RAPPORT OM SOLVENS OCH FINANSIELL STÄLLNING S:T ERIK FÖRSÄKRING FASTSTÄLLD AV STYRELSEN

RAPPORT OM SOLVENS OCH FINANSIELL STÄLLNING S:T ERIK FÖRSÄKRING FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2017-05-18

1 SAMMANFATTNING... 4 2 VERKSAMHET OCH RESULTAT... 5 2.1 Verksamhet... 5 2.1.1 Företagets namn och juridiska form... 5 2.1.2 Tillsynsmyndighet... 5 2.1.3 Extern revisor... 5 2.1.4 Ägare... 5 2.1.5 Grupp... 6 2.1.6 Försäkringsklasser och geografiskt verksamhetsområde... 6 2.1.7 Betydande affärshändelser eller andra händelser under perioden... 6 2.2 Försäkringsresultat... 6 2.3 Investeringsresultat... 7 2.4 Resultat från övriga verksamheter... 7 2.5 Övrig information... 7 3 FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEM... 7 3.1 Allmän information om företagsstyrningssystemet... 7 3.1.1 Struktur... 7 3.1.2 Ansvar... 7 3.1.3 Materiella ändringar under rapporteringsperioden... 9 3.1.4 Styrdokument för ersättning m.m.... 9 3.1.5 Materiella transaktioner med aktieägare, personer med betydande inflytande, styrelse, VD och ledning.... 10 3.2 Lämplighetskrav... 10 3.2.1 Allmänt... 10 3.2.2 Krav... 10 3.2.3 Process för bedömning av kvalifikationer och lämplighet... 12 3.3 Riskhanteringssystem inklusive egen risk- och solvensbedömning... 13 3.3.1 Riskhanteringssystemets uppbyggnad och integrering i verksamheten... 13 3.3.2 Egen risk- och solvensbedömning... 14 3.4 Internkontrollsystem... 15 3.4.1 Struktur... 15 3.4.2 Fördelning av ansvar... 16 3.4.3 Dualitet... 16 3.4.4 Uppföljning... 16 3.4.5 Systeminformation... 16 3.4.6 Rapportering... 16 3.5 Internrevisionsfunktion... 17 3.5.1 Internrevisionens integrering i verksamheten... 17 3.5.2 Internrevisionens oberoende... 18 3.6 Aktuariefunktion... 18 3.7 Uppdragsavtal... 19 3.8 Företagsstyrningssystemets lämplighet... 20 3.9 Övrig information... 20 4 RISKPROFIL... 20 4.1 Teckningsrisk... 20 4.2 Marknadsrisk... 21 2 (29)

4.3 Kreditrisk... 21 4.4 Likviditetsrisk... 21 4.5 Operativ risk... 21 4.6 Övriga materiella risker... 22 5 VÄRDERING FÖR SOLVENSÄNDAMÅL... 22 5.1 Tillgångar... 22 5.1.1 Placeringstillgångar... 22 5.1.2 Lån... 22 5.1.3 Fordringar enligt återförsäkringsavtal... 22 5.1.4 Fordringar, ej försäkring (kundfordringar)... 22 5.1.5 Övriga tillgångar... 23 5.2 Skulder... 23 5.2.1 Försäkringstekniska avsättningar... 23 5.2.2 Försäkringsskulder... 24 5.2.3 Återförsäkringsskulder... 24 5.2.4 Leverantörsskulder... 24 5.2.5 Övriga skulder... 24 5.3 Alternativa värderingsmetoder... 24 5.4 Övrig information... 24 6 FINANSIERING... 25 6.1 Kapitalbas... 25 6.1.1 Mål... 25 6.1.2 Principer... 25 6.1.3 Processer... 26 6.1.4 Tidshorisont för affärsplanering... 26 6.1.5 Materiella förändringar under rapportperioden... 26 6.1.6 Struktur, storlek och kvalité... 26 6.1.7 Förändringar under rapporteringsperioden (jfr tidigare rapporteringsperiod)... 27 6.1.8 Medräkningsbarhet SCR... 28 6.1.9 Medräkningsbarhet MCR... 28 6.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav... 28 6.3 Durationsbaserad aktiekursrisk... 29 6.4 Skillnader mellan standardformalen och använda interna modeller... 29 6.5 Bristande i efterlevnad av SCR och MCR... 29 6.6 Övrig information om bolagets finansiering... 29 3 (29)

1 Sammanfattning S:t Erik Försäkrings AB ägs till 100% av Stockholms Stadshus AB med organisationsnummer 556415-1727, som i sin tur är helägt av Stockholms stad med organisationsnummer 212000-0142. Under 2016 bedrev S:t Erik Försäkring direktförsäkringsverksamhet för Stockholms stads förvaltningar och närstående bolag. Det sammanlagda försäkringsbeloppet för den försäkrade egendomen uppgick till 262 miljarder kronor. Det egna, totala, risktagandet begränsas genom köp av återförsäkring. S:t Erik Försäkring har under året haft fem separata återförsäkringsprogram: Egendomsförsäkring för skolor och förskolor Egendomsförsäkring för övrig egendom Ansvarsförsäkring Olycksfallsförsäkring för elever Terrorism Övriga försäkringar som kommunkoncernen har behov av, har bolaget upphandlat av externa försäkringsgivare, till exempel förmögenhetsbrott och motorfordonsförsäkring. Inträffade och registrerade skador har resulterat i skadeutbetalningar uppgående till 46 079 tkr (113 856). Återförsäkrarnas andel av utbetalda skadeersättningar uppgår till 14 709 tkr (24 448). I avsättningen för oreglerade skador ingår det åtagande som bolaget har för redan kända inträffade skador som ännu ej utbetalats samt avsättning till (IBNR), 168 055 tkr (109 093). Återförsäkrarnas del av avsättningen för oreglerade skador uppgår till 85 413tkkr (28 693). Premieintäkten, före avgiven återförsäkring, har ökat med 1 683 tkr jämfört med föregående år till 133 170 tkr (131 487). Försäkringsrörelsens tekniska resultat uppgår till 45 538 kr 23 605). Resultatet före bokslutsdispositoner och skatt uppgick till 47 959 tkr (25 281). Årets driftskostnader uppgick till 20 531 tkr (19 657). Den totala kapitalavkastningen uppgick till 3 407 tkr (2 617). Bolagets konsolideringskapital uppgick vid årsskiftet till 211 326 tkr (173 385), vilket motsvarar en konsolideringsgrad på 214% (185). Resultatet för 2016 medförde en avsättning till säkerhetsreserven med 2 421 tkr (12 148). Bolagets solvenskapitalkrav uppgår till 109 469 tkr och kapitalbasen till 203 742 tkr, vilket innebär en solvenskvot om 1,9 (lagkrav 1,0). S:t Erik Försäkrings risker består av försäkringsrisker, finansiella risker och operativa risker. Bolagets försäkringsrisker begränsas genom köp av återförsäkring hos väletablerade återförsäkrings- eller försäkringsbolag. De finansiella riskerna begränsas genom att samtliga tillgångar placeras hos Stockholms stad via skuldebrev eller koncernkonto. Den nuvarande rollen för S:t Erik Försäkrings AB inom kommunkoncernen förväntas vara oförändrad. Bolaget kommer att fokusera på att assistera sina kunder i att identifiera risker i verksamheten, informera om hur skador kan förebyggas, samt vid behov teckna försäkring. S:t Erik Försäkring har även uppdrag att driva stadens gemensamma incidentrapporteringssystem. 4 (29)

