Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Föreskrift 37/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:41
Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Föreskrift 37/011/2013
Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2013:41 ISBN 978-952-13-5649-0 (hft.) ISBN 978-952-13-5650-6 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi Kopijyvä Oy, Esbo
Innehåll 1 Fristående examina... 7 1.1 Anordnande av fristående examina... 7 1.2 Avläggande av fristående examen... 7 1.3 Grunderna för fristående examen... 7 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen... 8 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen... 8 1.6 Betyg... 9 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen... 9 2 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för fartygselmästare... 10 2.1 Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen för fartygselmästare... 10 2.2 Examens struktur, delar och uppbyggnad... 10 3 Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i specialyrkesexamen för fartygselmästare... 11 3.1 Drift och övervakning av fartygssystem... 12 Krav på yrkesskicklighet... 12 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 12 Sätt att visa yrkesskickligheten... 12 3.2 Säkerhet, miljövård och ledning... 13 Krav på yrkesskicklighet... 13 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 13 Sätt att visa yrkesskickligheten... 15 3.3 Fartygselinstallationer... 15 Krav på yrkesskicklighet... 15 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 15 Sätt att visa yrkesskickligheten... 16 3.4 Elsäkerhet och riskhantering... 17 Krav på yrkesskicklighet... 17 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 17 Sätt att visa yrkesskickligheten... 18 3.5 Service och underhåll av elsystem i fartyg... 18 Krav på yrkesskicklighet... 18 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 18 Sätt att visa yrkesskickligheten... 19
3.6 Idrifttagning av elanläggningar... 20 Krav på yrkesskicklighet... 20 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 20 Sätt att visa yrkesskickligheten... 21 3.7 Hantering av köldmedier... 22 Krav på yrkesskicklighet... 22 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 22 Sätt att visa yrkesskickligheten... 22 3.8 Projektarbete och projektledning... 23 Krav på yrkesskicklighet... 23 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 23 Sätt att visa yrkesskickligheten... 23 3.9 En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. 24
1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanden vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7
1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Den personliga tillämpningen ska följa bestämmelserna om studerandes rättigheter och skyldigheter i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). Vid den personliga tillämpningen bör man beakta kraven på arbetspraktik som förutsätts för att erhålla elmästarbrev i enlighet med Statsrådets förordning (F 166/2013) om fartygs bemanning och fartygspersonalens behörighet. Vid den personliga tillämpningen bör man även följa lagen om läkarundersökning av fartygspersonal (L 1171/2010) samt Social- och hälsovårdsministeriets förordning (224/2013) om den synförmåga och hörsel som fordras av fartygspersonal. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (personlig tillämpning) (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna har visat att de kan det som förutsätts i examensgrunderna i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanden har tillförlitliga dokument om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att dokumenten erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömningen av yrkesskicklighet är en process, där insamlingen av bedömningsmaterial och dokumenteringen av bedömningen spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och för lärarna gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen, som undertecknas av bedömarna. Till en god bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanden respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. 8
Bedömare De personer som bedömer examinandens yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av utbildningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. I utbildning som förbereder för fristående examen ska bestämmelserna i 11, 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas. I utbildningen som förbereder för specialyrkesexamen för fatygselmästare bör man dessutom beakta de bestämmelser som hänför sig till rätten att utöva yrket som nämns i kapitel 1.4 (personlig tillämpning) 9
