BEFOLKNINGS PROGNOS 218-227 SOLNA STAD Baserad på kommunens byggplaner för perioden samt befolkningen i kommunen 1863 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 1-13 8 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se Kontaktperson: Charlotta Danielsson
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 Sammanfattning 6 Folkmängd 7 Försörjningsbörda 8 Förändringskomponenter 1 invånare efter ålder 11 Genomsnittsålder 12 barn och ungdomar 13 vuxna och äldre 14 Bakgrund och antaganden 15 Befolkningsstruktur 16 Fruktsamhet 17 Flyttarnas åldersfördelning 18 Flyttbenägenhet 2 Metodbeskrivning 21 Tabellbilaga 25 Delområdesprognos 3
SAMMANFATTNING BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER ÅR 217 Under 217 ökade folkmängden i Solna stad med 1578 personer, från 78 129 till 79 77 invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 883 personer och ett födelsenetto på 71 personer. Under året flyttade 12 188 personer till Solna, vilket var fler än 216. et personer som flyttade från kommunen ökade med 788 personer jämfört med året innan, från 1 517 till 11 35. Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under 217 var således 883 personer. Det föddes 1 263 barn under 217, 96 färre än 216. et personer som avled var 562 vilket är 8 färre än året innan. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på 71 personer. Siffrorna i detta stycke är officiell folkmängd enligt SCB. På grund av justeringar som myndigheten gör överensstämmer inte alltid summan av angivna förändringar exakt med den totala förändringen i folkmängd. Kontakta SCB för vidare information. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER PERIODEN 218-227 Under prognosperioden 217-227 kommer folkmängden i Solna stad att öka med 28121 invånare, från 79 77 till 17 828 personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 183 personer per år och födelsenettot 18 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 2811 personer per år. et inflyttade beräknas bli i genomsnitt 14 816 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 13 13 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 183 personer för varje år under prognosperioden. et barn som föds förväntas vara 1 589 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 581 personer. Detta medför en befolkningsförändring med 18 personer per år. 4
SAMMANFATTANDE TABELL AV UTVECKLINGEN ÖVER TIDEN I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 218 och framåt är prognostiserade värden. Folkmängd och förändringskomponenter i Solna stad 198 199 2 217 218 227 Födda 576 786 681 1263 1312 1875 Döda 538 621 628 562 68 65 Födelseöverskott 38 165 53 71 74 127 Inflyttade 4316 4366 663 12188 11955 17158 Utflyttade 5238 4119 627 1135 11182 15311 Flyttnetto -922 247 576 883 773 1847 Folkökning -884 412 629 1584 1477 3117 Folkmängd 5441 51841 5665 7977 81184 17828 5
Historisk utveckling av folkmängden 198-217 samt prognostiserad folkmängd 218-227. 12 ANTAL INVÅNARE I SOLNA STAD 198-227 HUR UTVECKLAS FOLKMÄNGDEN? Folkmängden kan delas upp i tre åldersgrupper: -19 år, 2-64 år samt 65 och äldre. Uppdelningen ligger till grund för beräkningen av försörjningsbördan i kommunen. Trots att uppdelningen är grov ger den en god överblicksbild som gör det lätt att följa utvecklingen över tiden. I diagrammet till höger visas utvecklingen av dessa åldersgrupper från 198 till 227. 1 8 6 4 2 198 199 2 21 22 År Total folkmängd -19 år 2-64 år 65 år eller äldre Historisk utveckling av den årliga procentuella förändringen av folkmängden 198-217 samt prognostiserad utveckling 218-227. Jämförelse med riket. 6,% 5,% PROCENTUELL FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN I SOLNA STAD 198-227 HUR SNABBT ÄNDRAS FOLKMÄNGDEN? I diagrammet till höger kan man jämföra kommunens procentuella förändring av folkmängden med riket. Den årliga förändringstakten visar med hur många procent kommunen växer under ett år. Negativa tal innebär att folkmängden minskar under året. Förändringen under t.ex. år 218 beräknas som Folkmängd(218) dividerat med Folkmängd(217) minus 1. Procent 4,% 3,% 2,% 1,%,% -1,% -2,% 198 199 2 21 22 År Solna stad Riket 6
