HDTV & Blu-ray Utbildningskompendium Utgiven av HDTV Forum, Blu-rayforum & ElektronikBranschen 2009
Har ni någon HDTV-specialist? Informationsskrift utgiven av HDTV Forum och Blu-rayforum, i samarbete med ElektronikBranschen HDTV Forum www.hdtvforum.nu Blu-rayforum www.blu-rayforum.se ElektronikBranschen www.elektronikbranschen.se ElektronikBranschen Box 22307 104 22 Stockholm Tel: 08-508 938 00 Fax: 08-508 938 01 Verkställande direktör Anders Appelqvist Tel: 08-508 938 50 anders@elektronikbranschen.se Teknisk Redaktör / text & layout Ola Larsson Tel: 08-508 938 58 ola@rateko.se ElektronikBranschen 2009 Citera oss gärna, men ange alltid källan. Eftertryck kan medges efter överenskommelse med redaktionen. En lördag i september 2009 kliver Pär Lorentzson, datakonsult och tvåbarnsfar in i en av honom utvald butik i hemstaden. Butikschef Erik Herrstadius förstår direkt vad han menar med frågan. Du kan tala med mig, Lotta eller Oscar. Vi är alla certifierade HDTVsäljare. Hur kan jag veta att ni kan svara på mina frågor? Jo, säger Erik, vi har alla avlagt prov för HDTV-Forum och Blu-ray- Forum så du kan lita på att vi vet det mesta som är värt att veta om den nya tekniken. Vi har alla sådana här skyltar på oss, säger Erik och pekar stolt på sin badge. Pär berättar för Erik att han läst i lokaltidningen att det numera finns HDTV-butiker som har specialister och att han har en del frågor. Han gick in på HDTV-Forums hemsida och hittade en lista på HDTV-butiker. Han har sett HDTV hos en god vän och vill nu veta vad som händer med alla hans DVD-filmer om han går över till Blu-ray. Vidare har han frågor om hur han skall kunna se riktiga HDTV-sändningar. Han erkänner lite skamset att han trodde att han tittade på HDTV när han skaffade den nya fina platta 50-tummaren som ju trots allt var Full HD. Inga problem, säger Erik, du är inte ensam om att ha missuppfattat detta. Var inte orolig, du kan titta på alla dina gamla DVD-filmer på en Blu-rayspelare, du kan till och med lyssna på dina CD. Följ med mig så går vi bort och tittar på de olika alternativen för hur du skall kunna se bra HDVT-program. 2 En timme senare lämnar Pär butiken med en Blu-rayspelare under armen, nya abonnemang och några broschyrer om bra alternativ för hemmabioljud. Han funderar på om det kanske är dags att skaffa en ny videokamera som klarar HD nu när han och hustrun skall åka på vinprovarsemester i Frankrike i oktober. Han känner sig glad. Han har fått svar på alla sina frågor och är mycket nöjd med bemötandet. Detta är ingen illusion utan kommer att vara verklighet i höst. Från försommaren finns det möjlighet för dig som jobbar i butik att läsa utbildningen på www.hdtvforum.nu eller www.blu-rayforum. se och att avlägga prov. Du måste nå godkänd nivå på både HDTV-delen och Blu-raydelen. Du får sedan ett mail som berättar att din butik nu kan ansöka om att få skyltar, som berättar att den nu är en HDTV-butik. Vidare får du som klarat provet då en badge som berättar att du är en certifierad HDTV-säljare. Du kan gå direkt till provet om du känner dig säker. Missar du så är det bara att plugga på och prova igen. Det viktigaste är att du vet vad du pratar om. Det kommer dina kunder att kräva. p ANDERS APPELQVIST
Dags att skaffa HD De platta TV-apparaterna har nu tagit plats i många hem i Sverige. 2006 var året då platta TV gick förbi de tjocka när det gäller antal sålda apparater (68 procent platta) och 2007 var 94 procent av de sålda TV-apparaterna platta. 2008 såldes 855000 platta TV och endast 20000 bildrörs-tv i Sverige, vilket innebär att de platta TV-apparaterna utgjorde 98 procent av försäljningen i antal. 32 tum har varit en standard apparat bland platta TV, men i december 2007 såldes det för första gången fler platta TV i segmentet 40-42 tum än i 32-tumssegmentet. Man ser också en kraftig ökning av försäljningen i storlekar upp emot 50-60 tum. Av de TV som såldes 2008 var nästan samtliga HD ready och omkring 70 procent hade inbyggd digital-tvmottagare. Full HD kommer på bred front - alltså produkter med upplösningen 1920x1080 pixlar - och i julhandeln 2008 var mer än var tredje såld TV en Full HD. Svensken förbereder sig för HDTV... 3 För att utnyttja dessa TV-apparater - och projektorer - till fullo, och verkligen uppleva den kvalitet de är kapabla att förmedla, krävs det att man ger dem HD-signaler. När det gäller TV så räcker inte standard-tv till utan man bör ta steget upp till HDTV, när det gäller video så räcker inte DVD till utan man bör ta steget till Blu-ray, och när det gäller spel bör man införskaffa sig en högupplöst spelkonsol. För max upplevelse bör man även komplettera med en hemmabioanläggning. p
Vad är HDTV? HDTV är en förkortning för High Definition Television - alltså TV med hög upplösning - och ger en betydligt skarpare och mer innehållsrik bild än vad som är möjligt med standard-tv (förkortas SDTV, Standard Definition Television). HDTV är inte samma sak som digital-tv (även om HDTV-sändningen är digital) utan man bör hellre se det som att övergången från analog- till digital-tv är ett stort steg sändningsmässigt men ett mindre steg rent upplevelsemässigt för tittarna, medan övergången från digital-tv till HDTV är ett litet steg sändningsmässigt men ett jättekliv upplevelsemässigt för tittarna... Den största skillnaden mellan SDTV (analog eller digital) och HDTV är att upplösningen är betydligt högre. Om man drar en parallell till digitalkamerornas värld så har SDTV en upplösning på maximalt 0,4 megapixel medan HDTV har en upplösning på 0,9-2 megapixel. Format SDTV Vårt standard-tv-system, PAL, visar 25 bildrutor i sekunden, men varje bildruta består egentligen av två sammanflätade (interlaced) halva bildrutor en som innehåller alla udda linjer och en med alla jämna linjer. En TV visar alltså 50 halva bildrutor per sekund, med en interlaced signal. Bilden är i 4:3-format och upplösningen 720x576 pixlar. HDTV 720p En progressiv HDTVsignal där bildens alla linjer visas samtidigt det visas alltså 50 hela bildrutor per sekund. Med progressiv signal kan man få en betydligt stabilare och lugnare bild som också är enklare/effektivare att komprimera än en interlaced signal. Bilden är i 16:9-format och upplösningen är 1280x720 pixlar. HDTV 1080i En interlaced HDTVsignal i 16:9-format med 1920x1080 pixlars upplösning. 