S:t Erik Försäkring har under perioden inte förändrat verksamhet, företagsstyrningssystem, riskprofil eller värdering. Kapitalbasen har utökats med en kapitalgaranti om 200 000 tkr från moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Garantin var per årsskiftet ännu inte godkänd av Finansinspektionen som tilläggskapital. (Garantin godkändes 2017-04-18 med vid tillfället 54 735 tkr som tilläggskapital). 2 Verksamhet och resultat 2.1 Verksamhet 2.1.1 Företagets namn och juridiska form S:t Erik Försäkrings AB, 516401-7948. Beridarebansgatan 1 Box 16 179 103 24 Stockholm 2.1.2 Tillsynsmyndighet Finansinspektionen Brunnsgatan 3 Box 7821 103 97 Stockholm 08-408 980 00 (Växel) 2.1.3 Extern revisor Jesper Nilsson Ernst & Young AB, 556053-5873, Jakobsbergsgatan 24 Box 7850 103 99 Stockholm 08-520 596 46 2.1.4 Ägare S:t Erik Försäkring ägs till 100% av Stockholms Stadshus AB. Stockholms stadshus AB, 556415-1727, 105 35 Stockholm Tele: 08-508 290 00 (växel) Stockholms Stadshus AB är sedan 1991 moderbolag i en koncern som består av 16 aktiva dotterbolag, ett vilande bolag och två intressebolag. Mer än hälften av bolagen har i sin tur egna dotterbolag underkoncerner. Stockholms Stadshus AB ägs av Stockholms stad (Stockholms kommun) och fungerar som en sammanhållande funktion för större delen av stadens aktiebolag. Tillsammans med stadens nämnder utgör dessa kommunkoncernen. Bolagen bedriver kommunal verksamhet genom att erbjuda och leverera service och tjänster åt stadens invånare; alltifrån bostäder, vattenförsörjning, skolbyggnader, hamnanläggningar och parkeringsverksamhet till turistinformation och kulturutbud. 5 (29)

2.1.5 Grupp S:t Erik Försäkring utgör tillsammans med Stockholms stadshus AB en grupp enligt 19 kap. 2 sista stycket Försäkringsrörelselagen då Stockholms stadshus AB är ett försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet. S:t Erik Försäkring ska därmed rapportera väsentliga transaktioner med moderbolaget och anknutna bolag. 2.1.6 Försäkringsklasser och geografiskt verksamhetsområde S:t Erik Försäkrings bedriver verksamhet inom Sverige avseende följande klasser: Olycksfall (LoB 2) Egendom (LoB 7) Ansvar (LoB 8) 2.1.7 Betydande affärshändelser eller andra händelser under perioden Under rapporteringsperioden har inte några betydande händelser som haft väsentlig inverkan på företaget inträffat. 2.2 Försäkringsresultat Bolaget har under året haft ett mycket positivt försäkringsresultat. Bolagets försäkringstekniska resultat för egen räkning uppgick till 46 215 tkr. Detta trots att det inkom en större skada i slutet av året avseende egendomsförsäkringen. Bolagets premier bedöms tillräckligt höga för att täcka bolagets skador och driftskostnader över tid. Bolaget har under året gjort utbetalningar avseende skador på 31 370 tkr, därutöver har förändringen i bolagets reserverade skador inklusive IBNR uppgått till 2 242 tkr. Det låga beloppet beror till stor del på upplösning av IBNR. Bolagets driftskostnader uppgick till 20 531tkr. 6 (29)

2.3 Investeringsresultat Bolagets investeringsresultat uppgår till 3 407 tkr och är uppdelat enligt följande: Ränta på skattekonto: Ränteintäkter koncernkonto: Ränteintäkter på värdepapper: Övriga kostnadsräntor: -71 kr 938 tkr 2 470 tkr -2 tkr Bolagets investeringar är okomplicerade och inget ytterligare investeringsresultat finns. 2.4 Resultat från övriga verksamheter Bolaget har inte några övriga verksamheter. 2.5 Övrig information S:t Erik Försäkring är ett kommunägt captivebolag och dess verksamhet avser endast att tillgodose kommunens försäkringsbehov. Därmed finns ingen övrig information om verksamheten att lämna. 3 Företagsstyrningssystem 3.1 Allmän information om företagsstyrningssystemet 3.1.1 Struktur Företaget har följande struktur på företagsstyrningssystemet: 3.1.2 Ansvar 3.1.2.1 Bolagsstämman/ägaren Bolagets styrelse och VD har att följa av bolagsstämman eller av kommunfullmäktige 7 (29)

utfärdade ägardirektiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordning, lag eller bolagets intresse. Som framgår av bolagsordningen har kommunstyrelsen, om inte sekretess föreligger, rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper, samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska därför, om inte sekretess föreligger, lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Bolagets styrelse eller VD ska, vid behov, se till att detta görs. Beslut om bildande eller avveckling av bolag eller verksamhetsgren, liksom andra strategiskt eller principiellt viktiga frågor ska underställas kommunfullmäktige för prövning (jfr bolagsordningen). 3.1.2.2 Styrelsen Styrelsen har inte några kommittéer och hanterar själv revisionsfrågor. Styrelsen har det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter. Styrelsen skall se till att bolagets organisation är så utformad att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen skall fastställa målsättningar, policys och strategiska planer som är av väsentlig betydelse för bolaget. Styrelsen skall vid behov se till att de blir föremål för uppdateringar och översyner. 3.1.2.3 VD VD svarar för att verksamheten i bolaget bedrivs i enlighet med ägarens och styrelsens fastställda instruktioner samt gällande regler i övrigt för verksamheten. VD svarar också för att verksamheten bedrivs inom de riskmandat styrelsen fastslagit i sina policydokument för respektive riskområde/riskslag. VD utser funktionsansvariga, har det yttersta ansvaret för att kontraktsuppföljning sker samt att kontroller görs löpande i verksamheten. 3.1.2.4 Internrevision Internrevision tillsätts av styrelsen och har i uppdrag att utföra oberoende granskning av verksamheten med avseende på bland annat tillförlitlighet och effektivitet i organisationen. Därutöver inbegriper uppdraget granskning av den interna kontrollen samt bolagets andra centrala funktioner. För att säkerställa att den oberoende granskningsfunktionen verkligen är oberoende gentemot de delar av den operativa verksamheten som den är satt att granska, ska ansvarig för internrevision rapportera direkt till styrelsen. Funktionens uppdrag regleras av bolagets instruktion för internrevision. 3.1.2.5 Funktionen för regelefterlevnad Funktionen för regelefterlevnad skall ansvara för att bolagets anställda, företagsledning och styrelse hålls informerade om regelefterlevnadsrisker, ex. lagstiftning, god affärssed, etiska regler, och rekommendationer från branschorganisationer samt interna regler. 8 (29)

