Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System

Relevanta dokument
4:4 Mätinstrument. Inledning

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Likström och trefas växelström. Läs i kursboken "Elektricitetslära med tillämpningar" om:

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Lik- och Växelriktning

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg

Lab. E3 Mätteknisk rapport

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

TSKS09 Linjära System

Elektroteknikens grunder Laboration 1

TSTE05 Elektronik och mätteknik Lab 1: Komponenter

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115

LabVIEW - Experimental Fysik B

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab1 : Komponenter

Kom igång med DSO-X 2014A

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer.

Kom igång med DSO-X 2014A

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

TSBB16 Grundläggande systemmodeller

Clicker 5. Lathund kring de vanligaste och mest grundläggande funktionerna för att komma igång med Clicker. Habilitering & Hjälpmedel

Klock Radio KCR-9. Svensk Bruksanvisning

Strömtänger för AC. DN serien 5.00 (1/2) DN series

Laborationshandledning för mätteknik

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Introduktion till LTspice

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Total Control snabbguide

Roterande elmaskiner

Kanalprocessor Ref: 5179

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande frågor för att få rätt strömtång (tångamperemeter) till rätt applikation.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Bruksanvisning DAB One

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION

INTRODUKTION TILL OrCAD

Webbkamera från

2 Laborationsutrustning

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

ARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled.

Survey&Report steg för steg: Skapa rapport


Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Laborationshandledning för mätteknik

Kortlaboration 3. 1 Mätning av temperatur med hjälp av temoelement.

TSTE05 Elektronik och mätteknik Projektet (Lab2a och Lab2b): Aktivt filter

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01

Laborationsrapport. Lab nr 7. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Elinstallation. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Mätningar på transistorkopplingar

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Routerinställning. Denna guide tar dig genom de enkla steg som behövs för att ställa in routern så den fungerar trådlöst.

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa

KCC Fönsteraggregat MWD-07 MWD-09 MWD-12 MWD-16. Drift och skötselmanual

Elisabeth Bejefalk IT-Assistent Avesta kommun

Kanalprocessor T-05 / DIGITAL 5870

TSTE05 Elektronik och mätteknik Projektet (Lab2a och Lab2b): Aktivt filter

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

4:7 Dioden och likriktning.

2E1112 Elektrisk mätteknik

Mobil lagerhantering med streckkodsskanner

Lathund för att arbeta med pdf

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2016 Laboration 1

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

Mät spänning med ett oscilloskop

Svensk bruksanvisning ipod Tower från Lenco

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

ph-mätare modell 8680

Selma Manual Utbildningsplan. Studentcentrum/Ladokgruppen

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Mätningar med avancerade metoder

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler

I/O kort för triggsignaler för LogiComm pistoldrivare

Processidentifiering och Polplacerad Reglering

KARMATIC PROFILER 2000 Manual

HÖGSKOLAN I KALMAR Institutionen för teknik Erik Loxbo LABORATION I PLC-TEKNIK SEKVENSSTYRNING AV TRANSPORTBAND SIMATIC S7 - GRAPH

Intraoral kamera. Installations- och användarmanual

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Lik- och Växelriktning

Transkript:

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System Hårdvaruenheten Den utrustning som vi använder oss av i laborationen går under namnet NI ELVIS II (från företaget National Instruments, NI). Utrustningen består av en hårdvaruenhet, enligt Figur 1 nedan, som kommunicerar med en stationär värddator via USB, se Figur 2 på nästa sida. Figur 1: NI ELVIS II med ett exempel på uppkoppling av komponenter på kopplingsplattan. I värddatorn finns programmet NI ELVISmx Instrument Launcher, som ger dig tillgång till flera vanliga instrument, som till exempel oscilloskop och funktionsgenerator (kallas även signal- generator). Där finns också mer specialiserade instrument, som t.ex. gör det möjligt att mäta upp kapacitanser, induktanser och resistanser eller mäta upp amplitudkaraktäri- stiken för ett filter. Komponenter och kopplingstrådar kopplas in i den vita kopplingsplattan i mitten. BNC- kablar och banankontakter ansluts till kontakter på vänster sida. Till höger finns strömbrytare samt vred för bland annat manuell justering av frekvens och amplitud hos signal från funktionsgeneratorn. 1

Figur 2: Typisk uppkoppling av NI ELVIS II (vi använder dock en stationär dator). Figur 3: Hårdvaruenhetens olika delar. 2