,9,8,7 FÖRSÖRJNINGSBÖRDA I SOLNA STAD 198-227 Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke yrkesverksam ålder (-19 år och 65 år eller äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (2-64). Jämförelse med riket.,6,5,4,3,2,1, 198 199 2 21 22 År Solna stad Riket Försörjningsbörda i Solna från barn och ungdomar (-19 år) Försörjningsbörda i Solna från äldre (65 år eller äldre) HUR UTVECKLAS OLIKA ÅLDERSGRUPPER? Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan dryga,7 extra personer. Framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (- 19 år) och den från äldre (65+). HUR RÄKNAR VI? Den prognosmodell som används bygger på den så kallade kohort-komponentmetoden. Enkelt förklarat innebär metoden att man varje år framöver ökar kommuninvånarnas ålder med ett år i taget, lägger till antalet födda och inflyttade och drar bort antalet avlidna och utflyttade. I en enkel formel kan vi uttrycka detta för hela folkmängden år 218 med: B(218) = B(217) + F(218) -D(218) + I(218) -U(218) Här är B(218) folkmängden vid årets slut år 218 och B(217) folkmängden år 217. F(.) är antalet födda, D(.) är antalet avlidna, I(.) antalet inflyttade och U(.) är antalet utflyttade. I modellen ska formeln ovan gälla för män respektive kvinnor samt för samliga åldrar mellan -1. I modellen är endast en sak säker; alla som överlever från ett år till nästa blir ett år äldre. De övriga delarna födda, döda, in-och utflyttade är osäkra och skattas via statistiska metoder. Störst antalsmässig osäkerhet finns bland flyttningarna i åldergruppen 18-24 år. För dessa åldrar är det generellt sett svårast att göra bra förutsägelser. VAD DRIVER UTVECKLINGEN? et födda, döda, in-och utflyttade kallas för förändringskomponenter. Komponenterna utgör stommen i prognosen och bestämmer, tillsammans med åldrandet, hur folkmängden och dess sammansättning utvecklas. För att förstå utvecklingen av befolkningen och dess sammansättning måste man därför förstå hur komponenterna utvecklas. Hur förändringskomponenterna och åldrandet påverkar utvecklingen i kommunen redovisas i de kommande sidorna. 7
Historisk utveckling av antalet födda och döda 198-217 samt prognostiserat antal 218-227. 2 ANTAL FÖDDA OCH DÖDA I SOLNA STAD 198-227 FÖDDA, DÖDA OCH FÖDELSEÖVERSKOTT et födda minus döda kallas för födelseöverskott eller naturlig befolkningsökning. et födda har sedan 27 varierat mellan 1 28 och 1 359. År 217 föddes 1 263 barn och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 1 589 barn att födas per år. 15 1 5 et avlidna har sedan 27 varierat mellan 549 och 643. År 217 avled 562 personer och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 581 personer att avlida per år. - 5 198 199 2 21 22 År Födelseöverskott - antal födda minus antal döda födda döda Historisk utveckling av antalet in-och utflyttade 198-217 samt prognostiserat antal 218-227. 2 ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I SOLNA STAD 198-227 IN-OCH UTFLYTTADE SAMT FLYTTNETTO Flyttnettot beräknas som inflyttade minus utflyttade. et inflyttade har sedan 27 varierat mellan 8 95 och 12 188. År 217 flyttade 12 188 personer till kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 14 816 personer flytta in per år. 15 1 5 et utflyttade har sedan 27 varierat mellan 7 743 och 11 35. År 217 flyttade 11 35 personer från kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 13 13 personer flytta ut per år. -5 198 199 2 21 22 År Nettoinflyttning - antal inflyttade minus antal utflyttade inflyttade utflyttade 8
5 4 FLYTTNETTO OCH FÖDELSEÖVERSKOTT I SOLNA STAD 198-227 Historisk utveckling av flyttnettot och födelseöverskottet 198-217 samt prognostiserad utveckling för åren 218-227. 