1 (17) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 redovisa en bedömning av de totala kostnaderna för föregående budgetår för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan inkl. förskoleklassen, särskolan, gymnasieskolan kommunal vuxenutbildning fördelat på grundläggande, gymnasial- och påbyggnadsutbildningar samt särvux och sfi. Denna rapport har utarbetats av undervisningsrådet Britt-Marie Jarnhammar på Skolverkets Utredningsavdelning.
2 (17) Innehållsförteckning Uppdraget...3 Uppgifternas tillförlitlighet...3 Jämförelser över tid...4 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg...4 Förskola...4 Familjedaghem...5 Fritidshem...6 Grundskola inkl. förskoleklass...6 Totala kostnader...6 Förskoleklass...7 Grundskola...8 Totala kostnader...8 Delkostnader...8 Särskolan...9 Obligatoriska särskolan...9 Gymnasiesärskolan...10 Gymnasieskola...11 Totala kostnader...11 Delkostnader...12 Komvux...13 Kommunal och annan utbildningsanordnare...13 Kommunal utbildningsanordnare...15 Särvux...15 Sfi...16 Metod...17 Bilaga 1. Urvalets fördelning Bilaga 2. Fördelning av kostnad per elev för grundskolan och gymnasieskolan
3 (17) Uppdraget Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 redovisa en bedömning av de totala kostnaderna för föregående budgetår för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan inkl. förskoleklassen, särskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, fördelat på grundläggande, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning samt särvux och sfi. Kostnaderna bör, enligt uppdraget, fördelas på de väsentligaste kostnadsslagen. Insamlingen av uppgifter om kommunernas kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning har samordnats med Statistiska centralbyråns (SCB) insamling av uppgifter om kostnader för all kommunal verksamhet, det s.k. räkenskapssammandraget (RS). I publikationen Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, del 2, som utkommer årligen i september, redovisas mer definitiva och omfattande uppgifter om kostnaderna. Denna rapport avser att redovisa en bedömning av följande kostnader: För förskola, familjedaghem och fritidshem redovisas kommunernas kostnader för kommunal och enskild verksamhet sammantaget. För förskoleklass, grund- och gymnasieskola samt särskolan redovisas endast uppgifter från kommunala skolor. Uppgifter för Komvux redovisas dels uppdelat på grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning avseende kommunal och annan utbildningsanordnare, dels för Komvux-verksamhet med enbart kommunal utbildningsanordnare. Uppgifter för särvux och sfi redovisas totalt för kommunal och annan utbildningsanordnare. Uppgifter för övriga verksamhetsformer och huvudmän omfattas inte av rapporten. Uppgifternas tillförlitlighet De uppgifter och nyckeltal som ligger till grund för denna rapport är i viss mån granskade av SCB och av kommunerna själva. Fortfarande pågår granskningsarbete vilket innebär att resultaten kan komma att förändras. Redovisningen är alltså en bedömning baserad på preliminära uppgifter för de kommuner som inkommit med uppgifter som bedömts ha en rimlig kvalitet före 9 juli 2004. Av rikets 290 kommuner ingår 288 kommuner i årets snabbrapport. Årets insamling av elevstatistik inom Svenska för invandrare (sfi) har blivit försenad, varför endast uppgifter om totala kostnader ingår i rapporten för sfi. I bilaga 1 redovisas urvalets/de ingående kommunernas fördelning på er och i bilaga 2 redovisas fördelningen av kostnader per elev i grundskolan för urvalet år 2003 och för urvalet med grundskola år 2002 och 2003, samt fördelning av kostnader per elev i gymnasiet för urvalet år 2003. Uppgifterna om barn-
4 (17) och elevantal samt heltidsstuderande i de olika verksamhetsformerna avser genomsnittligt antal för kalenderåret 2003. Som framgår av bilaga 1 och redovisningen nedan grundas årets resultat på ett nästan komplett material. Uppgifter saknas endast från två kommuner, en från en Förortskommuner och en frn Övriga större kommuner. Den största kvalitetsbristen bedöms därför inte vara bristande representativitet utan kvarstående kvalitetsbrister i det material som redovisningen grundar sig på. Jämförelser över tid Vid jämförelser över tid omräknas vanligtvis kostnadsuppgifterna för tidigare år från löpande till fasta priser med hjälp av konsumentprisindex (KPI). Den allmänna prisnivån i samhället har förändrats något mellan 2002 och 2003, och kostnadsuppgifterna för 2002 har följaktligen räknats om till fasta priser i redovisningen. 