Svampbekämpning i vårkorn

Relevanta dokument
Svampsjukdomar i vårkorn

Svampsjukdomar i havre

Svampförsök i korn. Växtskydd

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Svampförsök i korn. Växtskydd

Svampsjukdomar i maltkorn

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Svampbehandling i höstvete

VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Bekämpning av svartpricksjuka

Växjö möte 6 december 2016

Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Växjö möte 3 december 2014

SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen

Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen

I tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,

Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Växjö möte 4 december 2013

Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.

Jordbrukaredagarna 2011

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Jordbrukardagar 2016

Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Växjö möte 4 december 2012

Växjö möte 8 december 2009

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Växjö möte 8 december 2015

Växtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Jordbrukardagarna 2010

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Växtskyddsåret Växtskyddscentralen i Uppsala.

Jordbrukardagar 2018

Nederbörd Brunnby

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

SDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

Jordbrukardagar 2018

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Resistens och strategier

Fungicidförsök i stråsäd 2016

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Fungicidförsök i stråsäd 2017

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Bekämpning av insekter i vårsäd

Jordbrukardagar 2018

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Korn, tidiga sorter. Sorter

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.

Växtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.

Utv.st

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Jordbrukaredagar 2013

Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping

Skörden sitter i bladet. Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen?

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Korn, tidiga sorter. Sorter

Veckorapport - Skara vecka 26

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015

Veckorapport - Linköping vecka 22

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Korn, tidiga sorter. Sorter

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Jordbrukardagar 2017

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Ingelstorp Naturbruks gy.

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

Transkript:

Svampbekämpning i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara I fält med inga eller små angrepp lönade sig sällan en svampbehandling medan den i fält med tydliga angrepp vid behandlingstillfället gav stora merskördar och lönsamhet. Resultatet bekräftar tidigare års erfarenheter att det går att använda bekämpningströsklar i både malt- och foderkorn för att få optimal lönsamhet. Flera försöksserier lades i år ut i korn i Mellansverige. Dels testades lönsamheten för svampbehandling i s k referensförsök och dels testades olika preparat och preparatkombinationer i de s k beställningsförsöken. Det fanns även en serie för att jämföra effekten av preparaten i halv dos. I västra Sverige lades försöken främst i maltkorn och här har sortering och protein analyserats. I ÖSF och Svea har istället syftet med försöken varit att välja fält med risk för angrepp och flertalet försök är i foderkorn. Vädret var torrt och varmt från början av juni till midsommar. Även i juli månad var det varmt och torrt. Det hämmade utvecklingen av svampsjukdomar och kornfälten var i allmänhet ovanligt friska. Undantag fanns, enstaka fält med tidiga och kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Försöken i FiV och ÖSF hade mycket små angrepp av bladfläcksjuka medan nästan alla kornförsök i Svea hade kraftiga angrepp. Sköldfläcksjuka förekom knappast och denna sjukdom har varit ovanlig i flera år. Mjöldagg och kronrost har inte heller haft någon betydelse i försöken. I några av försöken i västra Sverige fanns mindre angrepp av Bipolaris vid graderingen i juli. Referensförsöken En försöksserie (L15-4040 FiV; L15-4041, L15-4042 ÖSF; L15-4040 Svea), gemensam för hela området, hade referensled som syftar till att testa lönsamheten för en svampbehandling. Försöken har bekostats av försöksregionerna tillsammans med scentralerna. Ett av leden, Tilt Top, finns med för att jämföra merskörden med tidigare år och är tänkt att ligga med även i kommande års försök som en mätare. I samma serie fanns även ett led som överensstämmer med den behandling som görs i sortförsöken (Amistar 0,25 l/ha + Stereo 0,8 l/ha). Det är en ganska hög dos för att testa potentialen för merskörd för en svampbehandling. Vid beräkning av lönsamheten har maltkornet värderats till 1,10 kr/kg och foderkorn till 0,95 kr/kg. Försöken i FiV har räknats som maltkorn, med justeringar för andel kärnor mindre än 2,5 mm och proteinhalt, medan försöken i ÖSF och Svea är foderkorn. Avdrag har sedan gjorts för kostnader för hantering, torkning och transport (0,15 kr/kg), körning (120 kr/ha), körskada (0,5 %) och preparat. Sällan lönsamt att behandla i FiV och ÖSF i år Svampangreppen blev små i samtliga försök i FiV och ÖSF. Vid flaggbladsstadiet, då behandlingarna gjordes, fanns knappast symtom i något fält. Merskördarna är också små eller obefintliga i försöken (tabell 17 och 18). Endast ett av tio försök (Kampetorp, FiV) har varit lönsamt att behandla och särskilt med den låga dosen Amistar (0,125 l/ha) + Proline (0,1 l/ha). I de fem FiV-försöken måste maltkornspriset vara drygt 1,80 kr/kg för 189

