Lokal närsjukvårdsgrupp Barn och unga

Relevanta dokument
Lokal närsjukvårdsgrupp psykiatri

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Genomförandeplan inom området Psykisk hälsa nr 1

Framtagande och genomförande

Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Idag. Psykisk hälsa. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera

Introduktion till dig som är ny i Vårdsamverkan Fyrbodal. Sammandrag om Vårdsamverkans organisering och vårt uppdrag

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa


Introduktion till Politiska samrådsgruppen

Minnesanteckningar Ledningsgrupp barn och unga

Bakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt

Uppdragsbeskrivning för lokal samverkan i närsjukvårdsgrupper

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Idag. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera. Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Som underlag till handlingsplanen har arbetsgruppen utgått från följande dokument:

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Redovisning av verksamhet med personliga ombud år 2013

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Delregional handlingsplan för Västbus samverkan, i Fyrbodal

Lägesbild Skaraborg maj 2018 Handlingsplan Psykisk Hälsa

Planeringsdag. Grand hotell Alingsås

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Fotograf David Lundin

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Minnesanteckning lokala Närsjukvårdsgrupp Uddevalla, , Kasen, Stadshuset, Uddevalla

Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga

Minnesanteckning lokala Närsjukvårdsgrupp Uddevalla, , Kasen, Stadshuset, Uddevalla

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Handlingsplan för Västerskolan 4-9

Beslut för gymnasieskola

Utökat uppdrag för vårdsamverkan Fyrbodal - samverkan Barn och Unga

Handlingsplan för NOSAM barn och unga Västra Göteborg 2017

SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN. För kommunala grundskolor och grundsärskola i Gnosjö kommun

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

Handlingsplan för psykisk hälsa

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Minnesanteckningar: Temagrupp/NOSAM: Datum:

Sammanhållen elevhälsa. Projektplan

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Beslut för förskoleklass och grundskola

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013

Remiss: Plan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun år

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Ansvar och uppföljning när en elev hoppar av gymnasiet

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Temagrupp Barn och unga

Handlingsplan för NOSAM Östra Göteborg 2018

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Bakgrund. Koll på Läget. Mera Koll. Samma Koll Samma Koll i samarbete med Samordningsförbundet Centrala Östergötland 2

Kraftsamling fullföljda studier

Prioriterade områden

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Kommunikationsstrategi. Antagen av Ledningsgruppen Vuxna

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Samverkansavtal

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt

Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen

Handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Vara kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasiesärskola

Närvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro

Ledningssystem för god kvalitet

Grundskolan Skolnärvaro. Handlingsplan för skolnärvaro i Surahammars kommuns grundskolor

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari Tidsplan: mars augusti 2015.

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret

Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola

Redovisning av elevfrånvaron vårterminen 2014

Transkript:

Uppdrag lokal närsjukvårdsgrupp barn och unga 1 (9) Dnr: nr Rev 2019-01-30 Lokal närsjukvårdsgrupp Barn och unga Bakgrund Vårdsamverkan Fyrbodal som geografiskt omfattar 15 kommuner hade tidigare fyra mötesarenor, d v s vid varje närsjukvårdsmöte medverkade representanter från tre till fyra kommuner samt representanter från primärvården inom varje geografiskt område. Den strukturen förmådde inte hantera och förbättra närsjukvården inom varje kommun, eftersom flera kommuner medverkade vid samma möte. Det var en för hög systemnivå. Därför organiserades Vårdsamverkan Fyrbodal om för några år sedan, med ett närsjukvårdsmöte i varje kommun. Samverkan ska ske mera lokalt i varje kommun var tanken. Uddevalla kommun är en ganska stor kommun med en stor socialtjänst, många grundskolor, flera gymnasieskolor samt flera privata och offentliga vårdcentraler. Nu, efter ca ett år har det visat sig att ett närsjukvårdsmöte i hela Uddevalla, för att upplösa samverkansproblem, utveckla resurseffektivitet, och utveckla samverkan också det, är en för hög aggregerad nivå. Därför sker nu en förändring av både struktur och arbetssätt på närsjukvårdsmötena för att få bättre förutsättningar att utveckla den för brukaren nära vården och omsorgen. Organisation för närsjukvårdsgrupp Barn och unga Samverkanskoordinator tillika sammankallande Sektionschefen för Barn och Unga i socialtjänsten Enhetschef för elevhälsan i grundskolan, Barn-och Utbildningsförvaltningen. Enhetschef för elevhälsan i gymnasiet, Barn-och Utbildningsförvaltningen Biträdande verksamhetschef för alla kommunala förskolor i kommunen i Barnoch Utbildningsförvaltningen Chefen för den vårdcentral där UPH (Ungdomars psykiska hälsa) bedrivs, f n Dalabergs vårdcentral Sektionschef för stöd och service Chef för BUP-mottagning i kommunen Socialtjänsten Administrativa avdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax 45181 UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1 0522-69 60 00 fax www.uddevalla.se E-post Socialtjänsten@uddevalla.se