1 I höstens definitiva redovisning av kostnader för barnomsorg och skola i publikationen Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, del 2 kommer kostnadsutvecklingen att analyseras med hjälp av både KPI och särskilt skoloch barnomsorgsindex. Detta index tas fram av SCB på uppdrag av Skolverket. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg I detta avsnitt redovisas en bedömning av kostnader för verksamheterna förskola, familjedaghem och fritidshem. Kostnader för de öppna verksamheterna utgör en ytterst liten del av de totala kostnaderna för verksamheten och uppskattas därför inte i denna rapport. Kostnaderna som redovisas avser verksamheter som bedrivs i kommunal och enskild regi. Kostnaderna för verksamhet i enskild regi avser endast de kommunala kostnaderna. Skattade uppgifter för den totala kostnaden, kostnad per inskrivet barn och genomsnittligt antal inskrivna barn år 2003 redovisas nedan. Förskola Den totala kostnaden för förskolan beräknas att uppgå till 32,6 miljarder kronor kalenderåret 2003. Detta kan ställas i relation till totalkostnaden för förskolan 2002 som uppgick till drygt 30,6 miljarder kronor (fasta priser), en ökning med 6,4 procent. Det genomsnittliga antalet inskrivna barn i förskolan verksamhetsåret 2003 beräknas vara 348 795 barn. Motsvarande uppgift för 2002 var 330 445 barn. Antalet barn i förskolan har således ökat med 5,6 procent. Kostnaden per inskrivet barn beräknas uppgå till 93 400 kronor vilket är 700 kronor, 0,8 procent, mer än föregående år. 1 KPI 2002=272,8, KPI 2003=278,1 (basår 1980).
5 (17) Tabell 1. Antal inskrivna barn, total kostnad för kommunal och enskild verksamhet samt kostnad per inskrivet barn i förskolan (fasta priser) antal inskrivna barn per inskrivet barn (kr) Preliminär 2003 348 795 32 596 600 93 400 Faktisk 2002 2 330 445 30 642 900 92 700 Förändring 18 350 1 953 700 700 Procentuell förändring 5,6 6,4 0,8 Familjedaghem Antalet inskrivna barn i familjedaghem fortsätter att minska. Kalenderåret 2002 fanns det 47 468 inskrivna barn i verksamheten men för år 2003 beräknas antalet barn minska till 42 660. Den totala kostnaden beräknas också minska, från 3,4 miljarder kronor 2002 (fasta priser) till 3,1 miljarder kronor år 2003. Detta innebär en minskning av den totala kostnaden med drygt 10 procent. Även antalet barn beräknas minska med ca 10 procent, varför kostnaden per inskrivet barn beräknas vara i det minska med 0,3 procent jämfört med verksamhetsåret 2002. Tabell 2. Antal inskrivna barn, total kostnad för kommunal och enskild verksamhet samt kostnad per inskrivet barn i familjedaghem (fasta priser) antal inskrivna barn per inskrivet barn (kr) Preliminär 2003 42 660 3 068 000 71 900 Faktisk 2002 2 47 468 3 422 500 72 100 Förändring -4 808-354 500-200 Procentuell förändring -10,1-10,4-0,3 2 I 2003 års prisnivå.
6 (17) Fritidshem Den totala kostnaden för fritidshem verksamhetsåret 2003 beräknas uppgå till cirka 10,3 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående år (fasta priser). Antalet barn har, till skillnad mot tidigare år, minskat något i fritidshemmen mellan 2002 och 2003. Antalet barn som är inskrivna i denna verksamhet minskade med 0,5 procent. Kostnaden per inskrivet barn i fritidshem ökar från 30 400 kronor (fasta priser) till 30 600 kronor per barn, vilket motsvarar en ökning på 0,6 procent. Tabell 3. Antal inskrivna barn, total kostnad för kommunal och enskild verksamhet samt kostnad per inskrivet barn i fritidshem (fasta priser) antal inskrivna barn per inskrivet barn (kr) Preliminär 2003 337 995 10 327 300 30 600 Faktisk 2002 3 339 654 10 313 700 30 400 Förändring -1 659 13 600 200 Procentuell förändring - 0,5 0,1 0,6 Grundskola inkl. förskoleklass Totala kostnader Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan inklusive förskoleklass 2003 beräknas uppgå till cirka 67,9 miljarder kronor. Därtill kommer kostnader för skolskjuts på 2,0 miljarder, motsvarande 2 054 kr/elev i grundskolan. I jämförelse med 2002 beräknas den totala kostnaden för grundskolan inkl. förskoleklass att öka med 0,4 procent. Antalet elever beräknas minska med 17 623 elever, vilket motsvarar en minskning med på 1,6 procent jämfört med 2002. Kostnaden per elev beräknas öka med 2,0 procent till 63 000 kronor per elev. Kostnaden för grundskolan inkl. förskoleklass exklusive lokaler beräknas öka med 0,2 procent. Per elev beräknas ökningen bli 1,8 procent. 3 I 2003 års prisnivå.
