Tertialuppföljning för perioden 1 januari 30 april 2018

2018-05-29 Ekonomienheten Peter Tellberg PM Dnr E 2018/357 Universitetsstyrelsen Tertialuppföljning för perioden 1 januari 30 april 2018 I årets första interna uppföljningsrapport efter tertial 1 redovisas utfallet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, personalutveckling samt det ekonomiska utfallet per 30 april med prognos för hela året. Förslag till beslut Universitetsstyrelsen beslutar - att godkänna den interna uppföljningsrapporten för perioden 1 januari till den 30 april 2018. Peter Tellberg Ekonomienheten 1 (1) Rosenlundsgatan 4, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se

TERTIALUPPFÖLJNING 1 januari 30 april 2018 Dnr E 2018/357 2018-05-29

(26) 2

Intern uppföljning för perioden 1 januari till 30 april 2018 Sammanfattning Verksamhetsprognosen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå innebär en underproduktion om cirka två procent, motsvarande 44 miljoner kronor av tilldelat takbelopp från regeringen. Humanistiska fakulteten, Sahlgrenska akademin och IT-fakulteten gör bedömningen att de inte når årets utbildningsuppdrag. Externa forskningsbidrag uppgår till 568 miljoner för perioden, vilket är en ökning med 28 miljoner kronor, motsvarande drygt fem procent, jämfört med samma period föregående år. De externa bidragen omfattar främst forskningsbidrag från forskningsråden och bidrag från övriga svenska givare. Antalet årsarbetare (HTE) har ökat med 290, drygt fem procent, jämfört med samma period föregående år. Den största ökningen finns inom anställningskategorierna lärare respektive administrativ personal. Det ekonomiska verksamhetsutfallet efter fyra månader visar ett underskott om 100 miljoner kronor. För motsvarande period föregående år redovisades ett underskott om 68 miljoner kronor. Den ekonomiska prognosen för hela året beräknas till ett överskott om 50 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor lägre än beslutad budget. Prognosen i förhållande till budget beror på ökade kostnader för personal respektive övriga driftskostnader. Personalkostnaderna uppgår till 1 476 miljoner kronor och ökar med 72 miljoner kronor, vilket motsvarar fem procent jämfört med utfallet för motsvarande period för föregående år. Antalet årsarbetare ökar med 290 jämfört med motsvarande period föregående år. Personalkostnaderna för helåret beräknas uppgå till 4 214 miljoner kronor. Prognosen beräknas överstiga årets budget med 14 miljoner kronor. Övriga driftskostnader ökar med 20 miljoner kronor, motsvarande fyra procent jämfört med utfallet för motsvarande period föregående år. Kostnaderna för helåret beräknas uppgå till 1 564 miljoner kronor, och väntas därmed öka med 31 miljoner kronor jämfört med utfallet för föregående år. Utgående balanserat kapital för perioden uppgår till 1 111 miljoner kronor. Vid årets slut bedöms det samlade balanserade kapitalet uppgå till 1 260 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 50 miljoner kronor jämfört med den ingående balanserade kapitalet för 2018. (26) 3

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Internt uppdrag Göteborgs universitets interna utbildningsuppdrag på grundnivå och avancerad nivå uppgår till 25 794 helårsstudenter, till ett internt takbelopp om 2 054 miljoner kronor. I uppdraget ingår utökat utbildningsuppdrag 1 om 88 helårsstudenter, motsvarande knappt sju miljoner kronor. Tidigare aviserade utbyggnader av utbildningsuppdraget fortsätter enligt plan och berör bland annat lärar-, sjuksköterske- och tandläkarprogrammet. För årets fyra första månader uppgår utfallet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till 50,5 procent av det interna uppdraget, vilket är något lägre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret indikerar att drygt 98 procent av det interna uppdraget uppnås. Nedanstående graf illusterar utfallet i helårsstudenter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (inklusive lärarutbildningen) till och med april, samt det interna utbildningsuppdraget och utfall för respektive år. För innevarande år anges utfallsprognos. 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 52,0% Internt utbildningsuppdrag (HST) och utfall (%) 25 133 HST 25 508 HST 25 794 HST 98,6% 97,5% P98,3% 50,8% 50,5% 2016 2017 2018 Utfall april Utfall helår Internt uppdrag Lärarutbildningsuppdraget är från och med 2017 en del av det samlade utbildningsuppdrag som tilldelas fakulteterna och avräknas därmed tillsammans med det ordinarie utbildningsuppdraget. Humanistiska fakulteten, IT-fakulteten och Sahlgrenska akademin gör bedömningen att de inte kommer att nå upp till tilldelat utbildningsuppdrag. Humanistiska fakulteten prognostiseras därmed att underproducerar för femte året i rad, och förväntas återbetala tolv miljoner kronor till universitetsstyrelsen. Sahlgrenska akademin förväntas underproducera motsvarande tio miljoner kronor men har utrymme inom anslagssparandet, och bedöms därför inte behöva återbetala. ITfakulteten bedömer att en liten underproduktion är möjlig då fakulteten erhöll utökat uppdrag inför året om 53 helårsstudenter. Samhällsvetenskapliga fakulteten har vänt föregående års underproduktion till en beräknad överproduktion. Takbelopp från regeringen För 2018 har Göteborgs universitet erhållit ett takbelopp från regeringen på 2 123 miljoner kronor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den prognostiserade externa avräkningen för helåret beräknas vid utgången av april månad till 2 080 miljoner kronor, vilket motsvarar en underproduktion gentemot tilldelat takbelopp om cirka 44 miljoner kronor, eller drygt två procent. Universitetets avräknade utbildningsuppdrag har de senaste sex åren varit lägre än det tilldelade takbeloppet från regeringen. 1 Fördelning av utökat uppdrag till utbildningen från 2018, dnr G 2017/637 (26) 4

Göteborgs universitet hade vid ingången av 2018 en återstående överproduktion (sparade prestationer) om sex miljoner kronor. Med den prognostiserade underproduktionen innebär det att lärosätet vid årets utgång kommer ha ett negativt anslagssparande som uppgår till cirka 38 miljoner kronor. Det faller inom ramen för regelverket om att högst tio procent av tilldelat takbelopp får sparas, vilket innebär att återbetalning av anslagsmedel till staten 2 inte kommer att bli aktuell. Dynamisk omfördelning För att effektivare utnyttja universitetets tilldelade takbelopp finns ett regelverk för intern omfördelning av helårsstudenter. Modellen tar sin utgångspunkt i regelverket för anslagssparande. Omfördelning blir aktuell när en fakultet har ett anslagssparande (underproduktion) som överstiger fem procent. I samband med avräkningen av det interna utbildningsuppdraget för helåret 2017 tillämpades den dynamiska omfördelningen 3 för första gången. Humanistiska fakulteten uppdrag minskas därför 2019 och de frigjorda platserna har i en särskild process inom utbildningsnämnden fördelats till det nya tvärvetenskapliga mastersprogrammet Sea and society som spänner över fyra fakulteter. 2 Om lärosätet uppvisar en underproduktion, det vill säga redovisar ett utfall i grundutbildningen som inte når upp till årets takbelopp uppstår ett anslagssparande, vilket innebär att outnyttjat takbelopp sparas för att användas under något eller några där på följande budgetår. Upp till tio procent av takbeloppet får sparas innan återbetalning blir aktuellt. 3 Inriktningsbeslut Planeringsförutsättningar inför 2018-2020 (dnr: E 2017/218) (26) 5

