EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.12.2002 KOM(2002) 761 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om resultaten av tillämpningen av artikel 12 i rådets direktiv 98/56/EG av den 20 juli 1998 om saluföring av förökningsmaterial av prydnadsväxter
Enligt artikel 12.1 i sista stycket rådets direktiv 98/56/EG av den 20 juli 1998 om saluföring av förökningsmaterial av prydnadsväxter skall kommissionen "senast den 31 december 2002 lägga fram en rapport för rådet om hur dessa kontrollarrangemang fungerar, tillsammans med eventuella lämpliga förslag som om det är lämpligt kan omfatta förslag om att kraven enligt detta direktiv inte längre skall gälla detaljhandeln." Syftet med denna rapport är att utvärdera resultaten av tillämpningen av kontrollåtgärderna som föreskrivs i artikel 12.1 i rådets direktiv samt att lägga fram några förslag som skall leda till att lagstiftningen fungerar bättre. 1. INLEDNING Enligt artikel 12 skall medlemsstaterna kräva att leverantörerna 1 vidtar alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kraven i ovannämnda direktiv om saluföring av förökningsmaterial av prydnadsväxter uppfylls. Medlemsstaterna skall därför sörja för att förökningsmaterial besiktigas officiellt för kontroll av att kraven är uppfyllda. Två minimivillkor anges för uppfyllande av detta krav: Besiktningen skall göras minst med stickprovskontroller. Besiktningen skall göras åtminstone i fråga om saluföring till personer som bedriver yrkesmässig produktion eller försäljning av prydnadsväxter eller förökningsmaterial. Medlemsstaterna får också ta prover för att kontrollera att kraven uppfylls. När de ansvariga officiella organen utför sådan tillsyn och övervakning skall de ha tillträde till alla delar av leverantörernas anläggningar vid varje rimlig tidpunkt. För att kommissionen skall kunna lägga fram en uttömmande och uppdaterad rapport för rådet, har ett särskilt frågeformulär skickats ut till medlemsstaterna. Frågeformuläret och svaren granskades i samarbete med experter från medlemsstaterna. Nedan beskrivs utvärderingen av huruvida de två ovannämnda minimikraven uppfyllts. Som komplement till översikten ges ytterligare information i bilagan. 2. ALLMÄN INFORMATION Alla medlemsstater har genomfört rådets direktiv 98/56/EG. Alla medlemsstater har inrättat eller utsett den myndighet med ansvar för kvalitetskraven som i direktivet fastställs som det ansvariga officiella organet (hädanefter det officiella organet). De rättsliga föreskrifterna som följer av direktivet har införts i form av särskild nationell lagstiftning. 1 Leverantör: (enligt definitionen i artikel 2.2 i direktivet) fysisk eller juridisk person som bedriver yrkesmässig saluföring eller import av förökningsmaterial. 2
Det ansvariga officiella organets övergripande organisation Den personalstyrka (inspektörer och administrativ personal uttryckt i heltidsekvivalenter) som anställts av det officiella organet med stöd av bestämmelserna i direktiv 98/56/EG och dess genomförandebestämmelser bedöms som lämpliga i förhållande till värdet av förökningsmaterialet för prydnadsväxter i den berörda medlemsstaten. Inspektörerna måste ha en examen motsvarande en lantbruks- eller hortonomexamen eller diplom i dessa ämnen, eller en biologexamen med anknytning till ämnet och lämplig erfarenhet. Examen från en lantbruksskola eller liknande tekniska kvalifikationer krävs för hjälppersonal, om sådan anställs. I de flesta medlemsstater utbildas personalen och går regelbundet på allmänna och tekniska uppfräschningskurser. 