IKEU - Specialprojekt S9. Episoder i vattendrag

Relevanta dokument
IKEU 2008 surstötar i vattendrag

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Fisksamhällen i kalkade IKEU-vattendrag och okalkade referensvattendrag

UTVÄRDERING AV PEGELMÄTNINGAR I IKEU-VATTENDRAG

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

Studier av episodisk försurning inom IKEU-projektet

Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet

Urval och representativitet

FISKERIVERKET INFORMERAR

FISKERIVERKET INFORMERAR

Förändringar i sulfatbelastning och sulfatkoncentrationer i IKEU-sjöar och vattendrag ett underlag för anpassad kalkning

GRANSKNING AV VATTENKEMIDATA INOM DELPROGRAMMET IKEU

Redovisning av Sötvattenlaboratoriets provfisken i vattendrag år 2006

Episodförsurning. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 160

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Vad finns att berätta om denna rapport?

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Förändringar efter avslutad kalkning

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Kalkning och bottenfauna

Åtgärdsområde 004 Västerån

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Vänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

SE SE

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Vad finns att berätta om denna rapport?

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Nationell kalkeffektuppföljning

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Metaller i vattendrag

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Kiselalgssamhällen i Sverige

Enkätresultat för pedagogisk personal i Fjällbyns Gymnasieskola i Funäsdalen AB i Härjedalen våren 2014

Bentiska kiselalger som surhetsindikatorer i rinnande vatten

Försurningssituationen i rinnande vatten

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i Bredöls skola F-5 i Essunga kommun hösten 2014

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Träkvista skola i Ekerö våren Antal svar: 5

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Kontrollprogram Västra Viared

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Markförsurning utveckling och status

Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg*

BILAGA IX.1 Utvärdering av HIPRAD mot lokala stationer i Stockholm och Malmö

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

E-POST KORTFATTAD SAMMANFATTNING AV RESULTAT EMÅNS NEDRE DELAR MAJ-AUG 2013

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Utveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Rönne å vattenkontroll 2009

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Skolenkäten våren 2018

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Transkript:

- Specialprojekt S9 Episoder i vattendrag 2006 Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms Universitet 1(13)

Syfte Syftet med denna utvärdering är att ge en översiktlig sammanställning av surstötar i vattendragen och deras effekter för innevarande år och om möjligt även att jämföra med äldre data. Både vattenkemi, vattenföring och biologi inkluderas i den mån värden finns tillgängliga. De sura episoderna och deras biologiska effekter skall identifieras både i kalkade vattendrag och referensvattendrag och behovet av extra provtagning skall ses över. År 2006 genomfördes en intensifierad provtagning i 19 vattendrag om möjligt skall nu antalet objekt reduceras inför programmet 2007 och även frekvens och provtagningstidpunkt ses över. Underlag Som underlag för utvärderingen användes vattenkemi från åren 2005-2006, dvs den tid vi har provtagning i de 37 vattendrag som sedan 2005 ingår i s vattendragsprogram. Under 2006 har tre lokaler tillkommit i kalkavslutningsprogrammet, för dessa finns alltså endast kemi för 2006 dock med förtätad provtagning. Detta ger sammanlagt 22 lokaler med förtätad provtagning. Resultat från höstens biologiska provtagningar av bottenfauna och bentiska kiselalger är inte analyserade förrän 2007 och därför utgörs underlaget av data från 2004 (23 lokaler, höst) och 2005 (37 lokaler, vår och höst) samt för de tre nytillkomna lokalerna 2006 (expressanalys på min begäran). Elfiskeresultaten bedöms ej kunna bidraga till bedömningen av episoder för ett enskilt år och inkluderas ej i denna utvärdering, de finns dessutom ännu ej datalagda för 2006. De kommer bättre till sin rätt i bearbetningen av större material med flera års data, vilket planeras i projektet 2008. Vattenföringsdata finns ännu ej tillgängliga för 2006 och tidigare erfarenheter av bearbetningen av dessa data gör att de ej ingår i denna översiktliga utvärdering (datan är modellerad och inte helt verklighetsförankrad, dessutom ligger de i ett hopplöst filformat för en smidig hantering tillsammans med andra datakällor). Resultat Vattenkemi I bilagan sidorna 9-11 redovisas de vattenkemiska resultaten som boxplottar för ph och ALI med en sida per vattendragstyp: 18 st kalkade vattendrag (s9), 17 st neutrala referensvattendrag (s10) och slutligen 5 st sura vattendrag (s 11, medel ph < 5.5 och minimum ph <5). I figur 1 markeras även ph under 5.5 (blå-streckad) och ALI >50 ug/l (rosa-streckad). En stapel sticker markant ut, Lillån(Gnyltån) med ALI 190 ug/l 2006, resultatet har dubbelkollats och det verkar stämma då motsvarande topp noteras i samtliga aluminiumanalyser även i de prov som togs vid närliggande provtillfällen. Den kraftiga vårfloden efter den snörika vintern 2006 måste ha orsakat detta värde, se figur 2 för mer detaljer. 2(13)

