Språkstrukturer: kontrastiv analys, 5 hp LITK20, LITN06 Kursbeskrivning VT 2019
2 (8) Undervisande lärare Krister Schönström (KS) E-post: schonstrom@ling.su.se Rum: C342 Kursens innehåll Kursen ägnas åt kontrastiva studier mellan svenskt teckenspråk och talad samt skriven svenska som ska leda till ytterligare teoretiska kunskaper i teckenspråk. I kursen studeras svenskt teckenspråk och svenska ur ett jämförande perspektiv med avseende på hur språken är uppbyggda och språkens olika konventioner för turtagning. För båda språken diskuteras satsens form och funktion, satstyper och ordföljd samt ordklasser och morfologiska processer. Dessutom behandlas teckenspråkets icke-manuella syntaktiska markörer. Förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten visa förmåga att: - beskriva några av huvuddragen i svenska teckenspråkets och svenskans uppbyggnad - diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen Kurslitteratur Bergman, B. (1990). Verb och adjektiv: Några morfologiska processer i det svenska teckenspråket. Föreläsningsanteckningar. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 8 s. Bergman, B. (2002). Föreläsningsanteckningar om pekningar. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 8 s. Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber. Cirka 150 s. efter lärarens anvisningar. Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. Övningsbok. Stockholm: Liber. 72 s. Coates, J. & Sutton-Spence, R. 2001. Turn-taking patterns in deaf conversation. Journal of Sociolinguistics 5:4. S. 507 529. 23 s. Einarsson, J. (2009). Språksociologi. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. 265-283. 19 s. van Herreweghe, M. (2002). Turn-Taking Mechanisms and Active Participation in Meetings with Deaf and Hearing Participants in Flanders. In Lucas, C (ed.) Turn-Taking, Fingerspelling, and Contact in Signed Languages. Washington: D.C.: Gallaudet University Press. 73-103. 31 s. Meier, R.P. (2002) Why different, why the same? Explaining effects and non-effects of modality upon linguistic structure in sign and speech. In Meier, R.P., Cormier, K., and
3 (8) Quinto-Pozos, D. (eds.) Modality and Structure in Signed and Spoken Languages:. Cambridge: Cambridge University Press. 1 26. 27 s. Mesch, J. (1998). Teckenspråk i taktil form. Turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk. Doktorsavhandling Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 23-34. 12 s http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-32664 Nilsson, A-L. (2015). Att tolka mellan två olika språk i två olika modaliteter. Konferensvolym. STTF:s årsmötes- och fortbildningshelg mars 2015. 6-24. 18 s. http://www.sttf.org/k/?page_id=1535 Padden, C. A. (2000). Simultaneous Interpreting Across Modalities. Interpreting 5:2. 169-185. 17 s. Ytterligare litteratur om högst 50 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. Dessutom kan videoinspelade och transkriberade teckenspråkstexter för analys tillkomma. Referenslitteratur Ahlgren, I. & Bergman, B. (2006). Det svenska teckenspråket. Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar SOU 2006:29. http://www.regeringen.se/sb/d/6150/a/60648. 11-70. 60 s. Bergman, B. 1995. Kompendium i teckenspråksgrammatik. Stockholm: Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 54 s. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Seminarierna och gruppövningarna delas upp i två grupper, Examination Kursen examineras genom en inlämningsuppgift och en salsskrivning. Komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A- E. Kursöversikt För lokal och tider, se timeedit: https://cloud.timeedit.net/su/web/stud1/ri15yxq6034z56qv7x0349q6y7y250725y74y 7gQ8075724Z7.html
4 (8) Tillfälle Grupp Lärare Innehåll Läs- och övningsanvisningar 7/3 Alla KS Introduktion Kontrastiva jämförelser: svenska och teckenspråk Padden Meier Bolander, s. 9-49 14/3 Grupp A KS Seminarium (Tsp och svenska om modalitet) Nilsson 14/3 Grupp B KS Seminarium (- -) Nilsson 21/3 Alla KS Ord, tecken och ordklasser 21/3 Grupp A KS Seminarium (analysövningar på ord och tecken) Bolander, s. 81-157 Bergman 1990 Bolander övningsbok kap 4-5 21/3 Grupp B KS Seminarium (- -) - - 27/3 Alla KS Fraser och satsdelar Bolander, s. 158-194 Bergman 2002 27/3 Grupp B KS Seminarium (analysövningar i fraser och satsdelar) Bolander övningsbok kap 6 27/3 Grupp A KS Seminarium (- -) - - 11/4 Alla KS Satser och meningar Bolander, s. 195-225 (Referens: Bergman 1995) 11/4 Grupp A KS Seminarium (satsanalyser) Bolander övningsbok kap 7 11/4 Grupp B KS Seminarium (- -) - - 25/4 Alla KS Samtal och turtagning Summering av kursen och kursutvärdering 9/5 Alla Examination: Salsskrivning Einarsson Van Herreweghe Coates & Sutton- Spence Mesch 10/6 Alla Omexamination: salsskrivning