I Figur 3 på föregående sida och i figur 4 6 nedan kan du se vilka olika delar, ingångar och utgångar som finns på hårdvaruenheten. Speciellt centrala delar är följande: Det finns två strömbrytare som måste slås på en huvudströmbrytare vid hårdvaruenhetens högra baksida och en strömbrytare för själva kopplingsplattan, se (8) i Figur 3, uppe till höger på hårdvaruenheten. Funktionsgeneratorns signal FGEN kan antingen erhållas från BNC- kontakten (5) i Figur 3 eller från hål 33 i sektion (7) i Figur 4. Oscilloskopets ingångar är BNC- kontakterna CH 0 och CH 1 vid (4) i Figur 3 och de åtta analoga ingångarna AI 0 till AI 7 i sektion (1) i Figur 4 och 5. Den digitala multimeterns (DMM:ens) ingångar, vid kopplingsplattans vänstra sida, se Figur 5 och 6. Vred för bland annat manuell justering av spänningsaggregatet se (10) i Figur 3 samt frekvens och amplitud hos signalen från funktionsgeneratorn se (11) i Figur 3. Den stora vita kopplingsplattan i mitten, där du kopplar in komponenter och kopplingstrådar. Figur 7 visar hur olika grupper av hål är sammankopplade under plattan. Figur 4: Kopplingsplattans olika delar. 3

Instrumentanslutning På den vita kopplingsplattan finns hundratals anslutningshål, där komponenter och kopplinstrådar kan tryckas ned. Som nämndes på förra sidan, så visar Figur 7 hur grupper av hål är sammankopplade på baksidan av plattan. Till vänster på kopplingsplattan finns anslutningar till olika instrument, som finns i programmet NI ELVISmx Instrument Launcher. Anlutningarna/hålen är numrerade i två grupper, från 1 till 27 (se Figur 5) respektive från 28 till 54 (se Figur 6). Nedan följer en kortfattad beskrivning av hålen/anslutningarna: 1 16 AI 0 till AI 7: Åtta analoga parvisa ingångar till oscilloskopet. 17 AISENSE. För känsliga mätningar. Används inte i labben. 18 AIGND. Referenspotetial (jord) för analoga mätningar. OBS: ej samma jord som anslutning 49 och 53. Används inte i labben. 19 26 PFI 0 PFI 11. Speciella I/O- anslutningar. Används inte i labben. 27 Används inte. 28 30 Anslutningar till multimetern (vissa mätningar) och impedansanalysatorn. 31 32 A0 A1. Två analoga utgångar relativt AIGND. Används inte i labben. 33 36 Anslutningar till signalgeneratorn. Vi använder bara hål 33 (FGEN). 37 Används inte. 38 47 Dessa hål än kopplade till anslutningar till vänster på prototypkortet; Banana A D (hål 38 41), BNC 1 & 2 (hål 42 45) samt skruvanslutningar (hål 46 47). 48 50 Anslutningar till variabelt spänningsaggregat; +, jord och. 51-54 Fasta matningsspänningar; +15 V, 15 V, jord och +5 V. Notera att jord i hål 53 är samma som jord i hål 49! 4

Figur 5: Anslutningar av speciellt intresse: Hål/anslutning 1 27, där de 18 första är analoga ingångar till oscilloskopet. Anslutningarna på vänster sida: o Funktionsgeneratorns BNC- kontakt (FGEN). o Oscilloskopets två BNC- kontakter (CH 0 och CH 1). o Den digitala multimeterns anslutningar (DMM), för bland annat mätning av resistans, spänning och ström. 5

Figur 6: Hål/anslutning 28 54. Speciellt centrala anslutningar är: Hål 28 30, anslutningar till DMM:en (den digitala multimetern). Anslutning till DMM:en finns även till vänster om kopplingsplattan. Hål 33, funktionsgeneratorns + - utgång. Hål 49 och 53, jord för spänningsmatning och funktionsgeneratorns - utgång. 6

Figur 7: Den vita kopplingsplattan, med indikation om hur hålen är sammankopplade (under plattan). Dessa sammankopplingar utnyttjas på lämpligt sätt, vid montering av komponenter på plattan. 7