Forskning Kvalitetsutvärderingen för forskning Research Evaluation Development 19 (RED19) har startat upp under årets första tertial. RED19 är en pågående kvalitetsutvärdering med fokus på forskning och forskningsmiljöer, och beräknas vara färdig under senare delen av 2019. Utvärderingen kommer att fokusera på forskningens förutsättningar och processer, snarare än på resultat. Syftet med RED19 är att identifiera förutsättningar och strategier som möjliggör och skapar goda forskningsmiljöer. Under våren har resursgruppen för RED19 påbörjat sitt arbete med att ta fram de bakgrundsdata som utgör en del av självvärderingen hos utvärderingsobjekten. Resursgruppen består av representanter från personalenheten, ekonomienheten, universitetsbiblioteket samt enheten för utredning och lärarutbildning. Resursgruppens arbete beräknas vara sammanställt för vidare behandling innan sommaren. Externa forskningsbidrag Inkomster av forskningsbidrag uppgår till 568 miljoner kronor för årets fyra första månader, vilket är en ökning med 28 miljoner kronor, motsvarande drygt fem procent jämfört med samma period föregående år. I nedanstående graf redovisas utvecklingen för bidragsinkomster uppdelat på givargrupp för årets första tertial, 2014 till 2018. 300 250 200 150 Forskningsbidrag, inkomster (mnkr) Forskningsråd Övriga svenska Övriga statliga 100 50 0 T1-2014 T1-2015 T1-2016 T1-2017 T1-2018 EU Utländska givare Jämfört med samma period föregående år ökar bidragsinkomsterna i samtliga bidragskategorier, med undantag från kategorin övriga svenska givare. Inom kategorin övriga svenska givare uppgår minskningen till åtta miljoner kronor jämfört med samma period föregående år, vilket motsvarar tre procent. Nedgången består till största delen av minskade bidrag från svenska kommuner och landsting. Största bidragsökningen står kategorin forskningsråd för, där framför allt bidrag från Forte och Vinnova ökat. Riksbankens jubileumsfond är fortsatt lärosätets största enskilda bidragsgivare, med inbetalade bidragsmedel om totalt drygt 160 miljoner kronor för årets fyra första månader, vilket ligger i linje med motsvarande period föregående år. Bidrag från EU avser främst programmet Horizon2020, och har ökat marginellt jämfört med samma period föregående år. Bidrag från övriga utländska givare har mer än fördubblats, där en noterbar ökning finns för utländska företag och utländska organisationer utan vinstintresse. (26) 6

Personal Medeltalet årsarbetare 4 (HTE) per tertial 1 2018 har ökat med knappt 290 stycken jämfört med samma period föregående år, vilket motsvarar en ökning på 5,2 procent. Det är den största personalökningen per tertial 1 under de senaste fem åren. Noterbart är att samtliga personalkategorier ökar under mätperioden, vilket indikerar tillväxt inom lärosätets alla verksamhetsområden. Nedanstående grafer illusterar medeltalet årsarbetare under det första tertialet respektive år, uppdelat på anställningskategori. 6 000 Medeltal HTE Göteborgs universitet totalt 5 800 5 600 5 400 5 200 5 000 4 800 4 600 T1 2014 T1 2015 T1 2016 T1 2017 T1 2018 2 500 Medeltal HTE per anställningskategori Lärare 2 000 1 500 1 000 Annan undervisande och forskande personal Doktorandanställning 500 0 T1 2014 T1 2015 T1 2016 T1 2017 T1 2018 Admin./teknisk/ bibilotekspersonal Kategorin lärare har den största ökningen mätt i helårsarbetare. Jämfört med samma period föregående år uppgår ökningen till 115 HTE, motsvarande 5,5 procent. Ökningen av lärare beror på ökat antal utbildningsplatser, och återfinns främst inom Sahlgrenska akademin, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Lektorer står för närmare hälften av ökningen inom kategorin lärare. Övriga som ökar inom denna kategori är meriteringsanställningar såsom postdok och forskarassistenter. Andelen kvinnor inom kategorin lärare uppgår till femtio procent, och är oförändrad jämfört med samma period föregående år. Andelen kvinnor inom underkategorierna professorer, lektorer och forskarassistenter ökar, samtidigt som andelen kvinnor inom underkategorin adjunkter minskar. 4 Medeltal som beräkningsgrund utgår från ESVs rekommendation (ESV 2015:1 Handledning personalkostnader) och är sedan 2017 standard för svenska lärosäten. (26) 7

Inom gruppen doktorandanställning har antalet årsarbetare ökat med 43 HTE jämfört med samma period föregående år, motsvarande 5,2 procent, och återfinns främst inom Sahlgrenska akademin och Samhällsvetenskaliga fakulteten. Andelen kvinnor inom gruppen har ökat med en procentenhet jämfört med motsvarande period föregående år. Administrativ, teknisk personal och bibliotekspersonal ökar med 116 HTE jämfört med samma period föregående år, vilket motsvarar en procentuell ökning på 5,8 procent. Ökningen är därmed den största procentuella ökningen av ovan mätta kategorier, och ligger 0,6 procentenheter över lärosätets genomsnittliga procentuella personalökning. Ökningen består till största delen av administrativ personal, vilken har ökat med 95 HTE jämfört med samma period föregående år, eller 7,6 procent. Gemensamma förvaltningen har ökat sin administrativa styrka med 43 HTE, där den nedbrutna fördelningen påvisar störst ökning inom utbildningsenheten och fastighets- och serviceenheten. Övrig ökning inom kategorin administrativ personal återfinns inom Sahlgrenska akademin, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Naturvetenskapliga fakulteten. Av samtliga universitetets anställda är 59 procent kvinnor och 41 procent män vid årets första tertial, vilket är oförändrat jämfört med samma period föregående år. Andelen kvinnliga professorer har ökat med två procentenheter under perioden, från 31 procent till 33 procent, och ligger i linje med det av regeringen satta målet att 53 procent av alla nyrekryterade professorer under perioden 2017 till 2019 ska vara kvinnor. (26) 8