1080i har alltså ännu högre upplösning än 720p men signalen är interlaced istället för progressiv. Vilken av de två olika HDTV-signalerna som är bäst tvistas det om, men enkelt uttryckt kan man säga att 720p lämpar sig bäst för bilder med mycket rörelse (eftersom en progressiv signal är lika skarp vid rörelser som vid stillbilder) medan 1080i lämpar sig bäst för bilder med mindre rörelse (eftersom en interlaced signal i regel blir mindre skarp när bilden rör sig). Upplösning Vad man bör tänka på är att upplösningen endast är en av de faktorer som den upplevda bildkvaliteten grundas på. Hur bra bild en viss displayprodukt har beror också väldigt mycket på saker som till exempel färghantering, svärta, kontrastomfång och rörelseåtergivning. Man kan jämföra en TV med en digitalkamera, där de flesta känner till att det inte bara är antalet pixlar som räknas. En 12 megapixelkamera tar inte alltid bättre bilder än en 8 megapixelkamera, eftersom det finns andra faktorer än upplösningen som betyder en hel del för slutresultatet och i en digitalkameras fall är dessa faktorer till exempel bildsensorns storlek och signal/brusförhållande, objektivets kvalitet, processorns bildbehandling etcetera... Rörlig upplösning Hitachi, Panasonic och Pioneer har bildat en förening kallad APDC (The Advanced PDP Development Center) där de bland annat arbetar med frågor kring den pågående utvecklingen av plasmapaneler. I januari 2007 berättade APDC att de utvecklat en metod för att mäta upplösningen på 4 olika displayprodukter vid rörelse de menar nämligen att det är skillnad mellan att återge upplösningen på en stillbild och på en rörlig bild. APDC hävdar att deras sätt att mäta (som innebär att en digitalkamera rör sig exakt likadant som en speciell rörlig bildsekvens på den apparat som testas, varpå en bild tas och analyseras för att fastställa den rörliga upplösningen ) simulerar det sätt på vilket det mänskliga ögat fungerar, och de planerar att göra detta sätt att mäta till en branschstandard. Att se på HDTV För att se på HDTV behövs fyra saker: 1. En HD ready display (TV eller projektor). 2. En HD-box (för satellit, kabel, marknät eller bredband). 3. Ett HDTV-abonnemang från din betal-tv-leverantör. 4. En HDMI-kabel mellan HD-box och TV (eller DVI- & ljudkabel). En vanlig missuppfattning är att man har HDTV om man köpt en HD ready TV med inbyggd digitalmottagare, men så är det i regel inte, eftersom i princip samtliga platta TV med inbyggda digitalmottagare som sålts fram till och med hösten 2008 är utrustade med en mottagare för standardsändningar. Platta TV med inbyggda digitalmottagare för HDTV (som klarar både MPEG4 och MPEG2) har dock börjat dyka upp, och under 2009 kommer det sannolikt att finnas ett flertal modeller på marknaden de flesta av dessa är avsedda att ta emot HDTV från marknätet, men det kan även komma modeller som klarar HDTV via andra plattformar också. Flerkanalsljud HDTV sänds ofta med flerkanalsljud och det vanligaste formatet är Dolby Digital 5.1 (alltså det format som även finns på de flesta DVD-skivor). Om man kopplar ljudet från sin HDbox till en hemmabioanläggning kan man få en betydligt större upplevelse när man till exempel ser på sportsändingar eller filmer. p
Vad kan jag se på HDTV? Idag sänds HDTV i Sverige via såväl satellit som i kabelnät, och faktiskt också i det digitala marknätet på vissa platser. Utbudet av HD-program via de olika plattformarna, som sedan ett tag även innefattar HDTV via bredband, skiljer sig dock åt. Årsskiftet 2007/2008 fanns 44000 hushåll i Sverige som abonnerade på HDTV, och den siffran steg till ungefär 130000 årsskiftet 2008/2009. Prognosen för årsskiftet 2009/2010 är att det då kommer att finnas 250000 hushåll i Sverige som abonnerar på HDTV. Satellit Canal Digital erbjuder via satellit tolv HDTV-kanaler: SVT HD, TV4 HD, Discovery HD, National Geographic Channel HD, Silver HD, Voom HD, The History Channel HD, Eurosport HD, BBC HD, Animal Planet HD, Canal+ Film HD och Canal+ Sport HD. Mer info: www.canaldigital.se. Viasat erbjuder via satellit fem HDTV-kanaler: SVT HD, National Geographic Channel HD, TV1000 HD, Viasat Sport HD och MTVNHD. Mer info: www.viasat.se. Kabel-TV Com Hem erbjuder via kabel elva HDTV-kanaler: SVT HD, TV4 HD, Discovery HD, National Geographic Channel HD, Voom HD, The History Channel HD, Eurosport HD, Canal+ Film HD, Canal+ Sport HD, TV1000 HD och Viasat Sport HD. Mer info: www.comhem.se. Canal Digital erbjuder via kabel elva HDTV-kanaler: SVT HD, TV4 HD, Discovery HD, National Geographic Channel HD, Silver HD, Voom HD, The History Channel HD, BBC HD, Animal Planet HD, Canal+ Film HD och Canal+ Sport HD. Mer info: www.canaldigital.se. Tele2 erbjuder via kabel tre HDTVkanaler: SVT HD, Discovery HD och Eurosport HD. Mer info: www.tele2.se. Marknät Teracom sänder SVT HD i det digitala marknätet, från sändarstationerna i Stockholm, Västerås, Uppsala och Södertälje, vilka når över en miljon hushåll. Exakt vad som kommer hända med HDTV-sändningar i marknätet är än så länge oklart, men Teracom har som målsättning att utbudet av HDTVsändningar i marknätet ska utökas med nya TV-kanaler och program inom en snar framtid. Mer info: www.teracom.se. Bredbands-TV (IPTV) Canal Digital startade 1 maj 2009 HDTV-sändningar via bredbandet, och 5 de samarbetar med 50 stadsnät och kommunikationsoperatörer som nu kan distribuera HDTV via sina fibernät och på så sätt erbjuda 200000 hushåll HDTV via bredband. Inledningsvis erbjuds tre HDTV-kanaler: SVT HD, Canal+ Film HD och Canal+ Sport HD. Mer info: www.canaldigital.se. Satellit & bredband Viasat kopplade i november 2008 ihop digitalboxen med hemmets bredbandsuppkoppling i och med att man lanserade Viasat On Demand, och från och med mars 2009 erbjuder Viasat sina befintliga satellit-tv-kunder HDTV On Demand i och med det att TV1000 HD Play finns i menyn för de kunder som abonnerar på Viasat HD. Det handlar om en nedladdningstjänst som gör det möjligt att med ett par knapptryckningar på fjärrkontrollen ladda ner filmer och serier direkt till TV:n. För att komma igång med Viasat On Demand behövs ett abonnemang hos Viasat tillsammans med en Viasat- PlusHD-box (Pace TDS850NV HDTVdigitalbox med inbyggd 250GB hårddisk) samt internetanslutning (minst 2mbps krävs) via kabel som kopplas till nätverksuttaget på baksidan av satellitboxen. Mer info: www.viasat.se p
