7 Revisionsberättelse för år 2015

7 Revisionsberättelse för år 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Emelie Johansson Rebecca Lindström Jean Odgaard Kerstin Sikander Mars 2016 Granskning av årsredovisning 2015 Region Halland

Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga och metod... 3 2.3. Revisionskriterier... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 5 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 5 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 5 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 7 3.1.1.3. Driftredovisning... 7 3.1.2. Balanskrav... 8 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 9 3.1.3.1. Finansiella mål... 10 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 10 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 11 3.2. Rättvisande räkenskaper... 12 3.2.1. Resultaträkning... 12 3.2.2. Balansräkning... 13 3.2.3. Kassaflödesanalys... 14 3.2.4. Sammanställd redovisning... 14 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 15

1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi bedömer att Region Halland i allt väsentligt följer vad som anges i Kommunal redovisningslag (KRL) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) beträffande tillämpade redovisningsprinciper och i övrigt vad som kan betraktas som god redovisningssed (gällande praxis). Vi har noterat några avvikelser vilka presenteras under avsnittet Tilläggsupplysningar. Region Halland lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Årets balanskravsresultat uppgår till -29,4 mnkr. Regionen har negativt balanskravsresultat för år 2013-45 mnkr och för år 2014-194,5 mnkr. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. För de flesta av målen bedömer vi att den redovisning som lämnats är realistisk och analysen baseras på redovisad statistik, jämförelsetal eller motsvarande. När det gäller målen för kultur och skola är resultatredovisningen dock mycket allmänt hållen och ger inte, enligt vår bedömning, stöd för bedömningen av måluppfyllelsen. Sammanfattningsvis är resultatet för 6 (46 %) av målen för verksamheten förenligt med fullmäktiges mål medan 7 av målen har ett resultat som till viss del eller inte alls är förenligt med fullmäktiges mål. I jämförelse med föregående år är en större andel av målen uppfyllda eller delvis uppfyllda. Det är angeläget att åtgärder vidtas för de mål som inte uppnås. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som svag. Två av de finansiella delmålen för 2015 har inte uppnåtts och är inte förenligt med fullmäktiges mål. De finansiella delmålen som redovisas är: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Hälso- och sjukvårdskostnader visar på en ökning med 2,2 % mellan åren 2013 och 2014. Genomsnittlig ökning för riket uppgår till 3,3 %. Målet är bedöms som uppfyllt. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ska långsiktigt vara positiv. Soliditeten uppgår till -14,8 %. Målet är ej uppfyllt. 1 av 15

Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99,5 %. Nettokostnadsandelen för 2015 uppgår till 100,3 % (exkl. jämförelsestörande poster 100,7 %). Målet är ej uppfyllt. För att leva upp till det långsiktiga målet att ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader är det enligt vår bedömning ytterst angeläget att regionstyrelsens åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans får förväntad effekt. 2 av 15

2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är regionstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 3 av 15

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt regionens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med regionens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2016-02-19. Regionstyrelsen fastställer årsredovisningen 2016-04- 06 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2016-04-27 Rapportens innehåll har sakgranskats av berörda tjänstemän. 2.3. Revisionskriterier Regionstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av regionfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning 4 av 15

3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltning. Under avsnittet Finansiell analys beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Nyckeltalen redovisas i tabellform med en jämförelse med de senaste fem åren. Verksamhetens nettokostnad har ökat med 4,0 % (4,3 %) och skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 6,9 % (1,4 %). Beaktas jämförelsestörande poster mellan åren har istället nettokostnaderna ökat med 4,4 %. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen har förbättrats med 1,6 % sedan föregående år, från -16,4 % till -14,8 %. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunala redovisningslagen 4:5 skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen återfinns en utvärdering som tar sin utgångspunkt i den så kallade RK-modellen. De fyra aspekterna som benämns avser resultat-kapacitet och risk-kontroll. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Sådana händelser redovisas i avsnittet Samarbeten stärker Halland för utmaningar och utveckling. Vidare beskrivs Mål för Regional utveckling, Ekonomiska mål, Mål för Kultur- och skola, Miljömål samt Mål för Hälso- och sjukvård. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Beskrivningar görs om makroekonomisk och demografisk utveckling, invandring samt tjänster och bostäder. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron redovisas inte fullt ut enligt KRL 5 av 15