2 (9) Syfte med lokal närsjukvårdsgrupp barn och unga Syftet är att skapa förutsättningar för att förbättra samverkan lokalt i Uddevalla. Det innebär att närsjukvårdsmötet har ansvar att: upplösa befintliga samverkansproblem i existerande rutiner, och handlingsplaner resurseffektivitet råder, d v s att varje enhet vet sitt ansvar, sina arbetsuppgifter i och fullgör dessa, att inte dubbelarbete sker skapa förutsättningar för förbättrad samverkan genom förnyelse av rutiner och handlingsplaner och ansvaret att dessa effektueras i verksamheten informationsutbyte Mål Verkställa handlingsplan för psykisk hälsa Medel för att nå målen Varje barn som har behov eller önskar eller vars vårdnadshavare önskar en SIP skall få det. Att det skall finnas arbetsformer hos parterna som möjliggör att Västbusavtalet och hälso-sjukvårdsavtalet följs i praktiken. Arbetet ska ha ett tydligt fokus på brukarna. Begrepp och definitioner i handlingsplan och det praktiska arbetet utgår från termbanken, Socialstyrelsen.

3 (9) Mål 1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt. Aktivitet: Utarbeta en folder med samlad info för riktad hjälp till föräldrar/vårdnadshavare Tid: Planering vid möte i januari. Uppföljning: november 2019 Uppföljningen sker genom att utvärdera i hur stor utsträckning foldern har nått vårdnadshavarna? På vilket sätt har foldern marknadsförts och har den bidragit till att nå målet? Aktivitet: Varje barn som bedöms ha behov av tidiga insatser ska få det. Det ska fastställas och dokumenteras i en individuell handlingsplan eller SIP. Tid: Planering av aktivitet vid möte i januari. Uppföljning: december 2019. Formen för uppföljningen och vilken funktion som tar ansvaret ska planeras vid möte i maj. Mål 1.2 Alla elever ska lämna grund-och gymnasieskolan med godkända betyg. Aktivitet: En förskola med god kvalitet är en viktig förutsättning för skolframgång. En genomlysning av läsförmåga skall göras under skolår 1 och av de nationella proven under skolår 3. Påverkas resultaten av vilken förskola barnen kommer från? Tid: Planering och ansvar för aktiviteten bestäms vid möte i maj. Uppföljning: Formen och ansvar för uppföljningen bestäms vid möte i maj. Aktivitet: Ett av skolans uppdrag är att förse elever med verktyg för att lära sig nya saker. Det har framkommit att en del elever har svårt att förstå syftet med att gå i skolan och se kopplingen till framtida studier på gymnasiet. Hur kan vi hjälpa dessa elever att både förstå syfte med skolgången men att också se en koppling till framtida studier? Tid: Planering vid möte i jan (aktiviteten hamnar främst hos BoU) Uppföljning: Skolverkets rapport kring betyg, kommunbaserat resultat.

4 (9) Aktivitet. Implementera i skolans övriga verksamhet det arbete som Källan, särskild undervisningsgrupp Barn och utbildning, tar fram med syfte att förebygga frånvaro. Tid: utveckla formen och vilken funktion som tar ansvar för att det effektueras för aktiviteten vid möte i maj. Uppföljning: Ta del av och använd den utvärdering och uppföljning som Källan gör. Aktivitet: Projekt Plug Innan, få skolan att bli varje elevs största supporter, implementera i övrig verksamhet de positiva effekter som Källan, särskild undervisningsgrupp Barn och utbildning, arbetar fram i projektet. Tid: utveckla formen för aktiviteten plus vilken funktion som ansvarar för att effektuering sker, vid möte i maj. Uppföljning: Ta del av och använd den utvärdering och uppföljning som Källan gör. Aktivitet: Ta fram en handlingsplan för att förbättra överlämningsrutinerna från en skola till en annan och från grundskolan till gymnasiet. Bestämma vilken funktion som har ansvar för att överlämningsrutinerna förändras Tid: möte i maj Uppföljning: Skolverkets rapport kring betyg, kommunbaserat resultat. Mål 2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid. Aktivitet: Kartlägga vilka kompetenshöjande metoder som finns inom kommun och primärvården för att fånga upp barn och unga med psykisk ohälsa, och säkerställa att dessa tillämpas. Ange och tydliggöra vilka funktioner som har ansvar för att metoderna används. Tid: Möte jan och möte maj. Uppföljning: dec 2019, formen för uppföljning bestäms vid möte i maj. Aktivitet: Utbilda personal som arbetar med barn och unga i metoder kring hur vi fångar upp barn och unga i riskzon när det gäller psykisk ohälsa.