Funktionen ansvarar inte för finansiella risker, civilrättsliga, skatterättsliga, redovisningsrättsliga, konkurrensrättsliga frågor eller frågor som rör hantering av personuppgifter eller säkerställande av det numeriska underlaget för bolagets kapitaltäckning.) Detta hanteras av andra funktioner i bolaget. Funktionens uppdrag regleras av bolagets riktlinjer för regelansvarig samt gällande uppdragsavtal. 3.1.2.6 Riskhanteringsfunktionen Funktionen skall verka självständig och i syfte att kontrollera och informera styrelsen, verkställande direktören och övriga om försäkringsbolagets risker, exempelvis i samband med affärshändelser, tagna positioner samt utnyttjade limiter i anslutning till affärsbeslut. Funktionen ska ge en allsidig och saklig bild av bolagets väsentliga risker med hänsyn till verksamhetens art och omfattning och ska analysera riskutvecklingen. Det innebär att funktionen ska analysera, sammanställa och rapportera bolagets samlade riskbild. I den mån riskhanteringsfunktionen i sin verksamhet anser att riskhanteringen föranleder en ändring av Försäkringsbolagets riktlinjer och processer ska riskhanteringsfunktionen föreslå sådana ändringar. Funktionen ansvarar för att genom riskregistret kontrollera att varje väsentlig risk har en riskägare samt att följa upp att risken hanteras av verksamheten och därvid rapportera avvikelser till verksamheten, styrelsen och VD. Funktionens uppdrag regleras av bolagets instruktion för riskhanteringsfunktionen. 3.1.2.7 Aktuarie Kontrollen av bolagets försäkringsrisker som kan beräknas med statistiska metoder (ex IBNR) ska utföras och rapporteras fortlöpande av bolagets aktuarie till verksamheten och styrelsen. Aktuarien lämnar information till riskhanteringsfunktionen om försäkringsrisker. Aktuarien uttalar sig även om kvalitén på den information som finns i bolagets IT-system och som används av aktuarien. Funktionens uppdrag regleras av gällande aktuarieinstruktion. 3.1.3 Materiella ändringar under rapporteringsperioden Inga materiella ändringar i företagsstyrningssystemet har förekommit under rapporteringsperioden. 3.1.4 Styrdokument för ersättning m.m. S:t Erik Försäkring har ett styrdokument för ersättning Ersättningspolicy där det fastställs att rörlig ersättning inte ska utgå till någon befattningshavare hos S:t Erik Försäkring. Den verkställande direktören är anställd i S:t Erik Liv försäkrings AB och lönen faktureras i form av ett administrationsarvode. Styrelseledamöterna är (med ett undantag) tjänstemän inom Stockholms stad och har inte någon ersättning eller pension från S:t Erik Försäkrings AB. Den externa ledamoten har ett årligt arvode 117 tkr för 2016. 9 (29)

De anställda i bolaget har lön samt kollektivavtalad tjänstepension enligt FTP-planen. 3.1.5 Materiella transaktioner med aktieägare, personer med betydande inflytande, styrelse, VD och ledning. Inga materiella transaktioner har förekommit. 3.2 Lämplighetskrav 3.2.1 Allmänt S:t Erik Försäkring har en process för kvalifikationer och lämplighet av personer i ledande ställning, nyckelpersoner samt personer som ansvarar för en central funktion., vilket framgår av företagets styrdokument Riktlinjer för lämplighetsprövning av styrelse- ledning och nyckelfunktioner. Bedömningen ska innefatta professionella meriter, formella kvalifikationer, kunskaper och relevanta erfarenheter inom försäkringssektorn, andra finanssektorer eller andra branscher och ska beakta de arbetsuppgifter som personen tilldelats och i dennes fall de relevanta kunskaper som behövs när det gäller försäkringar, finansområdet, redovisning, aktuariell förmåga och ledarskapsförmåga. Bedömningen av en persons anseende ska innefatta en granskning av personens ärlighet och ekonomiska ställning baserad på dokumentation avseende dennes anseende, uppträdande och yrkesutövande, inbegripet straffrättsliga, finansiella och tillsynsrelaterade aspekter som är relevanta för bedömningen. Avseende brott ska preskriptionstiden för eventuella brott eller andra påföljder enligt nationell lagstiftning bedömas. Adekvata undersökningar av anseende ska göras inför tillträde som styrelseledamot eller ansvarig för funktion samt årligen inom ramen för styrelsens utvärdering/vd:s utvecklingssamtal med funktionsansvarig. 3.2.2 Krav 3.2.2.1 Styrelseledamot Varje person som ingår i styrelsen ska var för sig vara kunnig och lämplig för sina arbetsuppgifter. Styrelsen ska dessutom sammantaget besitta nödvändiga erfarenheter och kunskaper samt ha ett gott anseende. En enskild ledamot i styrelsen behöver inte besitta expertkunskaper inom samtliga de listade områdena, utan det är tillräckligt att styrelsen sammantaget har den kunskap, kompetens och erfarenhet inom de listade områdena som krävs för att på ett sunt och tillförlitligt (prudent) sätt styra företaget. Vidare behöver inte styrelsen vid varje tillfälle ha den kompetens som man fastställt. Specialistkunskaper kan vid behov köpas in via externa leverantörer när beslut i sådana frågor ska fattas. Styrelsen måste då fastställa att de kompetenskrav man fastställt uppfylls av den externa parten. Särskilda krav på kompetens och kunskap: 10 (29)