4:1 a, frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro samt män och kvinnor. Sjukfrånvaron redovisas inte åldersindelat. Sjukfrånvaron har ökat till 5,0 % vilket är en ökning med 0,4 % jämfört med 2014. I övrigt lämnar personalredovisningen uppgifter om bl.a. tidsanvändning och personalkostnader. Det genomsnittliga antalet anställda uppgår till 7 880 medarbetare (tillsvidare och visstid), vilket är en ökning jämfört med föregående år (7 855). En utförligare beskrivning lämnas avseende inhyrd personal från bemanningsföretag. Under hösten 2015 genomfördes en chefsmätning där syftet var att följa upp vad regionens chefer tycker om regionen och framtidsarbetet. Resultaten visar på en positiv utveckling gällande stolthet och att rekommendera regionen som arbetsgivare. Dock går frågor kring motivation, ledarskap och styrning tillbaka jämfört med föregående års mätning. Avsnittet kan med fördel utvecklas och omfatta arbetsmiljö, rehabilitering, personalrörlighet etc. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen ska omfatta en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Det innebär att förvaltningsberättelsen ska ge en bild av den samlade kommunala verksamheten oberoende av i vilken juridisk person denna bedrivs och oberoende av om den bedrivs i egen regi eller på entreprenad. Förvaltningsberättelsen kan utvecklas i detta hänseende. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Ytterligare upplysningar lämnas i not till balansräkningen. Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Utöver ekonomiska nyckeltal redovisas verksamhetsstatistik från regionens olika verksamhetsområden. Sammantaget görs bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv i huvudsak är tillfredsställande. Redovisning av hur Region Halland arbetar med intern kontroll framgår i avsnittet Finansiell analys. Hur regionstyrelsen och nämnder arbetar med styrning och uppföljning bör även beskrivas i förvaltningsberättelsen. 6 av 15

3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Region Halland har upprättat en investeringsredovisning som omfattar utfall för åren 2013, 2014 och 2015, budget samt budgetavvikelse. Regionen har under året investerat för 355,7 mnkr (267,2 mnkr) fördelat på fastigheter med 205,5 mnkr, inventarier 149,1 mnkr och immateriella tillgångar på 1,1 mnkr. Budgetavvikelsen är 39,3 mnkr och budgeten är utnyttjad motsvarande 90 % (61 %). I årsredovisningen görs inga kommentarer eller analyser till budgetavvikelsen. En prognos avseende färdigställandet för större projekt redovisas. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Region Halland har upprättat en driftredovisning per verksamhetsområde. Redovisningen omfattar resultat och budgetavvikelse 2015 samt jämförelse med resultatet 2014. Posterna är specificerade på intäkter, kostnader och regionbidrag samt övrig finansiering. I efterföljande text kommenteras det ekonomiska resultatet på verksamhetsnivå. Resultatet innebär en negativ budgetavvikelse för verksamheterna. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista juli redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr Utfall 2014 Budget 2015 Utfall 2015 +/- fr. juli prognos Budgetavvikelse Lokala nämnder 1,4 0 2,8 0 2,8 Närsjukvårdsnämnd -10,8 0-3,6 7,1-3,6 Driftnämnd Hallands sjukhus -148 0-173,3 8,7-173,3 Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa 5,1 0 4,0 4,4 4,0 Driftnämnd Regionservice 0,1 0 0-2,0 0 Driftnämnd Kultur och skola 0,1 1,2-2,5-0,5-1,3 Psykiatrinämnd -15,9 0-28,1-10,6-28,1 Summa verksamhet exkl. RS -175,6 1,2-200,5 7,1-199,4 Revision 0,1 0 0,2 0 0,2 Patientnämnd 0,2 0 0,2 0 0,2 Regionstyrelsen -19,1 52,2 176,6 139,7 124,4 Summa verksamhet inkl. RS -194,5 51,0-23,4 146,8-74,6 7 av 15

