Mole Fastigheter AB Stockholm 2017-06-14 Reviderad 2018-03-14
Kv. Mullvaden 11 Datum 2017-06-14 Reviderad 2018-03-14 Uppdragsnummer 1320024395 Per Boholm Uppdragsledare Johanna Ardland Bojvall Granskare i
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. UNDERLAGSMATERIAL... 3 3. OMRÅDESBESKRIVNING... 3 3.1.1 Planområdet idag... 3 3.1.2 Planområdet efter exploatering... 2 3.2 Avrinningsområde och flödesvägar... 3 3.2.1 Översvämningsrisk... 5 3.3 Befintligt dagvattenledningssystem... 5 3.4 Vattenskyddsområden och geologiska förutsättningar... 5 4. FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 4.1 Flöden och föroreningar... 6 4.2 Recipient och miljökvalitetsnormer... 6 5. BERÄKNINGAR... 8 5.1 Metod... 8 5.1.1 Osäkerheter i beräkningsverktyget Stormtac... 9 5.2 Flödesberäkning... 9 5.3 Föroreningsberäkning... 10 6. FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING... 12 6.1 Allmänt... 12 6.2 Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar... 12 6.3 Ytbehov för rening och fördröjning... 13 7. SLUTSATS... 13 8. EXEMPEL PÅ DAGVATTENLÖSNINGAR... 14 8.1 Växtbäddar... 14 8.2 Stuprörutkastare och rännor... 15 Bilagor Avvattningsplan ii
1. INLEDNING Mole fastigheter AB ska ta fram underlag till en ny detaljplan för kv. Mullvaden för att i framtiden kunna ändra exploateringen. Som underlag till detaljplanen krävs det att dagvattenhanteringen i planområdet utreds för att säkerställa en hållbar dagvattenhantering. Ramböll har fått i uppdrag att utföra denna utredning. 2. UNDERLAGSMATERIAL DWG-fil med baskarta och dagvattenledningsnät, Botkyrka kommun, 2016-12-28 Illustration Bottenplan och utvändig planering Kv. Mullvaden nr. 11, Caspar Lindberg, 2016-08-31 Beskrivning av projektet och ansökan om ny detaljplan, Caspar Lindberg, 2016-08-31 Axinometrisk perspektiv med förslag till gestaltning av byggnad och yttre miljö, Kv. Mullvaden nr. 11, Celme Kulhan, 2016-08-31 Dagvattenstrategi Borkyrka kommun, antagen av kommunfullmäktige 2012-11-22 3. OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet ligger i korsningen Ekvägen - Björkvägen i närheten av Broängen i Botkyrka kommun. Området gränsar idag till ett radhus och villaområde i öster och en matbutik och industrilokaler i väster. Ca 60 m väster om området ligger Dalavägen. 3.1.1 Planområdet idag Idag är planområdet bebyggt med en enplans butikslokal som är sammanbyggd med en äldre enplans byggnad. I anslutning till byggnaderna ligger en friliggande byggnad med restaurang. Övriga ytor omkring byggnaderna utgörs till största del av parkering men även asfalterad gång- och cykelbana och grönyta. Planområdet som det ser ut idag visas i Figur 1. iii
Figur 1 Sattelitkarta 1 med befintlig utformning av planområdet (gul markerat). 3.1.2 Planområdet efter exploatering En helt ny byggnad uppförs som ersätter de gamla byggnaderna, Figur 2. På bottenplanet inryms nya lokaler för butiken samt två lägenheter. Resterande delen av huset blir också lägenheter. Väster om byggnaden planeras en parkering för boende och butikens kundparkering. Längsmed den norra och östra fasaden av huset planeras gemensamma grönytor. I det sydöstra hörnet av byggnaden planeras uteplatser för de två lägenheterna på bottenvåningen. 1 www.eniro.se, 2016-12-28 2 av 15
Figur 2 Sattelitkarta 1 planområdet med markanvändning efter exploatering inritad. Byggnad(orange), parkering (grå), gångväg (brun), grönyta (grön), uteplats (ljusgrön), hårdgjorda entréer (gul). 3.2 Avrinningsområde och flödesvägar Kv. Mullvaden 11 ligger i ett stort avrinningsområde som avrinner till Tullingesjön via Tumbaån. Kvarterets placering och höjdsättningen av ytorna som omgärdar kvarteret gör att vatten från övriga avrinningsområdet inte rinner in i planområdet. Avrinningsområdet för planområdet avgränsas därför i princip av planområdesgränsen förutom några få kvadratmeter av grönyta och parkering i östra delen som avrinner in emot planområdet. Dessa ytor är så pass små att de inte har någon betydande påverkan på vare sig flödes- eller föroreningsberäkningarna. Figur 3-6 visar hur utformningen och höjdsättningen av gator och mark gör att vatten från omkringliggande områden avleds förbi planområdet. Se även bilaga Avvattningsplan för ytterligare information om marklutning. 1 www.eniro.se, 2016-12-28 3 av 15