3 2 1-1 -2 198 199 2 21 22 År Förändring i folkmängden under året Förändring i folkmängden beroende på nettoinflyttning Förändring beroende på födelseöverskott FOLKMÄNGDENS FÖR- ÄNDRING ÖVER TID Hur folkmängden förändras över tiden bestäms av förändringskomponenterna. I diagrammet till vänster visas en samlad bild av hur nettoinflyttningen och den naturliga befolkningsökningen påverkar folkmängdens utveckling vid olika tidpunkter. Födelseöverskottet har sedan 27 varierat mellan 432 och 789 personer. År 217 var överskottet 71 personer och under prognosperioden förväntas överskottet bli i genomsnitt 18 personer per år. Flyttnettot har sedan 27 varierat mellan 571 och 1 521. År 217 var flyttnettot 883 personer och under prognosperioden förväntas flyttnettot bli i genomsnitt 183 personer per år. Förändringskomponenternas utveckling har medfört att folkmängden har ökat med 16 389 personer sedan 27. Från 217 fram till prognosperiodens slut 227 förväntas folkmängden att öka med 28 121 personer. EFFEKTER OCH PÅVERKAN Åldrandet av befolkningen och förändringskomponenternas utveckling påverkar åldersstrukturen. På de kommande sidorna visas hur åldersstrukturen förändras och hur sammansättningen i sin tur påverkar genomsnittsåldern i kommunen. 9
invånare efter ålder år 217 och prognos för 227. BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING EFTER ÅLDER I diagrammet till höger visas hur befolkningen är fördelad efter ålder i kommunen år 217 och år 227. Åldrandet medför till exempel att de som var 6 år 217 är 7 år 227. Att antalet 6- åringar år 217 skiljer sig från antalet 7-åringar år 227 skiljer sig åt beror på att personer har flyttat till eller från kommunen samt att vissa har avlidit. 3 25 2 15 1 ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I SOLNA STAD ÅR 217 OCH 227 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder År 217 År 227 Skillnad i antalet invånare i olika åldrar mellan år 217 och 227. 1 FÖRÄNDRING I ANTALET PERSONER EFTER ÅLDER MELLAN ÅREN 217 OCH 227 I SOLNA STAD FÖRÄNDRING I ÅLDERSSTRUKTUREN I diagrammet visas hur antalet personer i olika åldrar förändras under prognosperioden på grund av åldrande, flyttningar, födslar och avlidna. Detta mäts genom att räkna ut skillnaden mellan de två åldersfördelningarna i diagrammet ovan. Ett positivt värde för en viss ålder innebär att antalet invånare i den åldern ökar under prognosperioden. Ett negativt värde innebär på motsvarande sätt att antalet förväntas minska. 8 6 4 2-2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Skillnad i folkmängd mellan åren 217 och 227 1
43 GENOMSNITTSÅLDER I SOLNA STAD 198-227 Historisk utveckling av genomsnittsåldern 198-217 samt prognostiserad snittålder 218-227. Jämförelse med riket. Medelålder 42 41 4 39 38 37 198 199 2 21 22 År EN ÅLDRANDE BEFOLKNING Under perioden 217 till 227 förväntas genomsnittsåldern i Sverige att öka från 41,2 år till 41,6 år. Skälen till detta är bland annat att mortaliteten bland de äldre minskar samt att stora årskullar kommer upp i äldre åldrar. I kommunen förväntas genomsnittsåldern att minska från 39,2 år till 38,1 år under prognosperioden. Genomsnittsåldern i kommunen är 2 år lägre än i riket år 217. Vid prognosperiodens slut är snittåldern 3,5 år lägre. Solna stad Riket UTVECKLING AV OLIKA ÅLDERSGRUPPER På de kommande sidorna visas utvecklingen av olika åldersgrupper historiskt och under prognosperioden. I presentationen har befolkningen delats upp i fyra huvudgrupper barn -12 år, ungdomar 13-18 år, vuxna 19-64 år och äldre 65 år eller mer. 11
Historisk utveckling av antalet barn i åldrarna -12 år 198-217 samt prognostiserat antal 218-227. 1 9 ANTAL BARN I SOLNA STAD 198-227 UTVECKLINGEN AV ANTALET BARN Utvecklingen av antalet barn i åldern -5 år beror främst på hur många barn som föds framöver. Eftersom denna åldersgrupp även är relativt mer flyttbenägen än de äldre barnen, vilka har börjat skolan, så har även in-och utflyttning en viss inverkan på utvecklingen. För de äldre barngrupperna, 6-9 år och 1-12 år beror eventuella förändringar i antalet främst på åldrandet och att olika årskullar är olika stora. 8 7 6 5 4 3 2 1 198 199 2 21 22 År -5 år 6-9 år 1-12 år Historisk utveckling av antalet ungdomar i åldrarna 13-18 år 198-217 samt prognostiserat antal 218-227. 3 ANTAL UNGDOMAR I SOLNA STAD 198-227 UTVECKLINGEN AV ANTALET UNGDOMAR et i åldrarna 13-15 och sedan 16-18 år har sedan 2-talets mitt minskat i de flesta av landets kommuner. Detta i takt med att de stora barnkullar som föddes kring 199 har lämnat dessa åldrar bakom sig. I många kommuner kan dock en uppgång av antalet invånare i dessa åldrar förväntas den kommande perioden. 25 2 15 1 5 198 199 2 21 22 År 13-15 år 16-18 år 12