Historik & kanaler HDTV i Sverige Den 1 januari 2004 startade den första TV-kanalen i Europa som uteslutande sänder HDTV. Kanalen (som tidigare sände både via satelliten Astra 1H och Sirius, och alltså kunde ses i Sverige) hette till en början Euro1080 men bytte efter ett tag namn till HD1. Under 2005 kunde de som var parabolkunder hos Canal Digital, genom att skaffa en HDTV-box, börja titta på HDTV (kanalen C More HD, som numer heter CANAL+ HD) och hösten 2006 lanserades ett HDTV-paket med kanalerna SVT HD, VOOM HD, Discovery HD och CANAL+ HD av Canal Digital. I mitten av december 2006 lanserades HDTV i delar av Com Hems nät, och i januari 2007 rullades tjänsten ut i hela landet (undantaget före detta UPC-hushåll i Stockholm som erbjöds tjänsten under andra kvartalet 2007) och når därmed över en miljon Com Hem-hushåll. I januari 2008 lanserade Viasat två HD-kanaler - TV1000 HD och Viasat Sport HD - och de är tillgängliga via satellit samt via Com Hems kabelnät. HD1 HD1 är en pan-europeisk kanal som sänder en mix av musik (40 procent), sport (30 procent), dokumentärer av olika slag (20 procent), mode (5 procent) och livsstilsprogram (5 procent). Varje dag sänds fyra timmar nytt material, vilket repeteras fem gånger varje dygn. HD1 sänder inte längre från varken Astra eller Sirius, vilket innebär att det inte längre är så lätt att se kanalen i Sverige. HD2/HD5 I september 2005 startade Euro1080 två nya kanaler, HD2 och HD5 (som tidigare sände via Astra och Sirius). HD2 är krypterad (samma system som HD1 nyttjas) och visar diverse live evenemang varav en del är gratis för dem som redan har ett abonnemang på HD1 medan en del kostar extra. HD5 är en demo- och instruktionskanal för HDTV och den sänder okrypterat. Innehållet består av fyra 12-minuters slingor (med diverse HD- TV-filmsnuttar) samt fyra 3-minuters slingor (med information om HDTV) per timme under dagtid. De båda nya kanalerna delar på utrymmet, och kommer således inte att sända samtidigt. HD2 och HD5 sänder inte längre från varken Astra eller Sirius. CANAL+ HD Den 1 september 2005 startade Canal+ HDTV-kanalen C More HD, som sänds över Thor. C More HD sände till en början en promotionslinga okodad mellan 09.00-18.00 alla dagar, samt två eller tre HDTV-filmer per kväll. Den 1 november 2006 bytte C More HD namn till CANAL+ HD. Den 2 januari 2007 var det världspremiär för Elitserien i HD-kvalitet på Canal+. Det var 6 första gången som en av våra inhemska ligor producerades i HD-format. * Elitserien: Under våren 2007 sändes 20 hockeymatcher i grundserien och slutspelet i HD. Även finalerna i Kanal 5 sändes i HD. Under hösten 2007 sändes ytterligare 24 matcher från Elitserien i HD på tisdagar och torsdagar. * Premier League: Under 2007 sände Canal+ 120 Premier League-matcher, cirka fyra per omgång, i HD. * Allsvenskan: Från starten av Allsvenskan sändes samtliga Canal+ Veckans Match - totalt 26 - i HD. I samband med denna satsning på sport i HD tredubblades antalet filmer i HD, och storserier som Rome, Heroes och Dexter sändes i HD. CANAL+ HD blev under 2007 två kanaler: CANAL+ Sport HD och CANAL+ Film HD. SVT HD Under fotbolls-vm 2006 hade SVT och TV4 en gemensam kanal där turneringens samtliga matcher visades som HDTV och kanalen sände med den nya komprimeringsstandarden MPEG4 istället för MPEG2. Canal Digital sände fotbolls-vm i HDTV via satellit, och Boxer sände via marknätet. Efter fotbolls-vm fortsatte SVT HDTV-sändningarna i den egna kanalen SVT HD där man parallellsänder HD-program (när HD-program saknas sänds uppskalad SVT1). SVT HD kostar inte mer än vad det kostar att se övriga SVT-kanaler. VOOM HD NonStop Television startade HDTV-kanalen VOOM HD den 1 november 2006. VOOM HD sänder 24 timmar om dygnet och innehåller äventyrsreportage, porträtt av människor och platser från världens alla hörn, nöjessändningar inom film, musik och spel samt modeprogram och extremsportsändningar. Discovery HD Discovery lanserade i november 2006 ytterligare en dokumentärkanal, kallad Discovery HD, och den sänder dygnet runt i HD-upplösning. Kanalen innehåller dokumentärer om teknik och vetenskap, natur- och kultur-
upplevelser samt berättelser från människor världen över. Discovery HD lanserades första gången i Asien 2005 och finns nu tillgänglig på nio olika marknader. National Geographic HD På National Geographic Channel HD - som sänds i Sverige sedan våren 2007 - möter man vilda djur, besöker andra kulturer, forskar i vetenskap och upplever naturfenomen. TV4 HD Den 28 maj 2007 började TV4 att sända sina program i HD-kvalitet i en egen HD-kanal. TV4 HD parallellsänder med TV4 och har samma TV-tablå, med den skillnaden att vissa program sänds i HD-format. Initialt visades serierna 24, Numbers och Ghost Whisperer under cirka 5 timmar per vecka i HD-format, men eftersom kommer tablån att utvecklas med fler sändningar och program. TV4 hade även ett exklusivt samarbete med Canal Digital kring fotbolls- EM 2008 som innebar att samtliga matcher sändes i HD-format. Silver HD Silver visar filmer dygnet runt, utan reklamavbrott och med svensk text. Silver i standardversion finns i Canal Digitals parabolutbud från och med den första maj 2007, och en HDTVversion av kanalen inkluderades i Canal Digitals HDTV-utbud från och med den 1 september 2007. The History Channel HD Canal Digital lanserade 13 december 2007 en ny HD-kanal som sänder mellan 20.00-02.00 varje dag och har svensk textning. The History Channel HD lanserades i Storbrittannien Oktober 2006 och i USA September 2007. Exempel på program som kommer sändas på The History Channel HD är Engineering an Empire, Dogfights, Ancient Discoveries och Warrior Empire: The Mughals. TV1000 HD TV1000 HD lanserades i januari 2008 och sänder 22 timmar per dag, varav ungefär 16 timmar är långfilmer i HD-format. Toppfilmer som inte är tillgängliga i HD sänds i ett förbättrat SD-format som anges vara betydligt bättre än