3. GENOMFÖRANDE AV BESIKTNINGAR (ARTIKLARNA 12 OCH 13) Medlemsstaternas officiella organ skall upprätta årliga arbetsplaner för sina besiktningsprogram, vilka skall ses över regelbundet. Vanligtvis görs formella interna eller externa utvärderingar av det officiella organets arbete. I de flesta medlemsstater använder inspektörerna en besiktningshandledning. Registrerade leverantörer kontrolleras regelbundet för fastställande av om kraven för förökningsmaterial är uppfyllda (artikel 6-9). Vanligtvis består inspektionen i en bedömning av hur leverantörerna identifierar och övervakar de kritiska punkter i produktionsprocessen som har inflytande på materialets kvalitet (särskilt hälsokvalitet och yttre kvalitet). De kontrollerar också de övervakningsuppgifter som registerförs av leverantörerna, hur och varför stickprov tas, samt hur det garanteras att de olika partierna förökningsmaterial kan identifieras separat under produktionen. Ett ytterligare mål vid saluföring av material består i att se till att kraven på registerföring, märkning och sortidentifikation uppfylls, samt att förökningsmaterialet saluförs i identifierbara partier. När så är nödvändigt tas prover under besiktningarna, huvudsakligen för att kontrollera växternas sundhet (identifiering av kvalitetsskadegörare "icke karantänsskadegörare"). Behovet av att kontrollera kvalitetsaspekter såsom förökningsmaterialets identitet uppstår mer sällan. En handbok för provtagning har antagits av de flesta av de officiella organen. 3
Om förekomst av skadegörare påvisas eller misstänkts på en leverantörs anläggning, enligt vad som anges i direktiv 2000/29/EG (växtskyddsdirektivet) 2, måste leverantören rapportera detta till det ansvariga officiella organet samt genomföra alla eventuella åtgärder som organet fastställer som nödvändiga. Om det vid en officiell besiktning upptäcks symptom eller tecken på skadegörare, skall inspektörerna underrätta både det ansvariga officiella organet och leverantören om eventuella åtgärder som måste vidtas. När så är lämpligt (förekomst av skadegörare som försämrar förökningsmaterialets kvalitet) kommer det att göras ett uppföljningsbesök. 4. PERSONER UTAN YRKESMÄSSIG ANKNYTNING När det gäller återförsäljare och personer utan yrkesmässig anknytning har medlemsstaterna antagit olika genomförandeåtgärder. Dessa åtgärder har varit framgångsrika när det gäller att förhindra problem på dessa områden. Återförsäljare och personer utan yrkesmässig anknytning har på olika sätt informerats om kraven enligt det nuvarande direktivet. Detta har gjorts bland annat genom tillkännagivanden eller cirkulär om växter, direktinformation till olika organisationer (som handelsorganisationer), artiklar i facktidskrifter, besök från inspektörer, informationsutskick på begäran. Återförsäljare eller personer utan yrkesmässig anknytning omfattas av officiell besiktning, antingen genom kontroller på plats eller som uppföljning efter klagomål. I några få medlemsstater (fyra) görs i allmänhet inga besiktningar i enlighet med direktivet när det gäller återförsäljare eller personer utan yrkesmässig anknytning, men deras verksamhet övervakas ändå via handelslagstiftningen. Om det råder tvivel om materialets kvalitet kan inspektörerna ta prover. Om det fastställs att materialet inte uppfyller kraven spåras det tillbaka till leverantören, som allmän princip. Provurvalet består huvudsakligen av blomsterfröer, lökar och unga plantor, särskilt rosor. I endast ett fåtal fall har det upptäckts att kraven inte uppfyllts. Artikel 12 i direktivet utgör rättslig grund för övervakningen av hela produktionskedjan för förökningsmaterial för prydnadsväxter. De dokument som skall åtfölja växtförökningsmaterialet till återförsäljarna (krav enligt artikel 8) möjliggör snabb och tillförlitlig spårning bakåt i de begränsade fall då problem upptäcks. Det framgår tydligt att målet med denna lagstiftning är att kontrollera saluföringen av förökningsmaterial för prydnadsväxter, särskilt i professionella sammanhang. Mot bakgrund av den information som erhållits förefaller det dock som om få problem har uppstått i fråga om material som sålts för slutkonsumentens privata bruk, och denna typ av handel övervakas dessutom enligt direktiv 98/56 eller genom allmän handelslagstiftning. På detta sätt skyddas kunderna på lämpligt sätt. 2 Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen. 4
5. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Genom rådets direktiv 98/56/EG om saluföring av förökningsmaterial av prydnadsväxter infördes en ny strategi jämfört med tidigare lagstiftning på området och övrig lagstiftning om saluföring av utsäde och förökningsmaterial. Detta innebär bland annat följande: Ansvaret för att se till att produkterna uppfyller villkoren enligt direktivet ligger nu på leverantörerna av förökningsmaterial. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har till uppgift att se till att leverantörerna uppfyller dessa villkor. Det fastställs gemenskapsbestämmelser för alla sorter och arter (förutom för dem som täcks av rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9.12.1996 om skyddet av arter och vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem). Medlemsstaterna har stött på vissa svårigheter vid genomförandet av direktivet eftersom omorganisationen av tjänster och utbildning av personal tar tid. Försenat genomförande har utgjort ett särskilt problem (genomsnittlig försening med 6,5 månader). Med tanke på detta bör det vara möjligt att göra en mer uttömmande och mer slutgiltig utvärdering av de drifts- och kontrollarrangemang som införts för att uppfylla kraven enligt ovannämnda direktiv på halvlång sikt (5 år). Föreliggande rapport som utarbetats i nära samarbete med medlemsstaterna bör betraktas som en preliminär utvärdering. Erfarenheterna från den första tillämpningsperioden visar att de grundläggande faktorerna är på plats (dvs. officiella organ, administrativa och tekniska förfaranden). Harmoniseringsgraden medlemsstaterna emellan kan betraktas som godtagbar på detta plan. Även om väldigt få problem har upptäckts eller rapporterats till de officiella organen sedan direktivets genomförande, är det faktum att finns ett begränsat antal sådana problem, även om det inte är många, ett tecken på att vissa tekniska aspekter knutna till de krav som skall uppfyllas av leverantörer av förökningsmaterial kan förbättras ytterligare (t.ex. identifiering och övervakning av kritiska punkter, märkning, identifikation, förökningsmaterialets sundhet och yttre kvalitet). 5
Ett sätt att utvärdera om sådana förbättringar sker är försök och undersökningar. I bestämmelserna i direktivet (artikel 14) föreslås att kommissionen fortsätter att kontrollera att arrangemang för samordning, utförande, kontroll och eventuellt finansiering 3 av försök och undersökningar har införts. Undersökningar och försök är ett sätt att harmonisera de tekniska metoderna för undersökning av förökningsmaterial samt att garantera att förökningsmaterialet uppfyller kraven och villkoren enligt direktivet. Undersökningar och försök på rosor, nejlikor och pelargoner som utfördes enligt kraven i det tidigare direktivet 91/682/EEG gav intressanta resultat som diskuterades av Ständiga kommittén och förbättrade förtroendet medlemsstaterna emellan. Huvudslutsatserna är följande: Medlemsstaterna bör fortsätta sina ansträngningar att förbättra kontrollsystemen med kontroller på plats, provtagning och tester i syfte att kontrollera att kraven är uppfyllda. Medlemsstaterna bör fortsätt att uppmuntra leverantörerna att förbättra sina ansträngningar att fullt ut förstå sin nya roll samt att förbättra kvalitetsnivån på förökningsmaterialet för prydnadsväxtproduktionen som är en viktig del av jordbruket inom gemenskapen. De officiella organen i medlemsstaterna anser att kraven rörande återförsäljning är ett viktigt medel för konsumentskydd, både ur ekonomisk synpunkt, dvs. en vara som överensstämmer med typbeskrivningen (förtroende för marknaden och ekonomiskt skydd åt konsumenten), och när det gäller växtskydd och de metoder som krävs för att uppnå detta. Med utgångspunkt i den allmänna åsikt som uttryckts av de officiella organen, föreslår kommissionen att alla de i artikel 12 fastställda kraven rörande kontrollverksamheten, även kraven i samband med återförsäljning, skall fortsätta att gälla eftersom de är ett grundläggande verktyg för den öppenhet som garanterar konsumenterna (professionella/amatörer) sunda material som är av god kvalitet och överensstämmer med typbeskrivningen. 3 Ett utkast till förslag (2002/0232(CNS)) om ändring av relevanta direktiv i syfte att skapa en tydlig rättslig grund för ekonomiskt stöd från gemenskapen har för öppenhetens och tydligheten skull lagts fram av kommissionen. 6
