åbo Akademi. 129 s. 59. Lindfors, L. & Peltonen, J. (1995). (Red.) Slöjdkompetens i nordisk kultur. Del I. Bidrag av forskarnätverk 1995. (Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik B 1/1995). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. Slöjdpedagogik. (NordFo Nordiskt Forum för forskning och utvecklingsarbete inom forming, håndarbejde och slöjd samt duodji/sameslöjd). 60. Lindfors, L. & Peltonen, J. (1996). (Red.) Slöjdkompetens i nordisk kultur. Del II. Bidrag av forskarnätverk 1996. (Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap B 1/1996). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. Slöjdpedagogik. (NordFo Nordiskt Forum för forskning och utvecklingsarbete inom forming, håndarbejde och slöjd samt duodji/sameslöjd). 61. Lindfors, L., Peltonen, J. & Porko, M. (1996). (Eds). Sloyd Competence in Nordic Culture. Part III. Approaches to the nature of educational sloyd and craft. (Techne series: Research in Sloyd Education and Crafts Science B 2/1996) Vasa: Åbo Akademi University. Department of Teacher Education. Sloyd Education. (Nordic Forum for Research and Development in Craft and Design). 7

62. Lindfors, L., Peltonen, J. & Porko, M. (1996). (Red.) Slöjdkompetens i nordisk kultur. Del IV. Bidrag av forskarnätverk 1997 1998. (Techne serien: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap B 4/1998). Vasa: Åbo Akademi. Institutionen för lärarutbildning. Slöjdpedagogik. (NordFo Nordiskt Forum för forskning och utvecklingsarbete inom forming, håndarbejde och slöjd samt duodji/sameslöjd). 63. Lindfors, L. (1999). Redaktör för ett temanummer i Nordisk Pedagogik 19 (2) 1999. Övriga skrifter Lindfors, L. (2004). Kära släkten från Lurens i Hardom och Teiras i Hopom samt en levnadsteckning över Generalmajor Jakob Julius af Lindfors. Borgå: Eget förlag. (Oy Formato Ab). 217 s. Lindfors, L., (2005). (Medarbetare Laitinen, P. & Metsä, E.) Från Källas ut i världen. Borgå: Eget förlag. (Porvoon Valojäljennös Oy Poko). 52 s. Finns även på finska och engelska. Lindfors, L. (2009). Rudom. Gårdar, människor och livsmönster under 500 år. Borgå: Eget förlag. (Oy Nord Print Ab). 402 s. Lindfors, L. (2009). Rutumi. Taloja, ihmisiä ja elämää 500 vuoden aikana. Porvoo. Oma kustantamo. (Oy Nord Print Ab). 401 s. Lindfors, L. (2010). (Red.) Facklan. Ingermansby Rudom Ungdomsförenings tidskrift 1920 1954. Utgivare: Nylands svenska ungdomsförbund rf, Helsingfors. Eget förlag. (Oy Nord Print Ab). 157 s. Lindfors, L. (2012). Släkten Järf från Lappträsk. Alma Järfs berättelser. Eget förlag. (Helsingfors: Oy Nord Print Ab). 109 s. Lindfors, L. (2012).The Järf family from Lapinjärvi. Stories by Alma Järf. Home Publishing. (Helsinki: Oy Nord Print Ab). 118 p. Lindfors, L. (2014). Farmor Anna Bergs släkt. Tillägg till boken Kära släkten. Eget förlag. (Porvoo: Porvoon Valojäljennös Oy Poko). 35 s. 8