Riskanalys vid egenkontroll

Relevanta dokument
Riskhantering för anmälningspliktiga företag

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden

Nödlägesberedskap och miljöriskinventering

Anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga drivmedelsanläggningar i Haninge, Tyresö och Nynäshamn

EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN

Bilvårdsanläggningar i Vasastan

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

UPPGIFTER I EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN

Gemensam policy för verksamheter som verkar på Södertörn. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Nykvarn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö

FAKTABLAD Kemikalieförteckning. Checklista och exempel WSP Natlikan

Egenkontroll på skolor

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Utbildning i riskanalyser Introduktion

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

Dagens Agenda (max 90 min)

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Bedömning av risker avseende brand

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Bättre koll med egenkontroll!

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.

1.1 Syftet med en periodisk besiktning enligt miljöbalken

Brandfarlig vara, information och ärendegång

Krav och tips för Kemikalieförvaring

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av Karlskrona Kommuns förtroendevalda revisorer. Karlskrona kommun. Granskning av Överförmyndarnämnden

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN

Rätt riskhantering i rätt fas från projektidé till anläggningens avveckling

Interna riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete-tolkning 2

Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar:

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Vervas kräver ISO och ISO av alla statliga myndigheter. Maylis Karlsson, Utvecklingsstrateg Verva

2014:01. Information och praktiska tips för mindre företag och verksamheter. Ett samarbete mellan

Analysfas i projekt, hur går g r det till, vad gör r man och vilka verktyg finns? Hur ser gruppen ut som identifierar riskerna?

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning ( )

Checklista för kartläggning av arbetsmiljön. Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning.

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Enkelt objekt Bil och Plåt

Bilaga B - Hantering av brandfarlig gas

Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Utbildningar inom miljö och CSR - nära dig

UTBILDNING: Socialt ansvar

ANMÄLAN 1 (12) ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET Enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

EGENKONTROLL enligt miljöbalken

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod B, 90.

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige

Säkerhetsplan. för Friluftsfrämjandets verksamheter

Hur allokera riskerna till SIL? Annie Svensson Manager / Senior Consultant Scandpower AB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Anders Pålhed

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro

Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK

HANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ PERMANENT ANLÄGGNING

Hur arbetar konsulten?

Skara-Lundsbrunns Järnvägar

Ersättningspolicy för Rhenman & Partners Asset Management AB

Information för fordonsverkstäder

Företagets logotyp. Plats för företagets logotyp 1

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Miljöinformation för Skanska Sveriges underentreprenörer. Kortfattad information om våra generella miljökrav

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

Intern plan för räddningsinsats att hantera det oönskade. Jan Nählinder Process Safety Group

Siemens Maskinsäkerhetsworkshop 1, förmiddag Praktisk maskinsäkerhet i ett helhetsperspektiv

Exempel på uppgifter som kan vara relevanta att granska i samband med tillsyn över egenkontroll av vattenkraftverk och dammar

Egenkontroll för vattenverksamheter

Säkerhetsåtgärder vid kameraövervakning

PM Riskanalys för kv Åran och Nätet

F Ö R E R S Ä T T N I N G S S Y S T E M

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Förarbete, planering och förankring

Bilvård och verkstad i Ulvsunda industriområde

WIA Ett verktyg för en säkrare arbetsplats

APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan

Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013

VAD ÄR KONTROLLENS ROLL?

Samråd enligt 2 och 3 patientdataförordningen

Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN:

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

Transkript:

Riskanalys vid egenkontroll MÖTA Inspektörsträff 2015-11-13 Jan-Ove Ragnarsson WSP Environmental

Riskanalys vid egenkontroll Vad innebär riskanalys/riskbedömning Teori om risker och olyckor Systematiskt och fortlöpande Företagserfarenheter och behov Tillsynserfarenheter och tillsynsråd Jan-Ove Ragnarsson WSP Environmental

Enbart riskbedömning enligt FVE? Många andra krav som berör risker Många andra risker att hantera Många andra frågor att hantera

Lagar om risk Miljöbalken Lagen om skydd mot olyckor Brandfarliga och explosiva varor Sevesolagstiftning Trycksatta anordningar, CE, explosiv atmosfär Arbetsmiljölagen, Systematiskt arbetsmiljöarbete Kemiska arbetsmiljörisker, Bygg-/anläggningsarbete Plan- och bygglag

Miljöbalkens krav på riskbedömning Ur Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, 6 : Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras.