2 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för fartygselmästare 2.1 Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen för fartygselmästare I specialyrkesexamen för fartygselmästare visar examinanderna att de har den yrkesskicklighet som krävs av en fartygselmästare. Syftet med examen är att examinanderna visar att de har det kunnande och den utbildning som krävs i konventionen om sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (STCW) och som krävs för att få elmästarbrevet. De som har avlagt examen ska klara av att praktiskt ordna service- och underhållsarbetena på fartyg och kunna utföra de uppgifter som ingår i kvalitetskontrollen av installationsarbete. Examen är avsedd för personer med erfarenhet av arbete som fartygselektriker på ett fartyg eller jämförbart kunnande som erhållits på annat sätt. De som har avlagt examen sköter uppgifter inom området marin elektricitet på fartyg eller i marina industriföretag och ansvarar för genomförandet av arbete samt eventuellt för handledning av andra medlemmar i arbetslaget. De kan också svara för genomförande av installationsarbeten enligt tidsplaner, kostnadsmål och kvalitetskrav. Dessutom kan de planera och leda elarbeten så att sjösäkerheten på fartyget upprätthålls. De som har avlagt specialyrkesexamen för fartygselmästare har omfattande kunskaper och färdigheter inom området marin elektricitet. Denna kompetens visar de vid installation och underhåll av elsystem på fartyg. De som har avlagt examen ska kunna lösa oförutsedda problem som de ställs inför vid service och underhåll av elsystem på fartyg. 2.2 Examens struktur, delar och uppbyggnad För att få specialyrkesexamen för fartygselmästare krävs att alla fem obligatoriska examensdelar och en valfri examensdel avläggs. Obligatoriska examensdelar 3.1 Drift och övervakning av fartygssystem 3.2 Säkerhet, miljövård och ledning 3.3 Fartygselinstallationer 3.4 Elsäkerhet och riskhantering 3.5 Service och underhåll av elsystem i fartyg Valfria examensdelar, av vilka en ska väljas 3.6 Idrifttagning av elanläggningar 3.7 Hantering av köldmedier 3.8 Projektarbete och projektledning 3.9 En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen 10
3 Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i specialyrkesexamen för fartygselmästare Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av specialyrkesexamen för fartygselmästare vid examenstillfällen i autentisk verksamhet. Vid dessa tillfällen visar examinanderna heltäckande att de har den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och börja använda nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanderna visar, och detta gör de med avseende på examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en god bedömningsprocess ingår också respons till examinanderna. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har getts. Examinanderna kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att examinanderna avlägger en examensdel eller efter att alla examensdelar är avlagda. Bedömningen i specialyrkesexamen för fartygselmästare görs separat för varje examensdel genom jämförelse av examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i den aktuella examensdelen. Ett trepartsorgan ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Trepartsorganet består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare och lärare. Krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier På följande sidor anges med fet stil kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Dessa krav på yrkesskickligheten baserar sig på uppgifts- och färdighetsområden i arbetslivet. Under denna text, i vänstra kolumnen, anges föremålen för bedömning, som är härledda från kraven på yrkesskicklighet och omfattar de kompetensområden som är väsentliga i fråga om yrkesskickligheten. Vid bedömningen fokuseras på dessa kompetensområden. Högra kolumnen innehåller de bedömningskriterier som anger den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Utifrån dessa bedöms om examensprestationen kan godkännas. Efter examensdelen beskrivs sätten att visa yrkesskickligheten. 11