vanlig standard TV. TV1000 HD har rätt att sända filmer från Disney, Sony med mera och ett urval av toppfilmerna i år är Ratatouille, Narnia, National Treasure och Wall E. Viasat Sport HD Viasat Sport HD lanserades i januari 2008 och sänder minst 3 500 timmar per år, och minst 600 timmar är direktsändning av bland annat fotboll från UEFA Champions League, NASCAR, Hockey VM, STCC, golf från amerikanska PGA Touren och amerikansk fotboll från NFL, inklusive Super Bowl. Eurosport HD 25 maj 2008 lanserades Eurosport HD som därmed blev den åttonde HDTVkanalen i Canal Digitals Familjepaket. Lanseringen av Eurosport HD skedde samtidigt i Sverige, Norge och Danmark. Det första större evenemanget som visades var Franska öppna mästerskapen i tennis. MTVNHD 6 oktober 2008 lanserade Viasat MTV- NHD, som står för MTV och Nickelodeon HD, och som sänder musik- och barnprogram i HD. BBC HD 3 december 2008 lanserade Canal Digital kanelen BBC HD, som visar BBC-produktioner uteslutande i HD. 7 Animal Planet HD Den 3 februari 2009 lanserade Discovery Networks Nordic och Canal Digital Norden en HDTV-kanal kallad Animal Planet HD. Animal Planet HD är en sjävständig kanal med egen programtablå och anger att man kommer att visa det allra bästa inom djur- och naturdokumentärer i kristallklar HD. LUXE.TV NonStop Television har tecknat ett exklusivt distributionsavtal med franska mediehuset Lagardère Networks International för HDTV-kanalen LUXE.TV på den nordiska och baltiska marknaden. LUXE.TV är dedikerad det flärdfulla livet med allt vad det innebär inom kategorierna arkitektur och inredning, sport och fritid, hotell och matlagningskonst, skönhet och mode, bilar och båtar, smycken och accessoarer. Kanalen rapporterar från lyxvärldens metropoler såsom Paris, New York, Tokyo, Milano och Dubai. I skrivande stund är det inte klart när LUXE.TV börjar sändas i Sverige. Rush HD NonStop Television AB har tecknat ett exklusivt distributionsavtal med det amerikanska TV-bolaget VOOM HD Networks för kanalen Rush HD. Kanalen erbjuder 100 procent extremsport i Full HD-upplösning. Rush HD kommer att sändas 24 timmar om dygnet. Kanalens adrenalinfyllda program innehåller tävlingar med världens främsta atleter inom ett brett utbud av sporter och expeditioner till avlägsna outforskade områden. I skrivande stund är det inte klart när Rush HD börjar sändas i Sverige. p
Vad är HD ready? Tanken bakom HD ready är att förenkla för konsumenter; om man köper en displayprodukt (som plasma-, LCD-, projektions- TV eller projektor) med loggan HD ready så innebär det att produkten i fråga klarar av att återge HDTV (produkten uppfyller kraven på HD ready som fastställts av EICTA). För att uppleva HD krävs att man ansluter sin HD ready display till en yttre källa som kan leverera HD-signal som till exempel en HD-digitalbox, en HD-videokamera, en Blu-rayspelare eller en HD-spelkonsol (Playstation 3 eller Xbox 360). Märkningen Att en displayprodukt är HD readymärkt innebär inte att den klarar av att visa alla typer av HD-signaler i exakt den upplösning de sänds i. Med en HD ready display blir det däremot alltid bild, då displayen hanterar alla typer av HDTV-format (oavsett sändningsstandard) samt kan visa krypterat innehåll. Bilden visas alltid med den upplösning som själva produkten har en upplösning som oftast är betydligt högre än vad icke HD ready-märkta displayer klarar av. I och med detta kan man säga att HD ready innebär att produkten i fråga är framtidsanpassad. Kraven Kraven för HD ready fastställdes av EICTA 19 januari 2005 och är: 1. Bildpanelens faktiska upplösning måste vara minst 720 pixlar på höjden, i bredbildsformat. (Den första punkten innebär alltså att man endast ställer krav på att upplösningen på höjden är minst 720 pixlar, och huruvida den upplösningen på bredden är 1280 pixlar eller inte spelar alltså ingen roll för EICTAs del. Om man däremot väljer att köpa en displayprodukt med minst 1280 pixlar på bredden innebär det att man utnyttjar hela den inkommande 720psignalen fullt ut ) 2. HD-input via analog YPbPr samt DVI eller HDMI. (Den andra punkten betyder att HD-signal skall kunna tas emot i såväl analog som digital form.) 3. Skall klara att ta emot 1280x720 50 Hz och 60 Hz progressivt (720p) samt 1920x1080 50 Hz och 60 Hz interlaced (1080i). (Den tredje punkten säkerställer att man får bild från ett antal olika sorters HD-signaler.) 4. DVI eller HDMI ingången skall klara HDCP. (Den fjärde punkten innebär att produkten klarar av att ta emot en krypterad digital signal, oavsett om kontakten på själva apparaten är DVI eller HDMI.) EICTA - Digitaleurope Bakom HD ready står EICTA, www. eicta.org, som grundades 1999 och är en europeisk organisation som representerar informations- och kommunikationsteknologi samt konsumentelektroniksektorn medlemmarna är 56 multinationella företag (som till exempel Bang & Olufsen, Hitachi, JVC, LG, Panasonic, Philips, Pioneer, Samsung, Sharp, Sony och Thomson) samt 36 organisationer från 27 europeiska länder (IT Företagen i Sverige är medlemmar). EICTA bytte i början av 2009 namn till Digitaleurope och finns på www.digitaleurope.org. I april 2009 fanns det 106 företag som licensierat sig för att använda 8 logotypen HD ready på sina displayprodukter, och då ett företag inte sällan har fler än ett varumärke innebär det att det finns drygt 300 olika varumärken som nyttjar HD readymärkningen. Full HD/HD ready 1080p Redan när kraven för HD ready fastställdes av EICTA (januari 2005) fanns det på marknaden TV med högre upplösning än vad som behövdes för att uppfylla dessa krav. Till en början var dessa apparater relativt ovanliga - och dyra - men nu blir de allt vanligare, och i takt med större volymer så sjunker också priserna. För ett par år sedan benämndes dessa apparater Real HD, True HD eller Full HD och av dessa uttryck är det sistnämnda det som etablerat sig som ett slags branschuttryck, medan de två andra i princip försvunnit helt. En sak som är viktig att poängtera är det faktum att Full HD inte är ett uttryck som det finns några av EICTA (eller någon annan branschinstans) fastställda normer för. Full HD är alltså endast ett marknadsföringsuttryck som leverantörerna använder för att visa att vissa produkter har en ännu högre upplösning än den minimiupplösning som HD ready-märkningen innebär, och den upplösning man menar när man talar om Full HD är 1920x1080 pixlar. Om man köper en displayprodukt som är märkt Full HD bör man alltså se till att den är märkt med HD ready också för att säkerställa att den uppfyller de tre punkterna i kravspecifikationen som inte har med upplösningen att göra. HD ready 1080p 30 augusti 2007 lanserade EICTA en ny logotyp HD ready 1080p. Kraven för att få använda denna logotyp är att produkten uppfyller de fyra punkterna som gäller för HD ready plus att den även skall ha en panelupplösning på minst 1920x1080 pixlar samt att den skall klara av att ta emot 1080p-signal i 24, 50 och 60 Hz. I april 2009 hade 16 företag - som