Figur 3 Planområdet sett från nordöst 1. Trottoar och buskar ligger högre än gata och förhindrar att vatten rinner in i planområdet. Figur 4 Planområdet sett från nordväst 2. Marken lutar ifrån planområdet och förhindrar att vatten rinner in i planområdet. Figur 5 Planområdet sett från sydöst 3. Parkeringen lutar från planområdet och förhindrar att vatten rinner in i planområdet. 1, 2, 3 www.googlemaps.se, 2016-12-28 4 av 15
Figur 6 Planområdet sett från sydväst 1. T.v. om vita byggnaden (bakom träden) går en kant ner mot ett lågstråk där vatten avleds. Vid träden på parkeringen finns en lokal lågpunkt. 3.2.1 Översvämningsrisk Den befintliga höjdsättningen på gator och mark som omger planområdet och som innebär att vatten inte avrinner mot området gör att det även vid kraftiga regn, när dagvattenledning systemet går fullt, är minimal risk för översvämningar i området. Ytavrinnande vatten uppströms ifrån kommer därmed att passera området på omgivande gator. 3.3 Befintligt dagvattenledningssystem Det finns flera anslutningsmöjligheter för ev. nya brunnar och serviser. Norr om planområdet längsmed Björkvägen ligger det en D400-ledning och väster om området ligger det en D1200-ledning. Se bilaga Avvattningsplan för det befintliga dagvattenledningssystemets sträckning. Det finns idag inga brunnar eller serviser inom planområdet. 3.4 Vattenskyddsområden och geologiska förutsättningar Marken i planområdet består av postglacial lera och fyllning med underliggande lera och silt, Figur 7. Lera och silt är täta material vilket medför att ytterst lite vatten kommer infiltrera ner genom marken och nå grundvattnet. Planområdet är beläget i Segersjö vattenskyddsområde, Figur 7. Eftersom marken består av lera i planområdet och infiltrationen därför kommer att vara minimal så anses omvandlingen av området inte att ha någon påverkan på vattenskyddsområdet. Det förutsätter dock att man inte gräver sig ner igenom lerlagret och punkterar det. 1 www.googlemaps.se, 2016-12-28 5 av 15
Figur 7 Jordartskarta t.v. och utsträckningen av Segersjö vattenskyddsområde t.h. 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Flöden och föroreningar Rekommendationer från Svenskt vatten P110 har använts för val av återkomsttider på dimensionerande regn och övriga flödesberäkningar. För bedömning av tillåtna flöden och föroreningsmängder efter exploatering bedöms att en lämplig- riktlinje är att dimensionerande flöden och föroreningar inte får öka jämfört med nuläget. Om föroreningshalterna redan innan exploatering är höga bör de reduceras, se vidare i kapitel 4.2. 4.2 Recipient och miljökvalitetsnormer Sedan år 2000 finns ett gemensamt vattendirektiv för hela EU, kallat Ramdirektivet för vatten, ett nationsöverskridande samarbete som skall säkerställa en god vattenkvalitet, nu och i framtiden. Vattendirektivet infördes i svensklagstiftning år 2004. Vattenförekomsternas nuvarande ekologiska och vattenkemiska status bedöms och målet är att miljökvalitetsnormen god status ska uppnås eller bibehållas vid ett bestämt slutdatum, som anges för varje enskildvattenförekomst. Vanligtvis år 2021 men det finns undantag för vissa förekomster då man ansett att det inte är möjligt. Den kemiska ytvattenstatusen bedöms utifrån halten av 33 prioriterade ämnen. Halten kvicksilver bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster och omfattas av ett undantag i form av mindre strängt krav för 6 av 15