3.1 Drift och övervakning av fartygssystem Krav på yrkesskicklighet kan använda och övervaka system som hör ihop med ett fartygs maskineri. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan använda och övervaka system som hör ihop med ett fartygs maskineri. Föremål för bedömning Drift och övervakning av fartygssystem Bedömningskriterier drar i sitt arbete nytta av sina kunskaper om grunderna i hur utrustning som hör ihop med fartygets maskineri fungerar och används drar i sitt arbete nytta av sina kunskaper om grunderna i termo- och hydromekanik samt mekanik drar i sitt arbete nytta av sina kunskaper om hur elanläggningar på fartyg fungerar och om grunderna i styrning av dem drar i sitt arbete nytta av sina kunskaper om hur ett elektriskt framdrivningssystem fungerar och om hur den utrustning som hör till systemet är uppbyggd drar i sitt arbete nytta av sina kunskaper om konstruktionen hos automationssystem i fartyg och om funktionen hos den utrustning som hör till systemet sköter och övervakar utrustning och anläggningar och sörjer då för en normal och säker drift förbereder huvud- och hjälpmaskinernas styrsystem inför driften och sörjer då för en normal och säker drift använder och övervakar fartygets elproduktionssystem kopplar generatorer och elcentraler till och från fartygets elnät i enlighet med instruktioner och säkerhetsföreskrifter sköter driften av fartygets högspänningsutrustning och underhåller utrustningen i enlighet med instruktioner och säkerhetsföreskrifter underhåller och kontrollerar IT-utrustning och IT-nät använder fartygets system för intern kommunikation klarar av sina arbetsuppgifter på engelska. Sätt att visa yrkesskickligheten Examinanderna visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsprestationer relaterade till föremålen för bedömning på en arbetsplats eller i en annan motsvarande arbetsmiljö och förhållanden som är så naturliga som möjligt i en sådan omfattning att man tillför- 12
litligt kan bedöma om kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet i fråga om både det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs inom området. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. Examinanderna kan under examensprestationen komplettera sitt visande av kunnandet muntligt samt med dokument som de själva tagit fram och som bedöms som en del av examensprestationen. Att examinanderna har de väsentliga kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder genom vilka det är möjligt att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. 3.2 Säkerhet, miljövård och ledning Krav på yrkesskicklighet kan sörja för miljövård sörja för brandskydd sörja för räddningsåtgärder ge första hjälpen leda personalens arbete och aktiviteter på ett fartyg. Kraven på yrkesskicklighet baserar sig på STCW-konventionens minimikrav på utbildning. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan sörja för miljövård. Föremål för bedömning Miljövård Bedömningskriterier tillämpar och använder metoder och utrustning för oljebekämpning på rätt sätt beaktar de förebyggande åtgärdernas betydelse vid skydd av havsmiljön övervakar aktiviteter på fartyget och ser till att kraven som ställs på dem för att förhindra nedsmutsning uppfylls. kan sörja för brandskydd. Brandskydd beaktar kemikaliernas och oljornas inverkan på brandsäkerheten beaktar hur olika brandbekämpningssystem fungerar 13
kan sörja för räddningsåtgärder. Räddning kan ge första hjälpen. Första hjälpen leder en brandbekämpningsgrupp utför evakueringsarrangemang enligt anvisningarna på fartyget avskiljer och kopplar från utrustning och system vid en nödsituation. har genomfört brandutbildningen STCW A- VI/3, och utbildningen gäller fortfarande. använder fartygets räddningsutrustning leder räddningsåtgärder på fartyget. har en gällande Basic Safety Training-kurs STCW A-VI/1-1, 1-2, 1-3 och 1-4 livbåtsmannautbildning STCW A-VI/2-1. ger första hjälpen på fartyget. har en gällande utbildning i första hjälpen STCW A-VI/4-1. kan leda personalens arbete och aktiviteter på ett fartyg. Ledning planerar och leder fartygspersonalens arbete och beaktar då kvaliteten på arbetsuppgifterna och de tillbudsstående resurserna anpassar arbetsuppgifterna efter tillgänglig tid och arbetstagarens kompetens beaktar arbetsbelastningens inverkan på de anställdas arbete rangordnar arbetsuppgifterna utifrån säkerhetsaspekter och ekonomiska aspekter kommunicerar tydligt och effektivt med personalen och andra intressenter bedömer förhållandena på fartyget och fattar snabba beslut vid oväntade förändringar leder personalens aktiviteter enligt situationens krav bedömer vilken inverkan de egna besluten kommer att ha och utvecklar sitt eget arbetssätt beaktar i sitt arbete fartygets kondition, verksamhetsbetingelserna och de externa förhållandena. 14
