1(10) Datum: 2015-11-04 Vårt diarienr: 582-7430-2015 Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, 666854 137523, Hagfors kommun 1. Inledning Acksjöälven är ett litet avrinningsområde med en sjö inom hela området, Acksjön. Sjön avvattnas genom Acksjöälven, även kallad Kvarnälven, som rinner ut i Klarälven ca 10 km söder om Ekshärad. Några bäckar rinner ner i sjön, varav Brudgumsbäcken och Sätterbäcken är de större. Området domineras av barrskog i olika åldrar, med inblandning av våtmarker. Skogen är relativt hårt brukad med stora arealer ungskog. Sjön är reglerad och har en regleringsgrad på 47,8 %. Dammen är en gammal flottningsdamm som numera används som regleringsdamm för kraftproduktion i Klarälvens huvudfåra. Figur 1. Acksjöälven. Delar av älven är restaurerad men det behöver förbättras så att det finns bra habitat även vid lågflöden. LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND, 651 86 Karlstad, 010-224 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland
2(10) Från sitt utlopp från sjön är älven strömmande den första sträckan. Biotoprestaurering har utförts på vissa sträckor för ca 10 år sedan, dock har inga höljor skapats för att hushålla med vattnet under torra perioder. Vattenföringen är ett problem med den tappning som råder. De delar av älven som rinner över myrmark är lugnflytande och ganska djupa. Bristen på block och död ved i de lugnare partierna är påfallande. Fina strömpartier finns i nedre delarna och för älven ner mot sitt utflöde i Klarälven. Dessa partier är biotoprestaurerade och består av sten och blockmaterial. Även på dessa partier saknas dock djuphålor och grov död ved som kan fungera som refuger under torra perioder och under vintern. Den sista delen av älven rinner genom det lilla samhället Bergsäng. I anslutning till detta finns även mindre områden av angränsande jordbruksmark. Marken flackar ut och älven har skurit ner i marken och orsakar en del erosion vid högflöden. Problemet beror på att älven rätades under flottningstiden. Meanderslingor försvann vilket ledde till att det blev högre hastighet på vattnet med ökad erosionskraft. Detta gör att lekområden nedströms erosionsområdet slammas igen av finkornigt material. Älven rinner under en landsväg och just där finns ett naturligt fall som klassas som partiellt hinder för lax och öring. Vid rätt flöde och rätt storlek på fisken så tar de sig dock förbi fallet. Vattenmyndigheten beviljade 2011 Klarälvens vattenråd medel för att ta fram en åtgärdsplan för att uppnå god ekologisk status i Acksjösystemet. Fiskevårdsområdesföreningen, bygdeföreningar, den lokala skoterföreningen och markägare arbetade tillsammans med Fortum Generation, Länsstyrelsen och Hagfors Kommun fram ett förslag på åtgärdsplan. Den stora frågan inom projektet var om dammen vid Acksjöns utlopp ska rivas ut för att få fria vandringsvägar för fisken, skapa naturliga flöden och återskapa sjöns biologiska potential genom att strandvegetationen kan återetableras. Acksjöälven (SE666926-137587) har idag klassningen god ekologisk status, men ett nytt förslag finns (december 2015) att den ekologiska statusen är måttlig. De miljöproblem som nämns i VISS är problem med försurning, konnektivitet, flödesregleringar och morfologi. Som åtgärder föreslås kalkning, restaurering av vattendraget samt utrivning av dammen. De restaureringsåtgärder som Länsstyrelsen ansöker om tillstånd att få utföra är en viktig del i arbetet mot målet att uppnå god ekologisk status i Acksjöälven.