Generell checklista för lägsta krav Fortlöpande Ska hållas aktuell Systematiskt Inget metodkrav men genomtänkt och strukturerat Undersökning Kartläggning, identifiering, kvantifiering (åtminstone stort-smått) Bedömning Ställningstagande om acceptans-åtgärdsbehov Hälso- och miljösynpunkt Miljöbalken omfattar människors hälsa och miljön Dokumentation Inga formkrav men måste vara skriftlig

Riskbedömning i Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll (NFS 2001:2) Omfattar miljön och människors hälsa Normal verksamhet, avsedd drift Påverkan eller olägenhet som inte tidigare uppmärksammats (även icke händelsebaserade) (Ett vidare riskbegrepp som hanteras med andra metoder) Onormala händelser, störningar, olyckor Riskbedömning/riskanalys Fortlöpande och systematiskt Dokumentation Information till myndigheter vid händelser (Flera olika riskanalysmetoder kan tillämpas)

Andra krav på riskhantering Miljöledningssystem Kunder, leverantörer Branschen Försäkringsbolag Anställda Ägare, investerare Grannar Interna krav (ekonomi, driftsäkerhet, profil)

Risker att hantera Historiska risker Förorenade områden Deponier Ansvarsförhållanden Produktansvar Drifts- och Affärsrisker Företaget Management Policies/Codes of Conduct Interna kontroller och rutiner Kommunikation (intern/extern) Finansiell redovisning Intressentdialoger Produktion Olyckor och haverier Utsläpp till mark luft, vatten Kemikaliehantering Lagefterlevnad Klagomål/tvister Produkter Produkter (ämnen) Leverantörskedjor Kundkrav/marknadskrav Strategiska risker Kommande lagar Trender/kundkrav Lokalisering Förvärv Energiförbrukning Råvaruförbrukning Kund- och/eller leverantörsberoende

Risk Betala Undvika Skydd Skador Tekniskt Ekonomiskt Förebyggande åtgärder Skadebegränsande åtgärder Försäkring Underhåll Kontroller Utbildning, övning Information Ordning och reda Släckanläggning Larmsystem Invallning Tekniska installationer Återställningsåtgärder

Risk (teknisk definition) Sannolikheten för och konsekvensen av en oönskad händelse combination of the probability of an event and its consequence Kan avse olika typer av skada/konsekvens (personskada, miljöskada, egendomsförlust, produktionsbortfall, företagsprofil, förtroende) Fara Inneboende egenskaper Energi, tryck, temperatur, kemisk egenskap etc. Risk Möjlig oönskad händelse i en helhet som inkluderar faran (riskkällan) samt hur vi hanterar den i ett större system

Viktiga riskbegrepp Riskidentifiering Riskskattning Riskanalys Riskbedömning Riskvärdering Riskhantering Riskreduktion Uppföljning

Steg i riskhantering med kännetecken Planering: Mål, omfattning, avgränsning. Viktigast! Identifiering av risker: Svårast! Riskskattning: (Sannolikhet och konsekvens) Upplevs som svårt och osäkert Riskvärdering, Acceptabelt? Ställningstagandet! Riskreduktion: Orkade vi ända fram? Förbättringen! Uppföljning, utvärdering: Uppfyllde vi målet?