BILAGA 1. UNDERSÖKNINGAR OCH FÖRSÖK (ARTIKEL 14) I de flesta medlemsstater där prydnadsväxtproduktionen är en viktig näring, omfattas stickprov som tas från marknaden av undersökningar och/eller försök i enlighet med artikel 14 för kontroll av om kvalitetskraven är uppfyllda. Proverna undersöks av officiella organ som antingen är den myndighet som utsetts som ansvarig för direktivets kvalitetskrav eller organ som samarbetar på grundval av avtal. Vanligtvis följer de organ som har ansvar för undersökningar och försök ett kvalitetssystem. Resultaten av provtagningen visade endast på ett fåtal fall där det förekom kvalitetsproblem. På växtskyddsområdet gäller de vanligaste fallen rosor, pelargoner, fleråriga växter och lökar (t. ex. Narcissus, Freesia, Lilium). De vanligaste skadegörarna är virus (särskilt mosaiksjuka), bakterier (Agrobacterium och Xanthomonas), svampar (Botrytis, Fusarium, Verticillium) och insekter (särskilt trips och minerarfluga). När det gäller kvalitet rörde de flesta av problemen identitet, felaktig namnuppgift och otillräcklig överensstämmelse med typbeskrivningen. Detta upptäcktes i fråga om rosor, fleråriga växter (t.ex. Hosta och Hemerocallis) och blommor som förökas genom fröer. 2. KORRIGERINGSÅTGÄRDER INOM SEKTORN FÖR FÖRÖKNINGSMEDEL FÖR PRYDNADSVÄXTER (ARTIKEL 13) Som uppföljning till besiktningar eller undersökningar och försök: Den korrigering som krävs beror på hur allvarligt/komplicerat problemet är. I klara fall kan den inspektör som besöker anläggningen utfärda omedelbara instruktioner. I mer komplicerade fall som kräver uppföljning (t.ex. nya skadegörare, överträdelser) överlämnas frågan till överordnade inspektörer som, om så krävs, kan rådgöra med huvudkontoret (förste inspektör och kollegor inom ämnesområdet) för att vidta lämpliga åtgärder. Som uppföljning till klagomål från kunder: Det officiella organet kräver att korrigeringsåtgärder vidtas direkt av leverantörerna om de har sin verksamhet i samma medlemsstat. Om det rör sig om leverantörer i andra medlemsstater skall det officiella organet underrätta det officiella organet i den medlemsstat där den berörda leverantören har sin verksamhet. När det officiella organet mottar klagomål rörande förökningsmaterialens kvalitet skall det kontrollera om klagomålet verkligen är knutet till eller förorsakat av förökningsmaterialet i det tillstånd det levererades. Om det finns bevis på att förökningsmaterial av oriktig identitet, bristande sundhet eller kvalitet har levererats, skall leverantören och kunden informeras om detta. Leverantören måste då vidta åtgärder för att lösa problemet och får råd om hur det går att undvika att problemet upprepas. 7
Det måste betonas att de klagomål från kunder som mottagits av de officiella organen och som sedan krävt korrigeringsåtgärder varit mycket få. Det vanligaste är att åtföljande dokument saknas eller att det i den dokumentation som läggs fram av plantskolor/kunder är oklart om leverantören är en registrerad plantskola. Vissa fall rör kvalitetsproblem som sundhetsproblem och klagomål om grundstammarnas dåliga tillväxtförmåga eller den låga kvaliteten på sticklingar/unga plantor. De huvudarter som berörs är rosor, pelargoner, Prunus spp. och lökar. Åtgärder som vanligen föreslås är behandling mot skadegörare, återkallande av material från handeln, destruering, förbättring av det interna kvalitetssystemet, förbättrad märkning av materialet, ökad utbildning för aktörer. Det officiella organet kontrollerar om korrigeringsåtgärderna genomförts genom besiktningar och kontroller. 3. SPÅRBARHET Registrering av leverantörer (artikel 6) För att garantera lämplig spårbarhet (spårning bakåt och framåt) krävs det att leverantörerna registreras i enlighet med artikel 6 i direktivet. För att harmonisera leverantörernas tillämpning av spårbarhet utarbetar de officiella organen registreringsblanketter. Nedan anges den typ av uppgifter som kan registreras av de officiella organen: Leverantörens namn och relevanta adresser (kontor, anläggningar). Verksamhetsbeskrivning (produktion, behandling och försäljning av material). Beskrivning av grödor, produktionsställen. Årliga register över anläggningar, sorter/partier som odlas samt förökningsmaterialets ursprung. Administrativa skyldigheter (register