7 (17) Tabell 5. Antal elever, total kostnad och kostnad per elev i förskoleklass och grundskola, kommunal huvudman (kostnad för skolskjuts ingår inte i den totala kostnaden), (fasta priser) antal elever exkl. lokaler per elev (kr) per elev exkl. lokaler (kr) Preliminär 2003 1 077 703 67 884 700 54 778 900 63 000 50 800 Faktisk 2002 4 1 095 326 67 632 900 54 680 800 61 700 49 900 Förändring - 17 623 251 800 98 100 1 300 900 Procentuell förändring -1,6 0,4 0,2 2,0 1,8 Förskoleklass Den totala kostnaden för förskoleklass beräknas att uppgå till knappt 3,7 miljarder kronor kalenderåret 2003. Detta är en ökning med cirka 102 miljoner kronor eller 2,9 procent jämfört med 2002. Det genomsnittliga antalet elever i förskoleklass verksamhetsåret 2002 beräknas vara 85 253 elever, vilket är en minskning med drygt 5 procent jämfört med föregående år. Eftersom antalet elever beräknas minska medan den uppskattade totala kostnaden för verksamheten ökar, ökar kostnaden per elev. Jämfört med 2002 uppskattas den genomsnittliga kostnaden per elev öka med 8,5 procent, från 39 700 kronor per elev till 43 100 kronor per elev. Tabell 4. Antal elever, total kostnad samt kostnad per elev i förskoleklass, kommunal huvudman (fasta priser) antal elever per elev (kr) Preliminär 2003 85 253 3 673 700 43 100 Faktisk 2002 4 89 954 3 571 400 39 700 Förändring - 4701 102 300 3 400 Procentuell förändring - 5,2 2,9 8,5 4 I 2003 års prisnivå.
8 (17) Grundskola Totala kostnader Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan beräknas uppgå till cirka 64,2 miljarder kronor. Därtill kommer kostnader för skolskjuts, 2,0 miljarder. I jämförelse med 2002 beräknas den totala kostnaden för grundskolan öka med 0,2 procent. Antalet elever beräknas minska med 12 922 elever, vilket motsvarar en minskning med 1,3 procent jämfört med 2002. Kostnaden per elev beräknas öka med 1,5 procent till 64 700 kronor per elev. Kostnaden för grundskolan exklusive lokaler beräknas minska med 0,1 procent och kostnaden exklusive lokaler per elev beräknas öka med 1,2 procent. Tabell 5. Antal elever, total kostnad och kostnad per elev i grundskolan, kommunal huvudman (kostnad för skolskjuts ingår inte i den totala kostnaden), (fasta priser) antal elever exkl. lokaler per elev (kr) per elev exkl. lokaler (kr) Preliminär 2003 992 450 64 211 000 51 697 900 64 700 52 100 Faktisk 2002 5 1 005 372 64 061 500 51 750 200 63 700 51 500 Förändring - 12 922 149 500-52 300 1 000 600 Procentuell förändring - 1,3 0,2-0,1 1,5 1,2 Delkostnader Ur det preliminära underlaget framgår att i stort sett samtliga delkostnader per elev för grundskolan beräknas öka år 2003 jämfört med 2002. Kostnaden per elev för undervisning beräknas uppgå till 33 200 kronor, vilket innebär en ökning på 1,5 procent jämfört med 2002. En annan post som också utgör en stor del av den totala kostnaden för grundskolan är kostnaden för lokaler. Även denna delkostnad har ökat jämfört med föregående år, vilket också bidrar till att den totala kostnaden per elev i grundskolan ökar. 5 I 2003 års prisnivå, KPI.
9 (17) Tabell 6. Delkostnader i grundskolan 2003, jämfört med 2002 (fasta priser) Kostnadsslag Kostnad per elev (kr) Förändring jämfört med 2002 (%) Undervisning 33 200 + 1,5 Läromedel 2 520 + 0,2 Skolmåltider 3 780-0,4 Elevvård 1 400 + 3,4 Lokaler 12 610 + 3,0 Övrigt 11 210 + 0,9 Kostnader för skolskjuts uppskattas till 2 054 kr/elev och ingår inte i de redovisade delkostnaderna. Särskolan I detta avsnitt redovisas en bedömning av kostnader för verksamheterna obligatorisk särskola och gymnasiesärskola. Kostnaden för de verksamheter som redovisas avser verksamheter som bedrivs i kommunal regi. Kostnader för den särskoleundervisning som bedrivs av landstingsskolor och fristående skolor ingår således inte i denna rapport. Skattade uppgifter för den totala kostnaden (inklusive skolskjuts), kostnad per elev och kostnad per elev för undervisning samt genomsnittligt antal särskoleelever redovisas nedan. 6 Obligatoriska särskolan Kommunernas kostnader för den kommunala obligatoriska särskolan beräknas uppgå till 3,5 miljarder kronor år 2003. Kostnaden uppskattas därmed öka med cirka 146 miljoner kronor eller 4,4 procent jämfört med 2002. Antalet elever, inklusive integrerade elever, beräknas öka med 9,7 procent jämfört med föregående år och antalet elever exklusive integrerade elever beräknas öka med + 3,9 procent. 6 Kostnad per elev beräknas genom att dividera skolkommunens kostnader med antalet elever exklusive elever som är integrerade i vanliga klasser i grund- och gymnasieskolan.