nyttjar 26 varumärken - licensierat sig, vilket innebär att de har rättten att använda logotypen HD ready 1080p på sina produkter. HDTV/HDTV 1080p 20 mars 2006 fastställde EICTA en kravspecifikation för de apparater som tar emot och processar HD-signaler (HD-digitalboxar, Blu-ray- och HD- DVD-spelare etcetera) och det finns också en logotyp HDTV för denna typ av produkter. I april 2009 fanns det 23 företag (som nyttjar 34 varumärken) som licensierat sig för att använda logotypen HDTV. HDTV 1080p Samtidigt som EICTA tog fram den nya logotypen HD ready 1080p (30 augusti 2007) för displayprodukter tog man också fram en motsvarande logotyp för att uppgradera/särskilja apparaterna som tar emot och processar HD-signalerna, och den nya logotypen är HDTV 1080p. I de fall där en TV som uppfyller kraven för HD ready 1080p har en inbyggd HD-digitalmottagare som uppfyller kraven för HDTV 1080p så är det endast den sistnämnda logotypen som kommer användas, då det är så att i de fall den sitter på en TV så innebär det automatiskt att även kraven för HD ready 1080p uppfylls. I april 2009 hade nio företag (LG, Loewe, Panasonic, Philips, Pioneer, Samsung, Sharp, Sony och Toshiba) licensierat sig för att använda logotypen HDTV 1080p. Köpa TV nu eller vänta? En sak är tämligen säker, och det är att om man köper en TV (eller någon annan IT- eller konsumentelektronikprodukt för den delen) idag så kommer det med allra största sannolikhet vara som så att det om ett tag kommer att finnas en bättre modell som dessutom är billigare. Men så kommer det alltid att vara i denna bransch, och den som bara väntar och väntar på att göra det perfekta köpet kommer aldrig att köpa någonting... p HD mer än TV HD är inte bara TV, utan den höga upplösningen hos HD ready-märkta displayprodukter höjer upplevelsen på ett flertal sätt. En display som är märkt HD ready har alltså högre upplösning än de traditionella TV-apparaterna, och denna högre upplösning är ett krav om man vill kunna nyttja dagens - och morgondagens - hemelektronikprodukter fullt ut. Den som har en digitalkamera med minst en miljon pixlar (vilket många har) kommer att se en klar skillnad vid bildvisning på en högupplöst TV, och för videofilmaren finns det sedan ett tag möjlighet att införskaffa en digital videokamera som spelar in i HD. Den som gillar att spela konsolspel kanske redan inhandlat en Microsoft Xbox 360 eller Sony PlayStation 3, och om man kopplar en sådan konsol till en högupplöst TV får man betydligt 9 högre bildkvalitet från de hundratals lanserade HD-spelen. Spel I mars 2007 lanserades två konkurrerande - och högupplösta - spelplattformar i Europa, dels en HD-DVDspelare till Microsofts redan befintliga spelkonsol Xbox 360 och dels Sonys PlayStation 3 (PS3). Precis som förra generationen (Xbox och Playstation 2) är det två olika spelformat som inte är kompatibla med varandra, men de nya spelkonsolerna stöder alltså HD och har spel i HD-kvalitet. Xbox 360 använder vanliga DVDskivor för högupplösta spel (HD- DVD-spelaren behövs alltså inte för högupplösta spel). PS3 använder Blurayskivor för de högupplösta spelen, och fungerar som en Blu-rayspelare för film. Och utbudet av spel för de båda plattformarna ökar hela tiden. p
Blu-ray nästa generations DVD För 30 år sedan kom videobandspelaren och för tio år sedan började DVD-spelaren ta över och nu är det dags för nästa steg... Anledningen till att vi nu måste byta system från DVD till något annat är helt enkelt att DVD-standarden inte klarar av att bearbeta så mycket datainformation per tidsenhet som krävs för högupplöst material, samt det faktum att en DVD-skiva endast skulle rymma ungefär en kvart högupplöst material. Det lanserades i slutet av 2006 två olika format som båda hade ambitionen att bli nästa generations DVD; Blu-ray och HD-DVD. Den 19 februari 2008 vann Blu-ray formatkriget mot HD DVD, när Toshiba meddelade att man slutar tillverka HD DVD-spelare. Samtliga åtta stora filmbolag satsar nu på Blu-ray Disc (BD) och försäljningen av Blu-ray har tagit fart på allvar. En viktig sak att poängtera är att Blu-rayspelare är bakåtkompatibla och kan spela upp DVD- och CD-skivor. 10 Namnet Vanliga DVD-spelare använder, precis som CD-spelare, en röd laser för att läsa informationen från skivan. Eftersom informationen ligger mycket tätare på en Blu-rayskiva kan den inte läsas av en röd laser utan istället används en blå laser, och därav namnet. Bred uppbackning Alla åtta stora filmbolagen i Hollywood stöder nu Blu-ray och det började redan hösten 2006 komma filmer
