Statlig styrning med kunskap för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Statlig styrning med kunskap för hälso- och sjukvård och socialtjänst Redogörelse för arbetet inom Rådet för styrning med kunskap och Huvudmannagruppen under 2018 Bild: Image Source/Pete Saloutos ARBETET INOM RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OCH HUVUDMANNAGRUPPEN 2018 RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP SLUTLIG 26 FEB. 2019 1

Förord Sedan den 1 juli 2015 samverkar nio myndigheter i Rådet för styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst för att myndigheternas styrning ska vara samordnad, effektiv och behovsanpassad och till stöd för huvudmän och professionen. Huvudmannagruppen, som består av förtroendevalda från kommuner och landsting, har i sin tur i uppgift att informera Rådet om områden där det finns behov av statlig styrning med kunskap i kommuner och landsting. Enligt förordning (2015:155) om statlig styrning med kunskap ska en redogörelse lämnas senast den 1 mars till Socialdepartementet för hur Rådet och Huvudmannagruppen fullföljt sina uppgifter under det senaste kalenderåret. I egenskap av ordförande för Rådet och Huvudmannagruppen överlämnar jag härmed denna rapport för arbetet 2018 och konstaterar att arbetet tagit ytterligare viktiga steg framåt under året. Utifrån det underlag som Huvudmannagruppen tidigare lämnat där prioriteringar och behov av kunskapsstyrning har lämnats till Rådet under 2017 har en förstudie om den kommunala hälso- och sjukvården genomförts av Socialstyrelsen. Ett annat viktigt steg framåt är Rådets samverkan med landstingens och regionernas system för kunskapsstyrning för att utveckla en modell för långsiktig samverkan på nationell nivå i frågor som rör kunskapsstyrning på hälso- och sjukvårdsområdet. Olivia Wigzell Generaldirektör 2 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP 2018 SLUTLIG 26 FEB. 2019

Innehåll Förord... 2 Rådet för styrning med kunskap 2018... 4 Målstruktur och mötesfrekvens... 4 Genomförda aktiviteter och initiativ verksamhetsåret 2018... 5 Utvärdering... 5 Samordnad och effektiv... 6 Behovsanpassad och samordnad... 9 Huvudmannagruppen... 16 Nationell samverkan för kunskapsstyrning... 18 Planering av aktiviteter 2019... 21 Referenser... 22 ARBETET INOM RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OCH HUVUDMANNAGRUPPEN 2018 RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP SLUTLIG 26 FEB. 2019 3

Rådet för styrning med kunskap 2018 Målstruktur och mötesfrekvens Rådet följer en övergripande målstruktur som utgår från intentionerna med förordningen om statlig styrning med kunskap. Målstrukturen är uppdelad i tre delmål som samlat ska ge förutsättningar för den statliga styrningen med kunskap att vara samordnad, effektiv och behovsanpassad. Målen går i flera fall ihop för att tillsammans bidra till att uppfylla det övergripande målet myndigheternas styrning med kunskap ska bidra till en jämställd och jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst. Målstrukturen ska ses som ett levande dokument som kan komma att revideras efter hand som arbetet fortskrider. Rådet har sammanträtt vid sex tillfällen under 2018 varav tre av dessa har varit tillsammans med Huvudmannagruppen. Till Rådet finns en beredningsgrupp som har sammanträtt sex gånger under 2018 för att gemensamt bereda underlag inför Rådets möten. Två nätverk finns också knutna till Rådets verksamhet. Nätverk för kommunikationschefer och nätverk för chefsjurister/rättschefer. Nätverken träffas två till fyra gånger per år och utbyter framförallt erfarenheter men agerar även i gemensam sak när det till exempel handlar om evenemang och den gemensamma författningssamlingen. 4 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP 2018 SLUTLIG 26 FEB. 2019