I mål och budget 2015 fastställdes budget för 2015 till 51 mnkr. Av tabellen ovan framgår att budgetavvikelsen har förbättras med 146,8 mnkr jämfört med avlämnad prognos i juli. Driftnämnd Närsjukvård redovisar ett negativt utfall mot budget på -3,6 mnkr. Avvikelsen beror främst på ökade kostnader för införande av VAS-T i Folktandvården, högre kostnader inom Vårdcentralen Halland samt en negativ avvikelse för allmänpalliativ slutenvård. Driftnämnd Hallands sjukhus redovisar en budgetavvikelse för 2015 på -173,3 mnkr. De främsta orsakerna är att regionvården avviker mot budget med -42 mnkr och att det finns ett underskott i den egna verksamheten med -131 mnkr (-182 mnkr 2014). Kostnadsökningstakten i den egna vårdverksamheten har minskat från 6,1 % till 2,8 %. Under 2015 har nämnden beslutat om åtgärder. Helårseffekten av åtgärderna räknas till 24 mnkr. Driftnämnd Psykiatri redovisar en negativ avvikelse mot budget på -28,1 mnkr, där den största orsaken till avvikelsen är minskade intäkter med 17 mnkr i vårdvalet. Vidare uppvisar vuxenpsykiatrins heldygnsvård ett underskott. Regionstyrelsen avviker mot budget med + 124,4 mnkr, varav regionstyrelsens verksamheter med +55 mnkr, RS Hälso- och sjukvård -55,6 mnkr och Regiongemensamma kostnader med +125 mnkr. De största avvikelserna mot budget är ökade skatteintäkter (18 mnkr), ökade statsbidrag (62 mnkr) samt återbetalning av AFA- försäkring (37 mnkr). I driftredovisningen bör det ingå en redogörelse för vilka konkreta åtgärder som planerats och genomförts för att uppnå ekonomi i balans samt vilken effekt dessa åtgärder har gett under 2015 och kan förväntas ge 2016. Återrapportering av genomförda åtgärder är begränsad. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i regionens bedömning att balanskravet inte är uppfyllt. Årets balanskravsresultat uppgår till -29,4 mnkr. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag. Hur det negativa balanskravsresultatet ska återställas kommer, enligt årsredovisningen, att behandlas i det pågående arbetet med budget och ekonomisk plan för 2017-2018. Region Halland har för åren 2013 och 2014 ackumulerade negativa resultat med - 239,6 mnkr. Huvudregeln i kommunallagen är att det negativa årsresultatet för ett visst räkenskapsår ska regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Regionfullmäktige har tagit beslut (LF 2015-06-19 37) om att åberopa synnerliga skäl för inte återställa det negativa balanskravsresultatet -194,5 för år 2014. Beslutet har tagits med hänvisning till att regionen har god likviditet och därmed en stark finansiell ställning. I regeringens proposition om God ekonomisk hushållning 8 av 15

(prop.2003/04:105) framgår att en kommun eller ett landsting med en stark finansiellställning ges möjlighet att upprätta en budget som inte är i balans. En finansiell analys som uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning ska ligga till grund för en sådan minskning av det egna kapitalet. För att ett uttag av det egna kapitalet inte ska bryta mot kravet på god ekonomisk hushållning skall det bland annat finnas eget kapital som täcker hela pensionsåtagandet, även den del som redovisas som en ansvarsförbindelse. Därutöver ska det finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. När dessa delar är täckta måste kommunens eller landstingets egna förutsättningar definieras utifrån skuldsättning, riskexponering och penningflöde. Ett underskott som uppkommer i bokslutet, som inte är budgeterat eller inte ligger i linje med antagna finansiella mål, kan enligt propositionen inte betraktas som ett synnerligt skäl med hänvisning till stark finansiell ställning. I propositionen framgår även att möjligheten att underbalansera budgeten ska användas med restriktivitet och normalt sett endast något enstaka år. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering den finansiella måluppfyllelsen som svag. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Årsredovisningen är upprättad utifrån Mål och budget 2015 som baseras på Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 som innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. I Mål och budget 2015 konkretiseras de övergripande målen och delmål sätts upp för det kommande verksamhetsåret. Ekonomi Miljö Region Hallands som en arbetsgivare Regional utveckling Hälsa- och sjukvård Kultur och skola Under perspektivet Ekonomiska mål och Finansiell analys redovisas de finansiella målen och uppföljningen av dessa medan övriga perspektiv presenteras utifrån uppföljning av de övergripande verksamhetsmålen som regionfullmäktige fastställt. Inom vart och ett av målområdena finns 1-4 övergripande mål, totalt 15 mål. 13 avser verksamhetsmål och 2 finansiella mål. I årsredovisningen görs en överskådlig redovisning av måluppfyllelsen i form av en sammanfattning med färgmarkering i grönt, gult respektive rött. 9 av 15