på Blu-ray vid årsskiftet 2007/2008 fanns omkring 168 filmer tillgängliga på Blu-ray i Norden och utbudet ökar kontinuerligt. I mars 2009 fanns cirka 500 filmer på Blu-ray. I mars 2007 lanserades Sonys Playstation 3 (PS3) i Sverige. Den använder Blu-rayskivor för de högupplösta spelen, och fungerar också som en Blu-rayspelare för film. Vid lanseringen av PS3 fanns omkring 30 speltitlar. Vid årsskiftet 2007/2008 hade utbudet vuxit till 90 titlar i Norden och nya spel släpps kontinuerligt. I mars 2009 fanns cirka 250 spel på Blu-ray. Kvalitetsskillnad För att demonstrera skillnaden i kvalitet mellan standardsignaler (analog som digital standard-tv, DVD-spelare etcetera) samt olika former av HD-signaler kan man ta reda på hur mycket information som signalen innehåller per tidsenhet. Signalen i standard-tv och på DVDskivor innehåller 720x576/2=207360 pixlar som visas 50 gånger per sekund (eftersom det är en interlaced signal delas antalet linjer med faktorn två i detta räkneexempel). En signal i 720p innehåller 1280x720=921600 pixlar som visas 50 gånger per sekund, medan en signal i 1080i innehåller 1920x1080/2=1036800 pixlar enligt samma jämförande räknesätt. Och en signal i 1080p innehåller 1920x1080=2073600 pixlar under samma tidsenhet. Om vi nu säger att standard-tv och DVD-skivor har kvalitetsnivån 1 så har 720p kvalitetsnivån 4.44 (signalen innehåller alltså 4.44 gånger mer information per tidsenhet), 1080i har 5 och 1080p har 10. HD-formaten 720p och 1080i är alltså omkring fem gånger bättre än standardformaten, medan formatet 1080p är tio gånger bättre detta gäller alltså 1080p i 50 Hz, vilket än så länge endast existerar i teorin... Ett vanligt förekommande format på Blu-ray är 1080p/24 vilket är ett progressivt format med 24 bilder per sekund (upplösningen är 1920x1080 pixlar) och enligt räkneexemplet ovan innehåller denna signal 4.8 gånger mer information per tidsenhet jämfört med DVD. Skiva kontra TV Anledningen till att DVD-filmer i många fall har en högre kvalitet än TV-sändningar är att det är betydligt enklare att ha full kontroll över komprimering etcetera när man framställer en DVD-film jämfört med när man sänder TV. Och det förhållandet är likadant när det gäller HDTV i jämförelse med Blu-ray. Den absolut bästa bildkvaliteten man kan uppleva idag är alltså den från nästa generations DVD-spelare Blu-ray... DVD kontra Blu-ray Förutom det faktum att Blu-ray standarden kan bearbeta betydligt mycket mer information per tidsenhet än vad DVD-standarden klarar (dataöverföringshastigheten för ljud och bild är 54 Mbit/s på Blu-ray jämfört med 10 Mbit/s på DVD) så rymmer en Blu-ray skiva mycket mer information. DVD-skivor rymmer 4,7GB per lager och finns med som mest två lager, som 11 rymmer 8,5GB. Blu-ray skivor rymmer 25GB per lager och finns idag med två lager, som rymmer 50GB. Redan i år kommer det dock att lanseras Blu-ray skivor med fyra lager, vilket ger 100GB kapacitet, och det pågår utveckling av skivor med åtta lager vilket ger 200GB på en enda skiva. Fem gånger bättre Blu-ray är fem gånger bättre än DVD! Mer korrekt är att säga att Blu-ray innehåller ungefär fem gånger så mycket information per tidsenhet som DVD. Huruvida den upplevda bildkvaliteten är fem gånger högre är upp till var och en att ta ställning till... BonusView Blu-rayspelare med BonusView (Bluray Disc Profile 1.1) kan, med filmer som stöder BonusView, utnyttja olika former av extramaterial som finns på själva skivan. Det finns till exempel filmer med bild-i-bild (PiP) funktioner som innebär att grafik, pop-upmenyer, regissörskommentarer och annat bonusmaterial kan visas samtidigt som själva huvudfilmen spelas. BD Live Blu-rayspelare med BD Live (Blu-ray Disc Profile 2.0) klarar av det som ingår i BonusView och kan dessutom kopplas till Internet för att ge tillgång till en rad nya interaktiva tjänster, nedladdning och lagring av diverse extramaterial. Det kan vara filmer med hämtbart innehåll som exempelvis bonusscener, bilder, trailers, kortfilmer, undertextning, ringsignaler (som kan skickas till mobiltelefoner) samt filmbaserade spel som kan spelas både offline och online. p
Ljudet från förr till nu Man brukar säga att ljudet är halva upplevelsen när man ser på film, och här följer en kortfattad historik över hur utvecklingen gått framåt från förr till nu. Ljudets väg från filmen till våra öron kan se ut på en mängd olika sätt, och resultatet kan vara av väldigt olika karaktär och kvalitet. Enkelt uttryckt så finns det två viktiga faktorer eller steg på vägen. Dels hur den befintliga ljudinformationen lagras och överförs, och dels hur den spelas upp och bearbetas innan den når det antal högtalare som används för återgivningen. När videoapparaterna kom så kopplades de till TV-apparaterna och ljudet återgavs i TV:ns högtalare. En monovideo, som var det enda som fanns från början, har mycket dålig ljudåtergivning, men det tänkte man inte så mycket på eftersom TV:ns inbyggda högtalare inte var något vidare bra den heller. Att ljudet håller så låg kvalitet i en monovideo beror på att tonhuvudena (som läser av ljudinformationen) sitter fastmonterade i videon och därmed blir hastigheten mellan band och tonhuvud låg, vilket innebär att mängden information som kan läsas av per tidsenhet blir liten. Jämför man med ett vanligt kassettdäck (som fungerar enligt samma princip) så är hastigheten på bandet betydligt högre, och ljudkvaliteten likaså. Första steget När stereovideon kom på 1980-talet var det ett mycket stort lyft ljudmässigt. Här placerades nämligen tonhuvudena på den roterande trumman (bredvid de huvud som läser av bildinformationen) och man fick en mycket hög hastighet mellan band och tonhuvud, med en betydligt högre ljudkvalitet som resultat. Skillnaden i styrka mellan ljudsignalen och bruset blev nu betydligt större, nästan så till den grad att allt hörbart brus försvann, och man fick dessutom stereoljud. Om man kopplar en stereovideo till en vanlig stereoanläggning så kan man säga att man tagit första steget mot en hemmabioanläggning. Förvisso fanns varken bredbilds-tv eller flerkanals ljudsystem för hemmabruk när stereovideon kom, men själva filmupplevelsen blev genom denna konvergens av bild och ljud i ett system betydligt större. I slutet av 80-talet började det säljas förstärkare och receivrar med processorer som omvandlade stereosignalen till något som kallas Dolby Surround. Till dessa apparater kopplade man förutom de traditionella stereohögtalarna in två mindre högtalare som placerades bakom lyssnaren. Dolby Surround innebär i princip att signalen från höger och vänster ljudspår bearbetas, varpå en simulerad baksignal skickas till de båda bakhögtalarna det är alltså samma ljud i båda bakhögtalarna. Nästa steg blev en vidareutveckling som kallas Dolby ProLogic, och i ett sådant system finns också en centerhögtalare. Signalbehandlingen är här något mer raffinerad och ur de två ljudspåren får man alltså fram höger-, vänster-, center- och bakkanal (som återges identiskt i två bakhögtalare). Ett Dolby ProLogic system ställer störst krav på höger