Figur 1. Extrem kemi 2005-2006, vattendragen är sorterade efter ökande minimum ph 2005 och i figuren visas både minimum ph och maximum ALI (ug/l). 7.5 250 7.0 6.5 6.0 5.5 phmin 05 phmin 06 ALImax 05 ALImax 06 200 150 5.0 4.5 100 4.0 3.5 3.0 Lillån_Bosgård Laxbäcken Vingån Lillån_E4 Havssvalgsbäcken4070 Musån Skuggälven Härån Hammarbäcken Blankan Tangån Trollbäcken Enån Örvallsbäcken4242 Sörjabäcken Hovgårdsån Bastuån Örvallsbäcken4250 Hörlingeån Haraldsjöån Lillån Stridbäcken Strönhultsån Djursvasslan Figur 2. ph och aluminium i Lillån (Gnyltån) under våren 2005. 500 450 400 AL-NA ALM-NAD ALO ALI ph Morån Rökeå Ådalsån Enångersån Källsjöån Arån Sällevadsån Storseleån Svanån Hästgångsån Ejgstån Stråfulan Hornsjöbäcken Lillån (Gnyltån) Ljungaån Gnyltån 7.5 7.3 7.1 50 0 350 6.9 300 6.7 250 6.5 200 6.3 150 6.1 100 5.9 50 5.7 0 03-jan 23-jan 12-feb 04-mar 24-mar 13-apr 03-maj 23-maj 12-jun 02-jul 5.5 3(13)

På sidan 12 redovisas boxplottar för de extensiva vattendragen där vattendragen Grindeåsälven och Lill-fämtan (pmk-vattendraget nedströms doseraren) utmärker sig med phvärden under 5.5. De kalkade extensiv-vattendragen verkar ha liknande kemi avseende ph och oorganiskt aluminium som de kalkade intensiv-vattendragen se tabellen nedan: INTENSIV 2005 EXTENSIV 2005 INTENSIV 2006 EXTENSIV 2006 Antal Minimum Maximum Medel Std. Deviation ph 216 5.13 7.37 6.71.35 ALI 213 1.5 87.8 5.0 9.2 ph 152 5.59 7.55 6.89.34 ALI 149 1 32 4.2 5.9 ph 279 5.08 7.39 6.65.35 ALI 262 1.5 74.2 5.1 7.5 ph 249 5.39 7.54 6.76.42 ALI 219 1 51 4.3 6.2 Biologi bottenfauna Som indikation på närvaro av episoder används för bottenfauna de kriterier som togs fram i episodrapporten förra hösten. Där visades att kvoter mellan Ephemeroptera/Plecoptera under 0.5 statistiskt signifikant kunde särskilja vattendrag med uppmätta ph<5.5 från de med minimum ph 6.0 eller högre. I bedömningsgrunder anges att Medins index under 6 indikerar måttlig till kraftig inverkan av surhet. I figur 3 och 4 på nästa sida är vattendragen för respektive index sorterade efter stigande värde för hösten 2005. Dessa två kritiska gränserna är angivna som röda streckprickade linjer. 4(13)