Ekonomi Resultat och årsprognos Universitetets ekonomiska verksamhetsutfall per 30 april uppvisar ett underskott på 100 miljoner kronor. För motsvarande period föregående år redovisades ett underskott om 68 miljoner kronor. För hela året beräknas ett positivt ekonomiskt utfall på 50 miljoner kronor. Det beräknade utfallet är 37 miljoner kronor lägre än budgeterat resultat för året. Det prognostiserade resultatet beror på ökade personalkostnader och högre driftkostnader än budgeterat. Jämfört med verksamhetsutfallet i bokslutet för föregående år, som uppgick till 58 miljoner kronor, innebär det prognostiserade resultatet en resultatminskning med cirka åtta miljoner kronor. (miljoner kronor) Bokslut Utfall Utfall Prognos Budget 2017 2017-04 2018-04 2018 2018 Intäkter Anslag 4 086 1 357 1 407 4 241 4 241 Avgifter/ersättningar 471 126 149 470 470 Bidrag 1 858 589 595 1 955 1 955 Finansiella intäkter 19 12 1 12 20 Summa intäkter 6 435 2 084 2 152 6 678 6 687 Kostnader Personalkostnader -4 034-1 404-1 476-4 214-4 200 Lokalkostnader -600-207 -217-610 -610 Övrig drift -1 533-468 -488-1 564-1 550 Finansiella kostnader -29-10 -7-30 -30 Avskrivningar -188-63 -64-210 -210 Summa kostnader -6 384-2 152-2 252-6 628-6 600 Verksamhetsutfall 52-68 -100 50 87 Resultatandelar i dotterföretag 7-0,2 8 0 0 Transfereringar Finansiering 258 64 74 240 240 Lämnade bidrag -258-64 -74-240 -240 Saldo 0 0 0 Årets kapitalförändring 58-68 -92 50 87 (26) 9

Intäkter Sammantaget uppgår verksamhetens intäkter under årets fyra första månader till 2 152 miljoner kronor och ökar med 68 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. För hela året beräknas intäkterna uppgå till 6 678 miljoner kronor, en ökning med 243 miljoner kronor, motsvarande knappt fyra procent jämfört med utfallet föregående år. Fördelning intäkter januari-april 2018 28% Anslag Avgifter & ersättning 7% 65% Bidrag Finansiellt Intäkter av anslag uppgår till 1 407 miljoner kronor och ökar med 50 miljoner kronor i utfallet per 30 april, jämfört med utfallet för motsvarande period föregående år. De totala anslagsintäkterna erhållna från främst Utbildningsdepartementet uppgår till 1 417 miljoner kronor, varav tio miljoner kronor har transfererats till en andra organisationer. Jämfört med föregående år har anslagsintäkterna ökat med knappt fyra procent. Ökningen återfinns inom såväl utbildning på grundnivå och avancerad nivå, som inom forskning och utbildning på forskarnivå. Anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har ökat med 28 miljoner kronor och beror främst på ökat utbildningsuppdrag genom kunskapslyftet, samt utbyggnad av sommarkurser och ett första steg i utbyggnad av läkarprogrammet. Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 20 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen beror dels på ökade basanslag i enlighet med forskningspropositionen som presenterades 2016, dels på ökade anslag för statistiska valundersökningar, och är även en effekt av pris- och löneomräkning. Ersättningen för klinisk utbildning och forskning uppgår för perioden till 182 miljoner kronor, en ökning med fyra miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Anslag för särskilda medel uppgår för perioden till fem miljoner kronor, vilket är en minskning med 25 procent jämfört med samma period föregående år. Minskningen är en direkt effekt av att lärosätet inte längre innehar regeringsuppdragen Jämställdhetsintegrering i Högskolan (JiHu) respektive Jämställdhetsintegrering i Myndigheter (JiM), vilka överflyttades till den nyinrättade Jämställdhetsmyndigheten vid årsskiftet 2017-2018. Anslag för särskilda medel avser resurser till nationellt resurscentrum för matematik, spetsutbildning i entreprenörskap, forskning och dokumentation om medieutvecklingen samt till uppdraget att utveckla och sprida kunskap och metoder för att minska rekrytering av människor till våldsbejakande ideologier och till rasistiska organisationer (Segerstedtinstitutet). I prognosen beräknas intäkter av anslag till totalt 4 241 miljoner kronor, vilket är en ökning med 155 miljoner kronor, eller knappt fyra procent, jämfört med utfallet föregående år. (26) 10

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 5 uppgår till 149 miljoner kronor i utfallet per sista april, vilket är en ökning med 23 miljoner kronor jämfört med utfallet för motsvarande period föregående år. Intäkterna för uppdragsforskning har ökat med drygt tio procent jämfört med samma period föregående år, och uppgår till 47 miljoner kronor, medan intäkter från uppdragsutbildning minskar något, från 23 miljoner kronor samma period föregående år till 19 miljoner kronor. I prognosen beräknas intäkterna för helåret till 470 miljoner kronor, vilket ligger i linje med budget och med helårsutfallet föregående år. Intäkter av bidrag uppgår till 595 miljoner kronor vid bokslutet för årets första tertial, vilket är en ökning med sex miljoner kronor, motsvarande en procent, jämfört med samma period föregående år. Ökningen är väsentligt lägre än den ökningstakt som rapporterats de tre föregående åren, då bidragsintäkterna vid första tertialet har påvisat en genomsnittlig ökning om cirka tio procent årligen. En orsak till den lägre ökningstakten första tertialet 2018 är att periodiseringsposterna har påverkat utfallet negativt med tre miljoner kronor för innevarande år, medan dessa påverkade utfallet positivt med 26 miljoner kronor i motsvarande period föregående år. Med hänsyn tagen till periodiseringseffekten är ökningen likvärdig jämfört med föregående år. Budgeterat utfall för bidragsintäkter för helåret beslutades till 1 955 miljoner kronor, vilket även står fast i prognosen. Helårsutfallet väntas därmed uppgå till en ökning med 97 miljoner kronor, motsvarande fem procent jämfört med föregående år. De finansiella intäkterna uppgår till knappt en miljon kronor per sista april, vilket är tio miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Föregående års utfall inkluderar en engångseffekt av reavinst i samband med en försäljning av andelar i donationsförvaltningen, vilken är orsaken till differensen mellan åren. Vanligen består de finansiella intäkterna av ränteintäkter på tillgodohavande, men på grund av att räntenivån sedan en tid är negativ så består den finansiella intäkten av ränta på universitetets upptagna lån. Med hänsyn tagen till utfallet för årets första tertial, och till föregående års engångseffekt av reavinst, prognostiseras helårsutfallet för finansiella intäkter till tolv miljoner kronor. 5 Intäkter av avgifter och andra ersättningar utgörs av intäkter för uppdragsutbildning, uppdragsforskning, beställd utbildning samt försäljningsintäkter enligt Avgiftsförordningen. Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte eller annan statlig finansiär. (26) 11