Försäkrings- och finansmarknaden Kunskap om den aktuella marknaden, vilket innebär kännedom och förståelse för den affärsmiljö (produkt), finansiella miljö (ekonomi) och marknadsmiljö (kunder, distribution och marknad) som företaget arbetar inom. Företagets affärsstrategi och affärsmodell. Företagsstyrningssystem Detta inkluderar kunskap och förståelse för de risker bolaget är exponerat mot, hur de hanteras och kontrolleras. Därutöver förmåga att bedöma effektiviteten i företagsstyrningen, översynen och kontrollen av verksamheten, samt förmåga att förändra denna om det skulle behövas. Finansiella- och aktuariella analyser Förmåga att förstå företagets ekonomiska och aktuariella information, identifiera nyckelfrågor, sätta upp lämpliga kontroller och ta nödvändiga åtgärder baserat på informationen. Regelverk och lagstadgade krav Förståelse för och kunskap om det regelverk inom vilket företaget agerar och en förståelse och kunskap om bolagets förmåga att anpassa sig till förändringar i regelverket. 3.2.2.2 VD VD ska ha de kvalifikationer och erfarenheter som behövs för att på ett professionellt sätt förvalta och driva ett försäkringsföretag av den art och omfattning som S:t Erik Försäkrings AB har 3.2.2.3 Aktuarie Aktuarie i S.t Erik Försäkrings AB ska vid vart tillfälle uppfylla de kompetenskrav som ställs på ansvarig aktuarie enligt 10 kap. 18 Försäkringsrörelselagen, FFFS 2015:8, 2016:3 Riktlinjer för företagsstyrningssystem EIOPA 14/253. 3.2.2.4 Funktionen för regelefterlevnad Ansvarig för regelefterlevnad ska ha de kvalifikationer och erfarenhet som krävs för att på ett fackmannamässigt sätt uppfylla de arbetsuppgifter som framgår av 10 kap. 16 Försäkringsrörelselagen, Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, EIOPA 14/253, FFFS 2015:8, 2016:3 och bolagets riktlinjer för funktionen för regelefterlevnad. 3.2.2.5 Internrevision Internrevisionsfunktionen ska ha den kompetens som krävs för att på ett fackmannamässigt sätt utföra de arbetsuppgifter som framgår av 10 kap. 17 Försäkringsrörelselagen, Artikel 271 i Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, FFFS 2015:8, 2016:3, Riktlinjer för företagsstyrningssystem EIOPA 14/253 och bolagets riktlinjer för internrevision. 3.2.2.6 Funktionen för riskhantering Riskhanteringsfunktionen ska ha den kompetens som krävs för att på ett fackmannamässigt sätt utföra de arbetsuppgifter som framgår av 10 kap 6 och 15 Försäkringsrörelselagen, Artikel 259-261 i Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, FFFS 2015:8, 11 (29)

Riktlinjer för företagsstyrningssystem EIOPA 14/253 och bolagets riktlinjer för riskhanteringsfunktionen. 3.2.2.7 Krav vid uppdragsavtal avseende nyckelfunktioner Den leverantör som utför en funktion ska uppfylla kraven för funktionen enligt ovan. Ansvarig för den outsourcade funktionen på bolaget ska ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter avseende funktionen för att kunna leda och kontrollera leverantörens utförande av tjänsten med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i företagets verksamhet. Ledning hämtas i tillämpliga delar från de krav som ställs på funktionen. 3.2.3 Process för bedömning av kvalifikationer och lämplighet Företaget har en process som är anpassad efter de speciella krav som ställs på den aktuella funktionen enligt nedan. Styrelsen Styrelsen skall minst årligen revidera de kompetensbehov som tidigare beslutats. Detta sker normalt i samband med styrelsens självskattning. Revidering skall även ske om bolagets verksamhet påverkas i sådan grad att kompetensbehovet förändras i betydande mån. Så kan ske vid ex: ändrade legala krav på bolaget nya produkter som kan kräva ändrad kompetens bolagets risker ändras väsentligt Efter en revidering av kompetensbehoven ska: styrelsen genomföra en utvärdering av både styrelsens kollektiva- och enskilda ledamöters kompetens. ordföranden meddela ägarna de nya kompetenskraven Styrelsen utvärderar sig själv minst årligen samt enligt nedan genom att gemensamt diskutera de kompetensbehov som man fastställt och eventuellt revidera dessa. När styrelsen således skapat en gemensam syn på kompetensen tar varje ledamot och gör en självskattning. Resultatet sammanställs av ordföranden som redovisar detta för styrelsen. Styrelsen diskuterar resultatet och upprättar en eventuell utbildningsplan för styrelsen som helhet eller för en specifik ledamot. Vid förändringar av styrelsens sammansättning är det viktigt att kontrollera om förändringen innebär att styrelsens kollektiva kompetens inte uppnås. Styrelseordföranden ansvarar för att: innan bolagsstämman, och vid behov, informera ägarna om de kompetenskrav som styrelsen fastställt för ledamöter. genomföra en utvärdering av om den kvarvarande styrelsen uppfyller de fastställda kompetenskraven informera en tillträdande ledamot om de kompetenskrav som styrelsen fastställt, dokumentera tillträdande ledamots CV 12 (29)

se till att tillträdande ledamot gör en självskattning enligt bilaga 2, att kontroll av anseende enligt bilaga 1 sker samt att eventuella utbildningsbehov dokumenteras. VD Utvärdering sker löpande av styrelsen med styrelseordföranden som ansvarig samt årligen av ägaren i samband med rekrytering och lönesättning. Aktuarie Utvärdering för anställd aktuarie sker i enlighet med bolagets regelverk för utvecklingssamtal och för outsourcad verksamhet i enlighet med bolagets riktlinjer för outsourcing samt rutiner för kontraktsuppföljning. Funktionen för regelefterlevnad Utvärdering för anställd regelefterlevnadsansvarig sker i enlighet med bolagets regelverk för utvecklingssamtal och för outsourcad verksamhet i enlighet med bolagets riktlinjer för outsourcing samt rutiner för kontraktsuppföljning. Internrevision Utvärdering för anställd oberoende granskare sker i enlighet med bolagets regelverk för utvecklingssamtal och för outsourcad verksamhet i enlighet med bolagets riktlinjer för outsourcing samt rutiner för kontraktsuppföljning. Funktionen för riskhantering Utvärdering för anställd riskhanteringsansvarig sker i enlighet med bolagets regelverk för utvecklingssamtal. 3.3 Riskhanteringssystem inklusive egen risk- och solvensbedömning 3.3.1 Riskhanteringssystemets uppbyggnad och integrering i verksamheten Styrelsen för S:t Erik försäkring har antagit riktlinjer för riskhantering, instruktion för riskhanteringsfunktionen samt en policy för ORSA som styr S:t Erik Försäkrings riskhanteringsarbete. Syftet med bolagets riskhanteringssystem är att säkerställa att bolagets väsentliga risker blir löpande identifierade, bedömda, prioriterade och hanterade på ett enhetligt sätt för att uppnå bolagets fastlagda mål. Ytterst är målet att säkerställa en fortlöpande uthållig verksamhet genom att skydda bolagets anställda, dess tillgångar och åtaganden samt ytterst dess anseende och förtroende. S:t Erik Försäkrings riskhanteringsprocess utgår ifrån följande steg: 1. Identifiering Med utgångspunkt i S:t Erik Försäkrings processer identifieras potentiella risker. En övergripande genomgång görs årligen och sammanställs i S:t Erik Försäkrings riskregister. Enskilda risker identifieras och hanteras t ex utifrån instruktion för tecknings och återförsäkringsrisker. 2. Analys Identifierade risker analyseras utifrån hur troligt det är att det identifierade scenariot inträffar och vad konsekvenserna blir utifrån påverkan på bolagets affärsverksamhet. Bedömningen av sannolikheten och konsekvensen görs då det gäller den övergripande riskanalysen utifrån en femgradig skala. 13 (29)

