Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk Göteborg 18 oktober 2011

Bikupa Varför finns svenska och svenska som andraspråk som skolämnen?

Utgångspunkter Samma språk Olika förutsättningar Rätten att utveckla sina språkliga förmågor så långt som möjligt. En elev som läst sva större delen av grundskolan ska ha utvecklat sina förmågor så långt att den kan läsa svenska på gymnasiet. De största skillnaderna mellan de båda ämnena är av didaktisk karaktär.

Förändringar Huvudsakligen strukturförändring Mer ämnesspecifikt Skolans gemensamma ansvar finns i läroplanens första och andra del

Reglering - skollagen 3 kap,3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Reglering - skolförordningen Svenska som andraspråk 14 Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. 15 Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, eller 3. inom ramen för skolans val.

Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Centralt innehåll 2. Övergripande mål och riktlinjer 1-3 Normer och värden 4-6 7-9 Kunskaper 3. Kursplaner Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Syfte Kunskapskrav 3 6 9

Allmänt råd planering genomförande kunskapsbedömningar och betygssättning uppföljning dokumentation

Planering Lärare bör vid planeringen av undervisningen Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot.

Planering - syfte Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Kunskapskrav

Syfte svenska som andraspråk /svenska Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Syfte svenska som andraspråk /svenska Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling

Syfte svenska som andraspråk /svenska Genom undervisningen i ämnet X ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften anpassa språket efter olika mottagare, syften och sammanhang välja och använda språkliga strategier urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer och söka information från olika källor och värdera dessa

Planering - syfte syfte konkretisering av mål

Planering - syfte Motiv för ämnet i skolan Syfte Undervisningen Anger vad i ska undervisningen ämnet stimulera X ska elevernas syfta till att intresse eleverna för att läsa ska syfta till utvecklar och skriva. kunskaper Genom undervisningen i och om svenska ska språket. eleverna Genom ges Centralt innehåll undervisningen möjlighet I mötet med att olika utveckla ska typer eleverna kunskaper av texter, ges om scenkonst förutsättningar hur man och formulerar annat att utveckla egna estetiskt åsikter sitt berättande tal- och och tankar ska skriftspråk i eleverna olika slags så ges att texter de förutsättningar får och tilltro genom till sin att språkförmåga skilda utveckla medier. sitt och kan uttrycka sig i olika sammanhang och Kunskapskrav språk, Undervisningen den egna identiteten ska även och syfta sin till förståelse att för eleverna för skilda omvärlden. utvecklar syften. Det förmåga innebär att att skapa eleverna och genom bearbeta texter, undervisningen enskilt och tillsammans ska ges med möjlighet andra. att Eleverna utveckla ska språket även för att stimuleras tänka, kommunicera till att uttrycka och sig lära. genom olika estetiska uttrycksformer.

Planering - syfte Genom undervisningen i ämnet X ska eleverna sammanfattningsvis Motiv för ämnet i skolan ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Syfte formulera Anger sig och vad kommunicera undervisningen i tal och skrift, ska syfta till läsa och analysera skönlitteratur Centralt innehåll och andra texter för olika syften anpassa språket efter olika mottagare, syften och sammanhang välja och Kunskapskrav använda språkliga strategier urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer och söka information från olika källor och värdera dessa Genom undervisningen i arbetsområdet Vampyrer ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att skriva en egen vampyrnovell och presentera den för resten av klassen, läsa skönlitteratur med vampyrtema samt diskutera dess handling och uppbyggnad i jämförelse med andra romaner. läsa olika sakprosatexter om vampyrer och diskutera och analysera och värdera dessa med ett källkritiskt perspektiv,

Planering Lärare bör vid planeringen av undervisningen och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven

Planering centralt innehåll Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav

Centralt innehåll svenska som andraspråk/svenska Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till. Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

Centralt innehåll - progression Årskurs 1-3 Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Årskurs 4-6 Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Årskurs 7-9 Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra en presentation.