Genomförda aktiviteter och initiativ verksamhetsåret 2018 Utvärdering Utvärdering av en samlad styrning med kunskap Statskontoret lämnade sin slutrapport Utvärdering av en samlad styrning med kunskap för hälso- och sjukvård och socialtjänst 2018:23 (1) den första november 2018. Statskontoret bedömer att samverkan mellan myndigheterna i Rådet och mellan Rådet och huvudmännen har fördjupats ytterligare efter att delrapporten lämnats. Myndigheterna samordnar nu sina kunskapsunderlag bättre och underlagen är mer anpassade utifrån vad huvudmännen behöver. Statskontoret bedömer att Rådet fyller en viktig funktion och bör få fortsätta sitt arbete. Men Statskontoret bedömer också att det återstår flera utmaningar för Rådets myndigheter att hantera innan kunskapsstyrningen uppfyller förordningens syfte om en samordnad, effektiv och behovsanpassad kunskapsstyrning. Erfarenheter från myndigheternas samverkan Rådets myndigheter genomförde under våren 2018 en egen sammanställning av sin samverkan sedan förordningens ikraftträdande 2015. Ett frågeunderlag skickades ut som diskuterades på respektive myndighetsledning. Frågeställningarna handlade om att konkretisera exempel på hur samordningen ökat mellan myndigheterna och hur myndigheten har bidragit till att utveckla arbetsformerna för den statliga kunskapsstyrningen. Flera myndigheter erfar en stärkt samordning inom exempelvis e-hälsa och psykisk ohälsa äldre. Socialstyrelsen och SBU har utvecklat samarbetet kring de nationella riktlinjerna och även tecknat en särskild avsiktsförklaring om samverkan mellan myndigheterna. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket har tecknat en liknande avsiktsförklaring och utvecklat samverkan kopplat till läkemedelsrekommendationer och nationella riktlinjer. De båda nätverken (kommunikationschefer och rättschefer) som finns kopplade till Rådet upplevs vara givande för erfarenhetsutbyte och har bidragit till ökad samordning mellan myndigheterna. När det gäller Rådets förmåga till att ta till vara patienter och brukares synpunkter lyfts den gemensamma patient- och brukarpolicy som har tagits fram som mycket gott exempel från alla myndigheter. ARBETET INOM RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OCH HUVUDMANNAGRUPPEN 2018 RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP SLUTLIG 26 FEB. 2019 5

Samordnad och effektiv Utveckla sökbarheten genom kodning av myndigheternas produkter Rådet enades inför 2017 om att i ett första steg gå vidare med att gemensamt arbeta för att förbättra sökbarheten för myndigheternas produkter och tjänster. Socialstyrelsen har delat den modell Informationsspecifikation för metadata, version 2.1 (2) som myndigheten tagit fram för metadatamärkning och som utvecklats utifrån de kategorier som kartläggningen av kunskapsstyrande produkter, som genomfördes 2016, byggde på. Kodverk som beskriver de kunskapsstyrande produkterna är: bästa tillgängliga kunskap, grad av styrning, primär målgrupp och syfte. Den gemensamma metadatamodellen syftar till att säkerställa att Rådets myndigheter så långt som möjligt använder samma begrepp och är enhetliga i sina klassificeringar av kunskapsstöd. Metadatamärkning är även ett sätt att tydliggöra produktkategorier och i ett första steg bör fokus vara att tydliggöra vilka av myndigheternas produkter som är bindande respektive icke-bindande. Under 2018 uppdaterades modellen (version 2.1) efter att den lanserats. Arbete på Rådets myndigheter har fortsatt under året och en förnyad uppföljning av arbetet kommer att ske under 2019. Samverkan kring regelgivningen I den Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. (HSLF-FS) kungörs författningar från E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Under 2018 har 67 författningar kungjorts i författningssamlingen. Bild: Susanne Kronholm, Johnér 6 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP 2018 SLUTLIG 26 FEB. 2019