Kostnader Sammantaget uppgår verksamhetens kostnader under årets första fyra månader till 2 252 miljoner kronor, vilket är en ökning med 100 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. För hela året beräknas kostnaderna till 6 628 miljoner kronor, en ökning med 244 miljoner kronor eller knappt fyra procent jämfört med föregående år, vilket till största delen beror på ökade personalkostnader och ökade driftkostnader. Fördelning kostnader januari - april 2018 0% 3% 22% 10% 65% Personal Lokaler Övrig drift Finansiellt Avskrivning Verksamhetens personalkostnader uppgår för årets första tertial till 1 476 miljoner kronor och ökar med 72 miljoner kronor, motsvarande drygt fem procent jämfört med utfallet för samma period föregående år. Av lärosätets personalkostnader utgör lönekostnader och arvoden den största delen, vilka uppgår till 892 miljoner kronor, och ökar med 47 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år, motsvarande drygt fem procent. Ökningen ligger i paritet med senaste årets personalförstärkning inom lärosätet. Pensionskostnader inklusive löneskatt har ökat med elva procent jämfört med samma period föregående år. Personalkostnaderna förväntas uppgå till 4 214 miljoner kronor för helåret, en ökning med 180 miljoner kronor, motsvarande drygt fyra procent, jämfört med utfallet föregående år, vilket är något högre än beslutad budget. Lokalkostnaderna uppgår till 217 miljoner kronor och har ökat med tio miljoner kronor i utfallet per sista april jämfört med utfallet för motsvarande period föregående år, eller knappt fem procent. Kostnaden för el, vatten och värme har ökat jämfört med samma period föregående år. Lokalkostnaderna beräknas uppgå till 610 miljoner kronor för hela året, vilket är i linje med beslutad budget, och tio miljoner högre än föregående års utfall. En bokföringsmässig åtgärd påverkar utfallet för innevarande års första tertial, vilket korrigeras under kommande bokslutsperiod och påverkar därmed inte utfallet på helåret. Övriga driftkostnader uppgår till 488 miljoner kronor i utfallet per sista april och har ökat med 20 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år, vilket motsvarar drygt fyra procent. Ökningen ligger i linje med att lärosätets personalkostnader och verksamhet ökar. För helåret beräknas driftkostnaderna uppgå till totalt 1 564 miljoner kronor, varav 545 miljoner kronor avser utbetalningar av ersättningar till den kliniska delen av läkar- och tandläkarutbildningarna. Därmed beräknas driftkostnaderna öka med 31 miljoner kronor jämfört med utfallet föregående år, motsvarande två procent, och med 14 miljoner kronor jämfört med beslutad budget. (26) 12

Finansiella kostnader uppgår till sju miljoner kronor, vilket är tre miljoner lägre än utfallet för samma period föregående år. Orsaken till differensen mellan åren beror på en orealiserad värdeminskning i donationsförvaltningen, vilken påverkade föregående års utfall positivt med nära fem miljoner kronor. Rådande ränteläge med negativ ränta innebär att universitetet har en räntekostnad för sitt kapital. De finansiella kostnaderna beräknas uppgå till 30 miljoner kronor för helåret och ligger i linje med beslutad budget och med utfallet föregående år. Avskrivningar och nedskrivningar uppgår till 64 miljoner kronor i utfallet per sista april och är drygt en miljon kronor mer än utfallet för motsvarande period föregående år. Inga nedskrivningar har gjorts under årets första tertial. På helåret bedöms avskrivningar uppgå till 210 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor, eller elva procent, mer än föregående år. Prognosbedömning Det prognostiserade verksamhetsutfallet för helåret uppgår till 50 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor lägre än beslutad budget. Prognosbedömingen baseras på högre personalkostnader och ökade kostnader för övrig drift än budgeterat. GU Ventures AB Holdingbolaget vid Göteborgs universitet förvaltar en portfölj bestående av 57 innehav, vilka utgörs av ägande i 52 aktiebolag, medlemskap i en förening och andelar i fyra affärsprojekt. Under perioden har GU Ventures haft ett idéflöde om 27 nya affärsidéer, vilket är enligt målsättning. Koncernen redovisar ett positivt rörelseresultat om åtta miljoner kronor per den sista april, jämfört med utfallet på knappt en halv miljon kronor för motsvarande period föregående år. Resultatet för helåret väntas oförändrat i förhållande till budget. Investeringar och låneramar Investeringarna under årets fyra första månader uppgår till sammanlagt 48 miljoner kronor, vilket är nära åtta miljoner kronor mer än motsvarande period föregående år. Universitetet disponerar under budgetåret en låneram på 725 miljoner kronor för finansiering av investeringar. Prognosen per tertial 1 tyder på att lärosätet inte kommer att behöva utöka sin låneram under året. Upptagna lån hos Riksgälden för anläggningstillgångar uppgick per sista april till 590 miljoner kronor. Likviditet Kassabehållningen har ökat med 122 miljoner kronor jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år och beror främst på ökade oförbrukade forskningsbidrag samt på överskott inom den anslagsfinansierade forskningen. Kassabehållning i miljoner kronor 2017-04-30 2017-04-30 2017-12-31 3 250 3 128 3 305 (26) 13

Balanserat kapital Verksamhetens balanserade kapital uppgick vid årets början till 1 210 miljoner kronor. Till följd av den prognostiserade kapitalförändringen om 50 miljoner kronor bedöms det balanserade kapitalet vid årets slut uppgå till 1 260 miljoner kronor. Utgående balanserat kapital per sista april uppgår till 1 111 miljoner kronor och fördelas med 317 miljoner kronor inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive 711 miljoner kronor inom forskning och utbildning på forskarnivå. Resterande belopp hör till övrig verksamhet, såsom donationsförvaltingen, GU Ventures och gemensamma förvaltningen, och uppgår till 83 miljoner kronor. Nedanstående grafer illusterar balanserat kapital i miljoner kronor per verksamhetsgren respektive per fakultet den sista april 2016-2018. 1 200 Balanserat kapital per verksamhetgren (mnkr) 1 000 800 600 400 200 Totalt Utbildning Forskning Övrigt 0 T1 2016 T1 2017 T1 2018 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Balanserat kapital per fakultet (mnkr) HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS 201604 201704 201804 Balanserat kapital per fakultet och verksamhetsgren kommenteras i avsnittet Redovisning per fakultet/motsvarande. (26) 14