att svampbehandlingarna ska löna sig. I ÖSF, där merskörden är ungefär 100 kg/ha för en svampbehandling, blir bekämpningsnettot endast 20 kr bättre om foderkornet räknas som 1,15 kr/kg istället för 0,95 kr/kg. Merskördarna för den högre dosen Amistar (0,25 l/ha) + Stereo (0,8 l/ha) är också måttliga (max 300-400 kg) och visar att fälten var ganska friska. Även i de två försök som hade korn som förfrukt har bekämpningarna varit olönsamma. Andelen kärnor över 2,5 mm (sorteringsgraden) har ökat något, 1,3-2 procentenheter, vid behandling i FiV-försöken, tabell 17. Proteinhalten påverkades inte av svampbehandlingar i dessa försök. Tabell 17. Referensförsök i vårkorn. Fem försök, FiV. L15-4040, 2006. Behandling vid DC 37-39. Behandling Dos Skörd kg/ha Bek. Sorter. Bek.eff. % kg, Kampe- Tomten Härlings- Välinge Ölme Medel netto* >2,5 mm Bladfl.sj. l/ha torp Lid- torp gård Kristine- 5 förs kr/ha % blad 3 Grästorp köping Kvänum Väse hamn Obehandlat 4324 5020 4888 6666 4866 5153 88,3 Tilt Top 0,5 +32 +113 +48-54 +133 +54-298 +1,3 60 Proline 0,2 +428 +92 +239 +191 +253 +240-188 +2 77 Amistar+ 0,125+ Proline 0,1 +447 +123 +218 +86 +7 +176-119 +1,3 70 Stereo 0,8 +447 +260 +14 +355 +234 +262-218 +1,8 78 Stereo 0,4 +370 +58 +92 +317 +224 +212-202 +1,4 80 LSD 224 ns ns ns ns 144 158 1,1 Förfrukt h-vete h-vete h-vete v-raps korn Sort/antal försök Astoria Prestige Otira Astoria Astoria 5 f. 5 f 5 f. 5 f. Bladfl.sjuka bl 3 obeh DC 77-83 2,6 % 0,2 % 1,3 % 14 % 11 % 6 % Sköldfl.sjuka bl 3 obeh DC 77-83 0 % 0 % 0 % 0 % 10 % Län O O O S S * Maltkorn 1,10 kr/kg (pris korrigerat för andel kärnor över 2,5 mm samt för proteinhalt) reducerat med 0,15 kr/kg för hantering, torkning och transport, körkostnad 120 kr/ha, körskada 0,5 %, Amistar 419 kr/l, Proline 535 kr/l, Stereo 184 kr/l och Tilt Top 230 kr/l. 190