Gemensam omvärldsanalys Rådets myndigheter tog för tredje året fram en gemensam omvärldsanalys för att identifiera förutsättningar för kunskapsstyrningen och vilka faktorer som påverkar utvecklingen de närmaste 3-5 åren. Syftet har varit att åstadkomma en bredare spaning som täcker samtliga myndigheters arbetsfält inom den statliga kunskapsstyrningen och som kan ligga till grund för en diskussion om hur den statliga kunskapsstyrningen kan bli mer behovsanpassad, effektiv och samordnad. Syftet var också att Rådets myndigheter tillsammans kan bidra till en ökad jämställdhet. I Omvärldsanalysen Hur påverkas framtidens kunskapsstyrning? (3) redovisades fem områden för samverkan och utveckling inom Rådets myndigheter. Det handlade dels om att stärka samverkan, hitta former för ökad behovsanpassning men också arbeta för ökad effektivitet utifrån en rad faktorer (kompetensutnyttjande, utbyte, gemensamma arbetsmetoder mm). Övrig samverkan mellan myndigheterna Kommunikationschefsnätverket Ett av nätverken som är kopplade till Rådet är nätverket för kommunikationscheferna. Kommunikationscheferna har träffats fyra gånger under 2018 och utbytt erfarenheter och koordinerat vissa gemensamma aktiviteter. En gemensam kommunikationsinsats mellan ehälsomyndigheten, SBU och Socialstyrelsen genomfördes i samband med att rapporten Förståelse för primärvården är A och O, en myndighetsgemensam digital pilot på primärvårdens villkor släpptes. Nätverket för chefsjuristerna Samverkan kring praktiska och strategiska frågor avseende regelgivningen sker i ett nätverk för myndigheternas chefsjurister. Under 2018 har fyra möten hållits. Nätverket har bland annat behandlat frågor om hur trycklovsprocessen kan effektiviseras och frågor kopplade till dataskyddsförordningen och den nya förvaltningslagen. Under året har en viktig fråga i nätverket för chefsjuristerna varit arbetet med att utveckla digitaliseringen av den Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. (HSLF- FS). En första åtgärd med att digitalisera har varit att metadatamärka föreskrifterna. Metadata har förtecknats och sammanställts för samtliga föreskrifter och allmänna råd som ingår i författningssamlingen. ARBETET INOM RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OCH HUVUDMANNAGRUPPEN 2018 RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP SLUTLIG 26 FEB. 2019 7

Vision e-hälsa 2025 Socialstyrelsen, Läkemedelsverket. Myndigheten för delaktighet och ehälsomyndigheten är de myndigheter i Rådet som ingår i beredningsgruppen för Vision e-hälsa 2025. Rådet och beredningsgruppen för Vision e-hälsa 2025 har gemensamt diskuterat hur e-hälsoarbetet kan drivas framåt och hur samverkan kan stärkas. Rådet har därför varit inbjudna till ett av beredningsgruppen för Vision e-hälsas möten under 2018. Rådets samverkan med andra aktörer Rådet har under 2018 samverkat med andra aktörer och bland annat bjudit in Myndigheten för vård och omsorgsanalys i syfte att diskutera aktuella frågor och gemensamma uppdrag. Anna Nergård, regeringens särskilda utredare för utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01, var inbjuden till Rådets och Huvudmannagruppens möte den 7 februari. Emma Spak, SKLs samordnare för när vård, var vid samma möte inbjuden för att presentera sitt uppdrag som SKLs samordnare för nära vård. Lena Hellberg, regeringens särskilda utredare för Utredningen sammanhållen kunskapsstyrning SOU 2018:12, har deltagit vid två av Rådets och Huvudmannagruppens möten under hösten i syfte att få inspel till arbetet i utredningen. 8 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP 2018 SLUTLIG 26 FEB. 2019

Behovsanpassad och samordnad I Rådets arbete med att blir mer behovsanpassade och samordnade har två projekt under 2018 slutrapporterats. Digital pilot för samordnad kunskapsstyrning Under 2017 initierade Rådet ett samverkansprojekt där ehälsomyndigheten, SBU och Socialstyrelsen ingick i en arbetsgrupp. Projektet slutrapporterades på Rådets möte den 15 maj 2018 med rapporten Förståelse för primärvården är A och O En myndighetsgemensam digital pilot på primärvårdens villkor.(4) Myndigheterna inom Rådet producerar mycket kunskap i olika format. Tyvärr når inte alltid kunskapen ut till dem som har nytta av den. Primärvården hinner inte sålla bland materialet och läsa långa rapporter. Därför har arbetsgruppen i piloten besökt vårdcentraler för att ta reda på hur användarna vill ha den nationellt sammanställda kunskapen paketerad och kommunicerad. I piloten har arbetsgruppen arbetat enligt innovationsmodellen som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram. Intervjuerna som genomfördes under piloten visar att användarna önskar ha statlig kunskap i de kanaler där de befinner sig i dag, till exempel lokala intranät, 1177 eller Internetmedicin. Det är också viktigt att kunskapen är anpassad till situationer i den kliniska vardagen. Utifrån dessa insikter har åtta prototyper tagits fram. Förslaget från arbetsgruppen är att vidareutveckla två av dem. ARBETET INOM RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OCH HUVUDMANNAGRUPPEN 2018 RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP SLUTLIG 26 FEB. 2019 9