Oförbrukade och upplupna bidrag I fakulteternas/motsvarande balansräkningar redovisas upplupna och oförbrukade bidrag enligt tabellen nedan för första tertialet 2016-2018. Fakultet Oförbrukade bidrag Upplupna bidrag 180430 170430 160430 180430 170430 160430 HFS 75 84 77 22 10 6 SFS 157 157 161 26 19 8 HHFS 156 141 153 18 14 11 UFS 59 62 60 8 10 3 SA 1 037 959 872 99 136 131 NFS 316 299 267 148 93 100 KFS 14 12 13 1 1 2 ITFS 25 26 15 11 13 9 UB 0 0 0 0 0 0 Gemensamt 223 221 216 14 16 11 Summa GU 2 062 1 962 1 855 346 312 281 Oförbrukade bidrag betraktas som en skuld till bidragsgivaren. Det är medel som universitetet fått till speciella ändamål/projekt vilka ännu inte har förbrukats. Beloppet har ökat med 100 miljoner kronor eller med drygt fem procent sedan motsvarande period föregående år, och med 207 miljoner kronor, eller drygt elva procent över den senaste tvåårsperioden. Ökningstakten är något lägre än vad den varit tidigare år. Sahlgrenska akademin står för den största ökningen mätt i kronor jämfört med motsvarande period föregående år, medan Handelshögskolan har den största ökningen procentuellt sett. Humanistiska fakulteten minskar de oförbrukade bidragen med nio miljoner kronor, och Utbildningsvetenskapliga fakulteten och IT-fakulteten minskar i mindre omfattning. Upplupna bidragsintäkter utgör en fordran på bidragsgivare genom att universitetet har haft utgifter/utlägg i pågående projekt för vilka bidragsgivare ännu inte har överfört medel. Beloppet avser ofta finansiering av EU-projekt för vilka bidrag betalas ut i efterskott. Under den senaste tvåårsperioden har de upplupna bidragsintäkterna på totalnivå ökat med 65 miljoner kronor, motsvarande 23 procent. Jämfört med samma period föregående år har beloppet ökat med 34 miljoner kronor motsvarande elva procent. Den redovisade ökningen återfinns främst inom Naturvetenskapliga fakulteten och Humanistiska fakulteten, medan Sahlgrenska akademin har minskat med närmare 30 procent, eller 37 miljoner kronor. (26) 15

Redovisning per fakultet/motsvarande I nedanstående tabell anges budgeterat resultat per fakultet för 2018, redovisat utfall per sista april och beräknad prognos för helåret. I följande avsnitt redogörs för respektive fakultet avseende ekonomiskt utfall och prognos. Även utbildnings- och forskningsverksamheten kommenteras med utgångspunkt i fakulteternas inlämnade rapportering. Fakultet/motsvarande Budg. Utfall Helårsprognos resultat per 2018 180430 180430 Humanistiska fakulteten -33-11 -42 Samhällsvetenskapliga fakulteten -15-14 -5 Handelshögskolan -32-29 -29 Utbildningsvetenskapliga fakulteten -23-17 -22 Sahlgrenska akademin 18-4 23 Naturvetenskapliga fakulteten 5 4 29 Konstnärliga fakulteten -8-9 -6 IT-fakulteten 3 1 2 Universitetsbiblioteket -2 1-2 Humanistiska fakulteten Utbildning Fakultetens utbildningsuppdrag uppgår till 3 834 helårsstudenter och ett takbelopp om 190 miljoner kronor. Prognosen visar på en underproduktion motsvarande cirka tolv miljoner kronor. Fakulteten erhöll inför året ett minskat utbildningsuppdrag motsvarande cirka 80 helårsstudenter, jämfört med uppdraget föregående år. Fakulteten uppger att söktrycket fortsatt är lågt men antagningsstatistiken för höstterminen ser något positiv ut. Främst beror det på nybörjarkurserna i skolspråk. Flera åtgärder är planerade och har satts igång för att öka söktrycket, både på kort och lång sikt. Bland annat satsar fakulteten på ett studievägledningsprojekt för att utveckla gemensamma rekryteringsstrategier, förändrat kursutbud och ökad frekvens av vissa populära fristående kurser. Forskning Externa bidragsintäkter uppgår till 21 miljoner kronor för perioden, en minskning med tolv miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret är satt till 97 miljoner kronor, vilket är cirka åtta miljoner kronor lägre än utfallet föregående år. För att täcka den förväntade minskningen av inbetalade bidrag kommer fakulteten att nyttja periodiserade bidragsintäkter. Ekonomi Det ekonomiska utfallet uppvisar underskott på knappt elva miljoner kronor. Underskottet fördelar sig på knappt sex miljoner kronor inom utbildning och fem miljoner kronor inom forskning. Budgeterat resultat för helåret uppvisar ett underskott på 33 miljoner kronor och prognosen efter årets första tertial ger ett underskott om 42 miljoner kronor. Det ekonomiska utfallet inom utbildning har justerats från budgeterat underskott på 14 miljoner kronor till ett prognostiserat underskott om 25 miljoner kronor. Främst påverkas prognosen av att fakulteten förväntas återbetala medel till universitetsstyrelsen motsvarande cirka 300 helårsstudenter. Inom forskning har det (26) 16