NI ELVISmx Instrument Launcher På värddatorn finns programmet NI ELVISmx Instrument Launcher. Via det programmet har du tillgång till olika instrument. Programmet kan startas på två olika sätt: När du slår på hårdvaran med huvudströmbrytaren längst till höger på baksidan av NI ELVIS så dyker det upp en pratbubbla längst ner till höger på datorskärmen med följande text: NI ELVIS II+ detected! Click here to use this device Naturligtvis så klickar du där! ;) Då dyker det upp en dialogruta, där du väljer alternativet NI ELVISmx Instrument Launcher Alternativt går det att starta programmet via start- menyn: Start All Programs National Instruments NI ELVISmx for NI ELVIS & NI mydaq NI ELVISmx Instrument Launcher När programmet startat så har det kommit fram ett smalt och brett fönster enligt Figur 8. Figur 8: Programmet NI ELVISmx Instrument Launcher på värddatorn. Då man klickar på någon av de tolv knapparna i fönstret, så startas något av nedanstående instrument. De instrument som används i labben förklaras på efterföljande sidor: DMM Digital MultiMeter. Vanlig multimeter som kan mäta spänning, ström, resistans, kapacitans, induktans och framspänningsfall för en diod. Därtill kan den användas för att kontrollera huruvida två punkter är sammankopplade. Scope Oscilloscope. Ett två- kanals oscilloskop. FGEN Function Generator. En signal generator som kan generera sinusvåg, triangulärvåg och fyrkantvåg, med frekvens mellan 200 mhz och 5 MHz. Kan också svepa över ett frekvensintervall. VPS Variable Power Supplies. Två spänningsaggregat som kan ge en positiv och en negativ matningsspänning, upp till 12 V. Bode Bode Analyzer. Instrumentet kombinerar oscilloskopet och signalgeneratorns svepfunktion så att den plottar amplitudkaraktäristiken och faskaraktäristiken för exempelvis ett filter. DSA Dynamic Signal Analyzer. Mer avancerat analysverktyg. ARB Arbitrary Waveform Generator. Kan generera godtyckliga signaler som man tillhandahåller i en fil. DigIn Digital Reader. Indikation av digitala insignaler från I/O- anslutningar. DigOut Digital Writer. Styrning av digitala utsignaler till I/O- anslutningar. 8

Imped Impedance Analyzer. Mätning av impedans för olika frekvenser. Redovisas som en punkt i ett komplext talplan. 2- Wire Two- Wire Current- Voltage Analyzer. Mätinstrument som ger ström- spänningssamband i form av en graf för en godtycklig komponent med två anslutningar, exempelvis en diod. 3- Wire Three- Wire Current- Voltage Analyzer. Mätinstrument som ger ström- spänningssamband i form av en graf för en godtycklig komponent med tre anslutningar, där den tredje anslutningen är en styrström. Typanvändningen för detta mätinstrument är att bestämma grafer för sambandet mellan kollektorström och kollektor- emitterspänning för en bipolartransistor vid olika basströmmar. För att utrustningen ska fungera helt och fullt måste du, förutom att slå på huvudströmbrytaren, dessutom slå på resten av hårdvaran med strömbrytaren till höger, på ovansidan på NI ELVIS. 9

Översiktlig beskrivning av de vanligaste instrumenten DMM Digital Multimeter Ω symbolen: För resistansmätning, genom anslutning till hårdvaruenheten i de två banankontakterna V och COM på enhetens vänstra sida. Kapacitanssymbolen: För kapacitansmätning, genom anslutning i hål 29 och 30 på kopplingsplattan. Induktanssymbolen: För induktansmätning, genom anslutning i hål 29 och 30 på kopplingsplattan. Välj Mode = Auto. Välj lämpligen Acquisition Mode = Run Continuously, för kontinuerlig mätning. 10

FGEN Funktionsgenerator Waveform Settings: Sweep Settings: Sveper (ändrar steg för steg) frekvensen hos funktionsgeneratorns signal från Start Frequency till Stop Frequency, i frekvenssteg enligt Step och med tidsintervallet enligt Step Interval mellan de olika signalerna. Välj funktionsgeneratorns kurvform genom att klicka på motsvarande symbol. Välj först DC Offset = 0 V (för medelvärde 0 hos signalen) och därefter lämplig amplitud. Tips: När man vill ha samma signalamplitud under en hel mätserie, så är det lämpligare att ställa in amplituden genom att först markera Manual Mode nere till vänster och sedan välja amplitud med vredet till höger på ELVIS II, se (11) i Figur 3. Anledningen är att det är denna inställda amplitud som automatiskt väljs när du i laborationen går över till manuellt läge för att justera frekvensen. Frekvensen grovinställs med vredet Frequency och fininställs med önskat siffervärde under vredet. Frekvensen kan (bör!) även både grovjusteras och fininställas med vredet till höger på ELVIS II, se (11) i Figur 3. Instrument Control: Manual Mode: Välj detta för manuell justering av funktionsgeneratorsignalens amplitud och frekvens med vreden till höger på ELVIS II, se (11) i Figur 3. Signal Route - VIKTIGT: Välj Prototyping Board om signalen skall tas ut på kopplingsplattans anslutning FGEN, hål 33. Välj FGEN BNC om signalen skall tas ut från BNC- anslutningen till höger på ELVIS II. Sätt på och stäng av funktionsgeneratorsignalen med Run respektive Stop. 11