3.1.3.1. Finansiella mål Region Halland ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet såväl på kort som på lång sikt. Med utgångspunkt från det ekonomiska läget i Halland är de ekonomiska målen att nå en ekonomi i balans överordnade de övriga målen. Enligt Mål och budget 2015 är de ekonomiska målen följande: 1. Budgetram ska hållas Flera nämnder avviker från tilldelad budget, målet uppfylls inte 2. Öka verkningsgraden Vårdgarantikostnader ökar och strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnads ökningstakt minskar jämfört med 2014, målet uppfylls delvis I årsredovisningen görs en bedömning av måluppfyllelse av fastställda delmål för år 2015. Delmål, fastställt av fullmäktige i budget 2015 Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Soliditeten inkl ansvarsförbindelsen ska långsiktigt vara positiv Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99,5 % Utfall 2015 Hälso- och sjukvårdskostnader visar på en ökning med 2,2 % mellan åren 2013 och 2014. Genomsnittlig ökning för riket uppgår till 3,3 %. Soliditeten vid bokslutet är - 14,8 % Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över de senaste femårsperioden uppgår till 101,4 % Måluppfyllelse, RS bedömning Målet bedöms uppnås Målet uppnås inte Målet uppnås inte I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot regionens finansiella mål som fastställts i budget 2015. För att leva upp till det långsiktiga målet att ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader är det enligt vår bedömning ytterst angeläget att regionstyrelsens åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans får förväntad effekt. 3.1.3.2. Mål för verksamheten Regionfullmäktige har fastställt Mål & budget 2015 med ekonomisk plan för 2016-2018. Dokumentet har fokus på arbetet med att få balans mellan intäkter och kostnader och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna. Verksamhetsmålen är färre än tidigare år. Verksamhetsmålen är sorterade utifrån verksamhetsområden. Dessa mål beskrivs och utvärderas i årsredovisningen. Av de 15 delmålen kopplar 13 till verksamheten. Av de 13 verksamhetsmålen har i årsredovisningen 6 mål bedömts uppfyllda, 6 mål har bedömts delvis uppfyllda och 1 mål bedöms ej uppfyllt. 10 av 15

Kommentarer har lämnats i årsredovisningen om resultatet för respektive mål. Bedömning av måluppfyllelse Antal mål Målet uppnås 6 (46 %) Målet uppnås delvis 6 (46 %) Målet uppnås ej 1 (8 %) Redovisningen av måluppfyllelsen är överskådlig och lättillgänglig och det finns i de flesta fall fylliga kommentarer till resultatet. För de flesta av målen bedömer vi att den redovisning som lämnats är realistisk och analysen baseras på redovisad statistik, jämförelsetal eller motsvarande. När det gäller målen för kultur och skola är resultatredovisningen dock mycket allmänt hållen och ger inte, enligt vår bedömning, stöd för bedömningen av måluppfyllelsen. Bedömningen av måluppfyllelse förefaller vara baserad på genomförda aktiviteter istället för konkreta resultat och nyckeltal. Vi är medvetna om att det för vissa av delmålen finns svårigheter att bedöma måluppfyllelsen medan andra är mer konkret angivna och ger större förutsättningar till en analys. Sammanfattningsvis är resultatet för 6 (46 %) av målen för verksamheten förenligt med fullmäktiges mål medan 7 av målen har ett resultat som till viss del eller inte alls är förenligt med fullmäktiges mål. I jämförelse med föregående år är en större andel av målen uppfyllda eller delvis uppfyllda. Det är angeläget att åtgärder vidtas för de mål som inte uppnås. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Riktlinjerna för uppföljning 2015 syftar till att försäkra sig om att respektive nivå följer den plan som är beslutad och att ge regionstyrelsen möjlighet att fullfölja sitt uppdrag från regionfullmäktige. Årsrapporten skall innehålla fakta, analys och slutsatser om verksamhet, kvalitet, personal, ekonomi utifrån uppdragens karaktär samt uppföljning av beslutade åtgärdsplaner. Årsrapporten ska även innehålla redovisning av resultat från uppföljning av den interna kontrollen. Vi har övergripande granskat driftnämnderna Hallands Sjukhus, Närsjukvården, Psykiatrin samt Regionservice. Vi bedömer att nämndernas redovisningar i huvudsak innehåller redovisning av utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämndernas rapportering av planerade och genomförda åtgärder för ekonomi i balans kan utvecklas. Rapportering är mycket kortfattad, exempelvis saknas precisering av vilka åtgärder som avses. 11 av 15