12 10 8 6 6 4 2 0 STRIDBÄCKEN Havssvalgsbäcken4070 LILLÅN_BOSGÅRD TANGÅN VINGÅN LAXBÄCKEN LILLÅN_E4 Örvallsbäcken4250 BASTUÅN HORNSJÖBÄCKEN ENÅN ARÅN ÅDALSÅN KÄLLSJÖÅN HÄRÅN HAMMARBÄCKEN TROLLBÄCKEN MUSÅN ENÅNGERSÅN SKUGGÄLVEN STORSELEÅN Örvallsbäcken4242 STRÅFULAN LILLÅN (GNYLTÅN) HÄSTGÅNGSÅN SÖRJABÄCKEN BLANKAN LILLÅN HARALDSJÖÅN VASSLAN (DJURSVASSLA HOVGÅRDSÅN MORÅN STRÖNHULTSÅN EJGSTÅN SVANÅN SÄLLEVADSÅN LJUNGAÅN GNYLTÅN RÖKEÅ HÖRLINGEÅN Medin 2005 Medin vår Medin 2004 Figur 3 Medins index 2004-2005, vattendragen är sorterade efter ökande index höst 2005. 2.5 (4) (2.7) (3) 2 1.5 1 0.5 0 Örvallsbäcken4250 Havssvalgsbäcken4070 LAXBÄCKEN LILLÅN_BOSGÅRD TANGÅN VINGÅN LILLÅN_E4 HÄRÅN HAMMARBÄCKEN TROLLBÄCKEN BASTUÅN ENÅN STRIDBÄCKEN MUSÅN HORNSJÖBÄCKEN ENÅNGERSÅN ARÅN ÅDALSÅN KÄLLSJÖÅN LILLÅN SKUGGÄLVEN STORSELEÅN Örvallsbäcken4242 HARALDSJÖÅN STRÅFULAN VASSLAN (DJURSVASSLA HOVGÅRDSÅN GNYLTÅN RÖKEÅ LILLÅN (GNYLTÅN) HÖRLINGEÅN MORÅN STRÖNHULTSÅN EJGSTÅN HÄSTGÅNGSÅN SÖRJABÄCKEN BLANKAN SVANÅN SÄLLEVADSÅN LJUNGAÅN E/P(T) E/P(T) vår E/P(T) 2004 Figur 4. Kvoten Ephemeroptera/Plecoptera 2004-2005, vattendragen är sorterade efter ökande kvot höst 2005. 0.5 5(13)

Biologi bentiska kiselalger Som indikation på närvaro av episoder används surhetsindexet ACID som i förslaget till bedömningsgrunder anges indikera ph-värden under 6.4 vid indexvärdet 6 (markerad i figuren) och vid indexvärdet 4 uppskattas minimum ph till 5.6. 10 8 6 4 2 0-2 Laxbäcken Vingån Lillån E4:an Lillån, Bosgård Havssvalgsbäcken Figur 5. Bentiska kiselalger, surhetsindexet ACID för prover från 2004-2005, vattendragen är sorterade efter ökande indexvärde 2005. Summerad bedömning Musån Tangån Sörjabäcken Blankan, Ryerna Trollbäcken Haraldsjöån Ådalsån Sällevadsån Hammarbäcken Härån Skuggälven Enån Rökeån Hovgårdsån Hästgångsån Stridbäcken Morån Hörlingeån Storselsån Gnyltån Ejgstån Svanån Lillån-Gnyltån Arån Källsjöån Strönhultsån Hornsjöbäcken Örvallsbäcken 4250 Lillån, järnvägsbron Bastuån Enångersån Stråfulan Örvalssbäcken 4242 Ljungaån Vasslan På nästa sida redovisas en summa tabell med både kemi och biologi indikatorer för episoder. Tabellen är sorterad efter stigande minimum ph 2006 och endast de biologiska index-värden som understiger de kriterier som angetts för bottenfauna och kiselalger redovisas i tabellen. Det heldragna strecket visar den rekommendation jag lade fram på mötet 2006-12-05, men som reviderats (krympts) i denna rapports rekommendationer. 6 ACID 2005 ACID 2004 6(13)