5 45 ANTAL VUXNA I SOLNA STAD 198-227 Historisk utveckling av antalet vuxna i åldrarna 19-64 år 198-217 samt prognostiserat antal 218-227. 4 35 3 25 2 15 1 5 198 199 2 21 22 År 19-24 år 25-44 år 45-64 år UTVECKLINGEN AV ANTALET VUXNA Generellt i riket så har åldersgruppen 19-24 år ökat under de senaste åren då generationen född kring 199 passerat dessa åldrar. På längre sikt bör antalet personer i åldersgruppen därmed falla tillbaka. Åldersgruppen 25-44 år har minskat då den stora 6- talist generationen blivit allt äldre och gått över i åldersgruppen 45-64 år. Dock ökar den nu igen då 9-talisterna istället träder in här. Gruppen 45-64 år ökar således även den då 6- talisterna nu befinner sig här. Samtidigt motverkas detta av att 4-talisterna nu är äldre än 65 år och därmed trätt in i nästa åldersgrupp. Hur utfallet förväntas bli på kommunnivå visas i diagrammet till vänster. 12 ANTAL ÄLDRE I SOLNA STAD 198-227 Historisk utveckling av antalet äldre i åldrarna 65 år och uppåt 198-217 samt prognostiserat antal 218-227. 1 8 6 4 2 UTVECKLINGEN AV ANTALET ÄLDRE Under en längre tid framöver kommer antalet äldre i landets kommuner att öka. Orsaken är dels att den stora 4-talist generationen uppnått pensionsåldern fullt ut, dels att medellivslängden ökar och att de äldre lever längre än tidigare. Den närmaste framtiden medför främst en ökning i åldersgruppen 8 år eller äldre där 4-taliserna snart börjar träda in. 198 199 2 21 22 År 65-79 år 8 år eller äldre 13
BAKGRUND OCH ANTAGANDEN De följande sidorna innehåller uppgifter som beskriver situationen i Solna stad under år 217 och några av de antaganden som ligger till grund för prognosen. I vissa fall görs jämförelser med riket. Tanken är att ge en demografisk ögonblicksbild som komplement till redovisningen av prognosresultaten. I prognosen har vi använt oss av registerdata över folkmängden efter ålder, kön och tid. Uppgifterna kommer från folkbokföringen och är hämtade från SCB. Befolkningen vi använder är den som är skriven i kommunen per den sista december varje år. Denna folkmängd behöver inte stämma med den befolkning som faktiskt bor eller vistas i kommunen. Hur stor skillnad det är mellan den folkmängd som verkligen bor i kommunen och den som är registrerad och om detta är ett problem varierar från kommun till kommun och över åldrarna. För de yngre åldersgrupperna är diskrepansen större. Många ungdomar studerar och arbetar på annan ort men är fortfarande skrivna i föräldrahemmet. För att göra prognosen använder vi oss även av antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattar vi fruktsamhet, mortalitet, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade. Värt att notera är att de kommande åren medför två större demografiska förändringar. För det första börjar den stora 4-talist generationen uppnå en ålder över 8 år. Detta innebär att en stor grupp kommer upp i de åldrar där behovet av stöd och service ökar. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 199 förvärvsaktiv och barnafödande ålder. De flyttar från städer med universitet och högskolor, och en andel kan tänkas flytta tillbaka till sin hemkommun. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten. 14
3 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I SOLNA STAD ÅR 217 personer i varje ålder per 1 invånare år 217. Jämförelse med riket. per 1 invånare 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Solna stad Riket FOLKMÄNGDENS ÅLDERSSTRUKTUR I diagrammet till vänster visas befolkningsstrukturen i kommunen och i riket. Befolkningsstrukturen anger hur stor andel varje åldersgrupp utgör av hela folkmängden. Andelen uttrycks i promille. Som exempel kan nämnas att åldern 28 år är den enskilt största åldersgruppen i kommunen och utgör 25,3 promille av hela folkmängden år 217. I de delar som kommunens åldersstruktur avviker från rikets så innebär detta att kommunen har relativt fler eller färre invånare i den åldern än vad som finns i riket. Genom att jämföra befolkningsstrukturerna kan man bättre förstå vilka demografiska utmaningar och möjligheter kommunen har relativt riket. 12 1 8 6 4 ANTAL MÄN OCH KVINNOR EFTER ÅLDER I SOLNA STAD ÅR 217 et män och kvinnor i olika åldrar under år 217. ANTAL MÄN OCH KVINNOR et män och kvinnor i samma ålder har ofta ett starkt samband förutom för åldrarna 7 år eller äldre där kvinnorna oftast är fler. Det finns kommuner som har andra skevheter i könsfördelningen. I Uppsala kommun är antalet kvinnor i åldrarna 2-25 år betydligt fler än antalet män. Och i Pajala kommun finns det fler män än kvinnor i nästan samtliga åldrar. 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Män Kvinnor 15