budgeterade verksamhetsutfallet om ett underskott på 19 miljoner kronor justerats något till ett prognostiserat underskott om 17 miljoner kronor. Balanserat kapital Vid ingången av året uppgick fakultetens balanserade kapital till drygt 18 miljoner kronor, och prognosen vid årets första tertial ger ett balanserat kapital om 26 miljoner kronor i underskott. Det förväntade utgående balanserade kapitalet för året fördelar sig med 13 miljoner kronor i överskott inom forskning och 39 miljoner i underskott inom utbildning. Fakulteten har kapital bundet i framtida åtaganden som är större än tillgängligt kapital, och har därmed inget fritt kapital. Inom forskning är det samfinansiering som binder den största delen av det balanserade kapitalet, medan fakulteten inom utbildningsverksamheten bland annat binder kapital genom omstrukturering av kursutbud och kursutveckling. Samhällsvetenskapliga fakulteten Utbildning Utbildningsuppdraget uppgår till 5 510 helårsstudenter, motsvarande ett takbelopp om 326 miljoner kronor. Uppdraget är en ökning med drygt 100 helårsstudenter jämfört med föregående år. Fakulteten genomförde under hösten 2017 insatser för att vända den tidigare negativa trenden med underproduktion flera år i rad inom grundutbildningsuppdraget. Här kan nämnas en ökad antagning till kurser och program för höstterminen 2017, såväl som ökad antagning till vårterminen 2018. Fakulteten beräknar överproduktion för helåret. Forskning De externa forskningsbidragen uppgår till 56 miljoner kronor, vilket är något lägre än tertial 1 2017 då utfallet var nästan 64 miljoner kronor. Prognosen för helåret visar en ökning med knappt tre miljoner kronor till totalt 194 miljoner kronor jämfört med årets budget. Orsaken är att ett antal ytterligare forskningsansökningar har beviljats. Fakulteten är involverad i fyra av universitetets centra inom UGOT Challenges. Ekonomi Fakulteten redovisar ett negativt resultat om 14 miljoner kronor, där åtta miljoner kronor avser utbildning och sex miljoner kronor forskning. Prognos för helåret är ett underskott om fem miljoner kronor, vilket är en resultatförbättring med drygt nio miljoner kronor jämfört årets budget. Förbättringen, som finns inom både utbildning och forskning, förklaras framförallt av ökade bidragsintäkter och inkomster för interna bidrag inom forskning samt lägre lönekostnader inom utbildning. Balanserat kapital Det utgående balanserade kapitalet vid årets slut beräknas till 91 miljoner kronor, varav nästan 80 miljoner kronor finns inom forskningsverksamheten. Av dessa är knappt 50 miljoner kronor bundet till forskningssatsningar såsom samfinansiering, strategiska satsningar och valforskningsprogrammet. Inom utbildning anges hela det balanserade kapitalet på elva miljoner kronor vara bundet i framtida satsningar. (26) 17

Handelshögskolan Utbildning Fakultetens utbildningsuppdrag uppgår till 3 819 helårsstudenter och ett takbelopp om 194 miljoner kronor. Under ett flertal år har fakultetens avräknade utbildningsuppdrag legat i nivå med det tilldelade takbeloppet, vilket även är bedömningen för årets utbildningsuppdrag. Forskning De externa bidragen uppgår till knappt 35 miljoner kronor för årets fyra första månader och ökar med nio miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Det är främst bidrag från privata företag och övriga organisationer som ökar, främst med anledning av att fakultetens gästprofessorsprogram (VPP2) startat under perioden. Med anledning av utfallet per april samt beaktande av institutionernas prognoser antas bidragsintäkterna öka med drygt en miljon kronor jämfört med beslutad budget. Ekonomi Fakulteten redovisar ett ekonomiskt underskott för årets fyra första månader på knappt 29 miljoner kronor. Resultatet fördelar sig med underskott om elva miljoner kronor inom utbildningsverksamheten och ett underskott om drygt 17 miljoner kronor inom forskningsverksamheten. Budgeterat verksamhetsresultat för helåret är satt till 32 miljoner kronor i underskott, och prognosen efter tertial ett är satt till 29 miljoner kronor i underskott. Den justerade prognosen i förhållande till budget förklaras av ökade intäkter inom uppdragsforskning. Balanserat kapital Fakultetens ingående balanserade kapital för året uppgick till drygt 100 miljoner kronor. Med årets förväntade utfall innebär det att fakultetens utgående balanserade kapital vid årets slut kommer att uppgå till knappt 72 miljoner kronor. Av det balanserade kapitalet bedöms 52 miljoner kronor, motsvarande 52 procent vara bundet kapital. Det bundna kapitalet ska enligt fakulteten bland annat användas till kursutveckling inom utbildningsverksamheten, samt till samfinansiering och forskning i tjänst inom fakultetens forskningsverksamhet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildning Utbildningsuppdraget uppgår till 3 555 helårsstudenter, motsvarande ett takbelopp om 274 miljoner kronor. Fakulteten gör bedömningen att det samlade utbildningsuppdraget kommer att uppnås. Utfallet skiljer mellan de olika lärarprogrammen. För exempelvis kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), speciallärarprogrammet och specialpedagogiska programmet kommer uppdraget att nås. För förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet har fakulteten genomfört insatser för att öka antalet sökande, dock rapporteras ett något lägre söktryck för höstterminen 2018 jämfört andra lärosäten i landet. Forskning De externa forskningsbidragen uppgår till 16 miljoner kronor, vilket är i nivå med utfallet för samma period förra året. Prognosen för helåret är 38 miljoner kronor, vilket är betydligt lägre än utfallet de senaste åren som varit runt 50 miljoner kronor. Fakulteten ser svårigheter i den långsiktiga finansieringen av forskningsverksamheten, trots ett ökat forskningsanslag. För att skapa stabilitet i finansieringen krävs att nya bidrag tillkommer i den takt som nuvarande avslutas. (26) 18

Ekonomi Fakulteten redovisar ett underskott på drygt 17 miljoner kronor, som i sin helhet finns inom utbildning. Prognosen för helåret är ett underskott på 22 miljoner kronor, vilket är något lägre än budgeterat, främst till följd av det ökade forskningsanslaget som tilldelats fakulteten. Årets prognostiserade underskott, som finns inom utbildningsverksamheten, täcks av de senaste årens ökning av balanserat kapital. Fakulteten har startat arbetet med att anpassa kommande års lärarutbildning utifrån de ekonomiska förutsättningarna fr.o.m. 2019. Balanserat kapital Fakultetens balanserade kapital beräknas till knappt 60 miljoner kronor vid årets slut, varav nästan 50 miljoner kronor finns inom utbildning. Av detta är nästan hälften bundet i framtida strategiska satsningar samt som buffert för eventuella intäktsminskningar inom lärarutbildningen 2019. Fakulteten har en låg andel fritt balanserat kapital inom forskningen. Sahlgrenska akademin Utbildning Fakultetens utbildningsuppdrag för året uppgår till 4 517 helårsstudenter, motsvarande ett takbelopp om 504 miljoner kronor. Prognosen visar på en underproduktion om cirka 10 miljoner kronor. Fakultetetens utbildningsuppdrag fortsätter att öka till följd av regeringens satsning på vårdutbildningar. Jämfört med föregående år har utbildningsuppdraget ökat med knappt 100 helårsstudenter. Fakulteten arbetar med att öka överintaget till utbildningsprogrammen för att motverka att fler studenter än tidigare inte följer den föreskrivna studietakten. Barnmorskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammen är utbildningsprogram som har svårt att klara regeringens utbyggnad, då antalet sökande är lägre än förväntat. Efterfrågan på utbildningen för specialistsjuksköterskor är delvis avhängigt av regionalpolitiska beslut om möjlighet att läsa utbildningen på arbetstid. På läkarprogrammet har överintaget ökat och där antas fler sökande till programmets senare del, vilket medför viss uppgång i antal helårsstudenter. Fakulteten arbetar med att omfördela utbildningsuppdrag till förmån för fristående kurser, från program som haft svårt att nå sitt uppdrag. Omfördelningen förväntas ge effekt från 2019 då fakulteten kommer frigöra fler helårsstudenter för fristående kurser. Den bidragsfinansierade utbildningen ökar i takt med att fakulteten bygger ut kompletteringsutbildningarna. I höstas startade utbildningarna för apotekare och biomedicinska analytiker och nu har fakulteten totalt fem kompletterande utbildningar. Forskning För Sahlgrenska akademins forskning är infrastrukturen nödvändig. Inom ramen för olika byggprojekt sker utredningsförstudier kring forskningslokaler, likaså kring huset för experimentell biomedicin vid Core facilities. Fakulteten rekryterar fler forskare och kapaciteten för djur anses behöva öka för att ge forskningen rätt förutsättningar. Fakulteten ser infrastrukturen som nödvändig då de forskare som idag nyttjar det står för en stor del av fakultetens externa forskningsbidrag. För årets första tertial redovisar fakulteten bidragsintäkter på drygt 300 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor, motsvarande 16 procent, mer än för samma period föregående år. Fakultetens externa bidrag beräknas uppgå till ungefär samma storlek som föregående år, cirka 884 miljoner kronor, vilket är en ökning med 36 miljoner kronor jämfört med beslutad budget. (26) 19