3. Värdering utifrån fastställda risktoleranser De identifierade och analyserade riskera värderas utifrån S:t Erik Försäkrings risktolerans. 4. Eventuella åtgärdsförslag och vidtagande av åtgärder Utifrån värderingen tas eventuella åtgärdsförslag fram samt en tillhörande tidsplan. Riskanalys innebär en fortlöpande systematisk strävan att identifiera och bedöma de faktorer, händelser eller omständigheter som på ett icke ringa sätt kan påverka bolagets förmåga att nå satta mål (såväl kortsiktiga som långsiktiga). Verksamhetens alla processer analyseras med hänsyn till störnings- och förlustrisker. Detta gäller såväl interna som externa processer (t ex vid outsourcing mm) och i synnerhet vid utveckling av nya eller ändrade processer. Varje identifierad risk skall ha en riskägare, dvs en person som är ansvarig för att övervaka riskens utveckling och kontrollera att beslutade åtgärder efterlevs. Bolagets riskregister utgör en sammanställning av alla väsentliga risker där riskens dignitet (potentiell konsekvens), vem som är riskägare samt beslutade åtgärder framgår. Riskhanteringsfunktionen ansvarar för att omedelbart rapportera identifierade akuta risker och incidenter till ledning och styrelse. Funktionen ska även regelbundet sammanställa en skriftlig sammanfattande riskrapport. Riskrapporten ska väga in information från den aktuariella kontrollen och funktionen för regelefterlevnad, riskhanteringsfunktionens egna bedömningar av denna information, incidenter rapporterade av verksamheten samt risker som inte tagits upp tidigare. Rapporten skickas till styrelsen och ledningen. 3.3.2 Egen risk- och solvensbedömning Bolagets process för den Egna- risk och solvensbedömningen syftar till att: Bedöma S:t Eriks totala solvensbehov på kort (0-1 år) och medellång sikt (3 år) med beaktande av riskprofil, risktolerans och affärsstrategi, vara underlag för finansieringsplan, ge styrelsen en förståelse för de risker som verksamheten är förknippad med och utmana dessa i solvenshänseende, ingå som en integrerad del i affärsstrategin och beaktas vid företagets strategiska beslut, affärsplaner och budget, Bedöma S:t Erik Försäkrings fortlöpande efterlevnad av bestämmelserna om solvensoch minimikapitalkrav. Bedöma hur betydande skillnaderna är mellan S:t Erik Försäkrings riskprofil och de antagande om risker som har legat till grund för beräkning av solvenskapitalkravet. Processen för ORSA redovisas översiktligt i figuren nedan. 14 (29)

ORSA-processen inleds under våren. Inför affärplanering. Ett utkast till ORSA påbörjas. I mars beslutar styrelsen om ORSA på kort och lång sikt. ORSA skickas till Finansinspektionen. September Strategimöte. Styrelsen fattar beslut om utkastet till affärplan. December januari Utkast till flerårsbudget ORSA- rapporten uppdateras. Oktober - Förslag till budget. Årlig genomgång av bolagets samtliga risker på övergripande nivå. November- Styrelsen beslutar om budget på ett år. Tar del av utkast av ORSA-rapport baserad på antagen affärsplan. ORSA ska minst genomföras årligen och vid förändring av självbehåll, omfattning av återförsäkring, väsentlig ändring av villkor samt introduktion av ny produkt. En ORSA ska även upprättas, snarast möjligt, vid väsentlig förändring avseende de risker som bolaget är utsatt. Styrelsen är ytterst ansvarig för ORSA-processen och ska delta aktivt och utmana de kvalitativa och kvantitativa bedömningarna, risker, stresstester m.m., fatta beslut om ORSA samt initiera upprättande av ORSA vid behov. Styrelsens beslut dokumenteras i protokoll. VD har det exekutiva ansvaret för att arbetet med ORSA genomförs i enlighet med bolagets riktlinjer. 3.4 Internkontrollsystem 3.4.1 Struktur Intern styrning och kontroll finns definierat i en mängd dokument på verksamhetsnivå, processbeskrivningar, Riktlinjer för rapportering m.fl. Av de dokumenten framgår de kontroller och beslut som fattas i allt från kontroll av upphandlingsunderlag till beslut av styrelsen avseende rapportering av SCR. Styrelsen ansvarar för att bolaget har klara och tydliga regler för hur verksamheten skall organiseras och hur verksamheten skall förvaltas genom att upprätta instruktioner och styrdokument. Bolagets VD har i sin tur ansvaret för den löpande förvaltningen och för att i förekommande fall delegera ansvaret vidare till bolagets anställda genom tydliga befattningsbeskrivningar och arbetsinstruktioner. I de fall verksamheten är utlagd på extern part ska klara och tydliga uppdragsavtal upprättas. Ansvarsområden och beskrivning av olika funktioner framgår av 3.1 ovan. 15 (29)

Denna bild ger en översiktlig bild av den interna kontrollen med rapportering och kompletterar således 3.1. Styrdokument Beslutsinstans Återrapportering Bolagsordning och bolagsstämmoprotokoll Ägaren Årsredovisning Arbetsordning för VD och styrelse, riktlinjer och styrdokument Riktlinjer för intern styrning och kontroll, internrevision instruktioner för funktionen för regelefterlevnad, riskhanteringspolicy Befattningsbeskrivning och/eller skriftliga arbetsinstruktioner samt uppdragsavtal Styrelsen VD Internrevision, funktionen för regelefterlevnad och riskhantering Anställda och underleverantörer Budget, prognoser, kvartalsrapporter och årsbokslut samt i särskilda fall Rapport av händelse av väsentlig betydelse Revisionsrapporter, rapporter från funktionen för regelefterlevnad, riskrapporter Resultat av utförda arbetsinstruktioner via ekonomi- & försäkringssystem 3.4.2 Fördelning av ansvar Styrelsen och VD fördelar ansvar och arbete på ett sådant sätt att intressekonflikter undviks. 3.4.3 Dualitet För att minska risken för rena handläggningsfel och avsteg från fastställda instruktioner har samtliga arbetsinstruktioner upprättats så att det alltid är fler än en befattningshavare som handlägger ett ärende genom hela behandlingskedjan. 3.4.4 Uppföljning För att kunna bedriva verksamheten på ett effektivt sätt följs verksamheten upp löpande och på ett ändamålsenligt sätt som en del av bolagets processer. 3.4.5 Systeminformation En stor risk i samband med beslutsfattande är att beslutsunderlaget inte stämmer överens med verkligheten vilket i sin tur leder fram till felaktiga beslut. Av det skälet innehåller bolagets informations- och rapporteringssystem aktuell och relevant information och processer har utarbetats för att så kan ske. 3.4.6 Rapportering Återrapporteringen i bolaget är utformad så att samtliga berörda enheter, inklusive ägare och styrelse, dels får sådan saklig, utförlig och relevant information som behövs för att kunna fatta 16 (29)