et födda barn per kvinna efter moderns ålder. Genomsnitt för perioden 215-217. Jämförelse med riket. KVINNORS FRUKTSAMHET I OLIKA ÅLDRAR et barn som föds beror dels på antalet kvinnor i fertil ålder, dels på kvinnornas benägenhet att bli föräldrar. Benägenheten att föda barn i en viss ålder mäts av fruktsamheten och beräknas som antal födda barn efter moderns ålder dividerat med antalet kvinnor i samma ålder. I diagrammet framgår att fruktsamheten är som högst hos 32-åriga kvinnor i Solna stad. Under åren 215-217 fick de i snitt,15 barn per kvinna. Med hjälp av fruktsamheten per ålder och antalet kvinnor i fertil ålder kan vi beräkna hur många barn som förväntas födas framöver. barn per kvinna,18,16,14,12,1,8,6,4,2, FRUKTSAMHET EFTER ÅLDER I SOLNA STAD 15 25 35 45 Ålder Solna Riket Historisk utveckling av den summerade fruktsamheten 198-217 samt prognostiserad fruktsamhet 218-227. 2,5 SUMMERAD FRUKTSAMHET I SOLNA STAD 198-227 FRUKTSAMHETENS UT- VECKLING ÖVER TIDEN För att få en total bild av fruktsamheten kan man beräkna summerad fruktsamhet vilket är summan av fruktsamheten i olika åldrar (dvs summan av värdena på staplarna i diagrammet ovan). Måttet summerad fruktsamhet visar på hur många barn en kvinna skulle föda om hon under sin livstid föder barn såsom kvinnor idag gör. På riksnivå förväntas kvinnor föda drygt 1,9 barn under sin livstid. TFR 2, 1,5 1,,5, 198 199 2 21 22 År Solna Riket 16
8 ANTAL FLYTTARE EFTER ÅLDER I SOLNA STAD et inflyttade och utflyttade invånare efter ålder. Genomsnitt för perioden 215-217. 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder VILKA FLYTTAR I KOMMUNEN? Hur många som flyttar till respektive från kommunen i olika åldrar visas i diagrammet till vänster. Även om lika många flyttar in som ut ur kommunen i en viss åldersgrupp så betyder detta inte att kommunens förutsättningar är oförändrade. Det kan finnas en stor skillnad på in-och utflyttarna avseende socio-ekonomiska faktorer såsom utbildning, inkomst eller arbetsmarknadsstatus. Det är därför viktigt att göra kompletterande analyser av flyttströmmarna för att få en så heltäckande bild som möjligt. Inflyttare Utflyttare 25 FLYTTNETTO EFTER ÅLDER I SOLNA STAD Skillnad i antalet in-och utflyttade invånare i olika åldrar. Genomsnitt för perioden 215-217. 2 15 1 5-5 FLYTTARNA OCH ÅLDERSSTRUKTUREN Till vänster visas effekten av in- och utflyttningen på åldersstrukturen i kommunen. Staplarna visar flyttnettot - eller vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar på grund av flyttningar. Nettot har beräknats som skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade i diagrammet ovan. Ett negativt värde för en viss ålder betyder att fler flyttar från kommunen än till kommunen i den åldern. För att få en mer representativ bild av flyttningarna har ett genomsnitt för de tre senaste åren beräknats. - 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Flyttnetto efter ålder 17
Andelen invånare i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 215-217. Jämförelse med riket.,3 BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN SOLNA STAD INVÅNARNAS BENÄG- ENHET ATT FLYTTA Flyttbenägenheten visar på sannolikheten, under ett år, att en person i en viss ålder flyttar från kommunen. I kommunen har 25-åringarna den högsta flyttbenägenheten med,31. Detta innebär att 31 procent av alla 25- åringar under ett givet år flyttar från kommunen. På riksnivå anger flyttbenägenheten sannolikheten att en person flyttar över en kommungräns. Viktigt att förstå är att många flyttningar sker inom kommunen. Flyttbenägenheten som den är definierad här inkluderar inte flyttningar inom kommunen. Andel av befolkningen,25,2,15,1,5, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder Solna stad Riket UTFLYTTARRISK OCH INFLYTTARINTENSITET För att prognostisera antalet utflyttare framöver beräknas så kallade utflyttarrisker. Riskerna baseras på hur män och kvinnor i olika åldrar har flyttat