och vänster högtalare, eftersom i princip hela registret från bas till diskant återges via dem, medan det räcker med mindre bakhögtalare då de endast återger mellanregistret. Kräsna lyssnare använde sig dock fortfarande av en traditionell stereoanläggning med två högtalare i sitt hemmabiosystem på den här tiden, eftersom Dolby ProLogic försämrar ljudet i stereohögtalarna när det kopplas in. Ljudet blir lite hoptryckt med detta system inkopplat (signal/ brusförhållandet sjunker, liksom frekvensomfånget) och kanalseparationen mellan de olika högtalarna är inte något vidare bra ett ljud som hörs i en högtalare hörs alltså relativt mycket även i en annan högtalare, vilket egentligen inte är meningen. Analogt digitalt Det stora steget togs när Dolby Digital 5.1 introducerades, och eftersom det 12 ljudsystemet endast fungerar med en flerkanals digital insignal så var det väldigt lämpligt att DVD-spelaren introducerades i ungefär samma veva. En DVD-spelare har klart bättre ljud än en stereovideobandspelare - vad gäller brus, dynamik etcetera - men den riktigt stora vinsten får man först när man kopplar DVD-spelaren till en förstärkare eller receiver med Dolby Digital processor. (Här kan inflikas att processorn även kan sitta i DVD-spelaren och att det även finns ett konkurrerande digitalt avkodningssystem som kallas DTS.) Ett system med Dolby Digital 5.1 består precis som ett Dolby ProLogic system av två front-, två bak- och en centerhögtalare, och till detta kommer en subwoofer för att återge den lägsta basen. I ett Dolby Digital 5.1 system är ljudet i bakhögtalarna separerat, vilket innebär att man har fem ljudkanaler plus baskanalen, och därav namnet 5.1. Den riktigt stora skillnaden mot tidigare flerkanalssystem är att man nu har en mycket god kanalseparation i och med att ljudet lagras och överförs i fem helt separata ljudspår, samt det faktum att varje kanal kan återge hela registret från bas till diskant. Eftersom man i ett modernt hemmabiosystem med DVD-spelare och en förstärkare/receiver med Dolby Digital 5.1 avkodning får hela registret från bas till diskant i alla fem kanalerna så är det optimala högtalarsystemet i en sådan anläggning uppbyggt av fem identiska högtalare som kan återge allt från den låga basen till den höga diskanten, plus en subwoofer som används för att återge de allra lägsta tonerna och skapa en fysisk känsla av närhet. De paketanläggningar som står för en stor del av försäljningen består av en kombinationsenhet som innehåller såväl DVD-spelare som receiver, plus ett högtalarsystem bestående av fem små satellithögtalare och en subwoofer. De små satellithögtalarna i dessa system klarar inte av att återge basljud i någon större utsträckning, men kan ändå ge en mycket påtaglig
känsla av att man som åskådare sitter mitt inne i filmen, och detta kommer sig av att den riktigt låga basen (som alltså återges av subwoofern) är svår att riktningsbestämma. Ju lägre frekvens, desto svårare är det att höra varifrån ljudet kommer. Är man finsmakare/kräsen så bör man alltså välja ett högtalarsystem bestående av fem högkvalitativa fullregisterhögtalare, medan den som inte har fullt lika stora ljudkrav med gott samvete kan välja ett system bestående av fem satelliter och en subwoofer vilket har fördelen av att vara betydligt mycket enklare att placera i lyssningsrummet utan att dominera inredningen allt för mycket. Standard En anläggning med Dolby Digital och DTS är idag vad man skulle kunna kalla för standard inom hemmabioanläggningar, men utvecklingen stannar naturligtvis inte där. Strax efter millennieskiftet kom Dolby ProLogic II (precis som namnet anger är det en vidareutveckling av Dolby ProLogic) där man ur en stereosignal plockar ut 5.1-ljud. I detta system finns alltså två separata bakkanaler, och dessutom är ljudet nu i fullregister i samtliga högtalare. En av tankarna är att detta avkodningssystem skall användas för att lyssna på musik - som vanligtvis är lagrat i två kanaler - i ett flerkanalssystem och då använder man läget Dolby ProLogic II music. Den andra tanken är att man med en tvåkanals källa, som till exempel en stereovideo eller en TV-sändning med stereoljud, skall få ett ljud som i kvalitet närmar sig Dolby Digital och då använder man läget Dolby ProLogic II movie. Dolby Digital Dolby Digital är ett format som finns på TV (både SDTV och HDTV) samt på de flesta DVD-skivor och det kan hantera upp till sex separata ljudkanaler, fem med hela frekvensområdet från bas till diskant samt en med endast bas (5.1). Dolby Digital kan även användas för stereo (2.0) eller för stereo plus centerkanal (3.0) och använder ljudkomprimeringsalgoritmen AC-3 med maximal bithastighet på 640 kbit/s. Dolby Digital ger ungefär samma ljudkvalitet som MP3-filer. Det finns också ett antal vidareutvecklade versioner av Dolby Digital som till exempel Dolby Digital EX och Dolby Digital Surround EX där ytterligare en eller två bakkanaler simuleras fram med hjälp av 5.1-signalen för att på så sätt skapa 6.1- eller 7.1-ljud. En annan variant är Dolby Digital Plus där en ökad bithastighet möjliggör upp till 14 separata kanaler. Dessa format är relativt ovanliga, och kräver förstärkare som hanterar formaten samt givetvis extra högtalare. Dolby True HD Dolby True HD är ett förlustfritt, komprimerat format som har stöd för åtta separata fullregisterkanaler (7.1) i 24 bitar med 96kHz sampling alternativt sex kanaler (5.1) i 24 bitar med 192 khz sampling. Den maximala bithastigheten är 18 Mbit/s och enkelt uttryckt kan man säga att man här får flerkanalsljud som håller högre kvalitet än ljudet från en CD-skiva. Dolby True HD existerar inte på DVD-skivor men finns på Blu-rayskivor. DTS DTS är ett format som konkurrerar med Dolby Digital och det finns på en 13 del DVD-skivor. DTS är ett 5.1-format precis som Dolby Digital men har högre maximal bitrate (1,5 Mbit/s) vilket innebär att ljudet inte är riktigt lika hårt komprimerat som Dolby Digital och således kan ljudkvaliteten med DTS vara något högre än med Dolby Digital. DTS finns också i ett antal vidareutvecklade versioner som till exempel DTS ES (där DTS ES Matrix innebär att en eller två extra kanaler simuleras fram medan DTS ES Discrete 6.1 innehåller sju faktiska kanaler). DTS HD DTS HD konkurrerar med Dolby True HD och är även det ett förlustfritt, komprimerat format med stöd för 7.1- ljud (24 bitar/96 khz) eller 5.1-ljud (24 bitar/192 khz). Maximal bitrate är 24.5 Mbit/s. Bäst ljud på Blu-ray Det vanligaste ljudformatet på DVDskivor är Dolby Digital men ibland kan det finnas DTS istället, eller så finns båda formaten. 