att det bedöms tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. De nuvarande halterna av kvicksilver får dock inte öka. Bromerade difenyetrar bedöms också överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster och omfattas också av ett mindre strängt kvalitetskrav av samma anledning som för kvicksilver. Planområdet avrinner till vattenförekomsten Tullingesjön (EU-CD:SE656939-161809) via vattenförekomsten Tumbaån (EU-CD:SE656633-161602), Figur 8. I VISS arbetsmaterial från 2015-04-08 har Tullingesjöns klassats ha God ekologisk status med miljökvalitetsnormen fortsatt god ekologisk status. Tullingesjöns kemiska ytvattenstatus, utan de överallt överskridande ämnena kvicksilver och bromerade difenyletrar, har i arbetsmaterial från 2015-08-16 klassats till Uppnår ej god pga överskridande halter av tributyltennföreningar. Miljökvalitetnormen är god kemisk ytvattenstatus 2021 med undantag för de överallt överskridande ämnena kvicksilver och bromerade difenyletrar, som har mindre stränga krav. Tributyltennföreningar omfattas också av ett undantag i kvalitetskravet men i form av en tidsfrist till 2027 efter en bedömning att det kommer ta lång tid att uppnå god kemisk ytvattenstatus även om åtgärder genomförs 1. Åtgärder måste dock vidtas så fort som möjligt Tumbaån har enligt VISS statusklassning 2 daterad 2013-11-18 klassats ha Måttlig ekologisk status. Utslagsgivande för den sammanvägda bedömningen är måttlig status för kiselalger. Miljökvalitetsnormen beslutades 2017-02-23 till God ekologisk status senast 2021. Enligt statusklassning från 2014-08-14 uppnår Tumbaån God kemisk status utan de överallt överskridande ämnena. Miljökvalitetsnormen är fortsatt god kemisk ytvattenstatus med undantag för de överallt överskridande ämnena kvicksilver och bromerad difenyleter som omfattas av mindre stränga krav. 1 Tullingesjön, www.viss.lansstyrelsen.se, 2016 2 Tumbaån, www.viss.lansstyrelsen.se, 2017 7 av 15
Figur 8 Vattenförekomsterna Tullingesjön och Tumbaån samt planområdet. Då det i dag inte finns några fastställda riktvärden för dagvattenutsläpp till recipient har SLLs förslag till riktvärden använts som jämförelsevärden. Dessa används för att ha ett riktvärde att förhålla sig till utöver att jämföra med föroreningshalterna före exploatering i området som varierar kraftigt beroende på typ av markanvändning. Tullingesjön och Tumbaån klassas som mindre recipienter (mindre sjöar, vattendrag och havsvikar) och dagvattnet från planområdet kommer att ledas en lång sträcka i ledningssystemet innan det når recipienterna. Därför gäller riktvärdet 2M. Tabell 1 Riktvärden för dagvattensutsläpp. ug/l P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Riktvärde 2M 175 2500 10 30 90 0.5 15 30 0.07 60000 700 0.07 5. BERÄKNINGAR 5.1 Metod Flöde, fördröjningsvolym och föroreningar har beräknats i det webbaserade verktyget StormTac (v.16.4.1). I verktyget beräknas flöden och fördröjningsvolym enligt Svenskt Vattens P110 1. Föroreningar har beräknats utifrån schablonhalter som baseras på långa, flödesproportionella provtagningsserier och motsvarar 1 Svenskt Vatten publikation P110, 2016. 8 av 15
årsmedelkoncentrationer vid den årliga nederbörden 636 mm. Föroreningsberäkningarna omfattar både inläckande grundvatten, så kallat basflöde, och dagvatten. Näringsämnena kväve (N) och fosfor (P), tungmetaller (Pb, Cu, Zn, Cd, Cr, Ni, Hg), suspenderad substans (SS), oljeindex, polycykliska aromatiska kolväten (PAH16) samt benso(a)pyren (BaP) inkluderas i beräkningen. 