Vilka konsekvenser ska beaktas? FVE Hälsa (tredje man) Miljö Andra skador/konsekvenser Arbetsmiljö (egen personal) Egendom (direkta ekonomiska skador) Produktionsbortfall Företagsskador (förtroende m.m.) Annat

Metodöversikt riskanalyser Grovanalys What if (Vad händer om) FMEA (Failure Mode and Effects Analysis) Hazop (Hazard and operability study) Avvikelseanalys Indexmetoder Checklistor Operatörsanalys, mänskligt felhandlande, tillförlitlighet Felträdsanalys Händelseträdsanalys Kvantitativ riskanalys

Grovanalys (och flera andra kvalitativa metoder) Fördelar Användbar som inledande metod eller prioriteringsverktyg Flexibel, brett användningsområde Kräver ingen avancerad programvara, metodutbildning etc. Förbättringsvänlig, fördjupningsbar Bra överblick av resultaten Enkel, snabb och billig Nackdelar Svårt att få med samtliga risker (osäkert vad som saknas) Kan skenbart förefalla alltför detaljerad eller noggrann Kvalitativ metod, totala risknivån framgår inte Inneffektiv vid hög detaljeringsgrad

Riskreduktion Undvikande av risken genom beslut att inte införa, alternativt avbryta, den aktivitet som genererar risken. Inbyggd säkerhet innebärande att risker reduceras genom att potentiella riskkällor eller riskbidragande faktorer avlägsnas eller reduceras. Reduktion av sannolikheten för att en olycka ska inträffa genom säkrare design, auditeringsprogram, utbildning och övning, tekniska kontroller etc. (olycksförebyggande åtgärder). Reduktion av konsekvenserna av en olycka genom skyddsavstånd, invallning, inneslutning, varningssystem, skyddsutrustning mm (preventiva skadebegränsande åtgärder). Reduktion av konsekvenserna av en olycka genom katastrofplaner, utrymning, räddningsinsatser mm (akuta skadebegränsande åtgärder). Återställningsåtgärder: Återgå till normal produktion etc.

När ska det göras? Riskanalys/riskbedömning Regelbundet enligt plan (uppföljning) Förändringar Ny kunskap Tillbud, olyckor Provdrift, icke rutinverksamhet Omvärldskrav eller interna krav Riskhantering Ständigt, fortlöpande Naturlig del av verksamheten Integrerat i ledningssystem/verksamhetssystem

Diskussionspaus! Vanliga brister hos verksamhetsutövare? Svårigheter vid tillsyn och granskning av riskbedömningar? Reflektioner, frågeställningar

Riskexempel AB Barnvagnar & Kem Samt översvämning, skred, storm, sabotage, bortfall m.m.

Planering av riskanalys Egenkontrollförordningens krav avseende onormala händelser samt betydande skador på egendom och produktion (> 100 000 kr) Genomförs i enlighet med intern rutin i miljöledningssystemet, (grovanalys, komplettering av den allra första enkla riskanalysen) Omfattning - Produktion - Reningsverk - Översvämning (dock ej dammbrott) Avser den normala befintliga verksamheten samt entreprenörers vattenreningsprov i avloppsreningsverket (nytt) Konsekvenser avseende miljö, hälsa och egendom (ej arbetsmiljö) Resurs ca 10 arbetsdagar (inkl. konsulttid) Produktionschefen är ansvarig

Redovisning Riskmatris

Vi har redan gjort en riskanalys Hur länge sedan? Resultat, åtgärdsbehov, uppföljning? Förändringar sedan dess? Vilken omfattning/avgränsning? Vilken typ av skada/konsekvens? Relevant utifrån kraven i FVE? Finns en systematisk och fortlöpande riskhantering?

Svårigheter på vissa företag Berör det verkligen oss? Har vi några risker? Upplevs som (överdrivet) svårt och komplext Punktinsatser inför tillsyn/revision Svårt att upprätthålla kontinuitet och långsiktighet För lågt ner i organisationen Några få personer involverade Bristande intern kompetens Dåligt anpassade rutiner och dokumentation En övertro på att systemet sköter säkerhetsarbetet

Specifika svårigheter för riskanalys/riskbedömning Ingen eller bristfällig planering Otydlig avgränsning Ofullständig riskidentifiering Ytligt, delar av verksamheten, normaldrift, för få faktorer m.m. Fara istället för risk Ingen riskvärdering/ställningstagande Följs inte upp Bristfällig dokumentation

Positiva erfarenheter på andra företag Nyttigt med nya ögon och infallsvinklar Stöd för att få till stånd åtgärder Öppenhet att påtala brister, förbättring Engagemang för riskarbetet Positiv respons internt och externt Mindre produktionsstörningar Ekonomiskt lönsamt

Arbetsfördelning internt/externt Företaget bedriver all riskhantering själva Företaget tar lite hjälp Företaget tar mycket hjälp Företaget överlåter allt arbete externt Företaget gör inget alls Vad är optimalt?