Ekonomi Fakulteten redovisar ett ekonomiskt underskott om drygt fyra miljoner kronor för årets fyra första månader, jämfört med ett verksamhetsutfall om drygt åtta miljoner kronor i underskott för motsvarande period föregående år. Resultatet fördelar sig med ett överskott om cirka en halv miljon kronor inom utbildningsverksamheten, och med knappt fem miljoner kronor i underskott inom forskningsverksamheten. Budgeterat verksamhetsresultat för helåret uppgår till 18 miljoner kronor, och fakultetens samlade bedömning är att prognosen för året ger ett överskott om 23 miljoner kronor, med drygt elva miljoner kronor i överskott inom respektive verksamhetsgren. Överskottet bedöms uppstå på grund av svårigheter att rekrytera kliniska lärare/forskare och på att vissa enheter inom institutionerna arbetar för att minska tidigare års underskott. Balanserat kapital I och med fakultetens redovisade överskott för 2017 fortsätter fakultetens kapital att växa, och fakulteten hade vid årets början 412 miljoner kronor i balanserat kapital. Med det prognostiserade överskottet för året innebär det att kapitalet väntas öka med ytterligare 23 miljoner kronor vid utgången av 2018. Vid utgången av tertial ett uppgick det balanserade kapitalet inom utbildningsverksamheten till knappt 89 miljoner kronor, respektive 319 miljoner inom forskningsverksamheten. Av fakultetens totala balanserade kapital bedöms 134 miljoner kronor vara bundet i framtida åtaganden och satsningar. Satsningarna avser inom forskningsverksamheten främst samfinansiering, strategiska satsningar och satsningar inom forskarutbildning, och inom utbildningsverksamheten främst strategiska satsningar och lokaler. Fakulteten gör även bedömningen att 20 miljoner kronor av det gemensamma kapitalet behöver reserveras för de ekonomiska risker som Sahlgrenska Life medför. Utöver det avsätts 20 miljoner kronor som motvikt till underskottet inom Core facilities. Naturvetenskapliga fakulteten Utbildning Fakultetens utbildningsuppdrag uppgår till 2 366 helårsstudenter, motsvarande ett takbelopp om 214 miljoner kronor. Fakulteten räknar med att nå årets utbildningsuppdrag. Forskning Den anslagsfinansierade forskningen prognostiseras generera ett överskott för helåret om 22 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor mer än budgeterat. Prognosbedömnigen görs dels på grund av lägre löne- och driftsutfall än budgeterat, dels med anledning av högre interna bidrag vilka fakulteten erhåller för reglering av underskott för Sven Lovén centrum. Periodens bidragsintäkter uppgår till 84 miljoner kronor, vilket är i linje med motsvarande period föregående år. Prognosen för bidragsintäkterna uppgår till knappt 300 miljoner kronor, vilket är en knapp ökning jämfört med budget. Fakulteten gör bedömningen att bidragen väntas hålla en stabil nivå även framöver. Ekonomi Det ekonomiska resultatet efter fyra månader visar ett överskott om fyra miljoner kronor. Resultatet fördelas med ett underskott inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på en halv miljon kronor, respektive med ett överskott om knappt fem miljoner kronor inom forskning och utbildning på forskarnivå. Helårsprognosen per april anger ett överskott på 29 miljoner kronor, vilket är en ökning med 24 miljoner kronor jämfört med budget. Differensen beror i stor utsträckning på att de centrala medel för (26) 20

täckning av underskott för Sven Lovén centrum 6 som betalas till fakulteten redovisas som en intäkt, istället för en justering av balansposter som antogs vid budgetering. Balanserat kapital Fakultetens balanserade kapital vid tertial 1uppgår till 149 miljoner kronor, fördelat på 121 miljoner kronor inom forskning och utbildning på forskarnivå och 28 miljoner kronor inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Av det balanserade kapitalet bedöms 139 miljoner kronor vara bundet i framtida åtaganden, varav 136 miljoner kronor avser forskningsverksamheten. Planerade satsningar är bland annat rekryteringar, strategiska satsningar inom framför allt UGOT Challenges och samfinansiering. Konstnärliga fakulteten Utbildning Utbildningsuppdraget uppgår till 1 337 helårsstudenter, motsvarande ett takbelopp om 276 miljoner kronor. Det sammantagna utbildningsuppdraget har minskat något jämfört med föregående år. Fakulteten gör bedömningen att utbildningsuppdraget kommer att nås på helåret. Forskning De externa forskningsbidragen uppgår till 3,5 miljoner kronor, där merparten avser bidrag från Vetenskapsrådet (VR). Utfallet är lägre än samma period förra året då fakulteten hade fler pågående projekt från VR. Prognosen för bidragsintäkter för helåret är drygt tio miljoner kronor, vilket är en ökning med drygt två miljoner kronor jämfört med budget. Ökningen förklaras av nya bidrag från VR, Mistra och Vinnova. Fakulteten planerar nyantagning av fem doktorander under senare delen av 2018. Ekonomi Fakulteten redovisar ett underskott om nio miljoner kronor. Resultatet fördelar sig med ett underskott om elva miljoner kronor inom utbildning och ett överskott på två miljoner kronor inom forskning. Prognosen för helåret är ett underskott om knappt sex miljoner kronor, vilket är en resultatförbättring jämfört med budget på drygt 1,5 miljon kronor som till stor del förklaras av det utökade forskningsanslaget. Inom utbildningsverksamheten ökar underskottet något jämfört med budget till följd av minskad finansiering inom vidareutbildning av lärare utan examen (VAL) och utländska lärares vidareutbildning (ULV) 2017 och 2018 vid två av institutionerna. Balanserat kapital Vid årets slut prognostiseras ett balanserat kapital på drygt 15 miljoner kronor vid fakulteten, varav merparten finns inom forskning. Det balanserade kapitalet inom utbildning minskar till följd av det prognostiserade underskottet och medför att fakulteten vid utgången av 2018 saknar fritt kapital. Inom forskning är nästan två tredjedelar av kapitalet bundet till framtida satsningar, såsom finansiering av professorer och forskning i tjänst. IT-fakulteten Utbildning Utbildningsuppdraget uppgår till 857 helårsstudenter, motsvarande ett takbelopp om 76 miljoner kronor. Prognosen för helåret visar på en knapp underproduktion, efter att fakulteten har överproducerat de senaste åren. Fakulteten fick ett utökat utbildningsuppdrag motsvarande 53 helårsstudenter 2018. Tre nya internationella masterprogram har startats under innevarande år. Båda 6 Dnr E2017/218 (26) 21