5.1.1 Osäkerheter i beräkningsverktyget Stormtac I modellen sammanställs schablonvärden i form av årliga avrinningskoefficienter och schablonhalter för olika markanvändning. Schablonvärdena uppdateras kontinuerligt efter kännedom om nya undersökningar. I StormTac beräknas årligföroreningsbelastning utifrån total årlig nederbörd (korrigerad för mätfelen avdunstning, vind och vidhäftning), volymavrinningskoefficienter, areor och schablonhalter per markanvändning i tillrinningsområdet. I modellen kan även årsmedelhalt beräknas. Kalibrering av schablonhalterna görs med hänsyn till tidstrender och för ämnen med få data görs jämförelser med data från liknande markanvändning. En endaundersökning (ett specifikt databasvärde) utgör värdet av en lång serie av flödesproportionellt tagna samlingsprover. Detta innebär att enskilda värden kanutgöra ett sammanställt medelvärde av flera prover eller många olikaundersökningar. Vid val av schablonhalt är hänsyn tagit till detta. Främst svenska undersökningar har använts för kalibreringen varmed dessaschablonhalter är mest tillförlitlig för svenska förhållanden, men på grund av bristen på data för vissa föroreningar och vissa markanvändningar har även internationella studier använts. Generellt är tillförlitligheten högst (spridningen minst) för de olika bostadsområdena och genomfartsvägar samt för ämnenapartiklar (SS), näringsämnen och metaller, undantaget kvicksilver. I ettmarkanvändningsområde exempelvis villabebyggelse ingår även lokalgatorna, så dessa ska inte beräknas separat. En översiktligt utförd bedömning av hur säker eller osäker respektive schablonhalt är finns redovisat på www.stormtac.com. 5.2 Flödesberäkning Flöden har beräknats i Stormtac för regn med 20-års återkomsttid. En klimatfaktor på 1,25 har används för beräkningarna efter exploatering för att ta hänsyn till framtida klimatförändringar. För flödesberäkningarna har markanvändningstyperna i Tabell 2 används. Efter exploatering minskar den reducerade arean (A red ) jämfört med innan beroende på att det blivit större andel grönytor. Grönytor minskar mängden vatten som avrinner. 9 av 15
Tabell 2 Indata markanvändningstyper för flödesberäkningar. Markanvändning Avr.koefficient Area före (m 2 ) Area efter (m 2 ) A A red A A red Parkering 0,8 540 430 310 250 Takyta 0,9 570 510 475 430 Grönyta 0,1 170 20 500 50 Gång och cykelväg 0,8 120 100 25 20 Entréer 0.8 90 70 Totalt 1400 1100 1400 820 Efter exploatering är flödet vid ett dimensionerande 20-årsregn oförändrat jämfört med innan, Tabell 3. Tabell 3 Flöden vid dimensionerande 20-årsregn före och efter exploatering. Före exploatering Efter exploatering Dim. återkomsttid (år) 20 20 Klimatfaktor 1.0 1.25 Rinnsträcka (m) 40 40 Rinnhastighet (m/s) 1.0 1.0 Dim. Regnvaraktighet (min) 10 10 Flöde (l/s) 30 29 5.3 Föroreningsberäkning Föroreningsberäkningar har utförts för hela planområdet före och efter ombyggnation. Efter nyexploatering har två scenarier beräknats; med och utan rening. Reningen består av växtbäddar dit vattnet leds för rening och fördröjning. För föroreningsberäkningarna har schablonhalter för bostadsområdestyp använts då dessa föroreningshalter har en högre säkerhet än de markanvändningstyper som användes vid flödesberäkningarna, Tabell 4. Parkering, takyta, gräsyta och gc-bana ingår samtliga i de sammanvägda bostadsområdestyperna. Avrinningskoefficienten är densamma som används vid flödesberäkningarna. Tabell 4 Indata markanvändningstyper för föroreningsberäkningar. Markanvändning Avr.koefficient Area före (ha) Area efter (ha) Centrumområde 0.76 0.14 Flerfamiljshusområde 0.58 0.14 Tabell 5 visar att föroreningshalterna minskar efter exploatering för samtliga ämnen utom P, Cu, Cr och Ni. Flera ämnen ligger över riktvärdet 2M både före och 10 av 15
efter exploatering. Med rening inräknat där man leder dagvattnet via växtbäddar innan det leds vidare till dagvattennätet så minskar föroreningshalterna kraftigt. Tabell 5 Föroreningshalter före och efter exploatering samt med rening efter exploatering. Grå markerat är halter som överskrider riktvärdet 2M. ug/l P N Pb Cu Zn Cd Cr Före expl. 260 1800 18 21 130 0.92 4.6 Efter expl. 270 1600 13 27 92 0.62 11 Efter expl. med rening 89 850 2 6 12 0.06 4.6 Riktvärde 2M 175 2500 10 30 90 0.5 15 Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Före expl. 8.1 0.05 93000 1400 0.55 0.092 Efter expl. 8.5 0.02 63000 630 0.53 0.045 Efter expl. med rening 1.5 0.01 13000 200 0.07 0.006 Riktvärde 2M 30 0.07 60000 700 0.07 Efter exploatering minskar