Vattendrag Typ phmin 05 ALImax 05 phmin 06 ALImax 06 ACID E/P(T) Medin EJ Lillån_E4 r 4.65 183 4.35 140 0.8 0.29 4 Vingån r 4.59 64 4.45 54 0.5 0.2 3 Laxbäcken r 4.54 66 4.49 80 0.4 0.09 4 Lillån_Bosgård r 4.42 85 4.59 59 0.9 0.2 2 Havssvalgsbäcken4070* år 4.6 55 1.5 0 2 Tangån r 5.57 16 4.88 24 4.0 0.2 3 Musån r 5.07 30 4.91 32 1.8 0.43 6 Skuggälven k 5.13 88 5.08 74 5.6 0.33 6 Trollbäcken r 5.59 24 5.2 82 5.1 0.38 6 Enån k 5.59 29 5.29 54 5.7 0.4 5 Hammarbäcken å 5.4 15 5.3 5 5.6 0.36 6 x Härån r 5.36 33 5.37 28 5.6 0.33 6 Sörjabäcken r 5.76 24 5.52 7 4.1 6 x Örvallsbäcken4242* å 5.6 26 6 Stridbäcken k 6.17 37 5.82 21 0.43 3 Rökeå k 6.37 21 5.84 16 5.9 Haraldsjöån k 6 11 5.86 12 5.5 Örvallsbäcken4250* å 5.9 45 0.33 4 Strönhultsån k 6.3 11 5.91 25 x Svanån k 6.66 1 6 5 Blankan k 5.44 18 6.02 6 4.7 6 Lillån (Gnyltån) r 6.81 3 6.05 191 6 Bastuån r 5.86 14 6.28 4 0.4 4 x Hovgårdsån k 5.84 14 6.31 9 6.0 x Hörlingeån r 5.9 27 6.38 7 5.9 x *biologi 2006 Ljungaån k 6.81 13.1 6.34 12.7 5.0 2.25 7 Sällevadsån k 6.6 7.6 6.27 8.4 5.6 2 7 Källsjöån k 6.51 18.3 6.19 11.3 7.0 0.75 5 7(13)