5 (8) Tentamen: Inlämningsuppgiften delas ut den 11/4 och ska vara inlämnad den 25/4 Salstentamen 9/5 kl 09.00-13.00 Omtentamen: Uppsamlingstillfälle för inlämningsuppgiften: 10/6 Omtentamen, salstentamen 10/6 kl 09.00-13.00 Viktning Inlämningsuppgiften motsvarar 1/3 av betyget och salsskrivningen 2/3. Kriterier för delkursbetyg På delkursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx, F. För att bli godkänd på delkursen (dvs. få något av betygen A E) krävs att du har varit närvarande vid minst sex av de åtta obligatoriska föreläsningarna/seminarierna. (Se kursplanen för ytterligare information.) Betygskriterier Fastställda av institutionsstyrelsen 2016-05-04. Förväntat studieresultat: beskriva några av huvuddragen i svenska teckenspråkets och svenskans uppbyggnad diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen A B Studenten kan på ett mycket säkert och insiktsfullt sätt beskriva några av huvuddragen i svenska teckenspråkets och svenskans uppbyggnad. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet med genomgående säker och helt korrekt användning av relevant terminologi. Studenten kan utförligt beskriva några av huvuddragen i svenska teckenspråkets och svenskans uppbyggnad. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet med säker och helt korrekt användning av relevant terminologi. Studenten kan på ett mycket säkert och insiktsfullt sätt diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet med genomgående säker och helt korrekt användning av relevant terminologi. Studenten kan utförligt diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet med säker och helt korrekt användning av relevant terminologi.
6 (8) C D E Studenten kan beskriva några av huvuddragen i svenska teckenspråkets och svenskans uppbyggnad. Utifrån inhämtad kunskap kan studenten dra egna slutsatser och diskussionen förankras i en relativt säker och korrekt användning av relevant terminologi. Studenten kan övergripande beskriva några av huvuddragen i svenska teckenspråkets och svenskans uppbyggnad. Beskrivningen förankras i huvudsak i relevanta resonemang från litteraturen, oftast med korrekt bruk av relevant terminologi. Studenten kan i huvudsak beskriva några av huvuddragen i svenska teckenspråkets och svenskans uppbyggnad. Beskrivningen förankras i viss mån i relevanta resonemang från litteraturen, till större delen med relevant och korrekt terminologi. Studenten kan diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen. Utifrån inhämtad kunskap kan studenten dra egna slutsatser och diskussionen förankras i en relativt säker och korrekt användning av relevant terminologi. Studenten kan övergripande diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen. Diskussionen förankras i huvudsak i relevanta resonemang från litteraturen, oftast med korrekt bruk av relevant terminologi. Studenten kan i huvudsak diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen. Diskussionen förankras i viss mån i relevanta resonemang från litteraturen, till större delen med relevant och korrekt terminologi. Fx F Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. Övrig information Särskilt pedagogiskt stöd Om du har en dokumenterad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna ska du kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning URL: su.se/funktionsnedsattning E-post: studentstod@su.se E-post: dyslexi@su.se Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. Ta sedan kontakt med institutionens kontaktperson: Åsa Gustafsson Telefon: 08-16 23 37 E-post: asa.gustafsson@ling.su.se När du börjar en ny kurs ska du kontrollera om du har speciella behov i samband med undervisningen och examinationen. Om så är fallet ska du kontakta läraren eller
7 (8) kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen i god tid, och senast vid kursstart. Regler för examination För universitetets regler gällande utbildning, examination, tentamensskrivningar och regler om disciplinära förseelser och åtgärder enligt högskoleförordningen, se Styrdokument - Regelboken, Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet. (www.su.se/medarbetare/organisation-styrning/styrdokumentregelboken/utbildning/regler-för-utbildning-och-examination-på-grundnivå-och-avanceradnivå-vid-stockholms-universitet) Kontakta din lärare om du känner dig osäker på vad reglerna innebär. Rektorsbeslut 2015-12-17, dnr SU FV 1.1.2-4021-15, innehåller universitets regler för tentamensskrivningar. Dessa regler gäller främst vid salstentamina men ska om möjligt även tillämpas vid andra examinationsformer så som hemtentamina, promemorior, laborationer och dylikt. De har antagits för att motverka risken för att fusk och/eller störande beteende ska förekomma vid tentamina. (www.su.se/medarbetare/organisation-styrning/styrdokumentregelboken/utbildning/regler-för-tentamensskrivningar-vid-stockholms-universitet) Disciplinärenden Ur Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet, Styrdokument - Regelboken: Disciplinära åtgärder regleras i 10 kap. högskoleförordningen (1993:100) och får vidtas mot studenter som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen begåtts. Vissa former av disciplinära förseelser, t.ex. störande beteende (hot eller våld), trakasserier (ofredande, sexuellt ofredande eller hatbrott), urkundsförfalskning eller osant intygande, kan också falla under brottsbalken och därmed även föranleda åtal. Plagiat och fusk Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du tidigare lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det
8 (8) egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information, se Stockholms universitets regelbok.