ÖPPEN FRÅGA TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE SAMMANFATTNING Finns det uppskattningar av vad våra investeringar på idrott och föreningslivet kan ge i framtida inkomster för Vallentuna och hur ligger vi i så fall till mot andra kommuner när det gäller investeringar inom dessa områden? Vi som ställer frågan är Ed Fontes och Lars Barkström på uppdrag av nio föreningar på Vallentuna IP: Korpen, Ormsta Hockey, Scouterna, Vallentuna BK Fotboll, Vallentuna BK Hockey, Vallentuna Damfotboll, Vallentuna Friidrott, Vallentuna Konståkningsklubb och Vallentuna TK. Januari 2019. Januari 2019
Öppen fråga till Kommunfullmäktige Författare: Ed Fontes och Lars Barkström på uppdrag av nio föreningar på Vallentuna IP: Korpen, Ormsta Hockey, Scouterna, Vallentuna BK Fotboll, Vallentuna BK Hockey, Vallentuna Damfotboll, Vallentuna Friidrott, Vallentuna Konståkningsklubb och Vallentuna TK. Januari 2019. Forskning visar att idrott och föreningsliv är viktiga för att hjälpa till att hålla människor friska både fysiskt och psykiskt 1. En meningsfull fritid med idrott och föreningsliv är dessutom bland de viktigaste faktorer för inkludering (av både svenskar och invandrare) 1, 2. För Vallentuna, med närheten till Stockholm, kan idrotten och föreningslivet också skapa jobb genom att dra till sig besökare och genom att göra kommunen mer attraktiv att bo, studera och jobba i. En liten exempelberäkning på vad en 5% förbättring i hälsa skulle kunna innebära för Vallentuna har genomförts av Björn A Larsson 1. Den visar att en sådan förbättring leder till 5% högre inkomster för kommunen men också betydligt lägre kostnader: Man får alltså en hävstångseffekt på en investering på bättre hälsa och mindre ohälsa. Notera att Vallentuna har 21 % högre kommunkostnader än snittet och nyckeltal i övrigt överträffas av de bästa kommunerna i Sverige med mycket mer än 5 %, vilket betyder att det finns potential för större förbättringar i Vallentuna. Kalkylen är således inte märkvärdig dvs den är försiktig. Resultat som har uppnåtts i andra kommuner pekar på en förbättring som är betydande mer än 5%. Liknande beräkningsexempel kan göras för andra sociala investeringar, exempelvis för åtgärder som ökar inkludering och minskar utanförskap 2. Bakgrund: Hur kan vi skapa ännu större inkomster till Vallentuna? Merparten av Vallentunabornas jobb finns utanför Vallentuna. Dessutom har vi ca 700 gymnasieoch högstadieelever från Vallentuna som läser i Täby eller i Stockholm. De bästa inom föreningslivet lämnar Vallentuna för bättre villkor på annan ort. 1. Hur kan vi skapa nya jobb i Vallentuna genom idrott, fritid, skola och företagande? 2. Hur kan vi ta hem våra 700 skolelever med 90 kkr per elev per år i skolpeng? Kan idrotten hjälpa till? 3. Hur kan föreningarna öka sina verksamheter för att hjälpa till med inkludering, hälsa och genom att göra Vallentuna med attraktiv för våra skolelever och företag? Vad betyder det för våra elever och för pendlare som jobbar utanför kommunen att kunna spara en till två timmars resväg varje dag? Vad kan man göra med dessa två timmar istället? Hur många nya jobb skapar vi när vi äter lunch och handlar i Vallentuna istället för inne i stan? Vad skapar vi för värden för varje individ som vi inkluderar istället för de kostnader som en icke-produktiv eller t.o.m. kriminell individ kan ge upphov till? Vad betyder varumärkesbyggandet för Vallentuna i längden? Vad betyder de intellektuella samtalen som det skapas utrymme för omsatt i nya företag, bättre föreningar och bättre liv? Svaren på dessa frågor ger ledtrådar till hur vi skulle kunna skapa bättre liv och ljusare framtid för Vallentunaborna. Och Björn A Larssons och Ingvar Nilssons forskning, samt andra kommuners arbete 2, visar att samordning och rätt sociala investeringar skapar stora ekonomiska värden i längden för en kommun och för samhället. 1