Expertstöd men ändå stå på egna ben Konsultens roll Expertkunnande Erfarenheter från andra verksamheter, myndighetskontakter Fixande eller lärande? Vägleda men inte leda Företagets roll Juridiskt ansvar Kontinuitet Kompetensuppbyggnad (många berörda) Helhetssyn, drivkrafter och företagsnytta

Råd till verksamhetsutövare Motivera ekonomiskt (lönsamt, försäkringspremie) Fastställ tydliga rutiner för riskhantering, ev. policy och mål Välj anpassade metoder och lämplig bemanning Inse att förändringar i verksamheten kan påverka riskerna Analysera produktionsstörande risker Fullfölj och följ upp åtgärder Utbilda, träna, öva Förankra riskvärdering, resultat och åtgärder internt i företaget Planera för kommunikation vid ev. olycka/tillbud Håll systemet levande ständig förbättring

Vilka krav kan ställas på riskbedömning? Formella krav enligt FVE (bör kunna ställas på alla verksamheter): Fortlöpande, systematiskt, undersökning, bedömning, hälso- och miljösynpunkt, dokumentation Verksamhetens omfattning, art och komplexitet bör styra Påvisbar olägenhet/påverkan/skada/effekt måste kunna uppstå Undersökningen bör omfatta Kartläggning av riskkällor Identifiering av skadehändelser Kvantifiering av sannolikhet och konsekvens (åtminstone stort-smått) Bedömning krävs. Ställningstagande ska finnas. Både hälsa och miljö ska beaktas (inte bara arbetsmiljö). Dokumentation på något sätt. Dokumentation bör sparas i fem år (NV). Vara till nytta för verksamheten, egenkontrollen och skyddsåtgärder.

En liten C-verksamhet nästan utan risker? Medvetenhet om att alla verksamheter kan ge upphov till risker Någon sorts samlad genomgång enligt FVE av möjliga risker Vaksamhet kring förändringar, ombyggnader, projekt, stillestånd Insikt om risker som orsakas av underentreprenörer, hantverkare etc. Några exempel på risker som kan finnas även i små verksamheter: Brand Felsortering avfall-farligt avfall Läckage (felhandling, felindikering, påkörning, korrosion, frostskada) Spill vid dagvattenbrunn/golvbrunn Felfunktion oljeavskiljare Brott på hydraulslang Dammexplosion Lukt (tillfällig störning) Buller (tillfällig störning) Explosion truckladdning Felhandling av entreprenörer Fel på cyklon/stoftavskiljare Brand/explosion gasflaskor Översvämning Inbrott, skadegörelse, sabotage

Råd till miljöinspektörer Stöd, uppmuntran, tips, goda exempel, förbättringsmöjligheter m.m. Ge några konkreta exempel på typiska risker eller faktiska olyckor, gärna särskilt inriktat på områden där riskerna bedöms som små: Mindre verksamheter Måttligt miljöstörande branscher Kemikalier utan särskilt farliga egenskaper Lämpligen ej bedömning av enskilda risker, åtgärdsbehov etc. Tillsyn av verksamheten, inte bara miljöadministrationen Snabb återkoppling på frågor, information och tillsynsbesök Tydliga tillsynsbeslut Väl förberedd, påläst om verksamheten, branschkunskap

Lycka till! Jan-Ove Ragnarsson WSP Environmental Box 71, 581 02 Linköping 010-722 5896 0705-29 36 12 jan-ove.ragnarsson@wspgroup.se www.wspgroup.se