väl underbyggda beslut, dels att löpande informeras om utvecklingen av företagets verksamheter. Verksamheten Samtliga anställda som får kännedom om en incident, risk eller händelse av väsentlig betydelse skall genast informera VD och berörd funktion om händelsen. Genom bolagets ITsystem får VD även kännedom om tecknade försäkringar, inträffade skador samt ekonomiskt utfall. Regelefterlevnadsfunktionen Regelansvarig informerar styrelsen, företagsledning och anställda om ändrad lagstiftning, god affärssed, etiska regler och rekommendationer från branschorganisationer, samt interna regler. Rapportering sker i enlighet med av styrelsen beslutad instruktion. Internrevision Internrevisionen utvärderar och rapporterar, minst en gång per år, statusen på den interna kontrollen inom bolaget och rekommenderar åtgärder till företagsledningen för att komma tillrätta med brister. Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsansvarig rapporterar till styrelse, VD, verksamhet vid styrelsemöten samt vid behov. VD Till styrelsen presenterar VD budget och långsiktig strategisk inriktning, kvartalsrapporter med prognoser samt årsbokslut i enlighet med instruktion för rapportering av bolagets ekonomiska situation m.m. Vid behov skall VD även ge förslag på ändrade instruktioner och riktlinjer. I särskilda fall skall VD även lägga fram en särskild riskrapport. VD skall även årligen redovisa genomgång av kontraktsuppföljning och internkontrollplan. Styrelse Bolagets styrelse ansvarar för att det upprättas årsredovisning och revisionsberättelse till ägarna. Aktuariefunktionen Aktuarien tillhandahåller löpande, till berörda funktioner, underlag för den aktuariella delen av rapporteringen, årligen lämna aktuarieutlåtande och försäkringsteknisk utredning till bolagets styrelse samt, på styrelsens begäran, medverka vid styrelsemöten. 3.5 Internrevisionsfunktion 3.5.1 Internrevisionens integrering i verksamheten Internrevisionen inom S:t Erik Försäkring ska vara en resurs för styrelsen att utföra oberoende granskning av verksamheten i enlighet och därvid: utvärdera systemet för internkontroll utvärdera andra delar av företagsstyrningssystemet 17 (29)

rapportera resultat och lämna rekommendationer till företagets styrelse och ledning kontrollera verkställande av beslut baserade på funktionens rekommendationer minst årligen upprätta en riskbaserad revisionsplan för granskning de kommande åren Den oberoende granskningsfunktionens arbete gränsar till den externa granskning som utförs av företagets externa auktoriserade revisor. Som gränsdragning i granskningsarbetet ska då gälla att den oberoende granskningsfunktionen inriktar sig på den interna kontrollen, medan den externa granskningen inriktar sig på företagets redovisning och årsbokslut. Den person som leder den oberoende granskningsfunktionen är ansvarig för att samordna granskningsoch revisionsarbetet så att inget område hamnar utanför granskningen eller utsätts för dubbel granskning. Företagsledningen är ansvarig för att utveckla och underhålla strukturer för intern kontroll och genomföra de åtgärder som styrelsen beslutar med anledning av funktionens rekommendationer. Styrelsen ansvarar för att besluta om revisionsplan, vilka åtgärder som vidtas med anledning av funktionens rekommendationer och att åtgärderna genomförs. Anställda är ansvariga inom sitt arbetsområde för efterlevnaden av de riktlinjer, instruktioner och rutiner som finns på plats för att åstadkomma en god intern kontroll. Den granskning som utförs av internrevisionen befriar inte någon del av organisationen från dess delegerade ansvar för intern kontroll. 3.5.2 Internrevisionens oberoende För att säkerställa att den oberoende granskningsfunktionen verkligen är oberoende gentemot de delar av den operativa verksamheten som den är satt att granska, ska ansvarig för internrevisionsfunktionen rapportera direkt till styrelsen. Utöver företagets riktlinjer för internrevision ska den oberoende granskningsfunktionen fritt bestämma över sitt eget arbete. 3.6 Aktuariefunktion Aktuariefunktionen utförs genom uppdragsavtal med S:t Erik Försäkrings AB. Riskhanteringsansvarig är ansvarig för den centrala funktionen. Funktionens placering i företaget framgår av 3.4 ovan. Aktuarien utför de analyser, beräkningar, metoder och kontroller som behövs för att bolaget ska uppfylla gällande legala krav utförs på ett korrekt sätt. Utöver dessa uppgifter ska aktuarien: På uppdrag av styrelsen och/eller verkställande direktören göra särskilda försäkringstekniska utredningar och beräkningar Löpande delta som speaking partner i försäkringstekniska frågor Vara behjälplig med råd och kommentarer vid upphandling av ny försäkring Vara behjälplig i rapporteringen till Finansinspektionen i de delar som berör försäkringsteknik Delta i och vara behjälplig med aktuariell kompetens i samband med årsbokslut Vara stöd till styrelsen vid underhåll av bolagets försäkringstekniska riktlinjer, tecknings- och återförsäkringsrisker samt reservsättning. 18 (29)

De kontroller som aktuarien ska utföra framgår av gällande regelverk, bl.a datakvalité, bästa skattning m.m. Dessa kontroller ska ske i så god tid att verksamheten vid beräkningar, rapportering och upprättande av riktlinjer kan justera dessa. Aktuarien och verksamheten ska i samråd planlägga arbetet. Aktuarien ska löpande rapportera sina bedömningar och rekommendationer till styrelsen och VD, avvikelser ska rapporteras omedelbart. Aktuarien ska till styrelsen avge ett skriftligt utlåtande om reservernas tillräcklighet i samband med årsbokslutet och ska minst årligen lämna en skriftlig rapport till styrelsen med dokumentation av det arbete som utförts, resultat, identifiering av brister samt rekommendationer om åtgärder. 3.7 Uppdragsavtal S:t Erik Försäkring har i sitt styrdokument Riktlinjer för uppdragsavtal reglerat hur outsourcing av operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse får ske. Ett uppdragsavtal får inte avse operativ verksamhet eller funktioner som är av väsentlig betydelse, om det kan leda till att: kvaliteten i företagsstyrningssystemet försämras väsentligt, den operativa risken i företaget ökar väsentligt, Finansinspektionens möjlighet att utöva tillsyn försämras, eller, försäkringstagarnas möjlighet till tillfredsställande och fortlöpande service inte kan upprätthållas. En extern part som åtar sig uppdrag att utföra en tjänst åt bolaget skall följa bolagets policys och riktlinjer samt skall leva upp till de lagkrav som ställs på bolagets verksamhet. I riktlinjerna regleras vilka funktioner och aktiviteter som anses vara viktiga eller kritiska för bolagets verksamhet, hur riskanalys ska ske innan outsourcing får ske, de krav som måste vara uppfyllda för att verksamhet ska få bedrivas av extern part, vad som ska regleras i avtalet med uppdragstagare samt anmälan till och kontrollmöjligheter för Finansinspektionen. Följande verksamheter har identifierats som viktiga eller kritiska, varav de understrukna f.n. hanteras genom uppdragsavtal: VD Aktuariella tjänster, IT Internrevision Regelefterlevnad Skadereglering Försäkringshantering Riskhantering Ekonomi Den för uppdragsavtalen gällande lagstiftningen utgörs av svensk rätt med Stockholms tingsrätt som tvistefora. 19 (29)