3(10) Tabell 1 Uppgifter om hydrologi (SMHI) och markanvändning inom avrinningsområdet. Vatten Kommun Acksjöälven Hagfors ARO (km²) 30,2 MQ (m³/s) 0,37 MLQ (m³/s) 0,02 MHQ (m³/s) 2,26 Sjöandel (%) 4,07 Skogsmark (%) 93,6 Jordbruksmark (%) 0,75 Mosse (%) 1,32 Urban markanvändning (%) 0,27 2. Undersökningar Fisk År 2011 upptäcktes att Klarälvslax troligtvis gått upp i Acksjöälven och lekt nedströms fallet. Klarälvslaxen är en av få kvarvarande, sötvattenslevande laxstammar i världen. Mycket arbete pågår i Klarälven med biflöden för att förbättra förutsättningarna för att denna laxstam ska kunna återhämta sig och öka sin populationsstorlek. Idag återstår endast ca 5% (1000 individer) av det tidigare beståndet av Klarälvslax. Älven hyser även en stam av stationär öring som kan vara rest av en sjölevande och nedströmslekande öringstam. Enligt Cederström (1895) fanns det nedströmslekande öring i Acksjön vid den tidpunkten. I sjön förekommer sportfiske efter gädda och abborre men enligt FVOF är fisketrycket lågt. Fiske efter kräftor är förbjudet och ett förbud att fiska efter öring och lax i Acksjöälven finns. Fiske efter lax och öring är redan idag förbjudet i Klarälven inom det aktuella fiskevårdsområdet. Elfiske Fångsterna av öring vid elfiske visar på relativt höga tätheter och enligt elfiskeregistrets jämförelsevärden är tätheterna höga till mycket höga, gällande öring. Tätheten på lax är låg enligt samma index. Säljeheden är den lokal som Länsstyrelsen Värmland använder inom elfiskeprogrammet för kalkeffektuppföljning. Lokalen Nedan Fallet kom till programmet
Antal lax och öring/100 m² Antal öring/1oo m² 4(10) under projektet Vänerlaxens fria gång. Elfiskeresultaten visar att den ekologiska statusen gällande fisk ligger på VIX-klass 2 (god status) under alla år som elfisken genomförts. Öring 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1994 1995 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Säljeheden 0+ >0+ Figur2. Elfiskeresultat inom kalkeffektuppföljningen i Acksjöälven, lokal Säljeheden. Svarta staplar visar förekomst av årsyngel (0+), och grå staplar visar förekomst av äldre öringar (>0+). Lax och öring 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2011 2012 2011 2012 0+ >0+ Lax Öring Nedan Fallet Figur 3 Elfiskeresultat för lax och öring inom projekt Vänerlaxens fria gång i Acksjöälven, lokal Nedan fallet. Svarta staplar visar förekomst av årsyngel (0+), och grå staplar visar förekomst av äldre öringar (>0+).
ph Alkalinitet mekv/l 5(10) Vattenkemi Kalkning av området sker varje år med totalt 169 ton. Dessa ton är fördelade med 100 ton i sjön och 69 ton på våtmarker i avrinningsområdet. Motivet för kalkningen är öring, lax och flodkräfta. Målet för kalkningen är ph 5,6 och alkalinitet på 0,05 mekv/l i Acksjön och Brudgumsbäcken, samt ph 6,0 och alkalinitet 0,05 mekv/l i Acksjöälven. Vattenprover tas fem gånger/år i Acksjöälven och två gånger/år i Acksjön och visar en hög mellanårsvariation. Vid surstötar klarar sjön av ph målsättningen, men däremot inte tillrinnande vattendrag samt Acksjöälven. Förslaget till försurningsbedömning är måttlig status, och kalkningen i området behöver ses över. En tillrinnande bäck, Säterbäcken, fungerar som referensvatten för området och har ph 4,7 i medel under de år som provtagning pågått. ph Alkalinitet 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Figur 4. Resultat för ph- och alkalinitetmätningar i Acksjöälven 2008-2013. Undersökningarna ingår i kalkeffektuppföljningen. Bottenfauna Under de år som provtagning skett har klassningen gällande försurningen ändrats i takt med surstötar. Vid bottenfaunaprovtagning har inga försurningskänsliga arter eller taxa fångats. Måttligt känsliga arter är sparsamma. Bedömningen 2009 var att vattenkvaliteten vid provpunkten var mycket sur, på gränsen till surt vatten (Klass C). Andra år har bedömningen legat på en klassning Måttlig eller ingen försurningspåverkan. Inventering av flodpärlmussla har gjorts, men inga fynd gjordes.