5 (9) Tid: Utbildning i YAM och MHFA pågår men arbetet skall utvecklas under hela 2019 Uppföljning: Kartlägga hur många utbildningsinsatser som gjorts och vilken effekt de har haft i dec 2019. Aktivitet: Säkerställa i verksamheterna att gången för insatser är känd när det gäller skola, socialtjänst-ungas psykiska hälsa-bup genom regelbunden information till berörda verksamheter. Detta säkerställande ska ske av cheferna i skola, socialtjänst, Ungas psykiska hälsa och BUP, de ingår i Lokal Närsjukvårdsgrupp Barn & Unga. Närsjukvårdsgruppen har detta ansvar! Tid: pågår Uppföljning: Formen för uppföljningen och vilken funktion som ansvarar för uppföljningen planeras vid möte i oktober. Aktivitet: Säkerställa att förskolebarn får rätt och tidiga insatser genom samverkan mellan förskola och BVC. Tid: pågår Uppföljning: Formen för uppföljningen och vilken funktion som ansvarar planeras vid möte i maj Mål 2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Aktivitet: Utbildningsinsatser på temat förebyggande insatser, hur fångar vi upp ungdomar i riskzon och vad finns det för hjälp i kommunen vid missbruksproblematik. Utbildningsinsatser riktas direkt till personal. Ansvariga kommunens drogförebyggande samordnare, Drogfri Ungdom i samverkan med psykiatri och primärvård. Tid: 2019 Uppföljning: CAN s drogvaneundersökning, görs vårterminen 2019 och resultat kommer ht 2019

6 (9) Aktivitet: Utifrån resultatet från den drogvaneundersökning som årligen görs i högstadiet skall rätt insatser ges till rätt skola. Varje skola gör en handlingsplan med stöd från t ex drogförebyggare. Då behov finns ska insatserna ska ske i samverkan mellan skola och primärvård. Tid: Höstterminen 2019 Uppföljning: Analys av resultatet i den drogvaneundersökning som görs höstterminen 2019 plus samtal med t ex drogförebyggares synpunkter Aktivitet: Varje ungdom som identifierats att vara riskzonen för missbruk eller som befinner sig i ett pågående missbruk ska ha en handlingsplan eller SIP där insatserna tydliggörs och vilken funktion som ansvarar för vad? Tid: möte i oktober 2019 Mål 3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Alla barn och unga som önskar SIP får det Idag varierar kvaliteten på SIP-mötena och därmed handlingsplanerna för mycket. Ett delmål är att säkerställa att den oönskade variationen ska elimineras. Aktivitet: Se till att gemensamma riktlinjer för SIP-möten följs. Tid: Pågår, ska vara klart vårterminen 2019 Uppföljning: Formen för uppföljning och vilken funktion som har ansvaret planeras vid möte i oktober. Aktivitet: Nätverksledarna handleder / utbildar medarbetare kring de oönskade kvalitetsvariationer som redan identifierats. Tid: Information till Närsjukvårdsgruppen barn och ungas arbetsgrupp våren 2019. Formen för vidare info ut i verksamheterna bestäms vid möte i mars. Uppföljning: Formen för uppföljning och vilken funktion som har ansvaret planeras vid möte i oktober.

