Kommunikation. Till sommarkursen Rymdteknik & Rymdfysik Uppsala, 2005 Av Petrus Hyvönen



Relevanta dokument
Global Positioning System GPS

Global Positioning System GPS i funktion

Global Positionering System (GPS)

Global Positionering System (GPS)

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista

GPS. Robin Rikberg februari 2009

Analoga metoder, IRIG rekommendationer Till en början användes FM/FM - system, frekvensmultiplex, enligt IRIG (Inter-Range Instrumentation Group) 2

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Håkan Tillander - Telenor, Networks/Radio

Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation

Tekniska tillståndsvillkor för MHz. Tekniska tillståndsvillkor för frekvensbandet MHz (upplänksband och nedlänksband)

Introduktion till GNSS

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 )

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

RADIONAVIGERINGSSYSTEM

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

Hambley avsnitt

Trådlös kommunikation

Hemtenta 2 i Telekommunikation

WLAN i verkligheten - möjligheter och fallgropar

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

AT3000 Kabel-, rör-, metall- och installationssökare

GPS-SYSTEMET. Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås Magnus Andersson, CIDEV4

Claude Shannon 100 a r Fra n informationsteori till informationsteknologi

Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian

Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation

Tentamen i Trådlös Internet-access

Hambley avsnitt

Klubbledarpärm. 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar. 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

1(11) C TR TELESAMVERKAN

Omtentamen i Trådlös Internet-access

Lokalt ITinfrastrukturprogram

42.MST 1/D (E )

Störning av GPS tidstjänst och dess inverkan

Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!

Post- och telestyrelsens författningssamling

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

10 frågor och svar om. bredband

Bilaga B Tillståndsvillkor för MHz

Rymdfarkosters fysiska omgivning

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Post- och telestyrelsens författningssamling

SPINNIES AND THINGIES

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

FÖRSVARSHÖGSKOLAN Beteckning Örlkn Bengt Lundgren :1067 Ex ( 10 ) FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS. Förband 2 Ytstridsflottiljen

KAL 5M54 (Ref SRN) KAL 5M63 (Ref SMY/SKJ) KINETIC. Bruksanvisning

Kommunikation Jan-Åke Olofsson

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Mobil sjöfart Mobil luftfart Landmobil radio Radiolänk Radionavigering & lokalisering Rundradio Amatörradio Privatradio SRD MIL

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Register your product and get support at SDV5118/12. SV Användarhandbok

Agenda. Annat trådlöst. WLAN ger. Användningsområden för WLAN Mer bandbredd. WLAN - dagsformen och framtidens formkurva. Förbättrad säkerhet

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning / Vår referens

Kal. 7D46, 7D48, 7D56 (Ref. nr. SNP) Bruksanvisning 1


Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

dbuv/m

Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Register your product and get support at SDV6121/12. SV Användarhandbok

Register your product and get support at SDV6224/12. SV Användarhandbok

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

MätKart 12 Luleå. Positionering och GPS utrustningar ProLocate KartSmart. Aris Kolovos

Digital kommunikation. Maria Kihl

Teknisk presentation av VDL Mode 4 för allmänflyg

Stadsnät I Praktiken

FIBERNÄT STEGET TILL SNABBARE OCH STÖRRE FRIHET

GSM 900 (Global System for Mobile communications) GSM 1800 (DCS-1800, GSM i 1800 MHz)

Registrera din produkt och få support på. SDV7220/12. Användarhandbok

Fjärrstyrning av mikrovågsstation SM7LCB

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Tentamen i Fysik för K1,

Tentamen i Trådlös Internet-access

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)




RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

AIS Teknik och nätverk

Digital kommunikation. Maria Kihl

Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm!

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran

Trådlösa mikrofonsystem - Hanna Diaz Ljungvall (Grupp 4) och Sara Lindqvist (Grupp 11)

För varje barns rätt att upptäcka världen

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem

Spektrala Transformer

Grundkurs i 5G 5G och sedan då?

Bedömning av påverkan på ATG radiokommunikationer från. Tvärbanan Kistagrenen. Saab AB

vad kan det göra för mobila användare?

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Radio. Innehåll ELEKTRONIK ESS010. Var används radio? Göran Jönsson

Transkript:

Kommunikation Till sommarkursen Rymdteknik & Rymdfysik Uppsala, 2005 Av Petrus Hyvönen

Innehåll Kommersiell satellitkommunikation Marknad Tillämpningar Satellitkommunikation TM TC Ranging CCSDS Kommunikationsteori Länkbudget

Tillämpad sateliltkommunikation Klarar stora avstånd Stora områden Lätt omfördelbar kapacitet Stor kommersiell marknad (~50 miljarder USD 2000) Figure: Futron market report 1997

Geostationär bana Först föreslagen av Arthur C. Clarke! 20 år senare första telekomsatelliten Stilla relativt jordytan Fasta konsumentinstallationer Stor täckning

Konsument-tjänster satellitkommunikation Analog TV Digital TV Video-on-Demand Digital Radio Internet via satellit

Satellitnavigation Position, hastighet, tid NAVSTAR GPS Amerikanska försvaret Gratis för civilt bruk GLONASS Ryska försvaret Problematisk drift Konstruerat för 24 navigationssatlliter vardera Militär kontroll problem i civila tillämpningar Gallileo Europeisk / Internationell motsvariget Tänkbart stort kommersiellt område Illustration: NE