3.8 Företagsstyrningssystemets lämplighet S:t Erik Försäkring är ett captive och försäkrar i grunden endast sina ägares risker. Företagsstyrningssystemet innehåller samtliga de delar som krävs enligt gällande regelverk och har anpassats efter företagets verksamhet, omfattning och riskernas komplexitet. Företaget bedömer därmed utformningen som lämplig. 3.9 Övrig information Ovanstående beskrivning av företagsstyrningssystemet utgör samtlig materiell information om detsamma. 4 Riskprofil S:t Erik Försäkring använder sig av standardformeln för att beräkna bolagets solvenskapitalkrav. Bolaget ser över riskprofilen utifrån den process som beskrivs i avsnittet om bolagets riskhanteringssystem, se avsnitt 3.3.1. Riskprofilen sammanfattas i figuren nedan. Inga materiella förändringar har skett under perioden avseende bolagets riskprofil eller åtgärder som vidtas för att bedöma riskerna. RISKPROFIL FÖR S:T ERIK FÖRSÄKRING Operativ risk 4% Marknadsrisk ~0% Motpartsrisk 40% Teckningsrisk för skadeförsäkring 49% Teckningsrisk för sjukförsäkring 7% Figur 1 S:t Erik Försäkrings fördelning av risker utifrån standardformeln per 2016-21-31 4.1 Teckningsrisk Teckningsrisken är den största risken och utgörs till största del av teckningsrisken för skadeförsäkring och en mindre del kopplat till S:t Erik Försäkrings olycksfallsaffär (sjukförsäkring). Teckningsrisken består av en Premie och reservsättningsrisk samt en katastrofrisk. Bolaget är inte exponerat för en annulationsrisk då Stockholms stad har en försäkringspolicy som anger att stadens samtliga försäkringslösningar antingen ska försäkras av bolaget eller tecknas med bolagets medverkan. Risken reduceras genom köp av återförsäkring. S:t Erik försäkring ska om möjligt, genom upphandling, placera återförsäkring hos flera olika återförsäkringsgivare och tillse att återförsäkringsavtalens betalningsvillkor överensstämmer med bolagets motsvarande skyldighet mot försäkringstagarna. 20 (29)

Bolaget ska utföra en riskbedömning för att säkerställa en försäkringslösning som begränsar bolagets risktagande. Effektiviteten av återförsäkringsskyddet följs av aktuarien och rapporteras årligen till styrelsen. Det övergripande återförsäkringsskyddet för S:t Erik Försäkring godkänns även årligen av styrelsen. Bolagets riskkänslighet för teckningsrisk undersöks som en del av bolagets ORSA-process. Fyra olika stressade scenarier undersöks relaterat till teckningsrisk; en storskada inträffar för egendomsprogrammet, frekvensskador ökar för egendoms- respektive olycksfallprogrammet, samt ett scenario där antalet skador ökar flera år i rad samtidigt som återförsäkringen blir dyrare. I samtliga fall ligger de undersökta scenarierna inom styrelsens limit, även om scenariot för storskadan tangerar limiten. S:t Erik Försäkring har en kapitaltäckningsgaranti från moderbolaget Stockholms Stadshus AB som vid årsskiftet ännu inte godkänts av Finansinspektionen. (Garantin godkändes 2017-04-18) 4.2 Marknadsrisk S:t Erik Försäkrings exponering för marknadsrisk är liten. Bolaget har sina tillgångar utlånade till Stockholms stad (antingen på koncernkonto eller som lån). Ingen koncentrationsrisk anses föreligga då staden är en kommun och därmed betraktas som en säker placering, vilket medför att det endast är en ränterisk som bolaget är exponerat för. Bolagets tillgångar får endast placeras aktsamt, utifrån bolagets placeringsriktlinjer. Tillåtna tillgångsslag är Stockholms stads koncernkonto, obligationer (eller andra skuldförbindelser) som utfärdas eller garanteras av svenska staten, en svensk kommun eller motsvarande samt fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som har samband med försäkringsavtal. 4.3 Kreditrisk S:t Erik Försäkrings exponering för kreditrisk utgörs av motpartsrisk på grund av återförsäkrare, samt andra fordringar (utgör mindre än 1 % av motpartsrisken). Återförsäkring ska endast tecknas hos återförsäkrare som har en rating om minst A enligt Standard & Poor s klassificering (eller motsvarande ekonomisk förmåga). Kreditvärdigheten hos återförsäkrare följs av riskhanteringsfunktionen och rapporteras till styrelsens ordinarie styrelsesammanträden. Bolagets riskkänslighet för motpartsrisk undersöks som en del av bolagets ORSA-process. Ett stresstest utförs där ratingen hos den återförsäkrare med störst skadereserv sjunker en kreditbetygsnivå. Resultatet är inom styrelsens limit. 4.4 Likviditetsrisk Likviditetsrisk ingår inte i standardformeln, utan bedöms åtminstone en gång om året i samband med den översiktliga genomgången av bolagets samtliga risker. Likviditetsrisken har bedömts som låg. Löptiden för bolagets lån till Stockholms stad kan lösas och medel erhållas på 30 dagar vilket motsvarar tiden bolaget har på sig att betala skadekostnaderna gentemot kunderna. 30 dagar motsvarar även tiden återförsäkrare har på sig att betala cash calls. Det finns även en betalningsklausul i bolagets avtal med dess återförsäkrare som anger att återförsäkrare ska betala direkt till försäkringstagaren så att inte bolaget behöver skjuta till medel. Bolagets försäkringar löper årsvis. Ingen förväntad vinst beräknas ingå i framtida premier. 4.5 Operativ risk Bolaget strävar efter att minimera operativa risker. Riskerna bedöms årligen i en riskworkshop där utgångspunkten är S:t Erik Försäkrings olika processer och affärsplan. 21 (29)