föroreningsmängderna (Tabell 6) för samtliga ämnen utom Cu och Cr. Det beror framförallt på en minskad mängd hårdgjort yta som gör att mindre vatten avrinner från området. Även här kan man se en kraftig effekt av reningen i föreslagna växtbäddar. Tabell 6 Föroreningsmängder före och efter exploatering samt med rening efter exploatering. Gråmarkerat är mängder som minskat efter exploatering. kg/år P N Pb Cu Zn Cd Cr Före expl. 0.2 1.4 0.014 0.015 0.098 0.00068 0.003 Efter expl. 0.18 1.0 0.009 0.017 0.059 0.0004 0.007 Efter expl. med rening 0.06 0.5 0.001 0.004 0.007 0.000037 0.003 Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Före expl. 0.0061 0.000035 69 1.0 0.00041 0.000069 Efter expl. 0.0054 0.000015 41 0.4 0.00034 0.000029 Efter expl. med rening 0.0009 0.000006 8 0.13 0.00005 0.000004 11 av 15
6. FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING Denna dagvattenutredning visar på att den föreslagna exploateringen inte ökar dagvattenflödet ut från detaljplaneområdet. Det behövs därför inga fördröjande åtgärder för att minska flödena. Utan reningsåtgärder indikerar beräkningarna att exploateringen inte medför någon nämnvärd förändring av föroreningar i dagvattnet. De höga halterna av föroreningar i dagvattnet både före och efter exploatering visar dock ett behov av rening. För ämnena Cu och Cr krävs rening för att inte föroreningsmängderna ska öka efter exploatering. 6.1 Allmänt Det rekommenderas att allt dagvatten passerar någon form av rening/fördröjning innan det ansluts till kommunal ledning i gatan eller diket längsmed gatan. Exploatören bör därför planera området med så hög andel grönytor som möjligt. På så sätt kan man undvika att behöva fördröja dagvatten för att klara rekommenderat flödeskrav ut från planområdet att inte öka flödet efter exploatering. Som området är planerat att utformas idag så kommer ingen fördröjning av dagvatten för att minska flödena att behövas. För att erhålla en hållbar dagvattenhantering och kunna uppfylla kraven på rening föreslås följande: Dagvatten ska i så stor utsträckning som möjligt avledas ytligt till grönytor för att få trögare avrinning och möjliggöra infiltration. Stuprör från tak förses med utkastare som avleder dagvatten till grönyta. Det finns olika sätt att göra detta. Ligger grönytan en bit bort kan detta göras med olika typer av rännor. Parkeringsyta avleds direkt till växtbäddar för rening. Undvik kantsten eller använd kantsten med öppningar i så vattnet kan rinna in ytledes i till växtbädden. Mark runt byggnaderna höjdsätts med lutning från fasaden och så att inga lågpunkter bildas. För att undvika tillskott av näringsämnen till recipienten är det viktigt att grönytor och växter på kvartersmark gödslas sparsamt. 6.2 Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar Vid kraftiga regn kommer dagvattennätets kapacitet att överskridas. Avledning av dagvatten behöver då ske på ett säkert sätt som inte riskerar att skada byggnader. I det här fallet när vi har bra förhållanden där den omgivande marken lutar från planområdet räcker det att höjdsätta området så att dagvattnet kan avrinna ytledes. Parkeringar och grönytor runt huset höjdsätts så att de lutar från fasaden så att inga lågpunkter skapas där vatten kan bli stående. Se Bilaga Avvattningsplan. Det är viktigt att säkerställa att de ytliga flödesvägarna på vägarna även efter exploateringen fortsätter att ha samma funktion som idag. Trottoaren och växtytorna i nordöstra hörnet av planområdet i korsningen Björkvägen-Ekvägen 12 av 15