10 (17) Tabell 7. Antal elever inkl. resp. exkl. integrerade elever samt total kostnad inkl. skolskjuts i den obligatoriska särskolan, kommunal huvudman (fasta priser) antal elever inkl. integrerade elever antal elever exkl. integrerade elever inkl. skolskjuts Preliminär 2003 14 748 12 502 3 461 300 Faktisk 2002 7 13 448 12 033 3 315 000 Förändring 1 300 469 146 400 Procentuell förändring 9,7 3,9 4,4 Kostnad per elev (exkl. integrerade elever) exklusive skolskjuts uppskattas öka från 243 800 kronor per elev till 245 700 kronor per elev eller med 0,8 procent jämfört med verksamhetsåret 2002. Även kostnaden per elev exklusive skolskjuts och lokaler beräknas öka med 0,8 %. Kostnaden för undervisning beräknas öka med 5,7 procent till 133 100 kr per elev. Tabell 8. per elev (exkl. integrerade elever) exkl. skolskjuts och total kostnad per elev exkl. lokaler och skolskjuts samt kostnad för undervisning per elev i den obligatoriska särskolan, kommunal huvudman (fasta priser) Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts och lokaler Kostnad per elev (kr) för undervisning Preliminär 2003 245 700 218 700 133 100 Faktisk 2002 7 243 800 217 000 126 000 Förändring 1 900 1 700 7 100 Procentuell förändring 0,8 0,8 5,7 Gymnasiesärskolan Kommunernas kostnader för den kommunala gymnasiesärskolan beräknas uppgå till cirka 1,3 miljarder kronor verksamhetsåret 2003. Kostnaden uppskattas därmed öka med cirka 60 miljoner kronor jämfört med 2002, vilket motsvarar en ökning med 4,7 procent. Antalet elever inklusive integrerade elever beräknas öka med 13 7 I 2003 års prisnivå.
11 (17) procent jämfört med föregående verksamhetsår, medan antalet elever exklusive integrerade elever beräknas öka med 11 procent. Tabell 9. Antal elever inkl. resp. exkl. integrerade elever samt total kostnad inkl. skolskjuts i gymnasiesärskolan, kommunal huvudman (fasta priser) antal elever inkl. integrerade elever antal elever exkl. integrerade elever inkl. skolskjuts Preliminär 2003 6 119 5 752 1 335 900 Faktisk 2002 8 5 409 5 190 1 276 200 Förändring 710 562 59 700 Procentuell förändring 13,1 10,8 4,7 Kostnad per elev i gymnasieskolan exklusive skolskjuts liksom kostnad per elev exklusive lokaler och skolskjuts beräknas minska med drygt 6 procent jämfört med verksamhetsåret 2002, medan kostnaden för undervisning beräknas öka med 0,8 procent, från 107 600 kronor (fasta priser) per elev till 108 400 kronor per elev. Tabell 10. per elev (exkl. integrerade elever) exkl. skolskjuts och total kostnad per elev exkl. lokaler och skolskjuts samt kostnad för undervisning per elev i gymnasiesärskolan, kommunal huvudman (fasta priser) Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts Kostnad totalt per elev (kr) exkl. skolskjuts och lokaler Kostnad per elev (kr) för undervisning Preliminär 2003 212 800 174 600 108 400 Faktisk 2002 8 227 200 186 200 107 600 Förändring -14 400-11 600 800 Procentuell förändring - 6,3-6,2 0,8 Gymnasieskola Totala kostnader De totala kostnaderna för gymnasieskolan med kommunal huvudman beräknas uppgå till 22,9 miljarder kronor år 2003, vilket motsvarar en ökning med 1,7 procent jämfört med föregående år. Därutöver kommer kostnader för skolskjuts, reseersättning och inackordering på 0,9 miljarder, motsvarande 3 200 kronor per elev. 8 I 2003 års prisnivå.