Scope Oscilloskop Oscilloskopet kan visa/rita två signaler samtidigt kanal 0 och kanal 1. Antingen visas de BNC- kabelanslutna kanalerna CH 0 och/eller CH 1 eller så visas en eller två av de analoga ingångarna AI 0 till AI 7. I oscilloskopsbilden till vänster kallas kanal 0 och kanal 1 för CH 0 respektive CH 1, oavsett om det är BNC- signaler eller AI- signaler som visas. Under de ritade kurvformerna visas respektive signals RMS- värde, frekvens och topp- till- topp- värde Vp- p. Channel Settings: Source: Välj insignal till oscilloskopsingången (BNC- kanal CH 0 eller CH 1, alternativt någon av de analoga oscilloskopsingångarna AI 0 till AI 7). Enable: Markera för att låta oscilloskopet visa signalen. Probe: Dämpning av insignalen med vald faktor. Väljs vanligen till 1x. Coupling: Välj AC för att ta bort eventuell likspänningsnivå hos insignalen. Välj DC för att ta med likspänningstermen. Vanligen väljs AC - läget, men då man ansluter en analog ingång (AI x) så väljs automatiskt DC - läget och det går inte att ändra. Välj då lämpligen DC Offset = O V på funktionsgeneratorn. Scale Volts/Div: Vertikal skala i oscilloskopsfönstret Volt per ruta. OBS: Topp- till- topp- värdet Vp- p, som visas i oscilloskopsfönstret, stämmer inte om en del av signal- kurvan hamnar utanför oscilloskopsfönstret. Om så sker, så ändra amplitudskalan! Vertical Position: Manuell förskjutning av signalen i höjdled. 12

Channel Settings: Time base: Horisontell skala i oscilloskopsfönstret. Tips: För bästa mätnoggrannhet så bör du, vid varje mätserie, helst ha samma tidbas- inställning hela tiden. Lämpligen inleder man med att ställa in tidbasen så att oscilloskopet ritar 2 3 perioder av signalen vid den lägsta frekvensen. Trigger: Styr tidpunkten då oscilloskopet skall börja rita signalerna. o Type = Immediate signalerna ritas direkt, vilket i normalfallet resulterar i rätt så fladdriga/ostadiga signaler. o Type = Edge signalerna börjar ritas när oscilloskopet känner av en viss signalstegring hos en av kanalerna (väljs vid Source ). Denna inställning ger i normalfallet en önskad stadig oscilloskopbild. Display Measurements: Markera CH 0 och/eller CH 1 för att visa mätvärdena (RMS- värde, frekvens och topp- till- topp- värde Vp- p) för oscilloskopskanal 0 respektive 1. Cursor Settings: Cursors On: Ange om kursor skall visas för kanal 0 och/eller 1. Detta är ett hjälpmedel vid oscilloskopsavläsningar. Instrument Control: Autoscale: Ger en automatisk inställning av amplitudskalan (dock ej tidbasen). Acquisition Mode: Styr hur oscilloskopsbilden skall ritas. o Run Continuously oscilloskopet visar/avläser signalerna kontinuerligt (hela tiden). Detta är normalinställningen, i kombination med Trigger Type = Edge. o Run Once oscilloskopsbilden ritas bara en gång, då man klickar på ikonen Run. Samtidigt har man lämpligen valt Trigger Type = Immediate. Sätt på och stäng av oscilloskopsavläsningen med Run respektive Stop. 13

Bode Bode Analyzer Detta instrument kombinerar oscilloskopet och signalgeneratorns svepfunktion så att den beräknar och plottar amplitudkarakteristiken (övre grafen) och faskaraktäristiken (undre grafen) för olika filter. Measurement Settings Start Frequency & Stop Frequency: Den lägsta respektive högsta frekvensen i den beräknade och ritade grafen. Steps: Antal beräkningspunkter per dekad (10 a till 10 a+1 ). Peek Amplitude: Insignalens amplitud. OP- Amp Signal Polarity: Välj Normal. Graph Settings: Mapping: Amplitudkaraktäristikens skala. o Linear ger en linjär amplitudskala med värden 0. o Logarithmic ger en logaritmisk amplitudskala, vilket t.ex. är lämpligt för att bättre åskådliggöra relativt små amplituder (då amplitudkaraktäristiken varierar flera dekader). Autoscale: Om detta markeras, så justeras amplitud- och fasskalorna automatiskt då graferna steg för steg ritas upp. 14