Rapport från arbetsgruppen för ett Nobel Prize Center med Nobelmuseum i Stockholm

Rapport från arbetsgruppen för ett Nobel Prize Center med Nobelmuseum i Stockholm 9 september 2011 Under sommaren 2011 har en arbetsgrupp med företrädare för Stockholms stad och för Nobelstiftelsen utrett möjliga lokaliseringar och andra förutsättningar för ett Nobel Prize Center i Stockholm. För staden: Tf Stadsdirektör Staffan Ingvarsson, Stadsledningskontoret Exploateringsdirektör Krister Schulz, Exploateringskontoret För Nobelstiftelsen: Museichef Olov Amelin, Nobelmuseet Projektchef Peter Ohrstedt, PO Projektutveckling Denna rapport redovisar gruppens gemensamma slutsatser och överlämnades till Finansborgarrådet Sten Nordin och Nobelstiftelsens VD Lars Heikensten den 9 september 2011. 1

Innehåll 1. Sammanfattning av rapporten...3 2. Nobel Prize Center med Nobelmuseum...4 3. Bakgrund...5 4. Utvärderingskriterier...6 5. Analyserade placeringar... 8 6. Två möjliga placeringar och utvärdering av dessa...9 7. Kostnader och finansiering...14 8. Genomförandeplan...15 9. Avvisade placeringar...separat bilaga 2

1. Sammanfattning av rapporten Det planerade Nobelcentret omfattar ett utvidgat Nobelmuseum där både den publika verksamheten bereds möjlighet att mångfaldigas och den forskning som idag bedrivs vid museet kan expandera. Inom centret arrangeras internationella seminarier, symposier och publika evenemang. Nobelcentret kan också inrymma Nobel Media AB med produktion av webbaserat material, film och tv-produktioner samt förlagsverksamhet. Möjligheten att också lokalisera Nobelstiftelsens kansli till denna Nobelbyggnad utreds. Ambitionen är att Nobel Prize Center på sikt även skall kunna utgöra navet i en verksamhet inriktad på att sprida kunskap i olika världsdelar om nobelpris, forskning och vetenskap. Redan idag har ett antal utställningar producerats och distribuerats till olika världsstäder från Nobelmuseet. Dessa utställningar har fått många miljoner besökare. Verksamheten vid centret skall stödja humanism, vetenskap och fred i Alfred Nobels anda. Ett nytt Nobelcenter skall utgöra den synliga symbolen för Nobel som varumärke och Stockholm och Sverige som Nobelprisets hemstad och hemland. Centret planeras att inrymmas i en ny högklassig byggnad om cirka 16 000 m² bruttoarea. Formgivning av byggnaden skall ske efter en internationell arkitekttävling. Stockholm stad har lämnat förslag till ett tiotal lokaliseringar där staden är markägare. Även några andra förslag har diskuterats. Arbetsgruppen har efter analys kommit fram till att två alternativa placeringar vore möjliga. Dessa är: Tomt på Blasieholmen och en planerad tomt över trafikslingan intill Waterfront Building på Klarabergsviadukten. I dagens kostnadsläge beräknas byggnadsinvesteringen uppgå till 700 mkr och verksamhetsknutna investeringar till 225 mkr. Driftkostnader beräknas till 82 mkr per år. Projektet som helhet kan genomföras inom 7-8 år. Bryghusprojektet, Köpenhamn Idékoncept 2008 av arkitekter Rem Koolhaas och Ellen van Loon. 3