Den första prototypen, Multisjuka äldre, är en tjänst som syftar till att ge stöd för att bemöta och utreda äldre med multisjuklighet. Den andra, Kunskapskalendern, är en tjänst för kompetensutveckling på individ- och verksamhetsnivå där användaren får hjälp att sålla i all kunskap som finns, genom att kunskapen presenteras i olika format under olika teman. I rapporten beskriver arbetsgruppen också hur samverkan har fungerat mellan myndigheterna inom ramen för projektet. Sammanfattningsvis har samverkan i arbetsgruppen fungerat mycket bra, delvis för att gruppen har arbetat mot ett gemensamt mål och haft kompetenser som kompletterat varandra. Möten som genomförts med användarna på vårdcentralerna har varit mycket givande och de användare arbetsgruppen har träffat har uppskattat att få besök från myndigheter. En utmaning i projektet har varit att det har funnits många avstämningsgrupper vilket lett till att mycket tid gått till administration och förankring. Fördelarna med att arbeta myndighetsgemensamt har dock övervägt nackdelarna. Inom Rådet genomförs flera aktiviteter inom området psykisk (o)hälsa hos äldre och två personer i arbetsgruppen från projektet har parallellt deltagit i aktiviteter utanför projektet. Det gör att kunskap från en aktivitet kunnat återanvändas i en annan. Styrkan med arbetssättet innovationsmodellen är att det har gett många konkreta insikter om arbetsvillkor i vardagen inom primärvården, att myndigheterna har blivit mer synliga och att arbetsgruppen tillsammans tagit fram prototyper som användarna har pekat ut som värdefulla framtida verktyg. Projektet kompletterades av Socialstyrelsen, SBU och ehälsomyndigheten under hösten 2018. 10 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP 2018 SLUTLIG 26 FEB. 2019

Bild: Mostphotos/Ingegerd Samverkan psykisk ohälsa äldre Hösten 2015 initierade Rådet ett samverkansprojekt om äldre med psykisk ohälsa. Projektet, Slutrapport psykisk ohälsa äldre (5), slutredovisades på Rådets möte den 3 oktober. I arbetet har representanter från sju myndigheter (ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forte, Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, SBU och Socialstyrelsen) ingått. Arbetsgruppen har initierat och genomfört dialoger och workshops samt sammanställt material som legat till grund för förslag och planering av nya aktiviteter inom området äldres psykiska ohälsa. Aktiviteterna handlar om att: Genomföra undersökning/kartläggning för att få mer kunskap om organisation och kompetens i primärvården kring äldres psykiska ohälsa Ta fram ett kunskapsstöd om tidig upptäckt och diagnostik i primärvård av äldres psykiska ohälsa Undersöka hur myndigheterna kan stödja och sprida utbildningen första hjälpen till psykisk hälsa med inriktningen äldre personer Ta fram ett kunskapsstöd om välfärdsteknik i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos äldre Ta fram informationsmaterial kring psykisk ohälsa hos äldre tillsammans med brukar- patient- och anhörigorganisationer Ta fram förslag på uppföljningsområden tillsammans med brukar- patientoch anhörigorganisationer Aktiviteterna har planerats och genomförts i operativ myndighetssamverkan under åren 2016 2018. ARBETET INOM RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OCH HUVUDMANNAGRUPPEN 2018 RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP SLUTLIG 26 FEB. 2019 11