Planering centralt innehåll syfte innehåll konkretisering av mål

Planering centralt innehåll Lässtrategier Strategier Olika sätt att för Motiv bearbeta att för för skriva att ämnet förstå, Muntliga presentationer i skolan tolka olika egna typer och texter analysera av Syfte till texter innehåll texter med och muntligt berättande Tala, lyssna och från anpassning och form. olika medier. Hur till Anger Läsa man deras vad undervisningen Att och ger skriva för olika mottagare, om samtala urskilja typiska och tar emot uppbyggnad texters ska respons syfta budskap, till och på ämnen hämtade från Ord tema språkliga texter. och drag. motiv Centralt Skapande samt innehåll skola och och begrepp samhällsliv. som deras av Språkliga texter Skönlitteratur syften, där Anger drag, används ord, avsändare vad som bild ska och Anpassning för att av uttrycka för språk, Berättande behandlas i undervisningen och ljud uppbyggnad ungdomar samspelar. sammanhang. och och känslor, texter och innehåll kunskaper och disposition och vuxna från till Språkbruk berättarperspektiv olika tider, Kunskapskrav från sakprosatexter Sverige, i åsikter. syfte och Ords mottagare. och Olika skönlitteratur Norden och Anger övriga vilka för Informationssökning begrepps kunskaper som hjälpmedel, på nyanser till exempel och krävs för resp. betyg ungdomar världen. Skönlitteratur och vuxna. bibliotek och på värdeladdning. digitala Internet, verktyg, i för att Parallellhandling, som belyser människors böcker Informationssökning och massmedier planera och och genomföra tillbakablickar, villkor och identitets- miljö- samt och genom källkritik intervjuer. muntliga presentationer. personbeskrivningar, livsfrågor. Lyrik, dramatik, inre och sagor yttre och dialoger. myter.

Planering kunskapskrav/bedömning Lärare bör vid planeringen av undervisningen Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper. Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete.

Planering kunskapskrav/bedömning Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg

Planering - kunskapskrav/bedömning syfte innehåll konkretisering av mål kunskapskrav/ bedömning

Planering kunskapskrav/bedömning Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt/gott flyt/mycket gott flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande/ändamålsenligt/ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla/utvecklade/välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med viss/relativt god/god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande/god/mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap/och budskap som kan läsas mellan raderna/eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra enkla/utvecklade/välutvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del/relativt väl/välunderbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Planering kunskapskrav/bedömning Hur ska detta utvärderas? Vad behöver undervisningen innehålla för att detta ska gå att bedöma? Vilka bedömningsformer kan användas? När är det lämpligt att bedöma?

Planering syfte innehåll konkretisering av mål kunskapskrav/ bedömning arbetssätt och arbetsformer

Planering arbetssätt och arbetsformer Lärare bör vid planeringen av undervisningen välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. Utgå från elevgruppens intresse, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen.

Planering arbetssätt och arbetsformer 2.1 2.3 NORMER ELEVERNAS OCH ANSVAR VÄRDEN OCH Mål Riktlinjer INFLYTANDE Skolans Alla Mål Riktlinjer som mål arbetar är att i skolan varje elev ska Skolans Alla som arbetar kan i sin göra verksamhet mål i och är skolan uttrycka att ska bidra varje medvetna till elev att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar tar etiska skolan och ett inflytande personligt ställningstaganden präglas över av ansvar sociala, solidaritet kulturella för sina grundade mellan studier och fysiska människor, och skolmiljön. på sin kunskaper arbetsmiljö, om Läraren ska Läraren mänskliga ska rättigheter och grundläggande öppet på arbetssätt, redovisa arbetsformer och demokratiska diskutera och värderingar skiljaktiga värderingar, samt personliga erfarenheter, inflytande ökar med stigande ålder och uppfattningar mognad, och problem, svara för att alla elever får ett reellt inflytande undervisningens innehåll samt se till att detta

Genomförande Förutsättningar för kunskapsutveckling Individualiserat men inte individuellt Kontinuerlig utvärdering Kontinuerlig återkoppling

Kunskapsbedömning och betygssättning Kontinuerlig analys av elevens kunskaper Ändamålsenliga bedömningsformer Analysera den egna bedömning i förhållande till elevens resultat på nationella prov.

Ny betygsskala A B C D E F - 20 17,5 15 12,5 10 Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllt i sin helhet

Kunskapskrav svenska/svenska som andraspråk årskurs 3 De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. De berättande texter eleven skriver har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor om texters innehåll och språk ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Kunskapskrav svenska/svenska som andraspråk årskurs 6 E Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Kunskapskrav svenska/svenska som andraspråk årskurs 9 E Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.

Kunskapsbedömning och betygssättning E C A utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Kunskapsbedömning och betygssättning E C A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua

Terminsbetyg När betyg sätts innan ett ämne avslutats, ska betygssättningen bygga på de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. 10 kap. 19 skollagen

Bedömarträning

Bedömningsstöd

Uppföljning Har planering och genomförande gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt? Vad behöver utvecklas i undervisningen? Är bedömnings- och dokumentationsformer ändamålsenliga?

Dokumentation av Planering och uppföljning Elevernas kunskaper

www.skolverket.se/nyalaroplaner