Vår bedömning är likt tidigare år, att regionstyrelsens och nämndernas arbete med hur den interna kontrollen ska organiseras, planeras och genomföras behöver fortsatt utveckling. Ett område med stor förbättringspotential, är enligt vår bedömning, arbetet med att identifiera och värdera verksamheternas risker. För flera av nämndernas mål har bedömningen av måluppfyllelse baserats på genomförda aktiviteter istället för resultatet av genomförda aktiviteter och av mätningar eller nyckeltal i förhållande till målvärde. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets resultat. Resultaträkning Utfall 2014 Utfall 2015 Ökn/minskn % Prognos 1 Prognos 2 Verksamhetens intäkter 1 320,5 1 307,3-1,0% 1 149,7 1 220,0 Jämförelsestörande intäkt 37,2 38,0 38,0 Verksamhetens kostnader -8 882,2-9 225,7 3,9% -9 162,0-9 215,4 Avskrivningar -284,7-277,0-2,7% -295,6-293,5 Verksamhetens nettokostnader -7 846,4-8 158,2 4,0% -8 269,9-8 250,9 Skatteintäkter 6 239,1 6 810,2 9,2% 6 827,1 6 807,9 Generella statsbidrag 1 353,5 1 304,7-3,6% 1 285,5 1 287,3 Summa skatter och statsbidrag 7 592,6 8 114,9 6,9% 8 112,6 8 095,2 Finansiella intäkter 88,3 57,6-34,8% 54,8 50,0 Finansiella kostnader -29,0-37,6 29,7% -69,8-66,0 Årets resultat -194,5-23,4 88,0% -172,3-171,7 Årets resultat uppgår till -23,4 mnkr. Rensat från jämförelsestörande poster har resultatet förbättrats med 171 mnkr jämfört med föregående år. En analys av händelser och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Förbättringen beror främst på höjningen av skatten med 40 öre under 2015 vilket motsvarar 247 mnkr samt en återbetalning från AFA Försäkring med 37 mnkr. Driftnämnderna har ett sämre resultat med 25 mnkr jämfört med föregående år. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 4,0 % jämfört med 2014, rensat från jämförelsestörande poster är ökningen 4,4 %. Kostnader som ökat mest är köpt vård 146 mnkr (9,5 %), lönekostnader 96 mnkr (2,2 %) samt läkemedel 52 mnkr (5,6 %). 12 av 15

Skatteintäkterna uppgår till 6 810,2 mnkr, vilket innebär en ökning med 9,2 % jämfört med föregående år. Utfallet är 18,2 mnkr högre än budgeterat. Generella statsbidrag och utjämning har minskat med 3,6 % jämfört med 2014. Kömiljarden avskaffades under 2015 och ersattes med en ny överenskommelse om tillgänglighet och samordning. Årets utfall uppgick till 36 mnkr vilket innebär en intäktssänkning med 56 mnkr jämfört med 2014. Regionen har i den första prognosen efter mars månad en prognostiserad budgetavvikelse med -172 mnkr, varav avvikelsen för Hallands sjukhus bedömdes till -182 mnkr. Vid delårsbokslut efter juli månad beräknades budgetavvikelsen till -172 mnkr. Förändringen mellan prognosen efter juli månad och utfallet 2015 är en förbättring på 148,4 mnkr. Förbättringen beror främst på ökade statsbidrag, förändring av skatteprognosen, driftnämndernas förbättrade resultat samt utomlänsintäkter. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och noter finns i tillräcklig omfattning. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen vilket innebär att pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Nedan har vi kommenterat några väsentliga poster år 2015: Granskningen har visat att driftsatta anläggningstillgångar är redovisade som pågående projekt. Tillämpad redovisning innebär att avskrivningskostnader skjuts på framtiden. Regionen har totalt bokfört 254 mnkr som pågående projekt. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommuner och landstings materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under 2015 har regionen vidtagit inledande åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till detta krav från och med år 2016. Inga åtgärder har påverkat resultat- eller balansräkning under 2015 vilket vi anser är otillräckligt i förhållande till god redovisningssed. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar saknas. I fördjupad granskning 2015, av intern kontroll inom processen för anläggningstillgångar, framgår att det finns ett antal områden där kontrollmiljön bör förbättras för att säkerställa att den finansiella informationen är fullständig, riktig och godkänd. 13 av 15