12 (17) Antalet elever beräknas ha ökat med 1,2 procent. Kostnaden per elev beräknas öka med 0,5 procent till 77 800 kronor. Kostnaden per elev exklusive lokaler uppskattas uppgå till 60 800 kronor, vilket motsvarar en ökning på 0,9 procent jämfört med 2002. I kostnaderna ingår inte det statliga bidrag som, enligt särskilt regeringsbeslut, utbetalas till Örebro för riksgymnasium för döva och hörselskadade elever. Beloppet var för såväl 2002 som 2003 drygt 100 miljoner. Tabell 11. och kostnad per elev i gymnasieskolan, kommunal huvudman (kostnad för skolskjuts ingår ej i den totala kostnaden), (fasta priser) antal elever exkl. lokaler per elev (kr) per elev exkl. lokaler (kr) Preliminär 2003 294 077 22 868 300 17 884 500 77 800 60 800 Faktisk 2002 9 290 642 22 491 200 17 511 700 77 400 60 200 Förändring 3 435 377 100 372 800 400 600 Procentuell förändring 1,2 1,7 2,1 0,5 0,9 Delkostnader För den kommunala gymnasieskolan beräknas kostnaderna öka för undervisning och elevvård samt övrigt, jämfört med föregående verksamhetsår, medan kostnaderna för läromedel, skolmåltider och lokaler beräknas minska. Kostnaden per elev för undervisning uppskattas uppgå till 36 100 kronor, vilket är en ökning med 0,8 procent jämfört med 2002. Kostnaden per elev för lokaler beräknas vara 16 900 kr, en minskning med 1,1 procent. Procentuellt är ökningen störst på elevvård, 8,7 procent. 9 I 2003 års prisnivå.
13 (17) Tabell 12. Delkostnader i gymnasieskolan, jämfört med 2002 (fasta priser) Kostnadsslag Kostnad per elev (kr) Förändring jämfört med 2002 (%) Undervisning 36 100 + 0,8 Läromedel 6 000-1,5 Skolmåltider 3 000-1,1 Elevvård 1 300 + 8,7 Lokaler 16 900-1,1 Övrigt 14 400 +2,1 Komvux och kostnad per elev redovisas nedan först för hela Komvuxverksamheten samt uppdelat på grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Uppgifterna avser kostnader för elever hos såväl kommunal som extern utbildningsanordnare. Därefter följer en redovisning av kostnader för Komvux-verksamheten enbart avseende elever med kommunen som utbildningsanordnare. Vid beräkning av antalet heltidsstuderande används uppgifter om genomfört antal undervisningstimmar. De senaste årens utveckling mot mer flexibel undervisning har inneburit att måttet undervisningstimmar inte är lika tydligt och lätt att mäta som tidigare år. Kvaliteten i uppgifterna har därmed minskat de senaste åren. Uppgifter om såväl antalet heltidsstuderande som kostnad per heltidsstuderande har därför försämrad kvalitet. Kommunal och annan utbildningsanordnare Komvux totalt Den totala kostnaden för Komvux-verksamhet med kommunal och annan utbildningsanordnare beräknas uppgå till 4,7 miljarder kronor verksamhetsåret 2003, vilket innebär att kostnaden för verksamheten minskat med knappt 1,3 miljarder sedan föregående år (- 21 %). Orsaken till minskningen är framför allt att de statliga bidragen för vuxenutbildning minskat. Grundläggande vuxenutbildning Antalet heltidsstuderande inom grundläggande vuxenutbildning har i likhet med den gymnasiala vuxenutbildningen minskat i förhållande till föregående år. Antalet
14 (17) elever, omräknat till heltidsstuderande, minskade med 1 561, motsvarande 6 procents minskning. Eftersom de totala kostnaderna samtidigt minskade med cirka 6 procent blev kostnaden per heltidsstuderande i det närmaste oförändrad, 33 500 kronor per heltidsstuderande. Tabell 13. Antal heltidsstuderande, total kostnad samt kostnad per heltidsstuderande i grundläggande vuxenutbildning, kommunal och annan utbildningsanordnare (fasta priser) antal heltidsstuderande per heltidsstuderande (kr) Preliminär 2003 24 875 832 300 33 500 Faktisk 2002 10 26 436 888 500 33 600 Förändring -1 561-56 200-100 Procentuell förändring - 5,9-6,3-0,4 Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning För gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning beräknas antalet heltidsstuderande minska kraftigt. Antalet heltidsstuderande beräknas minska med 30 244 heltidsstuderande, 21 procent. Minskningen beror framför allt på minskade statliga bidrag. Kostnaderna beräknas minska med cirka 24 procent till 3,9 miljarder. Kostnaden per heltidsstuderande beräknas uppgå till 34 600 kronor 2003, en minskning med 3,3 procent. Tabell 14. Antal heltidsstuderande, total kostnad samt kostnad per heltidsstuderande i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, kommunal eller annan utbildningsanordnare (fasta priser) antal heltidsstuderande per heltidsstuderande (kr) Preliminär 2003 112 506 3 892 100 34 600 Faktisk 2002 1 142 750 5 105 100 35 800 Förändring - 30 244-1 213 000-1 200 Procentuell förändring - 21,2-23,8-3,3 10 I 2003 års prisnivå.