Frågan till Kommunfullmäktige Ett företag motsvarande Vallentuna kommuns omsättning har en forskning- och utvecklingsplan samt en investeringsplan för att säkra framtida inkomster och för att bibehålla eller helst öka marknadsandelar. Man gör dessutom hyfsat noggranna kalkyler på return on investment, så att man har ett hum om vad en investering kan ge i framtida inkomster. Säkerligen finns det liknande planer för Vallentuna Kommun. Vår fråga är således följande: - Finns det uppskattningar av vad våra investeringar på idrott och föreningslivet kan ge i framtida inkomster för Vallentuna och hur ligger vi i så fall till mot andra kommuner när det gäller investeringar inom dessa områden (Växjö, Linköping, Jönköping)? - Följdfrågor är: Vad skulle vi uppnå om vi samordnade våra investeringar, resurser och verksamheter mellan skolor, föreningar, idrottsplatserna, fritids och socialvård? Skulle vi kunna får ut mer från våra investeringar? Vad skulle vi kunna få ut i form av VSROI (voluntary social return on investment)? Referens 1. Björn A Larsson, IdrottsEkonomisk Centrum (http://ieclund.se/), personlig kommunikation, 2018. 2. Ingvar Nilsson, Sociala investeringar kring barn och unga, Skandia Försäkringsaktiebolag, 2012. (https://www.ideerforlivet.se/globalassets/pdf/rapporter/130301-soc_inv_1301.pdf). 2
Appendix Vallentuna dec 2018, med 33 000 invånare = 0,32 % av Sverige (ungefär rikssnittvärden) Totala BruttoKommunProdukten (BKP= BNP) Totala Skatteintäkter 46 % till stat, region och kommun Kommunskatteintäkt 20 % till kommunen 14,7 mdr skr 6,8 mdr 2,9 mdr - Varav social, vård och bidragssektor 1,21 mdr - Varav skola, kultur, fritid 1,21 mdr Återstår för allt annat i offentlig service etc i kommunen Kvar för privat konsumtion, sparande etc hos medborgarna 0,5 mdr 7,9 mdr Nya Vallentuna med 5 % bättre hälsa/mindre ohälsa/bkp Totala BruttoKommunProdukten 5 % fler arbetstimmar, fler jobb Totala Skatteintäkter 20 % till kommunen 15,4 mdr 3,1 mdr - Varav social, vård och bidragssektor -5% på 1,21 ger 1,16 mdr men ökning med 100 mkr för programmet 0,05 mdr - Varav skola, kultur, fritid och privat 5 % effektivare på 1,21 1,16 mdr Vinst för allt annat i offentlig service etc i kommunen 1,4 mdr Kvar för privat konsumtion, sparande hos invånarna nu 8,6 mdr dvs + 0,7 mdr Således ett totalt program i Vallentuna för bättre hälsa, mindre ohälsa skapat genom prevention, träning, motion, information, utbildning, rehab etc som sänker alla kostnader för vård, omsorg och bidrag med 5 %. Den ökade skatteinkomsten kan återinvesteras för att ytterligare förbättra Vallentunas invånares hälsa och produktivitet. 3
Svar på öppen fråga ställd till fullmäktige (14/1) - Finns det uppskattningar av vad våra investeringar på idrott och föreningslivet kan ge i framtida inkomster för Vallentuna och hur ligger vi i så fall till mot andra kommuner när det gäller investeringar inom dessa områden (Växjö, Linköping, Jönköping)? - Följdfrågor är: Vad skulle vi uppnå om vi samordnade våra investeringar, resurser och verksamheter mellan skolor, föreningar, idrottsplatserna, fritids och socialvård? Skulle vi kunna får ut mer från våra investeringar? Vad skulle vi kunna få ut i form av VSROI (voluntary social return on investment)? Det finns inte en exakt framräknad inkomst i kronor för vad detta kan ge i sin helhet men Kommunens övergripande planering genomförs nogsamt med just tillväxtfrågor, livskvalitet, barn och unga samt hälsa som några av de absolut viktigaste områdena. Kommunens planering, som motsvarar det som beskrivs i frågeställningen, utgörs av kommunplanen med långsiktiga perspektiv på såväl målbeskrivningar som ekonomiska drift-, och investeringsplaner (10 åriga) som bereds och antas politiskt. I planen vägs en mängd olika samhällsnyttor ihop för att beräkna kommunens kommande intäkter och kostnader där vikten av en väl utvecklad samverkan mellan kommun och samhällets övriga aktörer är en förutsättning. Även om inte en helhetskalkyl i ekonomiska termer har funnits (så som frågan ställs) arbetar kommunen målmedvetet för att skapa gemensamma nyttor/synergier i de olika projekt och investeringar som görs i till exempel idrottshallar, skolor och andra typer av anläggningar. Exempel är hallar som dagtid används av t ex skolor (både kommunala och friskolor) och på kvällar används av föreningsliv och enskilda. Hagaskolans placering vid Idrottsplatsen är ett exempel på att skapa naturliga förutsättningar för