Lönsamt att bekämpa i Svea om angrepp I två av tre försök i Svea fanns det kraftiga angrepp av bladfläcksjuka redan vid behandlingstillfället. Tydliga symtom fanns både på blad 2 och 3 uppifrån räknat. I båda fallen var det sorten Otira och försöken låg på mjälarika, kapillära jordar som ger ett fuktigt mikroklimat och gynnar svampsjukdomar. I mitten av juli hade 20 % av bladytan på blad 2 bladfläcksjuka, 50 % av blad 3. Kraftigast angrepp och störst merskörd för behandling blev det i försöket i Hedemora som hade korn som förfrukt, tabell 19. I båda försöken var behandlingarna lönsamma, framför allt blandningarna med Amistar och Proline/Stereo. Merskörden blev i medeltal 600-800 kg/ha och lönsamheten ökar ytterligare 120-160 kr/ha om foderkornet värderas till 1,15 kr/kg istället för 0,95 kr som i tabell 19. Tilt Top och Stereo hade sämre effekt mot bladfläcksjuka. Det tredje försöket, vid Enköping, var friskt hela säsongen och gav inga merskördar för behandling. Beställningsförsök I två försök i FiV, tre i ÖSF och två i Svea fanns försöksled som beställts av kemiföretag. Dessa försök lades ut i fält med risk för angrepp för att få tydliga effekter av de olika behandlingarna, t ex fält med förfrukt korn. Ett av försöken i FiV kasserades då torkskador gav ojämna skördar. Även försöken i Svea kasserades, ett pga alltför små angrepp och ett pga att försöket av misstag skördades samtidigt som övriga fältet. Graderingarna från det sistnämnda försöket, som hade kraftiga angrepp på grund av hög utsädessmitta, redovisas i tabell 21. Övriga försök redovisas i tabell 20 (referensled, från tabell 17 och 18, låg i samma försök och redovisas även här). Tabell 18. Referensförsök i vårkorn. Fem försök, ÖSF. L15-4041, L15-4042, 2006. Behandling vid DC 37-39. Behandling Dos Skörd och merskörd (kg/ha) Bek. Bek.eff. % kg, Ulfhäll Skälsund Hyttringe Tybble Osvalla Medel netto* Bl.fl.sj. l/ha Strängn. Norrk Borensb Odensb Vintrosa 5 förs kr/ha blad 3 Obehandlat 6290 6400 6130 8360 5650 6566 Tilt Top 0,5 +60 +30-130 -290 +130-40 -300 39 Proline 0,2 +230 +350 +20-160 +110 +110-277 81 Amistar+ 0,125+ Proline 0,1 +360 +300-80 -150-150 +56-214 79 Stereo 0,8 +350 +250-10 -100 +60 +110-317 47 Stereo 0,4 +170 +230 +190-130 +50 +102-250 75 LSD ns ns ns ns ns Förfrukt vårvete rågvete höstvete korn vraps Sort/antal försök Annabell Astoria Justina Justina Orthega 4 f. Bladfl.sj blad 3 obeh DC 75-83 5 % 5 % 10 % 0 % 0,2 % 3 % Sköldfl.sjuka blad 3 obeh DC 75-83 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Län D E E T T * Foderkorn 0,95 kr/kg reducerat med 0,15 kr/kg för hantering, torkning och transport, körkostnad 120 kr/ha, körskada 0,5 %, Amistar 419 kr/l, Proline 535 kr/l, Stereo 184 kr/l och Tilt Top 230 kr/l. 191