2. Nobel Prize Center med Nobelmuseum Det Nobelcenter som beskrivs här är mer än ett Nobelmuseum. Sedan 1990 har Nobelstiftelsen arbetat med en vision för ett Nobelcenter som testats och utvecklats under de tio år som Nobelmuseet funnits i Stockholm. Verksamheten vid centret skall stödja utvecklingen av humanism, vetenskap och fred i Alfred Nobels anda. Byggnaden för Nobelcentret skall kunna utgöra en symbol för Nobelpriset som varumärke och bidra till att ge Stockholm och Sverige en identitet som Nobelprisets hemstad och hemland. I Nobelcentret skall finnas en utvecklad version av det Nobelmuseum som trots sina idag begränsade lokaler ändå har nått ett häpnadsväckande högt antal besökare både av turister, utländska besökare och Stockholmare. I Nobelcentret ingår Nobelmuseets forskningsavdelning med sin forskning om Nobelprisen och relaterade ämnen. Forskningen bedrivs av högt meriterade internationella forskare, som kan attraheras av den solenna inramning och höga status som verksamheten vid Nobelcentret i Stockholms hjärta utgör. Gästforskare kommer kunna beredas plats för att under längre eller kortare tid vistas vid och bidra till museets forskningsverksamhet liksom att delta i den publika verksamheten. Nobelcentret skall ha en publik inriktning, både i själva museidelen men också i de stora och mindre seminarier, symposier och andra evenemang som Nobelcentret anordnar. Nobelcentret skall också på sikt kunna utgöra navet i det internationella nätverk av 5-10 Nobelcentra som planeras anordnas i olika världsstäder för att sprida kunskap genom utställningar, seminarier och andra evenemang som producerats genom Nobelcentret i Stockholm. Det kommer att utredas om Nobelcentret även skall inrymma Nobelstiftelsens administration, Nobelstiftelsens Rättighetsförening, Nobel Media AB samt de representationslokaler som idag finns på Sturegatan 14 i Stockholm. Nobelstiftelsens Rättighetsförening har en övergripande funktion som paraplyorganisation för följande fyra enheter; de helägda aktiebolagen Nobel Media AB och Nobelmuseet AB i Stockholm samt Nobels Fredspriskonsert AS och Stiftelsen Nobels Fredssenter i Oslo. Dessa organisationers främsta uppgift är att sprida information och kunskap om Nobelpriset. Nobelcentret är tänkt att finnas i en egen högklassig symbolbyggnad med en storlek på cirka 15 000 17 000 m² BTA. Nobelcentret är tänkt att utformas så att det skulle kunna nyttjas för representationsändamål och evenemang av exempelvis de Nobelprisutdelande institutionerna, Nobelstiftelsen, Stockholm stad, Svenska staten och Näringslivet. 4

3. Bakgrund Uppförande av ett Nobelcenter och Nobelmuseum har utretts i flera omgångar under de senaste 15 åren. I en statlig utredning (SOU 1997:117) studerades ett tiotal tomter i samarbete med staden. En av dessa var tomten på Blasieholmen, som gavs mycket goda betyg. Slutligen föreslog dock utredaren Bengt Göransson en placering på en planerad ny tomt vid Tegelbacken efter en överenskommelse mellan staden och staten. Förslaget förutsatte att Centralbron skulle tas bort och ersättas med tunnel. Eftersom denna trafiklösning senare inte längre var aktuell, övergavs tanken på ett Nobelcenter i detta läge. Under hösten 2000 gjordes ett nytt försök att finna en lämplig placering av Nobelcentret. En arbetsgrupp (Göran Gahm och Martin Skillbäck från stadens fastighetskontor, Michael Sohlman från Nobelstiftelsen, Svante Lindqvist från Nobelmuseet och Peter Ohrstedt från Statens fastighetsverk) utredde ett mindre antal tomter och rekommenderade slutligen Blasieholmstomten. Efter att flera år förflutit utan några beslut om att starta projektet, började Nobelstiftelsen intressera sig för en lokalisering i flera befintliga lokaler på Skeppsholmen. Till viss del för att man inledningsvis bedömde att en sådan lösning skulle vara billigare än en nybyggnad på Blasieholmen. Förslaget att använda befintliga bergrum för utställningar, Skeppsholmskyrkan som samlingslokal och Amiralitetshuset för administration och forskning, utreddes av SFV. Slutrapporten 2007 visade på svårigheter att genomföra projektet i angivna lokaler och en kostnadsnivå som var i klass med kostnad för en nybyggnad. Med anledning av att många lokalfrågor för flera olika statliga kulturinstitutioner ännu var olösta, tillsatte regeringen en särskild utredare som gavs i uppdrag att föreslå lösningar på dessa lokalproblem. Utredaren, Christina Rogestam, föreslog i november 2007 att man borde lösa såväl Nationalmuseums lokalbehov som Nobelmuseets i en nybyggnad på Blasieholmen. Under 2011 har Nobelstiftelsens VD Lars Heikensten och finansborgarrådet Sten Nordin kommit överens om att åter studera frågan och verka för att en ny byggnad för ett Nobelcenter skall komma till så snart som möjligt. Den arbetsgrupp som har utsetts, har under juni-augusti 2011 analyserat ett knappt tiotal förslag med stöd av allt det omfattande utredningsarbete som tidigare genomförts i frågan. 5