historiskt. Genom att multiplicera riskerna med antalet invånare fås hur många som förväntas flytta ut per ålder och kön. Det totala antalet inflyttare bestäms antingen med hjälp av tidsserieanalys, som ett genomsnitt av antalet inflyttade de senaste åren eller genom ett direkt antagande om hur många som kan tänkas flytta in. För att fördela inflyttarna efter ålder och kön så används inflyttarintensiteter vilka baseras på historiska inflyttningsmönster. Intensiteterna anger hur stor andel av inflyttarna som är i en viss ålder och av ett visst kön. FLYTTNINGAR OCH UTVECKLINGEN AV BEFOLKNINGSSAMMANSÄTTNINGEN Det observerade antalet flyttningar i kommunen innehåller endast en begränsad mängd information. Vill man närmare analysera effekterna av flyttningar måste man även studera vilka som flyttar till respektive från kommunen. Flyttarnas socio-ekonomiska situation och ålder har en stor betydelse för utvecklingen av kommunens ekonomi, näringsliv och befolkningssammansättning. Flyttningar är den demografiska komponent som har störst och snabbast påverkan på demografins utveckling över tiden. Det ligger utanför ramen för denna befolkningsprognos att närmare studera flyttmönster och effekterna av flyttningarna. Men genom att studera flyttnettot efter ålder (se diagram på föregående uppslag) kan man direkt se hur ålderssammansättningen i kommunen ändras på grund av flyttningarna och det går enkelt att få svar på frågor såsom vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar och med hur mycket på grund av in-och utflyttningar. Vill man kunna påverka kommunens demografiska och socio-ekonomiska sammansättning på kort sikt så måste man göra förändringar som påverkar in-och utflyttningsmönstren. I många av landets kommuner flyttar de yngre åldersgrupperna 19-25 år från kommunen till arbeten och studier på annan ort. I vissa fall kommer de tillbaka och bosätter sig på födelseorten för att bilda familj och påbörja ett aktivt yrkesliv. Räknat på riksnivå så är de yngre åldersgrupperna mycket flyttbenägna och var femte 21-åring flyttar över en kommungräns varje år (se diagrammet ovan). Yngre kvinnor är mer flyttbenägna än yngre män (se diagrammen till höger). 18
,3 KVINNORS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN SOLNA STAD Andelen kvinnor i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 215-217. Jämförelse med riket. Andel av befolkningen,25,2,15,1,5, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder KVINNORS BENÄGEN- HET ATT FLYTTA Flyttbenägenheten kan även redovisas efter kön. På riksnivå är yngre kvinnor betydligt mer flyttbenägna än männen. De söker sig tidigare än männen till orter som erbjuder studie- och arbetsmöjligheter. Vid 3-års ålder blir de dock mindre flyttbenägna än männen. I vissa kommuner flyttar mer än hälften av de unga kvinnorna i vissa åldrar. Effekten blir att nästan inga unga kvinnor blir kvar på orten. I Solna stad har de 25-åriga kvinnorna den största flyttbenägenheten med,34. Kvinnor i Solna stad Kvinnor i riket MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN SOLNA STAD Andelen män i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 215-217. Jämförelse med riket.,3 Andel av befolkningen,25,2,15,1,5 MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA På riksnivå har både män och kvinnor en mycket hög flyttbenägenhet mellan 2 och 3 år. Men till skillnad mot kvinnorna, som har en mycket stark topp mellan 2 och 25 år, så är männens flyttbenägenhet mer jämn. Män äldre än 3 år har även en något högre flyttbenägenhet än kvinnor i samma ålder. Bland männen i Solna stad är 25-åringarna mest flyttbenägna med,29., 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder Män i Solna stad Män i riket 19