Tabell 19. Referensförsök i vårkorn. Tre försök, Svea. L15-4040, 2006. Behandling Dos DC Skörd kg/ha Skörd kg/ha Bek. Bek.eff. % kg, l/ha Haga gd Delsbo Bältarbo Medel netto* Bladfl.sj. Enköping Hedemora 2 förs kr/ha blad 3 Obehandlat 5845 3610 5334 4472 Stereo 0,6 37-39 +64 +366 +774 +570 200 58 Tilt Top 0,5 37-39 -357 +186 +500 +343 15 28 Amistar+Proline 0,25+0,2 37-39 -286 +677 +1027 +852 323 83 Amistar+Proline 0,125+0,1 37-39 -193 +504 +855 +680 292 76 Amistar+Stereo 0,25+0,8 37-39 -75 +465 +685 +575 63 89 Amistar+Stereo 0,25+0,4 37-39 +29 +600 +873 +737 265 81 LSD ns 403 487 Förfrukt havre h-vete korn Sort/antal försök Makoff Otira Otira 2 f. 2 f. Bladfl.sjuka blad 3 obeh DC 71-79 0,3 % 38 % 56 % 47 % Sköldfl.sjuka blad 3 obeh DC 71-79 0 % 0 % 0 % Län ABC X W * Foderkorn 0,95 kr/kg reducerat med 0,15 kr/kg för hantering, torkning och transport, körkostnad 120 kr/ha, körskada 0,5 %, Amistar 419 kr/l, Proline 535 kr/l, Stereo 184 kr/l och Tilt Top 230 kr/l. Angrepp och merskördar blev små i FiV och ÖSF. Därför är det även små skillnader mellan olika behandlingar. Försöket i Ölme, Värmland (FiV), hade kraftigare angrepp än övriga försök, både av bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka. Både förfrukt och för-förfrukt var korn och svaga angrepp av bladfläcksjuka fanns i fältet vid bekämpningstidpunkten. Behandlingarna hade viss effekt på sorteringsgraden i detta försök, den ökade 2,5-3 procentenheter. I Svea-försöket (tabell 21) hade en tidig Prolinebehandling (DC 22) betydligt sämre effekt mot bladfläcksjuka än behandlingar i flaggbladsstadiet. Denna behandling är endast testad i detta försök. Preparatprovning I ÖSF jämfördes för andra året olika preparat i halv dos av den rekommenderade mängden. Ett av tre försök blev ojämnt och skördesiffror redovisas inte, däremot graderingen av bladfläcksjuka, se tabell 22. Merskördarna blev små eller obefintliga i försöken eftersom svampangreppen var små. Endast bladfläcksjuka förekom och vissa skillnader mellan preparaten kunde iaktas. Graderingarna på blad 3 och 4 har använts eftersom det inte fanns angrepp på de översta bladen. Eftersom angreppen är små är resultatet av de olika preparatens effekt osäkert. Effekten av strobiluriner (Acanto prima, Amistar, Comet, Stratego) är fortfarande bra mot kornets bladfläcksjuka. Dessa preparat gav också högst merskörd. I Sverige har ännu ingen sviktande effekt konstaterats, jämför med situationen i höstvete där strobiluriner numera har svag effekt mot bladfläcksvamparna. Även Proline har god effekt mot bladfläcksjuka. Däremot har triazoler som Juventus, Sportak och Tilt sämre effekt. Acanto prima, som inte är godkänt i Sverige (dec. 2006) innehåller en ny strobilurin (picoxystrobin) och Unix (cyprodinil). Juventus (metconazol) är inte heller registrerat i Sverige. 192

Tabell 20. Bekämpning av svampsjukdomar i vårkorn. Fyra försök FiV L15-4040, ÖSF L15-4041. 2006. Behandling Dos DC Skörd och merskörd kg/ha Prep. Bek.eff. % Beställare kg, l/ha Ölme Ulfhäll Skälsund Hyttringe Medel kostn* Bladfl.sj. Kristinehamn Strängnäs Norrköping Borensberg 4 f kr/ha blad 3 Obehandlat 4866 6290 6400 6130 5695 FiV/ÖSF/Vsc Acanto Prima 1 37-39 +247 +220 0-10 +225 85 Dupont Proline 0,4 37-39 +388 +490-40 -10 +266 214 77 Bayer Proline 0,2 37-39 +305 +490-20 -240 +143 107 82 Bayer Tilt Top 0,5 37-39 +133 +60 +30-130 +63 115 49 FiV/ÖSF/Vsc Amistar+Proline 0,25+0,2 37-39 +253 +230 +350 +20 +275 212 87 FiV/ÖSF/Vsc Amistar+Proline 0,125+0,1 37-39 +7 +360 +300-80 +195 106 85 FiV/ÖSF/Vsc Amistar+Stereo 0,25+0,8 37-39 +234 +350 +250-10 +269 252 67 FiV/ÖSF/Vsc Amistar+Stereo 0,25+0,4 37-39 +224 +170 +230 +190 +263 179 83 Syng/M.-A.** Amistar+Tilt+ 0,25+0,15+ Proline 0,1 37-39 +205 +190 +170-130 +179 200 92 Syngenta Comet Plus+ 1,0+ Juventus 0,5 37-39 +94 +140 +80-420 +27 90 BASF Comet Plus+ 0,5+ Juventus 0,25 37-39 +234 +80-100 +260 +135 94 BASF LSD ns ns ns ns Förfrukt korn vårvete rågvete höstvete Sort/antal försök Astoria Annabell Astoria Justina 4 f. Bladfl.sjuka bl 3 obeh DC 77-83 11 % 5 % 5 % 10 % 8 % Sköldfl.sjuka bl 3 obeh DC 77-83 10 % 0% 0% 0 % Län S D E E * Amistar 419 kr/l, Proline 535 kr/l, Stereo 184 kr/l, Tilt 276 kr/l och Tilt Top 230 kr/l ** Makhteshim-Agan 193