4. Utvärderingskriterier Vid analys av de olika inplaceringsalternativen har följande kriterier använts vid utvärdering: 4.1 Möjlighet till tydlig egen identitet Det är viktigt att ett nytt Nobelcenter rent visuellt kan utgöra en tydlig och värdig symbol för Nobelstiftelsens uppdrag och internationella verksamhet. Detta kan vara svårt eller omöjligt att åstadkomma i ett trångt läge med direkt angränsande byggnader inom ett byggnadskvarter. Den bästa förutsättningen är ett helt fritt läge där en byggnad kan placeras fristående. Ett sådant läge ger också goda möjligheter för en högklassig arkitektonisk gestaltning. 4.2 Tillgänglighet i närtid Staden och stiftelsen är överens om att verka för att en ny byggnad för ett Nobelcenter kan uppföras så snart som möjligt. Placeringar där ingen tomt kan definieras i närtid eller där planförutsättningar är oklara (exempelvis inom Nationalstadsparken), kan riskera att projektet skjuts alltför långt in i framtiden. I projektets genomförandeplan inräknas dock tid för såväl en arkitekttävling som för normalt planarbete, då projektet kommer kräva en anpassad detaljplan. 4.3 Kapacitet för 15 000-17 000 m² BTA Det lokalprogram som togs fram vid den senaste utredningen om inplacering på Skeppsholmen, omfattade en lokalarea som skulle motsvara cirka 15 000 m² bruttoarea. Till detta skall läggas cirka 1 500 m² för Nobelstiftelsens administration och mediabolag som också bör placera inom ett nytt Nobelcenter. Det skulle innebära att det krävs en möjlig byggrätt på 15 000 17 000 m² BTA. 4.4 Trafik och angöring Nobelcentrets verksamhet kommer skapa ett behov av bussuppställningsplatser och/eller möjlighet för avlämning och upphämtning av besöksgrupper med buss. Flertalet besökare antas kunna nyttja kollektiva färdmedel men ett visst behov av parkeringsplatser för personbilar kommer finnas. Centret har ett relativt litet behov av varuförsörjning. För utställningsverksamheten finns ett visst behov av transporter till lastkaj. Säkerhetskraven på dessa transporter och varuangöring är normala. Vid speciella evenemang finns behov att på ett rationellt sätt kunna köra fram med limousiner och privata bilar för avlämning och upphämtning av gäster. Möjlighet till angöring med båt är en fördel vid många representationstillfällen samt för den stora mängd utländska turister som idag till stor del anländer med kryssningsfartyg. En angöringsplats med båt skulle öppna för möjligheten att transportera dessa med mindre båtar direkt till Nobelcentret. 6

4.5 Kollektivtrafik och tillgänglighet för besökande Med tanke på de redan idag stora besökssiffrorna till Nobelmuseet, måste ett nytt Nobelcenter ligga nära tunnelbana, spårväg eller busslinjer med hög kapacitet. Det är en stor fördel om det även kan placeras nära hållplats för planerade båtlinjer, då de turistiska besöken företrädesvis sker under den varma årstiden. 4.6 Symbolmässiga lägeskvaliteter Ett Nobelcenter i Stockholm kommer att utgöra en av stadens mer prestigefulla institutioner. Det kommer med största sannolikhet att utgöra inramning både till stora och mindre representationsevenemang för de Nobelprisutdelande institutionerna, Nobelstiftelsen men även Stockholm stad, staten och näringslivet. Det är viktigt att läget upplevs som värdigt och relevant, med tanke på den prestige som Nobelpriset åtnjuter internationellt. 7