15 (17) Kommunal utbildningsanordnare Totalkostnaden för elever i Komvux med kommunal utbildningsanordnare beräknas uppgå till 3,8 miljarder kronor verksamhetsåret 2003, vilket innebär att den uppskattade totala kostnaden för verksamheten minskar med 18 procent. Kostnaden per heltidsstuderande i Komvux med kommunal anordnare beräknas uppgå till 35 700 kronor per elev år 2003, vilket är en minskning med 5,5 procent jämfört med 2002. Kostnad per heltidsstuderande för undervisning beräknas minska med 8,5 procent till 17 600 kronor. Tabell 15., kostnad per heltidsstuderande samt kostnad per heltidsstuderande för undervisning, endast kommunal utbildningsanordnare. Grundläggande, gymnasial- och påbyggnadsutbildning (fasta priser). antal heltidsstuderande per heltids-stud. (kr) för undervisn. per heltidsstud. (kr) Preliminär 2003 107 393 3 837 900 35 700 17 600 Faktisk 2002 11 123 684 4 679 200 37 800 19 200 Förändring - 16 291-841 300-2 100-1 600 Procentuell förändring -13,2-18,0-5,5-8,5 Särvux Totalkostnaden för elever inom särvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, beräknas uppgå till drygt 145 miljoner kronor, vilket är en ökning med drygt 10 miljoner eller nära 8 procent jämfört med 2002. Kostnaden per genomsnittselev beräknas till 31 300 kr, en ökning med drygt 5 procent jämfört med 2002. En genomsnittselev deltar 2,6 undervisningstimmar per vecka, vilket motsvarar riksgenomsnittet undervisningstimmar per elev 2002 och 2003. 11 I 2003 års prisnivå.
16 (17) Tabell 16., kostnad per genomsnittselev samt kostnad per genomsnittselev för undervisning i särvux, kommunal huvudman (fasta priser) Antal genomsnittselever per genomsnittselev (kr) för undervisning per genomsnittselev (kr) Preliminär 2003 4 655 145 600 31 300 21 000 Faktisk 2002 12 4 557 135 200 29 700 20 700 Förändring 98 10 400 1 600 200 Procentuell förändring 2,2 7,7 5,5 1,1 Sfi Svenska för invandrare, sfi, har under 2003 fått nytt kursplanesystem som gör det möjligt för deltagarna att kombinera eller integrera kurser inom sfi med studier i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning, praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning. Förändringarna har i sin tur inneburit problem för många kommuner att beräkna antalet heltidsstuderande. Årets rapport innehåller därför inga uppgifter om antal heltidsstuderande eller kostnad per heltidsstuderande. Även uppgiften om total kostnad kan vara osäker. Kostnaden för sfi beräknas uppgå till 874 miljoner kronor, vilket är en ökning med 9,4 procent. Tabell 17., kostnad per heltidsstuderande samt kostnad per heltidsstuderande för undervisning i sfi, kommunal huvudman (fasta priser) antal heltidsstuderande per heltidsstud. (kr) Preliminär 2003 Uppgift saknas 874 300 Uppgift saknas Faktisk 2002 12 19 427 799 100 41 130 Förändring Uppgift saknas 75 200 Uppgift saknas Procentuell förändring Uppgift saknas 9,4 Uppgift saknas 12 I 2003 års prisnivå.
17 (17) Av avsnittet om uppgifternas tillförlitlighet framgår att den största kvalitetsbristen i dessa preliminära data bedöms vara kvarstående kvalitetsbrister i det material som redovisningen grundar sig på. Kvalitetsbristerna i det preliminära materialet brukar vara störst inom de verksamhetsformer där flera verksamheter samordnas, t ex inom vuxenutbildningen. Metod Endast två kommuner saknades i underlaget för denna rapport. De saknade kommunerna ingår i erna Förorter respektive Övriga större kommuner. Av bilaga 1 framgår hur stor andel av kommunerna respektive antalet barn/elever/ heltidsstuderande som ingår i urvalet. Den metod som använts för att bortfallskorrigera kostnader i de olika verksamhetsformerna har varit att utgå från medelvärdet av kostnaderna per barn/elev för den som bortfallet tillhör. Medelvärdet har sedan multiplicerats med det antal barn/elever som kommunen rapporterat in. Barn/elevuppgifterna har samlats in vid insamlingar på hösten 2002 och 2003 för samtliga kommuner.