METODBESKRIVNING Befolkningen i prognosen skrivs fram med befolkningen den 3 juni 218 som utgångspunkt. Vid tolkning av prognosen skall has i åtanke att Skatteverkets register endast omfattar i kommunen folkbokförda personer. De som bor i kommunen men inte är folkbokförda där, t.ex. asylsökande, finns således inte med i prognosen. et födda och döda beräknas för varje prognosår genom att befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal respektive dödsrisker. Fruktsamheten för kvinnor i olika åldrar beräknas som kvoten mellan antalet födda barn till mödrar i en viss ålder och medelfolkmängden kvinnor i samma ålder. För att osäkerheten ska bli mindre används befolkningsuppgifter från de 4 senaste helåren samt det första halvåret 218. Dessutom görs en utjämning över åldrarna. Det läggs även en viss vikt vid fruktsamhetstalen i riket. Under prognosperioden antas fruktsamheten förändras i enlighet med SCB:s prognostiserade ökning för fruktsamheten i riket. Dödsriskerna för varje ålder och per kön skattas på riksdata som kvoten mellan antalet döda i en viss ålder och medelbefolkningen i samma ålder. Därefter sker en justering av mortaliteten så att den sammanfaller med kommunens totala nivå. Data från de 3 senaste helåren samt det första halvåret 218 används, och dödsriskerna antas minska i proportion till SCB:s prognos för riket. et inflyttare beräknas med det som hänt i kommunen de 3 senaste helåren samt det första halvåret 218 som grund. Dessa värden justeras för att anpassa nivåerna efter de byggplaner som kommunen har under perioden. Inflyttarfördelningen (vilka som flyttar till kommunen i termer av kön och ålder) beräknas utifrån inflyttarfördelningen de 3 senaste helåren samt det första halvåret 218. et utflyttare beräknas utifrån ett genomsnitt av utflyttarriskerna de 3 senaste helåren samt det första halvåret 218. Utflyttningsbenägenheten i varje ålder multipiceras med folkmängden i motsvarande ålder vilket ger antalet utflyttare efter ålder och kön. Osäkerheten i prognosen ökar i proportion med prognosperiodens längd. Generellt är osäkerheten störst för de åldersgrupper som inte är födda när prognosen görs. Betydande osäkerhet finns även för åldersgrupperna 19-3 år där flyttbenägenheten är stor. Osäkerheten i en befolkningsprognos är förhållandevis mindre för den medelålders och äldre befolkningen vilka brukar vara mindre flyttbenägna. 2
TABELLBILAGA I tabellbilagan finns olika typer av tabeller som redovisar folkmängden i kommunen efter ålderoch tid. 21
Tabell 1A: Folkmängd i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227-5 6197 6378 6528 6681 6899 7176 7586 7918 819 8533 882 6-9 315 3118 3154 316 3236 3389 3491 3592 3711 3838 3998 1-12 1877 221 287 2199 2241 2276 2291 2372 2449 2559 2611 13-15 1553 1626 1766 1869 27 29 2216 2273 236 233 247 16-18 1538 1552 168 1655 1728 1877 25 2134 223 2324 2379 19-24 5321 531 5325 5524 5772 6198 6681 691 758 7444 7653 25-44 31174 31855 32395 32991 345 35715 37812 39321 447 42248 4352 45-64 16588 1682 17169 17517 17938 1844 1995 19699 2332 214 21734 65-79 9141 9281 9368 9511 9612 9782 9865 9917 9965 191 1181 8-1 3213 324 3267 33 3399 351 369 3922 4117 436 4525 Totalt 7977 81184 82667 8446 86837 9453 94733 9847 1738 14711 17828 Tabell 1B: Förändring i folkmängden i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227-5 2 181 15 153 218 277 41 332 272 343 287 6-9 72 13 36 7 76 152 13 1 119 127 16 1-12 128 144 66 111 43 35 15 81 77 11 53 13-15 54 73 14 13 138 83 127 56 34 24 77 16-18 93 14 56 47 73 149 128 129 69 121 55 19-24 - 72-11 15 199 247 427 483 219 158 386 29 25-44 877 681 54 597 113 171 297 159 186 1841 1272 45-64 21 214 367 347 421 53 654 64 633 78 695 65-79 22 14 87 142 12 17 83 52 49 125 9 8-1 - 24 27 27 33 99 111 18 232 194 189 219 Totalt 1578 1477 1483 1739 243 3617 4279 3315 2691 3973 3117 Tabell 1C: Procentuell förändring i folkmängden i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227-5,3 2,9 2,3 2,3 3,3 4, 5,7 4,4 3,4 4,2 3,4 6-9 2,4,4 1,2,2 2,4 4,7 3, 2,9 3,3 3,4 4,2 1-12 7,3 7,7 3,3 5,3 1,9 1,6,7 3,5 3,2 4,5 2,1 13-15 3,6 4,7 8,6 5,8 7,4 4,1 6,1 2,5 1,5 1, 3,3 16-18 6,4,9 3,6 2,9 4,4 8,6 6,8 6,4 3,2 5,5 2,4 19-24 -1,3 -,2,3 3,7 4,5 7,4 7,8 3,3 2,3 5,5 2,8 25-44 2,9 2,2 1,7 1,8 3,1 5, 5,9 4, 2,8 4,6 3, 45-64 1,3 1,3 2,2 2, 2,4 2,8 3,5 3,2 3,2 3,5 3,3 65-79 2,5 1,5,9 1,5 1,1 1,8,9,5,5 1,3,9 8-1 -,7,9,8 1, 3, 3,3 5,1 6,3 5, 4,6 5,1 Totalt 2, 1,9 1,8 2,1 2,9 4,2 4,7 3,5 2,7 3,9 3,