Regionen redovisar löneskuld för timanställda samt bl.a. kostnader för bemanningstjänster enligt kontantprincipen. Konsekvensen blir att kostnaderna redovisas med en månads eftersläpning. Region Hallands kapitalförvaltning, pensionsmedel består per 2015-12-31 av 65 % räntebärande värdepapper och 35 % aktier i bokfört värde (inklusive aktieindexobligation). Totalt uppgår marknadsvärdet till 1 421 mnkr, vilket är en ökning med 2,5 % jämfört med föregående år. Enligt den externa utvärdering av pensionsportföljen som regionen låtit göra har den totala avkastningen (aktier och räntebärande produkter) under året varit 2,4 % jämfört med jämförelseindex på 2,7 %. Under 2015 erhöll landets kommuner och landsting ett statsbidrag som tillfälligt stöd för att hantera den rådande flyktingsituationen. RKR lämnade i december ett yttrande om hur bidraget ska redovisas och periodiseras. Enligt rådets ställningstagande bör inkomsten antingen periodiseras med en jämn fördelning from december 2015 eller från den månad 2015 som bedöms att kostnaderna för flyktingsituationen började öka tom 2016. Region Halland har valt att redovisa bidraget i sin helhet under 2016. Detta avviker mot den rekommendation som RKR lämnar. Totalt har regionen erhållit 42,7 mnkr varav minst 3,3 mnkr borde redovisas som en intäkt 2015. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar regionens finansiering och investeringar. Överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av regionens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt. Enligt RKR:s rekommendation 8.2 ska den sammanställda redovisningen innehålla en gemensam förvaltningsberättelse som omfattar en kommuns samlade verksamhet. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en redogörelse för de enheter som ingår i den samlade verksamheten samt en översikt över utvecklingen. I redogörelsen ska de juridiska personerna klassificeras i koncernföretag samt uppdragsföretag, av typen andra samägda företag och kommunala entreprenader. De sammanställda räkenskaperna har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Regionkoncernen omfattar Region Halland, Hallandstrafiken AB samt Teater Halland AB. Enligt uppgift kommer årsstämman i Teater Halland AB att hållas den 10 maj. Vi rekommenderar regionstyrelsen att tillse att samtliga bolag som ingår i regionkoncernen håller sin årsstämma före tidpunkten då fullmäktige fastställer regionens årsredovisning. 14 av 15

Vi bedömer att den sammanställda redovisningen i allt väsentligt ger en helhetsbild av regionens ekonomiska ställning. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Vi har dock noterat några avvikelser, vilka redovisas nedan: Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har regionen vidtagit inledande åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till detta krav från och med år 2016. Inga åtgärder har påverkat resultat- eller balansräkning under 2015 vilket är otillräckligt i förhållande till god redovisningssed. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar saknas. Enligt samma rekommendation ska avskrivning ske löpande så snart anläggningen tas i bruk. Regionen avviker från dessa principer gällande pågående projekt. Regionen följer inte rekommendationen RKR 13:2, Redovisning av hyres- /leasingavtal. Regionen klassificerar samtliga leasingavtal som operationella. Regionen avviker från RKR: s rekommendation 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar. Regionen redovisar ersättning avseende abonnemangstandvård som en direkt intäkt. Ingen periodisering över avtalets tid görs. Regionen avviker från RKR:s rekommendation avseende periodisering av det tillfälliga statsbidraget för hantering av den rådande flyktingsituationen. Upplysning om avvikelsen lämnas i redovisningsprinciperna. 2016-03-22 Rebecca Lindström Projektledare Kerstin Sikander Uppdragsledare 15 av 15