5. Analyserade placeringar Stockholm stad har efter inventering visat på följande nio placeringar. I vissa fall är det mer eller mindre tydliga tomtplatser. I andra fall avses en placering inom ett utvecklingsområde, där en tomtplats kan tillskapas i en planprocess. Dessutom har några ytterligare möjligheter förslagits från Nobelstiftelsens sida. Samtliga alternativ är studerade. Under nästa punkt redovisas dock endast de två platser som av företrädare både för staden och för stiftelsen ansetts möjliga. Övriga redovisas i separat bilaga. Placeringar som påvisats av staden: - Blasieholmen bakom Nationalmuseum - Albano mellan Roslagsvägen, Roslagsbanan och Albanova - Valhallavägen mellan Roslagstull och Surbrunnsgatan - Snurrtomten mellan Klarabergsviadukten, Klarastrandsleden och Waterfront - Karl Staafs Park mellan Birger Jarlsgatan och Regeringsgatan där dessa möts - Tomt mellan Söder Mälarstrand, Långholmsgatan och Pålsundsbacken på Södermalm - Norra Djurgårdsstaden - Hagastaden - Slussen Andra diskuterade placeringar: - Beckholmen - Skeppsholmen - Riddarholmen - Mastvikshamnen 8

6. Två möjliga placeringar och utvärdering av dessa Arbetsgruppen har funnit två möjliga placeringar att utreda vidare. Dessa är: 1. Den så kallade snurrtomten på Klarabergsviadukten 2. Placering på Blasieholmen Nedan redovisas utvärdering av de två alternativen och sammanfattning av gruppens bedömning. 6.1 Snurrtomten vid Klarabergsviadukten Den så kallade snurrtomten finns med i den pågående planeringen för ett nytt Cityområde som planeras på överdäckning av bangårdsområdet. Den första etappen av denna cityutveckling är det nyligen uppförda Waterfront Building med tillhörande konferensanläggning. Snurrtomten förutsätter en ganska komplicerad överbyggnad av Klarastrandsleden med tillhörande ramper upp till Klarabergsviadukten. Denna överbyggnad är inte studerad. Innan ett arbete med ny detaljplan kan göras, måste de övergripande trafikfrågorna, som bland annat berör Klarastrandsleden och dess koppling till Cityområdet, utredas. 6.1.1. Möjlighet till tydlig egen identitet Den tänkta tomten möjliggör en byggnad som får fria fasader i alla riktingar. Troligen måste byggnaden inordnas med entréfasad i samma gatuliv som angränsande byggnader. Överbyggnaden av trafikapparaten ger restriktioner för gestaltningen, men läget bör innebära att byggnaden kan utformas med egen identitet. 9

6.1.2. Tillgänglighet i närtid Tomten förutsätter en komplicerad planprocess för en ny detaljplan. Efter de omfattande diskussionerna om byggnadshöjd på intilliggande Waterfront Building och det kommande utvecklingsområdet över bangården, Västra City, finns viss risk att planen överklagas. 6.1.3. Kapacitet för 15 000-17 000 m² BTA Under förutsättning att tomten kan ges en byggnadshöjd lika Waterfront Building eller högre är kapaciteten troligen tillräcklig. Frågan om möjlig byggnadshöjd är därför en mycket viktig fråga. 6.1.4. Trafik och angöring Angöring måste troligen ske från Klarabergsviadukten, vilket vore acceptabelt. Möjlighet till angöring med båt finns inte direkt till byggnaden, men kan anordnas mot Klara Sjö på Kungsholmssidan. 6.1.5. Kollektivtrafik och tillgänglighet för besökande Genom närheten till Centralstationen och den planerade spårvägen Klarabergsgatan finns god försörjning med Kollektivtrafik. Möjligen även med båtlinje genom Klara Sjö. 6.1.6. Symbolmässiga lägeskvaliteter Läget är mitt i det som förväntas utvecklas till ett CBD-Cityområde (Central Business District) med tyngdpunkt i kontorslokaler och cityfunktioner. Utblickar från byggnaden över det vackra strandområdet på Kungsholmssidan och mot Stadshuset och Riddarfjärden är en stor kvalitet. Trafiken på Klarastrandsleden och på nuvarande ramper upp till Klarabergsviadukten, om dessa måste finnas kvar, kan innebära vissa störningar för en institution som ett Nobelcenter. 6.1.7 Sammanfattning Snurrtomten skulle kunna vara en möjlig placering, även om det i dagsläget är osäkert hur överbyggnaden av trafikapparaten kommer att skapa restriktioner. Det är en nackdel att planprocessen riskerar att bli långdragen med tanke på den debatt som varit om byggnadshöjder i området. Läget som är mycket centralt, mitt i det nya City är troligen inte till lika stor fördel för Nobelcentret som för mer kommersiella verksamheter. Det finns onekligen mycket goda kommunikationer, men å andra sidan kan närheten till trafikramper och trafikleder vara störande i många sammanhang. 10