unga att kombinera skola och fritid i föreningsliv eller på egen hand. Simundervisning och tillgång till inomhusbassäng sker i samverkan med extern privat aktör. Likaså finns samarbete med det privata när det gäller äldres möjligheter och även för gymnasiets ungdomar som på så sätt får möjlighet till träning och rörelse i professionell miljö. Att hälsa skapar ett hållbart och starkt samhälle är vi eniga om. (Vallentunaborna har i en enkät 2017 uppskattat sig ha landets bästa självupplevda hälsa). Vi samverkar och har samverkat inom kommunen samt med externa aktörer och civilsamhället. Men, samverkan är under ständig utveckling och det vill vi givetvis skapa ytterligare positiva möjligheter för. Dels inom kommunorganisationen och dels tillsammans med föreningar och näringsliv så att hela samhället med dess aktörer kan dra nytta av de samlade investeringar som görs. Nyttan är givetvis stor. Då kan nyttjandegraden i lokaler och anläggningar öka och kunskap samt intressen från olika parter tas tillvara för kreativa lösningar. Att utveckla hur olika krafter kan arbeta för samma mål är bra, dock behöver det inte betyda att man bildar särskilda bolag eller investerar gemensamt. Det behövs tydliga
ansvarsgränser för att det ska fungera ekonomiskt och juridiskt på ett bra och hållbart sätt. Samverkan i planering vid etableringar, driftentreprenader, samverkansavtal, och långa eller korta hyreskontrakt är exempel på sådana samverkansformer. När det gäller statistiska jämförelser med andra kommuner finns det sammanställt i SKLs databas Kolada. (Se bilagan i Excel som jämför Vallentuna med Jönköping, Norrtälje, Sollentuna, Täby, Upplands Väsby och Växjö). I den framgår det att Vallentuna ligger bra till vad gäller konstgräsplaner, idrottshallar, inomhusbassäng, ishallar och satsade medel på fritidsverksamhet, sett till utbud eller kronor i förhållande till folkmängd. Här är några ytterligare exempel från Fritidsförvaltningen - Vid större projekt och investeringar så som Hagaskolan har BuN, FN och KN deltagit si planeringen och ska på olika sätt nyttja och tillgängliggöra lokalerna för Vallentunas invånare. Idrottshall och fotbollsplaner tillgängliggörs till våra föreningar genom fritidsförvaltningen. - Vi flyttar en verksamhet (Nova) från externa lokaler till kommunägda lokaler vilket gör att vi kommer använda våra medel mer effektivt. - Vi genomför dialoger med brukare, föreningar och andra intressenter inför och under de flesta projekt/investeringar med syftet att de ska bli relevanta och anpassade för planerade brukare. Exempel på detta är utvecklingen av Össeby IP där Brottby SK varit en viktig part i arbetet, Visionsarbetet som pågår för Vallentuna IP där föreningarna deltar, utveckling av friidrottsytor på Vallentuna IP där friidrottsföreningen har deltagit och flytten av Nova där ungdomar tillsammans med en arkitekt arbetar fram utformningen av lokalerna. - Kommunen samverkar ofta med olika föreningar och aktörer i olika evenemang och tävlingar. Till exempel rundrundan och idrottens dag, ridtävlingar eller orientering med mera.
Kolada statistik 2016 2017 2018 11-spelsplaner konstgräs, antal/10 000 inv. Jönköping 0,37 0,36 Norrtälje 0,67 0,66 Sollentuna 0,84 0,84 Täby 1,15 1,14 Upplands Väsby 0,91 0,90 Vallentuna 1.21 1,20 Växjö 0,78 0,77 11-spelsplaner naturgräs, antal/10 000 inv. Jönköping 4,21 4,15 Norrtälje 4,04 3,95 Sollentuna 0,42 0,42 Täby 1,15 1,14 Upplands Väsby 0,23 0,22 Vallentuna 1,53 1,51 Växjö 4,25 4,17 Idrottshallar 18x36 m till 22x42 m, antal/10 000 inv. Jönköping 1,18 1,16 Norrtälje 1,35 1,32 Sollentuna 1,27 1,25 Täby 2,16 2,13 Upplands Väsby 1,59 1,57 Vallentuna 2,14 2,11 Växjö 2,46 2,42 Inomhusbassänger 25-49 m, antal/10 000 inv. Jönköping 0,44 0,44 Norrtälje 0,17 0,16 Upplands Väsby 0,23 0,22 Vallentuna 0,31 0,30 Växjö 0,22 0,22 Ishallar, antal/10 000 inv. Jönköping 0,37 0,36 Norrtälje 0,50 0,49 Sollentuna 0,28 0,28 Täby 0,29 0,28 Upplands Väsby 0,23 0,22 Vallentuna 0,61 0,60 Växjö 0,34 0,33 Kostnad fritidsverksamhet, kr/inv Jönköping 1 452 1 419 Norrtälje 1 550 1 762 Sollentuna 1 309 1 545 Täby 1 421 1 370 Upplands Väsby 2 006 1 995 Vallentuna 1 679 1 729 Växjö 1 891 1 732