Bilaga 1 Urvalets fördelning FÖRSKOLA Antal kommuner och antalet elever per Antal barn per Storstäder 3 3 100 61 124 61 124 100 Förorter 36 35 97 64 260 64 001 100 Större städer 26 26 100 94 846 94 846 100 Medelstora städer 40 40 100 47 233 47 233 100 Industrikommuner 53 53 100 26 200 26 200 100 Landsbygdskommuner 30 30 100 11 636 11 636 100 Glesbygdskommuner 29 29 100 6 547 6 547 100 Övriga större kommuner 31 31 100 22 446 22 446 100 Övriga mindre kommuner 42 42 100 14 503 14 503 100 Riket 290 289 100 348 795 348 536 100 FAMILJEDAGHEM Antal kommuner och antalet elever per Antal barn per Storstäder 3 3 100 3 353 3 353 100 Förorter 36 35 97 7 677 7 620 99 Större städer 26 26 100 8 935 8 935 100 Medelstora städer 40 40 100 6 722 6 722 100 Industrikommuner 49 49 100 4 157 4 157 100 Landsbygdskommuner 30 30 100 2 759 2 759 100 Glesbygdskommuner 27 27 100 1 050 1 050 100 Övriga större kommuner 31 31 100 4 430 4 430 100 Övriga mindre kommuner 41 41 100 3 577 3 577 100 Riket 283 282 100 42 660 42 603 100 FRITIDSHEM Antal kommuner och antalet elever per Antal barn per Storstäder 3 3 100 51 177 51 177 100 Förorter 36 35 97 66 558 66 262 100 Större städer 26 26 100 82 571 82 571 100 Medelstora städer 40 40 100 46 388 46 388 100 Industrikommuner 53 53 100 24 832 24 832 100 Landsbygdskommuner 30 30 100 12 518 12 518 100 Glesbygdskommuner 29 29 100 5 735 5 735 100 Övriga större kommuner 31 31 100 23 066 23 066 100 Övriga mindre kommuner 42 42 100 51 150 51 150 100 Riket 290 289 100 363 995 363 699 100
FÖRSKOLEKLASS Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder 3 3 100 11 706 11 706 100 Förorter 36 35 97 14 455 14 391 100 Större städer 26 26 100 22 787 22 787 100 Medelstora städer 39 39 100 12 550 12 550 100 Industrikommuner 53 53 100 7 733 7 733 100 Landsbygdskommuner 29 29 100 3 571 3 571 100 Glesbygdskommuner 28 28 100 1 913 1 913 100 Övriga större kommuner 29 29 100 6 065 6 065 100 Övriga mindre kommuner 41 41 100 4 473 4 473 100 Riket 284 283 100 85 253 85 189 100 GRUNDSKOLA Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder 3 3 100 124 335 124 335 100 Förorter 36 35 97 157 483 156 546 99 Större städer 26 26 100 261 026 261 026 100 Medelstora städer 40 40 100 153 639 153 639 100 Industrikommuner 53 53 100 91 431 91 431 100 Landsbygdskommuner 30 30 100 46 164 46 164 100 Glesbygdskommuner 29 29 100 25 115 25 115 100 Övriga större kommuner 31 30 97 77 661 74 920 96 Övriga mindre kommuner 42 42 100 55 596 55 596 100 Riket 290 288 99 992 450 988 772 100 OBLIGATORISKA SÄRSKOLAN, exkl. integrerade elever Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder 3 3 100 1 622 1 622 100 Förorter 35 34 97 1 652 1 636 99 Större städer 26 26 100 3 486 3 486 100 Medelstora städer 40 40 100 2 474 2 474 100 Industrikommuner 44 44 100 1 072 1 072 100 Landsbygdskommuner 20 20 100 526 526 100 Glesbygdskommuner 16 16 100 147 147 100 Övriga större kommuner 28 28 100 1 036 1 036 100 Övriga mindre kommuner 27 27 100 487 487 100 Riket 239 238 100 12 502 12 486 100
GYMNASIESÄRSKOLA, exkl. integrerade elever Antal kommuner och antalet elever per Antal elever per Storstäder 3 3 100 766 766 100 Förorter 17 17 100 378 378 100 Större städer 25 25 100 2 001 2001 100 Medelstora städer 35 35 100 1 220 1220 100 Industrikommuner 17 17 100 250 250 100 Landsbygdskommuner 5 5 100 100 100 100 Glesbygdskommuner 10 10 100 101 101 100 Övriga större kommuner 22 21 95 625 603 96 Övriga mindre kommuner 11 11 100 58 58 100 Riket 145 144 99 5 499 5 477 100 1) Elever i gymnasieförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. GYMNASIESKOLA Antal kommuner och antalet elever per Antal elever Storstäder 3 3 100 41 774 41 774 100 Förorter 36 35 97 34 180 34 165 100 Större städer 25 25 100 95 527 95 527 100 Medelstora städer 37 37 100 48 205 48 205 100 Industrikommuner 44 44 100 19 446 19 446 100 Landsbygdskommuner 25 25 100 6 535 6 535 100 Glesbygdskommuner 26 26 100 6 255 6 255 100 Övriga större kommuner 28 27 96 22 461 21 463 96 Övriga mindre kommuner 29 29 100 6 412 6 412 100 Riket 253 251 99 280 795 279 782 100 1) Elever i gymnasieförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING (kommunal samt extern utbildningsanordnare) Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande per Storstäder 3 3 100 6 068 6 068 100 Förorter 35 35 100 2 374 2 374 100 Större städer 25 25 100 8 134 8 134 100 Medelstora städer 38 38 100 3 971 3 971 100 Industrikommuner 44 44 100 1 420 1 420 100 Landsbygdskommuner 23 23 100 509 509 100 Glesbygdskommuner 21 21 100 242 242 100 Övriga större kommuner 27 26 96 1 377 1 327 96 Övriga mindre kommuner 31 31 100 439 439 100 Riket 1 247 246 100 24 534 24 484 100 1) Elever i kommunalförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket.
