Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Relevanta dokument
Ekosystem ekosystem lokala och globala

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

De fyra klimatzonerna

Vad ska ni kunna om djur?

BIOLOGI = Läran om det levande

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

Tundra. Var finns biomet? Formad för år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Upptäck Sverige Lgr 11

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Klimatzoner & växtlighet

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Biologi 7-9. Capensis Förlag AB. Del 3 - Natur och samhälle. Lars Theng och Ingrid Martens

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Fortsättningen av biologikursen.

De rätta svaren presenteras nedan

Våra nordiska smådjur

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Mjölkkon & biologisk mångfald

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

Klimat och hållbar utveckling 7A

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

1. Vad är naturkunskap?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Fortsättningen av biologikursen.

PROVPAKET Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Klimat, vad är det egentligen?

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Spektrum Biologi Provlektion

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Spana på djurens och naturens tjänster!

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Päls med många funktioner

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Döp er hemplanet och skriv namnet på raden ovan.

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Instuderingsfrågor inför E,C,A-prov i Biologi, ekologi, fotosyntes, cellförbränning. Åk 7 HT 2016

Utveckling och hållbarhet på Åland

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

Träningsmaterial till boken Människan och världen Sverige

Allt om årstiderna - Våren

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Äger du ett gammalt träd?

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Organismers miljökrav S 7-8 (12-14) (I huvudsak individ/art nivån)

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Transkript:

Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt Tundra Barrskog Revir Lövskog Vattenmiljöer Stäpp Savann Regnskog Öken Människans behov och påverkan på naturen

Ekologi Ekologi = läran om hur växter, djur och allt annat i naturen lever tillsammans. Ingen växt eller djur kan leva ensamt. De lever tillsammans och påverkar varandra i den miljö de lever i. Vi är dessutom beroende av varandra. https://app.studi.se/l/samband-i-naturen-introduktion-till-ekologi

Ekosystem - biotop Ett ekosystem är ett begränsat område där man kan se hur vissa djur och växter lever tillsammans. Biotop eller naturtyp är ett ekosystem där vissa djur eller växter trivs. Detta kan vara en lövskog, granskog, en äng, våtmark, en öken, ett korallrev, ett dike eller en sjö.

Biologisk mångfald Biologisk mångfald betyder att det finns många olika arter och en stor variation i djur- och växtliv. Försvinner någon art kan detta påverka stora delar av ett ekosystem.

Näringskedja En näringskedja visar vem som äter vem/vad. En näringskedja börjar med en växt. Växten äts av en växtätare t.ex. hare. Detta kallas en konsument. Haren äts av en köttätare t.ex. lodjur. Eftersom lodjuret är sist i näringskedjan kallas den toppkonsument.

NÄRINGSVÄV Många näringskedjor kan bindas samman och bildar då en näringsväv. En näringsväv visar att ett djur äter flera olika sorters föda.

Kretslopp När ett djur/växt dör äts de av svampar, bakterier eller små djur. Dessa kallas nedbrytare. Nedbrytarna förmultnar de djur och växter de äter. Näringen från detta återgår till jorden. Nya växter tar upp den och växer upp. De äts igen av växtätare och så går det runt igen. Detta kallas ett kretslopp. Häfte s. 2-5

Naturtyp Följande naturtyper finns: Polarklimat, tundra Barrskog, tajga Lövskog Regnskog De olika naturtyperna beror på hur marken är, nederbörd, temperatur och olika årstider. Detta gör att olika växter och djur trivs där och kan överleva. Stäpp och savann Öken

Anpassningar Hitta mat Försvara sig mot fiender Hitta en partner för att få ungar Bostad Häfte s. 6-8 ( extrafrågor s. 8: 7+8)

Polartrakt Tufft klimat Kallt året om Mycket snö och is Arktis och Antarktis De enda växter som överlever i denna naturtyp är mossor. Djuren hittar sin föda i haven.

Klimatet kallt, korta sommaren snöfri Tundra Mer växter och djur än vid polartrakterna. Häfte s. 9-13 (extrafrågor s. 12: 15, 17 och 18) Ej fråga 13 s. 11

Barrskog/tajga Norra halvklotet vid våra breddgrader Årstider Vintrarna snörika Tufft klimat Häfte s. 14-19

Lövskog Ligger söder om barrskogarna Ek, lind, alm, bok, ask och lönn Årstider lövträd tappar löven på hösten och får nya på våren Häfte s. 20-24 ej fråga 33

Vattenmiljöer Våtmarker(mossar, kärr, myrar, träsk, strandängar) Torv (halvt nedbrutna växtdelar) Häfte s. 25-29

Regnperioder och torrperioder Grässlätter Gräsbränder Pampas, campos, prärie, pustan Stäpp och savann Närmast ekvatorn kallas dessa savann och de som ligger i kallare klimat kallas stäpp. Stäppen tjockare och näringsrikare jordlager. Häfte s. 30 36 ej frågor 44, 49

Regnskog Runt ekvatorn Klimatet varmt och fuktigt hela året Växer täta skogar Kraftiga skyfall med jämna mellanrum Regnar ca 2000 mm per år (ca 500 mm i Sverige per år) Tunt jordlager Trädkronorna bildar olika våningar i skogen Mer än hälften av alla jordens landlevande växt- och djurarter finns i regnskogen. Epifyt = växt som tar näringen från en annan växt Häfte s. 37-43

Öken Mycket varmt på dagen och mycket kallt på natten. Mycket lite nederbörd Häfte s. 44-47

Människans behov Behov: Städer Virke Vägar Kraft och elektricitet Odlingar Åkrar där bönder ofta odlar en gröda i taget Besprutar åkrarna för att få bort ogräs Växtförädling ge bättre och större skördar Betesmarker Till våra husdjur Blivit biologisk mångfald

Människans påverkan Gamla hagarna försvinner Giftet som man sprutar på åkrar påverkar miljön negativt Vi har avlat fram boskap, djur och växter för att de ska passa våra behov. Mångfalden minskar i skogar när alla träd är lika gamla. Vattenkraftverk och vindkraftverk påverkar miljön och omgivningen.

Vad kan vi göra? Plantera ny skog när man huggit ner. Skapa öppna landskap ekonomiskt stöd Naturreservat, fågelskyddsområden, nationalparker Fridlysta djur och växter Skapa nya våtmarker Häfte s. 48-55 ej fråga 75 s. 53 ej fråga 77, 78 s. 54

Testa dig själv Har du koll på anpassningar i naturen häfte s. 58 59 enskilt arbete Extra sidor s. 56 och 57 Ökenområden

Läxförhör Häfte s. 2-8 + 48-55 PowerPoint bilderna 1-10 + 19-21