Kapitalkravet enlig standardmodellen är betydligt högre än det kapital som behövs för att täcka de operativa risker som identifierats i riskworkshopen. Realiserade risker ska rapporteras av bolagets anställda i Stockholms stads incidentrapporteringssystem. Planerade åtgärder följs upp under året och rapporteras av riskhanteringsfunktionen till styrelsen. 4.6 Övriga materiella risker Inga övriga materiella risker har identifierats. 5 Värdering för solvensändamål 5.1 Tillgångar Nedan följer en beskrivning över de tillgångsslag som bolaget har, hur de värderas och skillnaden mellan värderingen i finansiell redovisning och värdering för solvensändamål. 5.1.1 Placeringstillgångar Bolaget har inga placeringstillgångar enligt definition i solvensbalansräkningen. Lån och likvida medel på koncernkonto är klassat som Lån, se nedan. 5.1.2 Lån Bolaget har ett lån till Stockholms stad på 230 000 tkr. Detta lån är värderat enligt upplupet anskaffningsvärde då det är klassificerat som kund- och lånefordran enligt IFRS. Då detta inte är en tillåten värderingsmetod enligt Solvens 2-direktivet så ska lånet värderas om till att inkludera upplupen ränta i enlighet med verkligt värde i solvensbalansräkningen. Metoden som används är den alternativa kostnadsmetoden då det inte finns en aktiv marknad för lånet. Upplupen ränta vid värderingstillfället är 0 kr vilket gör att det inte är någon förändring. Bolagets tillgodohavande på koncernkonto (cash pool), 75 655 tkr, är precis som lånet värderat enligt upplupet anskaffningsvärde och måste därför värderas om. Tillgången är dock placerat på en kort löptid (löpande) och värderingen vid balansdagen är densamma som bolaget anser att en köpare skulle betala för tillgången (kostnadsmetoden). 5.1.3 Fordringar enligt återförsäkringsavtal Omvärderingen av bolagets poster för återförsäkrares andel av skadereserv och återförsäkrares andel av premiereserv (totalt 85 413 ) är genomförd med hjälp av historiska bolagsspecifika kassaflöden och en fastställd riskfri ränta och är utförda av bolagets aktuarie. Odiskonterade värden för premieavsättningarna har vid årsskiftet värderats till 0 kr och skadeavsättningar har värderats till 84 854 tkr. Dessa värden har diskonterats till en riskfri ränta för att få fram en bästa skattning. Skillnaden mot legala bokföringen är 198 tkr 5.1.4 Fordringar, ej försäkring (kundfordringar) Bolagets finansiella tillgångar har generellt sett kort löptid vilket medför att bokfört värde är en god approximation av verkligt värde. 22 (29)

5.1.5 Övriga tillgångar Övriga tillgångar i den legala redovisningen bedöms vara värderade i linje med solvensregelverket och tas upp i sin helhet. 5.2 Skulder Bolagets skulder som inte avser försäkring uppgår till 12 907 872 kr och värderas till marknadsvärde. Bolaget har i enlighet med definition inga finansiella skulder. Skulderna fördelas enligt: Skuld avseende inkomstskatt och personalskatt: Leverantörsskulder: Leverantörsskulder till koncernföretag: 10 175 tkr 1 741 tkr 991 tkr 5.2.1 Försäkringstekniska avsättningar I Solvens II ska försäkringsföretag göra försäkringstekniska avsättningar för sina åtaganden med anledning av ingångna försäkringsavtal. Detta innebär att de försäkringstekniska avsättningarna i den legala redovisningen har ersatts av en bästa skattning av samtliga kassaflöden som rör den försäkringstekniska verksamheten. Detta innebär även att fordringar och skulder som avser försäkringstekniska poster skall inkluderas i denna bästa skattning i solvensbalansräkningen. Värdet av de försäkringstekniska avsättningarna i solvensbalansräkningen ska motsvara det aktuella belopp som bolaget skulle vara tvungna att betala om de omedelbart skulle föra över sina försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser till ett annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag, som är oberoende och som har intresse av att transaktionen genomförs. Detta inkluderar därför en riskmarginal som ska motsvara belopp som motparten kan förväntas kräva för att ta över och uppfylla försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna. 5.2.1.1 Bästa skattning Bolaget tillämpar antaganden om kassaflödesprofiler grundade i huvudsak på bolagets egna historiska data. För beräkning av IBNR tillämpar bolaget en enkel chain-ladder metod vars antaganden om utvecklingsfaktorer grundas på bolagets egna historiska data (för en mindre del av portföljen, som är liten i sammanhanget, används data från en närliggande portfölj på marknaden då tillräcklig historisk information i den egna portföljen ej föreligger). Metoden är väl etablerad, förståelig för externa bedömare, lätt att verifiera och omfånget av beräkningar proportionerligt. Bolaget har beräknat sin premieavsättning till 0 kr då inga avtal med kvarstående löptid fanns per 2016-12-31. Med hjälp av historiska bolagsspecifika data har avsättningarna tilldelats ett avvecklingsmönster och har diskonterats med EIOPA:s riskfria ränta. Data som används i beräkningarna bedöms i sig som tillräckliga och av godtagbar kvalitet. Aktuariefunktionen har rekommenderat att dataunderlagen som ligger till grund för de tekniska beräkningarna skall tas fram med annan layout för att minska de manuella momenten vid sammanställning av data och därmed minska risken för oavsiktliga fel. 23 (29)

5.2.1.2 Riskmarginal Bolaget har beräknat sin riskmarginal i enlighet med förenklingsmetoden som anges i Technical Specifications punkt 5.60. Riskmarginalen beräknas genom att använda den modifierade durationen på bolagets avsättningar, bolagets SCR vid t=0 och kapitalkostnadsräntan på 6 %. Riskmarginalen uppgår till 5 906 tkr. 5.2.1.3 Skillnad mot legala redovisningen I den legala redovisningen (lagbegränsad IFRS) består de försäkringstekniska avsättningarna av odiskonterade avsättningar avseende skadereserver, redan inträffade fastställda skadereserver samt en statistisk skadereserv (IBNR Den legala FTA uppgår till 168 055 tkr. FTA enligt solvens 2 är 175 440 tkr och skillnaden mot den legala således 7 385 tkr. FTA per materiell klass: LoB 2 Olycksfall 12 570 tkr LoB 7 Egendom 132 953 tkr LoB 8 Ansvar 29 917 tkr 5.2.2 Försäkringsskulder Alla bolagets försäkringsskulder är inkluderade i kassaflödet som beräknats under 5.2.1. 5.2.3 Återförsäkringsskulder Bolag har inga återförsäkringsskulder per 2016-12-31. 5.2.4 Leverantörsskulder Leverantörsskulder uppgår till 2 732 tkr och bedöms vara värderade till verkligt värde då de har en kort löptid. 5.2.5 Övriga skulder Övriga skulder i den legala redovisningen bedöms vara värderade i linje med solvensregelverket och tas upp i sin helhet. 5.3 Alternativa värderingsmetoder Se 5.1.2 samt under 5.2. 5.4 Övrig information Bolaget har ingen övrig att redovisa. 24 (29)