GYMNASIAL VUXENUTBILDNING OCH PÅBYGGNADSUTBILDNING (kommunal samt extern utbildninganordnare) Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande per Storstäder 3 3 100 21 029 21 029 100 Förorter 33 32 97 12 666 12 632 100 Större städer 25 25 100 31 416 31 416 100 Medelstora städer 39 39 100 17 611 17 611 100 Industrikommuner 45 45 100 7 457 7 457 100 Landsbygdskommuner 27 27 100 3 388 3 388 100 Glesbygdskommuner 28 28 100 2 937 2 937 100 Övriga större kommuner 28 27 96 7 694 7 534 98 Övriga mindre kommuner 35 35 100 4 651 4 651 100 Riket 1 263 261 99 108 849 108 655 100 1) Elever i kommunalförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. SÄRVUX Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande per Storstäder 3 3 100 539 539 100 Förorter 20 20 100 353 353 100 Större städer 25 25 100 1 394 1 394 100 Medelstora städer 38 38 100 900 900 100 Industrikommuner 32 32 100 403 403 100 Landsbygdskommuner 14 14 100 167 167 100 Glesbygdskommuner 15 15 100 122 122 100 Övriga större kommuner 28 27 96 400 380 95 Övriga mindre kommuner 24 24 100 255 255 100 Riket 1 199 198 99 4 533 4 513 100 1) Elever i kommunalförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket. SFI (kommunal samt extern utbildninganordnare) Antal kommuner och antalet heltidsstuderande per Antal heltidsstuderande per Storstäder 3 3 100 Uppgift saknas Förorter 28 28 100 Uppgift saknas Större städer 25 25 100 Uppgift saknas Medelstora städer 38 38 100 Uppgift saknas Industrikommuner 38 37 97 Uppgift saknas Landsbygdskommuner 20 20 100 Uppgift saknas Glesbygdskommuner 21 21 100 Uppgift saknas Övriga större kommuner 27 27 100 Uppgift saknas Övriga mindre kommuner 27 27 100 Uppgift saknas Riket 1 227 226 100 Uppgift saknas 1) Elever i kommunalförbunden ingår inte i uppgifter avseende riket.
SKOLVERKET Bilaga 2 Figur 1. Kostnadsfördelning för grundskolan 2003 (total kostnad per elev) (X-axelns värde anger intervallets högsta kostnad per elev) Kostnadsfördelning för grundskolan 2003 (total kostnad per elev) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 54000 56000 58000 60000 62000 64000 66000 68000 70000 72000 74000 76000 78000 80000 82000 84000 Kostnad per elev (kr) Figur 2. Kostnad per elev i grundskolan år 2003, preliminära data, i förhållande till år 2002. 2002 års kommuner har sorterats efter kostnad per elev, fasta priser. Kostnader per elev i grundskolan år 2003 i förhållande till år 2002 för rikets kommuner, fasta priser 90000 80000 2003 Kronor per elev 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2002 Kommuner
Figur 3. Kostnadsfördelning för gymnasiet 2003 (total kostnad per elev). (X-axelns värde anger intervallets högsta kostnad per elev.) I diagrammet ingår inte gymnasieförbunden. Kostnadsfördelning för gymnasiet 2003 (total kostnad per elev) 80 70 Antal kommuner 60 50 40 30 20 10 0-10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 Kostnad per elev (kr) 100 000 110 000 120 000 130 000 140 000 150 000 160 000 170 000 180 000 190 000 200 000 -