6(10) 3. Vandringshinder Dammen vid Acksjön är det enda definitiva vandringshindret. Några äldre bäverdammar fanns också vid biotopkartering 2009 men sannolikt är dessa raserade inom något år. Två naturliga hinder i form av fors/fall finns i älven, dessa är dock klassade som partiella hinder. 4. Åtgärder Vandringshinder Dammägaren Fortum har för avsikt att riva ut dammen i Acksjön. Biotopvård Älven är biotopvårdad för ca 10 år sedan, dock saknas vissa strukturer för att öringen ska kunna vandra uppströms och åter kolonisera sjön. Det behövs ytterligare en del biotopförbättringar för att optimera området för klarälvslax och öringen (se figur 5). Fler djuphålor med block krävs för att hushålla med älvens vatten vid perioder med torka och lågvatten. Maskinell biotopvård behövs för att omfördela stenmaterial samt skapa höljor. Även grov död ved ska läggas ut där sådant saknas. Arbetet ska ske på utvalda platser längs några sträckor med en total längd på ca 1,5 km. Vid normalflöde är medeldjupet ca 15 cm på den översta sträckan, närmast sjön. Under torra perioder finns tre till fyra rännilar men inga partier där fisk kan hitta ståndplatser under dessa perioder. De lekområden som finns nedströms vägen och används av lax ska förbättras med hjälp av sten och block. Även en viss del uppluckring av lekbottnar ska ske då dessa är relativt igenslammade efter den erosion som föregår för tillfället.
7(10) 2 3 4 1 Figur 5 Rosa färg: Skapande av höljor och trösklar och lekområden. Svart färg: Enbart utläggning av död ved. Ej markerade områden är lugnflytande och står utan åtgärd. Tidvis finns höga tätheter av öring på en av elfiskelokalerna. Dessa fiskar har inga gömslen förutom de lugnflytande områden som finns. Där kan unga fiskar falla offer för predatorer av skilda slag. Forskning har visat att problemet för öring att nå större storlek är brist på djuphålor och ståndplatser. Problemet för unga fiskar beror på avsaknad av uppväxtområden. Detta kommer att åtgärdas med detta arbete och kan i sinom tid få öring att återvända till sjön och då ge tillbaka den storvuxna stam av öring som en gång fanns i området. Område 1 Uppluckring av lekbottnar, förstärka befintliga grupper av större sten, och lägga ut grupper av block som fungerar som gömslen och uppväxtområden för yngel av lax och öring.
8(10) Figur 6. Sträcka i Acksjöälven som representerar Område 1. Område 2 Skapa djupare partier samt där möjlighet finns, lyfta upp större sten och block för att skapa höljor. De upplyfta stenarna återutläggs på annan lämpligare plats på samma vattendragssträcka. Ensamma större stenar och mindre block struktureras om och läggs i grupper för att skapa gömslen för småfisk. Område 3 Lugnflytande område där bara grov död ved ska läggas ner i vattnet för att skapa gömslen och höljor samt skapa större födounderlag för fisk.
9(10) Figur 7. Sträcka i Acksjöälven som representerar Område 3. Område 4 Det område som har minst djuphålor. Här ska höljor skapas genom att större sten och block lyfts upp ur botten och återutläggs på lämplig plats på samma vattendragssträcka, grupper av sten och mindre block arrangeras och lekområden skapas genom att luckra upp den hårda bottnen. Sträckan ligger närmast sjön och är viktig för en eventuell uppvandring till sjön.
10(10) Figur 8. Sträcka i Acksjöälven som representerar Område 4. 5. Påverkan För att i största möjliga mån undvika grumling kommer arbete ske under perioder med lågt flöde. Dock kommer ofrånkomligen en viss men temporär grumling av vattendraget ske nedströms arbetsområdena. Då lugnflytande sträckor finns på tre områden kommer mycket av det finpartikulära materialet att deponeras på dessa platser. I skyddssyfte kan även stora buntar med granris läggas ned i vattendraget nedströms respektive arbetsområde. Inga kulturlämningar kommer att användas eller skadas under åtgärdernas genomförande. De block som finns i älven kommer att användas för de åtgärder som planeras. Älven är inventerad med avseende på kulturlämningar 2011, och underlaget kommer att användas i arbetet för att undvika skador på kulturlämningar.