5.1-ljud är vanligast, även om det förekommer DVD-filmer som endast har stereoljud, och ljudet är alltså komprimerat på liknande sätt som MP3-ljud vilket innebär att ljudkvaliteten inte är den högsta möjliga. På Blu-rayskivor finns i princip alltid samma typ av ljud som på en DVDskiva (alltså Dolby Digital och/eller DTS) och utöver detta finns det ofta ett förlustfritt format också (alltså Dolby True HD eller DTS HD) och har man då en hemmabioanläggning som klarar av att avkoda dessa förlustfria ljudformat kan man njuta av en betydligt bättre ljudåtergivning via Blu-ray än vad som är tekniskt möjligt med DVD. p
Ordlista (fler ord finns på de tre hemsidorna) 2,35:1 Ett vanligt förekommande filmformat, där bilden är 2,35 gånger bredare än vad den är hög. En film i detta format får svarta kanter upp- och nertill på en 16:9-TV - och följaktligen ännu större svarta kanter på en 4:3-TV. Faktum är att när man ser en 2,35:1- film på en 4:3-TV så utnyttjar man endast lite mer än hälften av bildytan (57 procent) och resten är svarta kanter. Ser man en 2,35-film på en 16:9-TV utnyttjar man 76 procent av bildytan, vilket är ett förhållande som är mycket likt det som uppstår när man ser en 16:9-film på en 4:3-TV - då 75 procent av bildytan utnyttjas. Ser man en 16:9-film på en 16:9-TV utnyttjas naturligtvis hela bildytan. AC-3 En förkortning för Audio Code 3, som är namnet på den ljudkomprimeringsalgoritm som används i formatet Dolby Digital. Analoga signaler Det traditionella sättet att överföra elektroniska signaler. Kan beskrivas som böljande kurvor, som ger information om bild och ljud. Analoga signaler är utrymmeskrävande och känsliga för störningar. Digitala signaler Modernt sätt att överföra elektroniska signaler genom att omvandla dem till ettor och nollor. Ettorna och nollorna går sedan att omvandla så att de endast sänder förändringar i ljud och bild. Det komprimerar sändningarna så att de tar mycket mindre plats än de analoga. Dolby ProLogic Ett analogt ljudformat (utvecklat av Dolby Laboratories) där ljudet lagras och överförs i två kanaler, för att vid uppspelningen avkodas till fyra kanaler - höger och vänster fronthögtalare, center och bakhögtalare. Vanligt är att man använder sig av två bakhögtalare och då är det samma ljud i båda. Det går också att koppla in en subwoofer till en anläggning med Dolby ProLogic, men den matas inte med någon speciell lågbassignal, utan använder samma bassignal som går till fronthögtalarna. Kallas ibland Dolby Surround ProLogic. DVB DVB är en förkortning för Digital Video Broadcasting som är den europeiska Digital-TV-standarden, och den är i sin tur indelad i tre olika standarder beroende på sändningssystem: DVB-C för kabel, DVB-S för satellit och DVB-T för terrestrial - det vill säga marksändning. DVB-S2 är en förbättrad standard för satellitsändningar, som ger en ännu bättre utnyttjande av frekvensutrymmet. DVB-S2 används tillsammans med effektivare kodningsmetoder (till exempel MPEG-4). HDCP HDCP är en förkortning för Highbandwith Digital Content Protection, vilket står för ett krypterat sätt att skicka den digitala bildsignalen - via DVI eller HDMI. HDMI HDMI är en förkortning för High Definition Multimedia Interface, och är ett sätt att skicka såväl bild som ljud digitalt. För bilden används DVI-standarden och det som skickas är alltid HDCP-krypterat. HDMI klarar HD-signaler, vilket Scart/Komposit ej gör. MPEG MPEG är en förkortning för Moving Pictures Experts Group, en internationell standardiseringsgrupp som bland annat utvecklat standarden MPEG-2 (som bland annat används på DVDfilmer) för digital komprimering av ljud och bild. MPEG-4 (H.264 AVC) är en av de nya standarder som används för HDTV, då den ger en effektivare kodning av bilden och minskar bandbreddsbehovet. 14 PAL En förkortning för Phase Alternation Line, vilket är det TV-system som används i Sverige och större delen av Europa. Bildens upplösning är maximalt 720 x 576 pixlar med 24-bitars färgdjup. Att man ser beteckningen 625/50 beror på att bilden egentligen består av 625 linjer, men ett antal linjer överst och underst används inte till bildinformation. Frekvensen är 50 Hz, vilket innebär att man med en interlaced signal visar 25 bildrutor per sekund - eller egentligen 50 halva bildrutor. När man gör om en film till PAL-formatet (för att visa den på TV eller tillverka en DVD-film) genom att skanna en biofilm, gör man helt enkelt som så att man visar filmformatets 24 bilder per sekund i hastigheten 25 bilder per sekund. Detta innebär att en PAL-film visas 4 procent snabbare än originalfilmen. Givetvis måste ljudet också snabbas upp lika mycket, vilket betyder att det höjs ungefär ett halvt tonsteg - detta kan förmodligen störa de med absolut gehör. En film på TV eller DVD är alltså ofta 4 procent kortare än samma film på bio eller Blu-ray (eller amerikansk NTSC DVD). PVR PVR är en förkortning för Personal Video Recorder, vilket är en benämning som används om digitalboxar med inbyggd hårddisk. Med en PVR kan man pausa och spola ikapp vid direktsändning och eftersom man spelar in digitalt möjliggörs även inspelning av 5.1-ljud. Regionskod För att filmbolagen skall kunna kontrollera sin filmdistribution är världen delad i flera olika regioner. En spelare från en region accepterar bara filmer från den regionen. Är spelaren regionfri så kan man använda filmer från alla regioner. Observera att det är bara är en skiva från rätt region som ger svensk text till filmen. DVD-filmer är indelade i åtta regioner - Sverige är region 2 medan USA är region 1 när det gäller DVD. Blu-rayfilmer är indelade i tre regioner - region A är Amerika, Japan, Korea och sydost Asien, region B är Europa, Mellanöstern, Afrika, Australien och Nya Zealand medan region C är Ryssland, Indien, Kina och resten av världen. p