Tabell 2A: Folkmängd i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 1-5 4987 588 5172 5286 5458 5663 598 6253 6475 6754 6983 6-12 4982 5138 5241 5359 5478 5665 5783 5964 616 6396 669 6 799 79 82 853 859 924 94 952 997 14 178 7-15 5736 5974 6187 6374 6626 683 795 7284 747 7686 7938 16-18 1538 1552 168 1655 1728 1877 25 2134 223 2324 2379 65-79 9141 9281 9368 9511 9612 9782 9865 9917 9965 191 1181 8-89 2431 2477 2526 2579 2681 2799 2988 3235 3419 361 386 9+ 782 763 741 722 718 711 72 688 698 75 719 121 129 1356 1394 1441 1514 165 1665 1715 1778 1837 1-3 3272 3295 3347 3394 3551 373 3926 411 4246 4426 4564 4-5 1715 1794 1826 1893 197 1933 254 2152 223 2328 2419 7-9 236 2327 2333 237 2377 2464 2588 2639 2714 2798 2919 1-15 343 3647 3853 468 4248 4366 458 4645 4755 4889 518 65-69 3513 3481 3411 342 3411 3473 3486 367 3649 374 3793 7-74 3438 3455 3382 3348 3323 327 3296 3267 3283 3319 3386 Tabell 2B: Förändring i folkmängden i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 1-5 133 11 84 114 172 24 318 273 222 279 229 6-12 2 156 12 118 119 187 118 181 196 236 213 6-54 - 9 3 33 6 65-21 49 44 43 38 7-15 38 238 212 188 251 25 265 189 185 217 251 16-18 93 14 56 47 73 149 128 129 69 121 55 65-79 22 14 87 142 12 17 83 52 49 125 9 8-89 - 21 46 49 53 12 118 189 247 184 182 25 9+ - 3-19 - 22-19 - 4-7 - 9-14 1 7 14-113 8 66 39 46 73 92 6 5 64 58 1-3 121 23 52 47 158 178 197 175 144 18 138 4-5 12 79 32 67 15 26 121 97 78 99 91 7-9 126 21 6-27 71 87 124 52 75 83 122 1-15 182 217 26 214 181 118 142 137 11 133 129 65-69 - 75-32 - 71-9 9 62 13 121 42 91 53 7-74 161 17-73 - 34-25 - 52 26-3 17 36 67 Tabell 2C: Procentuell förändring i folkmängden i Solna stad efter åldersklass Ålder / År 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 1-5 2,7 2, 1,7 2,2 3,3 3,7 5,6 4,6 3,6 4,3 3,4 6-12 4,2 3,1 2, 2,3 2,2 3,4 2,1 3,1 3,3 3,8 3,3 6-6,3-1,1 3,8 4,1,7 7,6-2,3 5,4 4,7 4,3 3,7 7-15 5,7 4,2 3,6 3, 3,9 3,1 3,9 2,7 2,5 2,9 3,3 16-18 6,4,9 3,6 2,9 4,4 8,6 6,8 6,4 3,2 5,5 2,4 65-79 2,5 1,5,9 1,5 1,1 1,8,9,5,5 1,3,9 8-89 -,9 1,9 2, 2,1 4, 4,4 6,7 8,3 5,7 5,3 5,7 9+ -,4-2,4-2,9-2,6 -,5-1, -1,3-2, 1,5 1, 1,9-8,5 6,6 5,1 2,9 3,3 5,1 6,1 3,7 3, 3,7 3,3 1-3 3,8,7 1,6 1,4 4,6 5, 5,3 4,5 3,5 4,2 3,1 4-5,7 4,6 1,8 3,7,8 1,4 6,3 4,7 3,6 4,4 3,9 7-9 5,8,9,3-1,1 3,1 3,7 5, 2, 2,8 3,1 4,3 1-15 5,6 6,3 5,7 5,6 4,4 2,8 3,2 3, 2,4 2,8 2,6 65-69 -2,1 -,9-2, -,3,3 1,8,4 3,5 1,2 2,5 1,4 7-74 4,9,5-2,1-1, -,8-1,6,8 -,9,5 1,1 2,
SAMMANFATTANDE TABELL AV UTVECKLINGEN ÖVER TIDEN I tabellen nedan sammanfattas den prognostiserade utvecklingen över tiden av folkmängden i kommunen och dess delområden. Folkmängd i kommunens delområden Delområde 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 1 Järvastaden och 11 Solna station 8795 955 1 1392 11 171 1192 12 463 1287 133 13749 13996 3 Bergshamra och 8361 8328 8351 8337 8399 8832 9357 9442 9528 9649 98 2 Ulriksdals slottspark 4 Haga och 1 Karolinska institutet/ Karolinska Sjukhuset 195 168 1424 1635 1633 183 2322 2915 3563 4293 4761 5 Huvudsta och 8 Solna 18 58 18348 18 434 18625 18 624 19251 19 894 21 2391 21772 22816 Strand/Solna Business Park 6 Hagalund 9128 9182 9181 9495 9956 1192 1 78 1161 12293 13137 1415 7 Råsunda 17 884 181 18 518 18955 19 768 2231 2 535 2839 2846 2855 2864 9 Skytteholm 7567 7576 7571 7572 7567 7936 8393 8767 8767 8835 8838 12 Frösunda 7169 7159 7167 7175 7178 7345 7516 7689 7697 776 7715 13 Nya Ulriksdal 1456 1828 1831 231 2348 2772 3353 3696 4162 4524 4698 99 Restområde 194 19 19 19 19 191 191 191 191 191 191 TOTALT 79 77 81184 82 667 8446 86 837 9453 94 733 9847 1 738 14 711 17 828
Statisticon har ett brett utbud av tjänster som kompletterar och fördjupar våra befolkningsprognoser. Vi kan bland annat ta fram prognoser med förlängd prognoshorisont, analysera scenarier med ändrade antaganden, hålla i seminarier för att förklara resultaten för en större grupp eller bara ta fram det material du behöver för att presentera resultaten för andra. För mer information om tilläggstjänster och priser gå in på vår webadress www.statisticon.se. Besök också vår sida www.befolkningsprognoser.se där vi löpande publicerar artiklar om Sveriges befolkning och dess utveckling. Vill du veta mer? Vi finns tillgängliga för att svara på dina frågor eller berätta vad Statisticon kan göra för din kommun. Ring eller maila: Charlotta Danielsson: 1-13 8. prognoser@statisticon.se Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vxl: 1-13 8 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se Kontaktperson: Charlotta Danielsson