6.2 Blasieholmen vid Nationalmuseum Staden äger i stort sett halva Blasieholmen öster om Nationalmuseum. Den andra halvan ägs av staten. Stockholm Parkerings AB har sedan tio år planer på en underjordisk parkeringsanläggning med infart från Blasieholmsgatan. Angöring till området måste ske från Blasieholmsgatan. Denna tomt har sedan femton år tillbaka diskuterats just för ett tänkt Nobelcenter. Staden har vid olika tillfällen påpekat att denna tomt är unik och skall reserveras för ett publikt och värdigt ändamål. 6.2.1. Möjlighet till tydlig egen identitet Många studier i examensarbeten och övningsuppgifter på Arkitekturskolan har visat på olika möjligheter att bebygga tomten. Läget ger förutsättningar för ett fritt byggnadssätt som i likhet med Nationalmuseum uppfattas som hus i park. En ny byggnad kan kanske placeras helt nära kajen eller till och med något ut i vattnet. Det synliga läget i staden med tydlig silhuettverkan framför allt från Östermalm, kräver en mycket omsorgsfull utformning med hänsyn både till Nationalmuseum, det gamla tullhuset och Skeppsholmen. Det bör dock finnas goda förutsättningar för en särpräglad byggnad som både skapar identitet åt Nobelcentret och bidrar till en god helhet. 6.2.2. Tillgänglighet i närtid Frågan om användning av tomten är högst aktuell i och med att Statens fastighetsverk nu utreder vidare utveckling av Nationalmuseum. Stockholms Parkering har långt framskridna planer på en underbyggd parkering med angöring från norr. 11

Tomten gränsar mot Skeppsholmen, som utgör en del av Nationalstadsparken. Platsen förutsätter rivning av de två hamnmagasinen. En ny byggnad på platsen kräver en ny detaljplan, som riskerar att överklagas. En planprocess kan förberedas och inledas direkt efter en arkitekttävling. Hela processen till lagakraftvunnen detaljplan bör kunna ske inom tre år inklusive arkitekttävling. 6.2.3. Kapacitet för 15 000-17 000 m² BTA Enligt tidigare studier är det fullt möjligt att inrymma en byggnad i denna storlek på tomten. 6.2.4. Trafik och angöring Angöring med rullande trafik sker från Blasieholmsgatan. Troligen kan angöring till lastkaj för tranporter anordnas underjordiskt tillsammans med Nationalmuseum och med gemensam nerfart till planerad parkeringsanläggning. Det finns goda förutsättningar för angöring med båt. 6.2.5. Kollektivtrafik och tillgänglighet för besökande Acceptabelt promenadavstånd från T-bana och stomnätsbussar samt för eventuell båtlinje. Läget är utmärkt för besökare och turister, då det ligger nära flera andra besöksmål. 6.2.6. Symbolmässiga lägeskvaliteter Placering av ett nytt Nobelcenter på Blasieholmen har många kvaliteter. Det är ett citynära vattenläge som ger möjlighet att låta en särpräglad gestaltning både uttrycka Nobelcentrets långsiktiga betydelse och utgöra ett viktigt tillskott till stadens märkesbyggnader. Ett Nobelcenter har en publik karaktär, vilket gör det naturligt att tillskapa nya promenadvägar genom museiparken mellan Nationalmuseum och Nobelcentret. De fria siktlinjer som är etablerade och värdefulla kan behållas. Denna del av Blasieholmen som idag är nästan oframkomlig och saknar attraktivitet kan bli ett viktigt tillskott till promenadstråken mot Skeppsholmen. 6.2.7 Sammanfattning En placering på Blasieholmen är ändamålsenligt både för staden och för Nobelcentret. Tomtens storlek motsvarar centrets behov och placeringen möjliggör samlokalisering av en del funktioner med Nationalmuseum. Förutom tidigare nämnd underjordisk varumottagning, kan även en del tekniska verkstäder och tekniska funktioner dubbelbetjäna de två institutionerna. Ett stort auditorium med 400 platser och en restaurang skulle kunna betjäna båda. Det förtjänar att påpekas att ett samnyttjande innebär vissa administrativa begränsningar och medför vissa framtida låsningar. Frågan bör studeras vidare i ett senare skede. 12