Sätt att visa yrkesskickligheten Examinanderna visar sin yrkesskicklighet genom att gå de utbildningar som nämns i anslutning till bedömningen, om de inte tidigare har gått dessa utbildningar eller om utbildningarna inte längre är i kraft. Till den del som yrkesskickligheten inte visas genom att gå dessa utbildningar visas den i samband med examensprestationerna i de övriga examensdelarna. Om säkerheten så kräver kan yrkesskickligheten visas i en övningssituation (t.ex. räddning och första hjälpen). Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. kan under examensprestationen komplettera visandet av sitt kunnande både muntligt och med dokument som de själva tagit fram och som bedöms som en del av examensprestationen. Att examinanderna har de väsentliga kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar föreskrifterna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder. 3.3 Fartygselinstallationer Krav på yrkesskicklighet kan utföra fartygselinstallationer kontrollera att installationsarbeten och slutförda installationsarbeten överensstämmer med installationsföreskrifterna och god installationspraxis. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan utföra fartygselinstallationer och kontrollera att installationsarbeten och slutförda installationsarbeten överensstämmer med installationsföreskrifterna och god installationspraxis. Föremål för bedömning Iakttagande av installationsföreskrifter Bedömningskriterier beaktar i sitt arbete föreskrifter, anvisningar och rekommendationer som gäller elinstallationer på fartyg beaktar i sitt arbete gällande föreskrifter, anvisningar och rekommendationer om elsystem på fartyg söker vid behov information om installationsarbeten och slutförda installationsarbeten i föreskrifter och anvisningar ser till att arbetena utförs enligt föreskrifterna och instruktionerna om arbetarskydd skaffar och uppdaterar dokument och ger arbetslagen de behövliga instruktionerna. 15
Tillämpning av föreskrifter och arbetsinstruktioner gör installationer enligt föreskrifter och planer samt god installationspraxis bedömer planer och deras förnuftighet samt informerar sin chef om missförhållanden följer arbetsinstruktionerna och använder dem vid behov så att systemet börjar fungera bättre sörjer för att det vid installationer används metoder och arbetssätt som överensstämmer med föreskrifter, anvisningar och rekommendationer sörjer för att det vid installationer används materiel och kopplingsmetoder som överensstämmer med föreskrifterna gör för konstruktören upp ritningsskisser över ändringar som gjorts på arbetsplatsen behärskar åtgärderna vid överlåtande av installationsarbeten. Sätt att visa yrkesskickligheten Examinanderna visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsprestationer relaterade till föremålen för bedömning på en arbetsplats eller i en annan motsvarande arbetsmiljö och förhållanden som är så naturliga som möjligt i en sådan omfattning att man tillförlitligt kan avgöra om kunnandet motsvarar kraven på yrkesskicklighet i fråga om både det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs inom området. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. kan under examensprestationen komplettera visandet av sitt kunnande både muntligt och med dokument som de själva tagit fram och som bedöms som en del av examensprestationen. Att examinanderna har de väsentliga kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder genom vilka det är möjligt att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. 16
3.4 Elsäkerhet och riskhantering Krav på yrkesskicklighet kan arbeta på ett sätt som elsäkerheten och arbetarskyddet förutsätter. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan arbeta på ett sätt som elsäkerheten och arbetarskyddet förutsätter. Föremål för bedömning Behärskande av elsäkerhet och arbetarskydd Bedömningskriterier iakttar anvisningarna och föreskrifterna om elsäkerhet och elarbetssäkerhet på fartyg använder personlig skyddsutrustning för att eliminera arbetarskyddsriskerna i arbetet och beaktar då behoven att använda utrustning och kraven på användningen av utrustning utför räddningsåtgärderna när det gäller personhissar och beaktar riskerna med hissarna på fartyg beaktar i samband med underhåll och reparation av livsmedelsutrustning riskerna förknippade med hygienen och produkternas hållbarhet utför heta arbeten enligt säkerhetsanvisningarna utför elinstallationer och reparationer enligt elsäkerhetsföreskrifterna och så att installationerna inte medför fara för slutanvändaren använder personlig skyddsutrustning ändamålsenligt och ser för egen del till att regelbunden användning av dem blir en del av företagets verksamhetskultur beaktar i sitt arbete arbetarskyddslagens bestämmelser om säkert arbete utför spänningsarbeten utan att äventyra säkerheten på fartyget och personalens säkerhet visar att han/hon behärskar elsäkerhetsföreskrifterna enligt S1-nivån. har en gällande elsäkerhetsexamen utbildning i elarbetssäkerhet SFS 6002 utbildning i spänningsarbete arbetarskyddsutbildning utbildning i heta arbeten hygienkompetensintyg. 17
Sätt att visa yrkesskickligheten Examinanderna visar sin yrkesskicklighet genom att avlägga den examen och de kurser som nämns i anslutning till bedömningen, om de inte har avlagt dem tidigare eller om de inte längre är i kraft. För de andra kravens del visar de sin yrkesskicklighet i samband med examensprestationerna i de övriga examensdelarna. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. kan under examensprestationen komplettera visandet av sitt kunnande både muntligt och med dokument som de själva tagit fram och som bedöms som en del av examensprestationen. Att examinanderna har de väsentliga kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder genom vilka det är möjligt att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. 3.5 Service och underhåll av elsystem i fartyg Krav på yrkesskicklighet kan planera de förebyggande underhållsåtgärder och reparationer som behövs på ett fartygs el- och automationsutrustning samt el- och automationssystem göra service och underhåll av el- och automationsutrustning samt el- och automationssystem på fartyg. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan planera de förebyggande underhållsåtgärder och reparationer som behövs på ett fartygs el- och automationsutrustning samt el- och automationssystem. Föremål för bedömning Planering av förebyggande underhåll och reparation av el- och automationsutrustning 18 Bedömningskriterier planerar service och underhåll av fartygets elsystem och elutrustning så att arbetet kan utföras på ett säkert sätt och under beaktande av trafikeringsförhållanden, tillverkarnas anvisningar och rederiets egna säkerhetsanvisningar planerar service och underhåll av fartygets automationssystem och automationsutrustning så att arbetet kan utföras på ett säkert sätt och under beaktande av trafikeringsförhållanden, tillverkarnas anvisningar och rederiets egna säkerhetsanvisningar använder något elektroniskt underhållssystem vid planering och rapportering av arbeten
bedömer om de arbeten som ingår i systemet för förebyggande underhåll är lämpliga med tanke på den befintliga utrustningen samt behoven av service och underhåll beaktar i sitt arbete de krav som explosionsfarliga utrymmen ställer på servicen och underhållet av elinstallationer beaktar i sitt arbete de särskilda säkerhetskrav som ställs på underhållet av fartygets navigationssystem för att trygga fartygssäkerheten. kan göra service och underhåll av el- och automationsutrustning samt el- och automationssystem på fartyg. Service och underhåll av el- och automationsutrustning samt el- och automationssystem Sätt att visa yrkesskickligheten tolkar och håller olika elscheman uppdaterade beaktar vid underhåll, reparationer och installationer den elektromagnetiska kompatibilitetens betydelse för fartygets funktion (EMC) söker fel i fartygets elutrustning och system på ett systematiskt sätt använder elektriska test- och mätinstrument och tolkar resultat som erhålls i underhålls-, inspektions- och reparationsarbeten testar och kontrollerar fartygets automationssystem inklusive givare och manöverorgan testar och kontrollerar funktionen hos elektrisk säkerhetsutrustning och säkerhetssystem underhåller och åtgärdar fel i fartygets elsystem, såsom elcentraler, elmotorer, generatorer och DC-system testar och kontrollerar styrsystemet för fartygets huvudoch hjälpmaskiner utför de vanligaste service- och underhållsarbetena på navigationsutrustning och system underhåller och reparerar fartygets däckutrustning underhåller och reparerar fartygets VVS-system underhåller och reparerar fartygets köksutrustning och kyltekniska system. Examinanderna visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsprestationer relaterade till föremålen för bedömning på en arbetsplats eller i en annan motsvarande arbetsmiljö och förhållanden som är så naturliga som möjligt i en sådan omfattning att man tillförlitligt kan avgöra om kunnandet motsvarar kraven på yrkesskicklighet i fråga om både det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs inom området. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. kan under examensprestationen komplettera visandet av sitt kunnande både muntligt och med dokument som de själva tagit fram och som bedöms som en del av examensprestationen. 19
Att examinanderna har de väsentliga kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder genom vilka det är möjligt att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. 3.6 Idrifttagning av elanläggningar Krav på yrkesskicklighet kan planera idrifttagningsarbeten i samband med dockning av ett fartyg bedöma funktionen hos system i samband med fabrikstester utföra idrifttagningsarbeten i samband med dockning av ett fartyg. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan planera idrifttagningsarbeten i samband med dockning av ett fartyg. Föremål för bedömning Planering av idrifttagningsarbeten 20 Bedömningskriterier gör upp underhålls- och idrifttagningsplaner för system och anläggningar iakttar i sitt arbete de regler och föreskrifter som gäller drift och byggande av fartyg bestämmer och bedömer när ett system eller en utrustning kan tas i drift. kan bedöma funktionen hos system i samband med fabrikstester. Bedömning av funktionen hos system i samband med fabrikstester bedömer under tillverkarens fabrikstest om utrustningen och anläggningarna överensstämmer med specifikationerna och kraven samt förhandlar om behövliga korrigerande åtgärder bedömer under tillverkarens fabrikstest om utrustningen kan installeras och användas samt förhandlar om behövliga korrigerande åtgärder. kan utföra idrifttagningsarbeten i samband med dockning av ett fartyg. Arbeten vid idrifttagning iakttar i sitt arbete de regler och föreskrifter som gäller drift och byggande av fartyg visar mottagarparten hur system och anläggningar fungerar vid olika prov och besiktningar, och gör detta utgående från fartygsspecifikationen och systembeskrivningarna kallar in, instruerar och koordinerar experter på system och anläggningar samt deras arbete
Sätt att visa yrkesskickligheten leder och instruerar yrkesgrupper i idrifttagningssituationer samt löser tvister instruerar och övervakar personer som deltar i idrifttagningsarbeten så att de iakttar elsäkerhetsbestämmelserna bedömer vilken betydelse de anmärkningar som gjordes vid idrifttagningen har för arbetet samt planerar och organiserar de korrigerande åtgärderna för att uppfylla kraven ger fartygets manskap instruktioner om användningen av elutrustningen behärskar användningen av åtminstone ett elektroniskt system för inköp av reservdelar. Examinanderna visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsprestationer relaterade till föremålen för bedömning på en arbetsplats eller i en annan motsvarande arbetsmiljö och förhållanden som är så naturliga som möjligt i en sådan omfattning att man tillförlitligt kan avgöra om kunnandet motsvarar kraven på yrkesskicklighet i fråga om både det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs inom området. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. kan under examensprestationen komplettera visandet av sitt kunnande både muntligt och med dokument som de själva tagit fram och som bedöms som en del av examensprestationen. Att examinanderna har de väsentliga kunskaper som ligger till grund för arbetet och behärskar standarderna kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder genom vilka det är möjligt att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. 21