Tabell 21. Bekämpning av svampsjukdomar i vårkorn. Bekämpningseffekt bladfläcksjuka. Ett försök Svea, L15-4041. 2006. Behandling Dos DC Bek.effekt blad 3 Beställare kg, l/ha Väst-Råby, Västerås Obehandlat Svea/Vsc Proline 0,4 32 45 Bayer Acanto Prima 1 37-39 90 Dupont Proline 0,4 37-39 79 Bayer Proline 0,2 37-39 71 Bayer Stereo 0,6 37-39 63 Svea/Vsc Tilt Top 0,5 37-39 42 Svea/Vsc Amistar+Proline 0,25+0,2 37-39 84 Svea/Vsc Amistar+Proline 0,125+0,1 37-39 76 Svea/Vsc Amistar+Stereo 0,25+0,8 37-39 79 Svea/Vsc Amistar+Stereo 0,25+0,6 37-39 77 Mak.Agan Amistar+Stereo 0,25+0,4 37-39 76 M.-A.*/Syngenta Amistar Duo+Proline 0,3+0,1 37-39 76 Syngenta Comet Plus+Juventus 1,0+0,5 37-39 72 BASF Comet Plus+Juventus 0,5+0,25 37-39 77 BASF Förfrukt vårraps Sort Otira Bladfl.sjuka bl 3 obeh DC 75 26 % Län U * Makhteshim-Agan Tabell 22. Jämförelse av olika fungiciders effekt mot svampsjukdomar i korn. Tre försök, ÖSF, L15-4040. 2006. Behandling Dos DC Skörd och merskörd Bek.eff. (%) Beställare kg, l/ha Åsberga Kyrkeby Bladfl.sj. Vadstena Örebro blad 3 el 4 Obehandlat 6764 7100 ÖSF/Vsc Acanto Prima 0,75 37-39 +23 +180 71 ÖSF/Vsc Amistar 0,50 37-39 -246 +220 68 ÖSF/Vsc Comet 0,50 37-39 -260 +290 82 ÖSF/Vsc Juventus 0,50 37-39 +93-120 45 ÖSF/Vsc Proline 0,40 37-39 +68 +90 68 ÖSF/Vsc Sportak 0,50 37-39 -296-120 41 ÖSF/Vsc Stereo 0,80 37-39 +65 +170 61 ÖSF/Vsc Stratego 0,50 37-39 -151 +120 64 ÖSF/Vsc Tilt 0,25 37-39 -86-120 39 ÖSF/Vsc Tilt Top 0,50 37-39 -298-80 51 ÖSF/Vsc LSD ns 210 Förfrukt korn vårvete Sort/antal försök Justina Pasadena 3 f. Bladfl.sjuka bl 3 obeh DC 75-83 1 % 14 % 8 % Sköldfl.sjuka bl 3 obeh DC75-83 0 % 0 % Län E T 194