Slutsats och rekommendation Jag föreslår att de vattendrag där vi kemiskt (ph<6, eller ALI>25ug/l, 2005-2006) och/eller biologiskt (bottenfauna- eller kiselalgsindex, 2004-2005) sett tecken till episoder, ligger kvar i episodprogrammet. Och att de vattendrag som ingått utan att visa tecken på episoder utgår kommande år dvs Lillån (Gnyltån), Ljungaån, Sällevadsån samt Källsjöån. Sen föreslår jag att de vattendrag som visat tecken till episoder inkluderas 2007 (Sörjabäcken, Strönhultsån samt Hammarbäcken, Havssvalgsbäcken, Örvallsbäcken4241 + 4250 inom kalkavslutdelen). Vad gäller frekvensen är det inte lätt att se ett vettigt mönster från 05-06, där ju det mesta överskuggas av den exceptionella vårfloden i våras. Jag tror dock inte detta är ett "normalår" som vi bör anpassa programmet efter. Jag föreslår i princip provtagning på olika sätt i tre landsändar: 1. Sydvästra och sydöstra Sverige 4 extraprov på våren (v1,5,9,13) och 4 st på hösten (v39,44,48,51), vilket blir ca varannan vecka med månadsproverna. 2. Södra norrland 5 extra på våren (v9,13,14,17,18) samt 3 på hösten (v39,44,48), tätare på våren och varannan vecka på hösten. 3. Västerbotten och fjällen 5 extra på våren (v13,15,17,18,19) samt 3 på hösten (v39,44,48), tätare senare på våren och varannan vecka på hösten. Detta ger totalt 180 episodprover (160 prov +18 i nya rv 2006) i 21 vattendrag (19 st + 3 nya återförsurningslokaler 2006), dvs liknande omfattning som 2006. Detta förslag presenteras i avtalsbilageform på s 13. Jag rekommenderar att vi omgående kommer igång med episodprovtagningen i 12 sydliga vattendrag antingen v 51 eller v 52, särskilt med tanke på nuvarande vattenstånd i sydvästra Sverige. Jag hoppas att NV snabbt kan tillstyrka dessa medel och att IMA kan kontakta provtagarna under kommande vecka. Dessutom föreslår jag att vi för att kunna göra en relevant bedömning av vattendragens episoder kompletterar vattenproven med en VÅR-provtagning av biologi i på samma sätt som görs i den regionala uppföljningen enligt kalkningshandbokens rekommendationer. Det haltar att i utvärderingen jobba med olika år för kemi (2005-2006) och för biologin (2004-2005) och speciellt då kan biologin indikera episoder som vi ej lyckats fånga med vattenproverna. Jag ber att få återkomma med en specialprojekt ansökan om detta i januari. 8(13)

9(13)

10(13)

11(13)

12(13)

S9 surstötar 2007 Provtagning Provintensitet Kontraktsinnehav. Analys/utv. Kommentar S9 Vattenkemi S9 Al-fraktioner Länsstyrelserna Länsstyrelserna 6-10 tillfällen utöver 6-10 tillfällen utöver ordinarie provt. ordinarie provt. Ewa Bringmark Hans Borg Anders Wilander Full Me-analys vid ordi Vecka Ref/intVattendrag Lokal X-koor Ykoor 50 51 52 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 24 28 33 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 I Rökeå (M) Vedema 623325 136500 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Strönhultsån (L) G. Kvarnen 625195 141220 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Trollbäcken (M) Mynningsnära 624715 133405 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Musån (O) Åsvedjan 637183 135330 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Blankan (N) Ryerna 627432 134607 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Lillån-Bosgårdsån (N) - 631840 133310 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Svanån (F) Vid vägen 638475 137575 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Skuggälven (O) Ängarna 654141 124734 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Enån (S) Nedan sågen 664307 137031 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Haraldsjöån (U) Sandån övre 663415 148294 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Laxbäcken (U) Laxbäcken 663730 148038 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Vingån (S) Vingäng 673341 134207 X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Sörjabäcken (X) - 673815 153365 X X X 1 X 1 1 X 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X R Havssvalgsbäcken (X) ovan fd doserare 683983 154323 X X X 1 X 1 1 X 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X Å Örvallbäcken 4241 (X) 4241 10 m ns sjön 684091 154384 X X X 1 X 1 1 X 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X Å Örvallbäcken 4250 (X) 4250, 2.5 km ns sjön 684262 154542 X X X 1 X 1 1 X 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X R Härån (X) V. Stybberget 684705 153450 X X X 1 X 1 1 X 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X Å Hammarbäcken (Z) 688280 138290 X X X X 1 1 X 1 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X I Stridbäcken (AC) Ovan E4:an 704640 167395 X X X X 1 1 X 1 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X R Lillån E4 (AC) E4:an 706025 169395 X X X X 1 1 X 1 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X R Tangån (W) Tangådalsstugan 682240 134235 X X X X 1 1 X 1 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X X Ordinarie provtagning Blått= 4 nya episodprovtagna vattendrag 2007 1 Extra surstötsprovtagning Summa 180 episodprov i 2007 års avtal 13(13)