3.7 Hantering av köldmedier Krav på yrkesskicklighet kan hantera köldmedier och kylmaskinsoljor. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan hantera köldmedier och kylmaskinsoljor. Föremål för bedömning Utnyttjande av kylteknik i arbetet Hantering av köldmedier och kylmaskinsoljor Kunskap om lagstiftning Miljökunskap Bedömningskriterier utnyttjar i sitt arbete termodynamiken i anknytning till kylteknik och kunskaper om kylprocessen. hanterar CFC-, HCFC- och HFC-köldmedier rätt och säkert ger vid behov första hjälpen vid olyckor relaterade till köldmedier och har genomgått åtminstone utbildningen i livräddande första hjälpen hanterar kylmaskinsoljor rätt och säkert. följer i sitt arbete Finlands och EU:s lagstiftning om köldmedier följer i sitt arbete lagstiftningen om tryckbärande anordningar. tar i sitt arbete hänsyn till miljöpåverkan av köldmedier, exempelvis ODP- och GWP-värdena, samt kylutrustningens indirekta miljöpåverkan. Sätt att visa yrkesskickligheten Examinanderna visar i en autentisk arbetsmiljö att de har yrkesskicklighet, att de behärskar den kunskap som yrkesskickligheten baserar sig på, de rätta arbetssätten och principerna och att de har förmåga att tillämpa dessa rätt. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. kan under examensprestationen komplettera visandet av sitt kunnande både muntligt och med dokument som de själva tagit fram och som bedöms som en del av examensprestationen. Kunnandet ska visas i följande innehåll som nämns i lagstiftningen om behörigheten för personal som utför underhåll på kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning (behörighetsklass 1) grunderna i termodynamik köldmediers miljökonsekvenser och tillhörande miljöföreskrifter miljövänlig hantering av anläggningen och köldmediet under installation, underhåll, service eller återvinning. Visandet av kunnandet kompletteras vid behov med olika utredningar, produkter, uppgifter, intervjuer och samtal samt med examinandens självvärdering. 22
3.8 Projektarbete och projektledning Krav på yrkesskicklighet kan planera och leda projektverksamhet ansvara för inköp av material och reservdelar inom sitt eget område. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan planera och leda projektverksamhet. Föremål för bedömning Behärskande av projektverksamhet Bedömningskriterier använder några program och verktyg för hantering och planering av projekt gör upp en genomförbar projektplan med tidsplan, mål, resurser och kostnadskalkyl följer under projektets gång hur projektplanen inklusive tidsplanen, målen, resurserna och kostnadskalkylen genomförs leder projektverksamhet och tar i arbetet hänsyn till de intressentfaktorer som påverkar projektets framgång gör vid behov under projektets gång ändringar i projektets tidsplan, resurser och kostnadskalkyler för att nå projektmålen leder projektteamets verksamhet och gör vid behov ändringar i personernas och intressenternas verksamhet under projektets gång utvärderar projektet kritiskt men konstruktivt. kan ansvara för inköp av material och reservdelar inom sitt eget område. Kompetens i inköpsverksamhet Sätt att visa yrkesskickligheten tar i sitt arbete hänsyn till hur de viktigaste stegen i orderleveranskedjan påverkar inköpet av produkter beaktar i sitt arbete principerna för hur logistikkostnader uppstår och hur de ska hanteras gör ändamålsenliga inköp inom sitt ansvarsområde beaktar vilken betydelse olika lagerhanteringssystem har för företagets lönsamhet. Examinanderna visar sin yrkesskicklighet genom ett projektarbete som gäller service och underhåll av fartyg. Man följer projektarbetet och bedömer om examinandernas kompetens uppfyller kraven på yrkesskicklighet i fråga om både det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs inom området. 23
Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. kan under examensprestationen komplettera visandet av sitt kunnande både muntligt och med dokument som de själva tagit fram och som bedöms som en del av examensprestationen. Att examinanderna har de väsentliga kunskaper och färdigheter som ligger till grund för arbetet kan också kontrolleras separat till den del som detta inte framgår av själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder genom vilka det är möjligt att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå. 3.9 En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen I specialyrkesexamen för fartygselmästare kan man inkludera en examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. Betyget över denna examensdel ges av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga. Den examenskommission som ansvarar för specialyrkesexamen för fartygselmästare erkänner examensdelen som en del av specialyrkesexamen för fartygselmästare på grundval av betyget. 24
Tryckt ISBN 978-952-13-5649-0 ISSN 1798-8977 Online ISBN 978-952-13-5650-6 ISSN 1798-8985 Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv. Utbildningsstyrelsen www.utbildningsstyrelsen.fi 25