GPS - Tekniken Exakt atomur på satellit Satelliterna skickar Tid och datum ID Status Almanac satellit positioner Exakt bärvåg stabiliserar klocka hos användaren Flera satelliter synkroniserar tid Precis tid = Precis position

Mobiltelefoni via satellit Ingen markinfrastruktur Nå stort (globalt) täckningsområde Svåravlyssnat Operera över landsgränser

Iridium Första kommersiella systemet för mobiltelefoni via satellit 66 satelliter i polära 780 km LEO Varje satellit täckningsområde 66 mil handover Intersatellitlänkar fasta protokoll Start 1998 Konkurs 1999 GlobalStar, Thuraya

Globalstar Kom i drift 1999 konkurs 2002 48 satelliter Använder inte intersatellitlänkar bent pipe lösning Satellit måste ha markstation i synfält Ej global täckning 52 grader inklination Täcker inte polarområdena Initiellt pris $1.79/min vs Iridium $9/min

Internet via satellit 2 vägs kommunikation Telefon / Satellit Telefonlinje för uppladdning Satellit ned 128 kbit 2 Mbit/s Total kapacitet ca 38 Mbit/s Satellit / Satellit Dyr hårdvara 160/s kbit upp / 2 Mbit/s ner

Satellitkommunikation - operations CCSDS internationell standard för satellitkommunikation Använda olika markstationer Snabbt få mer kontakt i nödsituationer Satelliter unikt ID-nummer Småsatelliter använder ofta egna protokoll

Telekommando Markstation skickar kommando till satelillliten Direkta kommandon Slå på subsystem Skicka resetsignal till huvuddatorn Avkodade kommandon Påbörja nedskickning av instrumentdata Kommandon vidarebefodrade till instrument

Telemetri Information om satellitens tillstånd Housekeeping Spänningar Temperaturer Strömmar Mätdata från instrumenten Ofta instrumentens eget format, levereras till projektet för avkodning

Ranging Fastställer rymdfarkostens banparametrar Sammankopplad mottagare och sändare på satelliten, i fas Tidsfördröjningen mäts Precision m.h.a ranging-tones Integreras över tid

Deep Space Network Precision

Frekvenser Frekvensband Uplink (GHz) Downlink (GHz) Kommentar S-Band 2.11-2.12 2.29-2.30 Introducerades under 60- talet för interplanetär a sonder C-Band 5.9-6.4 3.7-4.2 Teletrafik över GEO satellit X-Band 7.15-7.19 8.40-8.45 ~1975 för DSN Ka-Band 34.2-34.7 31.8-32.3 ~2010 för DSN Optical - - ~2015 för DSN

Länkbudget Länkbudgeten beskriver radiolänkens kapacitet från sändare till mottagen effekt Härledningen följer DRI s satellitbok Byg din egen Satellit, finns online. En utstrålad effekts täthet på ett avstånd d, effekten sprider sig jämt på en sfär med motsvarande radie Med riktad antenn, koncentreras signalen på en 1/Gr del av arean. Mottagarantennen har också en Förstärkning, och en effektiv area som samlar upp energin.

Länkbudget 2 Free Space Loss Mottagen effekt relaterad till utsänd effekt Sätter in Ar i from av antennförstärkning & våglängd Stuvar om i formeln Bryter ut frekvens & Längdberoende faktor, till något skumt benämnda Free-Space-Loss (FSL)

Länkbudget 3 - EIRP Pt*Gt = EIRP FSL Mottagar förstärkning Pt*Gt = EIRP Equivivalent Isotropic Radiated Power Den effekt som en rundstrålande antenn skulle behöva för att nå samma effekttäthet

Andra länkförluster Pekförluster Antenner pekar inte idealt Atmosfärisk dämpning Regn Brytning av signaler Partiklar i vägen Multi-path dämpning Reflektioner från omgivning (främst vid mobiltelefoni) Polarisationsfel

Decibel Traditionellt använd inom ingenjörsområdet Logaritmering, db=10*log(p1 / P2) En effektfördubbling blir alltså ca 3 db Multiplikation blir addition Mottagen effekt, mätt i db

Brus I en mottagen radiosignal finns termiskt brus från atomernas rörelser Bruseffekten vid en bandbredd W, Temp T (K) k=boltzman s konstant = 1.38062*10^-23 N0 = Spektral brustäthet (W/Hz) = Bruseffekten i 1 Hz bandbredd T beskriver systemtets brusighet, inte i praktiska sammanhang detsamma som fysisk temperatur

Signal Brusförhållande Relationen mellan brusets effekt och den motagna signalens effekt central I digitala överföringar, såsom TM & TC: Tidsperioden för en bit B=bitrate Eb = energi per bit Eb / N0 = Energi per bit över spektrala brustätheten

Bit-Error rate Statistiska bitfel i överföringen beror på Eb/N0 Kallas Bit Error Rate (BER) Brukas i TM/TC sammanhang hållas kring 1e-6

Sammanfattning Satellitkommunikation har stort användningsområde TV / Radio Navigation Telefoni Satellit operations TM/TC Länkbudget