fungerar som en vall som förhindrar vattnet att rinna in i planområdet. För att inte tappa funktionen och riskera att vatten från uppströms liggande områden rinner in i planområdet bör detta beaktas vid exploateringen. Det anses inte föreligga någon risk för översvämning i planområdet om höjdsättning görs enligt rekommendationerna ovan. 6.3 Ytbehov för rening och fördröjning För rening av dagvatten i växtbäddar har föreslagits en yta på totalt 52 m 2, bilaga Avvattningsplan. Någon ytterligare anläggning för fördröjning är inte nödvändigt eftersom dagvattenflödet inte ökar efter omvandling av planområdet. Dock bör den reducerade arean inte överskrida den beräknade, 820 m 2. Det motsvarar att avrinningskoefficienten skall vara högst 0,58 för hela planområdet. 7. SLUTSATS Dagvattenflödena från planområdet kommer efter omvandling av området inte att öka. Det behövs därför inga fördröjande åtgärder för att anpassa systemet till befintligt nedströms liggande dagvattensystem. Föroreningsbelastningen till recipienterna Tullingesjön och Tumbaån kommer med föreslagna reningsåtgärder att minska drastiskt efter omvandling av området. Både halter och mängder per år kommer att minska för samtliga ämnen. För Tullingesjön som inte uppnår god status kemisk ytvattenstatus, och Tumbaån som har måttlig ekologisk status, så är detta positivt. Om områdets höjdsättning görs enligt rekommendationerna i utredningen så råder ingen risk att det kommer uppstå översvämningar i planområdet eller att det blir stående vatten mot fasader som kan orsaka skada. Planområdet ligger inom Segersjö vattenskyddsområde. Markförhållanden med mycket lera gör att minimalt med vatten kommer att infiltrera till grundvattnet inom planområdet. Det anses därför inte finnas någon risk att omvandlingen av området skulle ha en påverkan på vattenskyddsområdet. Med föreslaget dagvattensystem uppfylls principerna och riktlinjerna i Botkyrka kommuns dagvattenstrategi. 13 av 15
8. EXEMPEL PÅ DAGVATTENLÖSNINGAR 8.1 Växtbäddar Vatten från taket, parkeringarna och tomtmarken kan avledas till växtbäddar. I dessa sker fördröjning och rening av dagvattnet genom sedimentering, infiltration, växtupptag och avdunstning. Växtbäddarna kan vara nedsänkta för att lättare kunna leda in vattnet ytligt och få till en fördröjningsvolym ovanpå växtbädden där vattnet kan uppehållas och sakta infiltrera. Där det inte är möjligt att få till nedsänkta växtbäddar om det t.ex. är underbyggt så kan man även använda upphöjda växtbäddar. Växtbäddar kan utformas på många olika sätt och variera i storlek. Längs gator brukar man ofta ha avlånga växtbäddar med träd där bäddarna kan vara antingen öppna eller gallertäckta. På större ytor som torg eller gårdar kan man ha betydligt större växtbäddar med en mer varierande växtsammansättning. För att förbättra levnadsförhållandena för träd i växtbäddar kan delar av utrymmet under exempelvis gångbana utgöras av skelettjord eller makadam som är ansluten till växtbädden. Detta utrymme kan också utnyttjas till fördröjning och rening av dagvatten. I botten sätts ofta en dränering för att säkerställa att det inte blir stående vatten. Dagvattnet kan ledas in på flera olika sätt och det varierar oftast beroende på förutsättningarna. Från parkeringen kan man leda in vattnet via öppningar i kantstenen eller via olika typer av brunnslösningar. Från tak kan det ofta lämpa sig att leda ut vattnet via stuprörsutkastare eller liknande. Figur 9 Övre raden upphöjda växtbäddar intill fasad, nedre t.v. nedsänkt växtbädd och nedre t.h. avledning från parkering till växtbädd. 14 av 15
8.2 Stuprörutkastare och rännor Avledning från hustak kan göras med stuprörutkastare och ränndalar. Utkastare får gärna avleda vattnet så att det kan översila en grönyta eller anslutas till en ränna, plantering eller dike. På så sätt kan vattnet infiltreras, fördröjas och renas och komma växterna tillgodo. Utkastaren bör sträcka sig en bit ut från fasaden för att förhindra att vatten söker sig ner mot husgrunden och belastar husdräneringen. Marken närmast byggnaden kan hårdgöras och bör alltid luta ifrån fasaden för att minska risken ytterligare för att vatten tränger ner längs fasaden. Figur 10 T.v. stuprörsutkastare direkt till växtbädd, mitten stuprör som leder vattnet via rännor till växtbädd, t.h. rännor som leder vattnet till grönyta. 15 av 15