över bekämpningsmedel, register över inköp/försäljning). Ordentlig identifikation av plantskolans material. Leverantörerna måste först försäkra sig om att de har kapacitet att uppfylla direktivets krav. Sedan får de ett registreringsnummer. För verksamhet som tidigare godkänts enligt direktiv 91/682 får registreringsnumret vara detsamma som det tidigare godkännandenumret. Samma förfarande gäller för leverantörer som redan är registrerade enligt direktiv 2000/29/EG (såsom föreskrivs i artikel 6.1). När så krävs ringer det officiella organet upp eller besöker anläggningen för att fastställa att den sökande har kapacitet att uppfylla kraven enligt direktivet. I de flesta medlemsstater är giltighetstiden för registreringen inte begränsad. I andra är registreringen årlig och automatiskt förnybar, under förutsättning att vissa villkor uppfyllts. 8
Under särskilda omständigheter kan registreringen dras in. Inspektörerna arbetar nära verksamheten för att så långt det är möjligt förhindra en situation där standarden försämras till den grad att registreringen måste dras in tillfälligt eller återkallas. Tillfällig indragning kan övervägas vid allvarlig men tillfällig underlåtenhet att uppfylla direktivets krav. Inspektören eller det officiella organet kan utfärda en anmärkning till leverantören och inspektören kontrollerar sedan om standarden/förfarandena förbättrats. Ett återkallande kan endast övervägas i extrema fall, såsom vid medvetet åsidosättande av direktivets krav och om en förbättring förefaller osannolik. Registreringsregistren är tillgängliga för myndigheter men är vanligtvis inte tillgängliga för allmänheten. Förteckningen över registrerade leverantörer (registreringsnummer, namn, plats) är direkt eller på begäran tillgänglig för allmänheten i de flesta medlemsstater. Åtgärder som vidtas av leverantörer (artikel 7) Leverantörerna skall generellt sett vidta de åtgärder som föreskrivs i artikel 7 i direktivet på lämpligt sätt. Om det råder tvivel ur växtskyddssynpunkt skall leverantörerna ta stickprov som lämnas in för analys vid godkända laboratorier. I de flesta medlemsstater är dessa officiella laboratorier eller laboratorier som arbetar enligt officiellt avtal och följer ett kvalitetssystem. Leverantörerna skall se till att de olika partierna förökningsmaterial kan identifieras separat under produktionen genom registrering i registret för vegetabilieproduktion, märkning av förökningsmaterial under hela produktionskedjan, fysisk separering av partier samt genom upprättande av en ritning över plantskolan eller växthuset. Leverantörerna måste omedelbart informera det officiella organet vid förekomst av skadegörare enligt direktiv 2000/29/EG. Det officiella organen rapporterar att de har mottagit få kundklagomål med hänsyn till de kontroller som krävs. Klagomålen som inkommer gäller särskilt problem rörande identitet, växtskydd och den yttre kvaliteten på växtförökningsmaterial för rosor, pelargoner och fleråriga växter. När så krävs utför de officiella organen lämplig uppföljning (t.ex. övervakning av plantskolan, spårning bakåt). 9
MOTIVERING Enligt artikel 12.1 i sista stycket rådets direktiv 98/56/EG av den 20 juli 1998 om saluföring av förökningsmaterial av prydnadsväxter skall kommissionen "senast den 31 december 2002 lägga fram en rapport för rådet om hur dessa kontrollarrangemang fungerar, tillsammans med eventuella lämpliga förslag som om det är lämpligt kan omfatta förslag om att kraven enligt detta direktiv inte längre skall gälla detaljhandeln." Syftet med denna rapport är att utvärdera resultaten av tillämpningen av kontrollåtgärderna som föreskrivs i artikel 12.1 i rådets direktiv samt att lägga fram några förslag som skall leda till att lagstiftningen fungerar bättre. För att kommissionen skall kunna lägga fram en uttömmande och uppdaterad rapport för rådet, har ett särskilt frågeformulär skickats ut till medlemsstaterna. Frågeformuläret och svaren granskades i samarbete med experter från medlemsstaterna. Nedan beskrivs utvärderingen av huruvida de två ovannämnda minimikraven uppfyllts. Som komplement till översikten ges ytterligare information i bilagan. 10