7 (9) Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete. Aktivitet: Öka samverkan med brukarorganisationer genom gemensamma utbildningsinsatser, workshops och föreläsningar Tid: Skall pågå under hala 2019, planering vid möte i januari. Uppföljning: Formen för uppföljning och vilken funktion som har ansvaret planeras vid möte i oktober Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Aktivitet: Information på APT och dylikt kring rättighetslagstiftning och diskrimineringsgrunder. Tid: Löpande under hela året. Uppföljning: Statistik kring klagomål gällande bemötande inom kommun, primärvård och psykiatri dec 2019. Mål 5.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland Aktivitet: Göra strategin kring kommunövergripande suicidpreventionsarbete känd i kommunen och dess verksamheter, både internt och externt. Information på APT och dylikt. Tid: Vårterminen 2019. Uppföljning: Formen för uppföljning och vilken funktion som har ansvaret planeras vid möte i januari. Aktivitet: Utifrån strategin skall varje verksamhet ta fram en egen handlingsplan för suicidpreventionsarbete. Tid: Handlingsplanen tas fram under hösten 2019 och skall vara klara januari 2020. Uppföljning: Sammanställa antal verksamheter som har gjort en egen handlingsplan i januari 2020. Aktivitet: Utbilda personal som arbetar med barn och unga i metoder kring hur vi fångar upp barn och unga i riskzon när det gäller psykisk ohälsa

8 (9) Tid: Utbildning i Yam och MHFA pågår men arbetet skall utvecklas under hela 2019 Uppföljning: Kartlägga hur många utbildningsinsatser som gjorts och vilken effekt de har haft i dec 2019. Preliminära tider vårterminen 2019: 19-01-28 kl. 13-15 19-03-11 kl. 13-15 19-05-20 kl. 13-15 Lokala närsjukvårdsgruppen kan tillsätta och avsluta tillfälliga arbetsgrupper för att nå uppsatta mål. Ledamöterna i närsjukvårdsgrupperna kanske inte själva kan effektuera målen, men är skyldiga att se till att förändringsprocesser skapas i verksamheterna och enhetschefer får erforderligt stöd. Givetvis kommer problem och samverkansstrul att uppstå. Det är närsjukvårdsgruppernas ansvar att analysera problemen, dess orsaker och konsekvenser och tillse att linjechefer får erforderligt stöd (av projektledare, utvecklare, ekonomer, HR mm) för att upplösa problemen. Mönstret på många möten är att samtala om problemen, men inte i så hög utsträckning göra en analys av bakomliggande orsaker och konsekvenser samt i vilken grad hanterandet av problemet utgör problem i sig, och bidrar till att problemet blir långvarigt, ibland flerårigt. Att utforska och förändra de handlingsmönster som råder på möten men också i effektuering av rutiner d v s i hanterandet av samarbete ska vara en viktig och central aspekt för närsjukvårdsmötet. När ska uppdraget vara klart? Uppdragshandlingen förnyas årligen och löper per kalenderår.

9 (9) Bilaga 1 Styrgrupp för hela Uddevalla kommuns närsjukvård Den inre kärnan av ansvariga: Förvaltningschefen för socialtjänsten Förvaltningschefen för Barn- och Utbildningsförvaltningen En eller ev. två (i dagsläget en) representant från primärvården i kommunen som utsetts av primärvårdens offentliga primärvårdschef i samråd med privata entreprenörer Denna styrgrupp är ytterst ansvarig för hur samverkan i närsjukvården i Uddevalla ser ut och utvecklas. Arbetssätt på styrgruppsmötena De sammankallande i varje närsjukvårdsmöte, totalt tre, rapporterar till styrgruppen vid närsjukvårdens styrgruppsmöte. Antalet styrgruppsmöten antas bli ca två till tre per termin. Formerna för när de sammankallande för de lokala närsjukvårdsmötena ska närvara vid styrgruppsmötena behöver utarbetas. De mål som varje närsjukvårdsgrupp sätter upp blir vägledande för den rapportering som ska ske på styrgruppsmötena. Styrgruppen kan också ge närsjukvårdsmötena uppdrag. Styrgruppen kommer att fästa stor vikt vid de effekter som ska uppnås för brukarna, och då efterfråga närsjukvårdsgruppernas analyser av vilka förändringsåtgärder och förändringsaktiviteter som ska äga rum. Styrgruppens fokus är att med hjälp av egna analyser av närsjukvårdsgruppernas mål, ställa utforskande frågor dels om de utmaningar som föreligger, men också om vilka handlingsförändringar som krävs, eller redan kommit till stånd i det system av chefer som arbetar i samverkansarbetet. Styrgruppens utforskande frågor kommer att vara grundläggande för att förändra arbetssättet på mötena.