institutionerna vid fakulteten har fått uppdrag från Skolverket att lära ut programmering till landets lärare. Forskning De externa forskningsbidragen uppgår till åtta miljoner kronor, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret är cirka 25 miljoner kronor, vilket är något högre jämfört med årets budget. Fakulteten planerar ett antal rekryteringar av lektorer, postdoc och doktorander under året. Ekonomi Det ekonomiska utfallet visar ett överskott på knappt en miljon kronor per sista april, vilket i sin helhet återfinns inom utbildningsverksamheten. Budgeterat resultat för helåret är ett överskott på 2,5 miljoner kronor och prognosticerat resultat vid tertialet visar ett överskott om 1,7 miljoner kronor. Differensen förklaras framförallt av ett negativt resultat inom forskningsverksamheten. Balanserat kapital Fakultetens utgående balanserade kapital vid årets slut beräknas till 54 miljoner kronor, varav nästan 40 miljoner kronor finns inom utbildning. Merparten av detta kapital anges vara fritt, diskussioner pågår inom institutionerna om framtida satsningar. Inom forskning är en tredjedel av det balanserade kapitalet om nästan 15 miljoner att betrakta som bundet och ska användas till bland annat forskarutbildning, strategiska satsningar och samfinansiering. Universitetsbiblioteket Universitetsbiblioteket har avslutat projektet nya system (NYS) och införandet av de nya bibliotekssystemen rapporteras ha gått mycket bra. Investeringarna fortgår för att upprätthålla en god och funktionell arbetsmiljö för studenter, forskare och medarbetare. Ekonomi Det ekonomiska resultatet per sista april uppvisar ett överskott om 0,5 miljoner kronor, vilket är högre än motsvarande period förra året. För helåret prognostiseras ett underskott på drygt två miljoner kronor, vilket är i nivå med årets budget. Underskottet avser kostnader i samband med retrokatalogiseringen inför det nya Humanistiska biblioteket. Balanserat kapital Det balanserade kapitalet för perioden uppgår till drygt 14 miljoner kronor. Merparten av kapitalet kommer att användas för att täcka kostnader i samband med arbetet med retrokatalogiseringen inför det nya Humanistiska biblioteket, som kommer att pågå under en femårsperiod. Universitetsgemensamma verksamheter Styrelsen 7 redovisar ett underskott på 26 miljoner kronor för perioden. För helåret prognostiseras ett underskott om fem miljoner kronor att jämföra med budgeterat överskott om 15 miljoner. Skillnaden ligger i att beslut om tillkommande anslag nu fattats och fördelning till fakulteterna har gjorts. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå redovisas vid tertialet ett negativt resultat på 13 miljoner kronor, jämfört med budgeten på ett överskott om fyra miljoner kronor. Orsaken finns i att budgeten innehåller återbetalning från fakulteterna på tio miljoner, ett sådant utfall kommer först vid årets slut. Inom forskning och utbildning på forskarnivå uppvisas vid tertialet ett underskott på 13 miljoner kronor, jämfört med ett budgeterat underskott på 11 miljoner kronor. 7 Fördelning av anslag till utbildning och forskning inklusive strategiska satsningar. (26) 22

Ledning och myndighetsfunktioner 8 redovisar ett överskott på fyra miljoner kronor för perioden. Överskottet beror dels på vakanser, främst HR-chef, och dels på att budgeten är linjär medan kostnaderna fördelar sig ojämnt över året. I prognosen för helåret ökas överskottet med en miljon kronor till två miljoner kronor. Bedömningen är att personalkostnaderna kommer att bli lägre än budgeterade, bland annat på grund av senarelagd rekrytering av HR-chef. Universitetsgemensamma ändamål 9 redovisar ett underskott på tre miljoner kronor, att jämföra med ett budgeterat underskott på fyra miljoner kronor för perioden. Prognosen för helåret visar ett ökat underskott, från tolv miljoner kronor till fjorton miljoner kronor, eftersom universitetsgemensamma kostnader för friskvård och företagshälsovård förväntas öka. Övrigt gemensamt 10 redovisar ett underskott på drygt fyra miljoner kronor och har prognostiserat ett nollresultat baserat på avsättningar inom ramen för löneomkostnadspåslaget. Övriga enheter 11 redovisar ett överskott på drygt en miljon kronor att jämföra med det budgeterade underskottet på en miljon kronor. Skillnaden beror på att verksamheten ännu inte kommit igång i planerad omfattning. Prognosen för helåret ligger i linje med budgeten. 8 Omfattar stödfunktioner till styrelse och ledning samt de funktioner som krävs för att svara upp mot kraven på en statlig myndighet. 9 Ändamål som hanteras centralt men som avser samordning av verksamheter inom hela universitetet och omfattar de tre verksamhetsnivåerna (institution, fakultet och centralt). 10 Universitetsgemensamma funktioner såsom universitetets internbank, Styrelsen för fond- och medelsförvaltning och Regionala Etikprövningsnämnden 11 Göteborgs miljövetenskapliga centrum, Nationellt centrum för matematikutbildning, Nationella sekretariatet för genusforskning, Havsmiljöinstitutet, Nordicom och Svensk nationell datatjänst, Segerstedtinstitutet och Wallenberg centrum för molekylär och translationell medicin. (26) 23