Nationalmuseum, Nobelcentret och parkeringsanläggningen skulle alla vinna på varandras närhet, vilket även är en fördel för turism och besökande till staden. Fortsatta förstudier för Nobelcentret måste ske med beaktande av både Nationalmuseets utbyggnadsplaner och samverkansmöjligheter och stadens planerade parkeringsanläggning. 13

7. Kostnader och finansiering 7.1 Investeringskostnader I SFVs förstudie Nobelmuseum på Skeppsholmen angavs uppskattningsvis en beräknad total byggnadsinvestering på 575 mkr och verksamhetsknutna investeringar (utställningar, inredning, utrustning) till 175 mkr. Kostnader exkl. moms. Det nu aktuella projektet omfattar cirka 10% större area än det tidigare. Därför har kostnaderna uppräknats i motsvarande grad. I aktuellt kostnadsläge (2011-01) torde det motsvara 700 mkr för byggnadsinvesteringen och 225 mkr för verksamhetsknutna investeringar. Inga kostnader för mark är medräknade. 7.2 Museets driftskostnader I SFVs förstudie Nobelmuseum på Skeppsholmen angavs uppskattningsvis museets driftskostnader (personal, lokalkostnader, utveckling av verksamheten m.m.) till 68 mkr per år. Det torde motsvara cirka 82 mkr per år i aktuellt kostnadsläge. 7.3 Finansiering Det är i detta läge inte meningsfullt för arbetsgruppen att ta ställning till exakt hur det föreslagna projektet skall finansieras. Det är sedan tidigare klarlagt att Nobelstiftelsen är förhindrad, bland annat av stadgeskäl att använda medel för en investering av detta slag. Ett Nobelcenter skulle vara till stor nytta inte bara för Stockholm stad utan även för staten som stöd för vetenskap, forskning, näringsliv och kultur. Inte minst gäller detta för den internationellt orienterade verksamhet som efterfrågas. Mot denna bakgrund är det naturligt att statens finansiering sker från en bredare utgångspunkt än enbart projektets kulturpolitiska innehåll. Det finns också goda argument för ett engagemang från näringslivets sida i projektet. I projektets nästkommande fas inleds mot denna bakgrund ett arbete med inriktning mot att skapa bredast möjliga bas för dess finansiering. 14

8. Genomförandeplan När det finns en principöverenskommelse mellan Stockholm stad och Nobelstiftelsen om placering av Nobelcentret, kan en principlösning för finansiering av investering och framtida drift tas fram. Om alternativet Blasieholmen föreslås genomföras, måste frågan om samverkan med den planerade utbyggnaden av Nationalmuseum samt planerad parkeringsanläggning utredas och diskuteras. Det bör finnas både rationella och idémässiga områden för samverkan som kan ge synergi och därmed besparingar. På motsvarande sätt måste Snurrtomtsalternativets förutsättningar med omgivande byggnader och trafiksystem klarläggas. När dessa principfrågor är klara, vidtar en genomgång av lokalprogram och tekniska programfrågor. Parallellt inleds arbete med en ny detaljplan och förberedelser för en internationell arkitekttävling. Arkitekttävlingen annonseras först när det finns en överenskommelse mellan staden, staten och stiftelsen och eventuella andra intressenter och finansiärer. Stiftelsen kommer att stå som inbjudare och arrangör av tävlingen. Från och med annonsering av tävlingen tar det cirka ett år innan ett vinnande förslag kan utses som skall läggas till grund för projektet. Arbete med en ny detaljplan bör kunna påbörjas innan arkitekttävlingen och sedan slutföras inom två år från avslutad tävling. Utredningsarbete och förprojektering kan bedrivas parallellt med planprocessen. Projektering och produktion tar cirka tre år. Hela processen från och med nu bedöms därför kunna genomföras på 7-8 år om inga stopp eller störningar av processen uppstår. Bildmaterial: Stadsbyggnadskontoret 15