Erfarenheter av samverkan Samverkan mellan myndigheter ska ge samordningsvinster i form av ökad effektivitet och bättre nyttjande av kompetens och resurser vid framtagande av kunskapsstöd och kunskapsunderlag till professioner och verksamheter. Det ger bättre förutsättningar för enkelhet och tydlighet att undvika motstridiga budskap samt ökar möjligheten att sprida och anpassa kunskapsunderlag och för intressenter att hitta dessa. Arbetsgruppen har tagit avstamp i de erfarenheter och slutsatser som redovisats i slutrapporteringen av regeringsuppdraget om en samordnad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa 2015. I slutrapporteringen framkommer det att samverkan inte alltid har uppfattats som en naturlig del av myndigheternas arbete. Till exempel anges att det ibland varit oklart hur samverkan ska prioriteras i relation till varje myndighets egna uppdrag och arbeten. I rapporten konstateras att det därför behövs en förändrad syn på samverkan som en självklar del av myndigheternas ordinarie uppdrag och en förutsättning för en utvecklad och samordnad styrning med kunskap. Slutsatserna sammanfattades i följande punkter: Samordnad styrning med kunskap förutsätter en operativ samverkan. Samverkan ska ske där den gör nytta och avse konkreta uppgifter. Samverkan ska bara omfatta de som kan bidra. Det är nödvändigt med en gemensam målbild för samverkan. Det behövs tydlighet kring roller och ansvar Arbetsgruppen instämmer i dessa slutsatser och vill särskilt lyfta fram behovet av tydlighet kring viljeinriktning och mandat från Rådet i fortsatta samverkansuppdrag. Det underlättar kommunikationen externt samt internt inom myndigheterna Arbetsgruppen vill lyfta fram myndigheternas möjlighet att ta tillvara erfarenheterna från de senaste årens uppdrag, för att fortsätta utveckla den operativa samverkan som påbörjats inom området äldres psykiska ohälsa. Exempel på fortsatt operativ samverkan med fokus på behovsdriven utveckling inom området äldres psykiska ohälsa: Myndighetsgemensamma dialoger med verksamhetsföreträdare, olika yrkesgrupper samt personer med patient- brukar- och närståendeerfarenheter. Gemensamma budskap i centrala frågor. Planering av projekt (direktiv, projektplaner med tydlighet vad gäller resurser mål och styrning). Att ta fram kunskapsstöd (i form av tryckt eller web-baserat material) där myndigheter med parallella uppdrag gemensamt riktar sig till relevanta grupperingar. Målet bör vara att ta vara på synergieffekter av samverkan samt att undvika dubbelarbete i planering, framtagande, sammanställning och spridning av kunskap inom området äldres psykiska ohälsa. 12 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP 2018 SLUTLIG 26 FEB. 2019

Bild: Scandinav Kommunal finansierad hälso- och sjukvård På mötet den 16 november presenterade Socialstyrelsen Kommunalt finansierad hälso- och sjukvård Förstudie. (6) Huvudmannagruppen har framfört att Rådet bör utveckla stödet till den kommunala hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har därför genomfört en förstudie för att analysera hur myndigheten bäst kan stärka stödet till hälso- och sjukvården med utgångspunkt från behoven i den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och närliggande omsorgen. Förstudien har genomförts i samverkan med partnerskapet med SKL och de Regionala sam-verkansoch stödstrukturerna (RSS). Socialstyrelsen vill genom målgruppsanpassade stöd ge förutsättningar för en mer jämlik kommunal vård och omsorg av god kvalitet. För att stärka den kommunala hälso- och sjukvården behövs ett paket av insatser som involverar flertalet avdelningar på Socialstyrelsen under en längre period. De förslag som presenteras i förstudien syftar till att underlätta för kommunerna inom ramen för befintlig lagstiftning. Förslag från utredningen om en god och nära vård kan komma att leda till att ytterligare steg tas för att underlätta och tydliggöra kommunernas uppdrag inom hälso- och sjukvårdsområdet. I för studien föreslås en flerårig åtgärdsplan med en årlig uppföljning som omfattar följande delar: 1. Beskrivning av de regler som styr kommunal hälso- och sjukvård. En beskrivning av gällande regler för att ge kommunerna bättre överblick av regelverket som styr hur de kan bedriva sin verksamhet. ARBETET INOM RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OCH HUVUDMANNAGRUPPEN 2018 RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP SLUTLIG 26 FEB. 2019 13

2. Stöd till samverkan. Samla och sprida information om olika modeller för samverkan, överenskommelser som träffas och organisatoriska lösningar. 3. Synliggöra kommunal hälso- och sjukvård i beskrivningarna av hälso- och sjukvården. Systematiskt inkludera kommunal hälso- och sjukvård i beskrivningarna av hälso- och sjukvården. 4. Stöd till att utveckla mål och nyckeltal för en god kommunal hälso- och sjukvård. Utveckla nyckeltal för en god kommunal hälso- och sjukvård som kan användas för mål, uppföljning och jämförelser. 5. Stöd för kunskapsbaserad omvårdnad, prevention, rehabilitering, habilitering m.m. Utveckla kunskapsbaserade stöd som är anpassade till kommunernas behov och förutsättningar. 6. Stöd till vård vid särskilda diagnoser. Med stöd av nationella riktlinjer, utredningar från SBU, vägledningar och andra kunskapsstöd ta fram kunskapsbaserade stöd som anpassas till kommunernas behov och förutsättningar. 7. Stöd till kompetensutveckling. Ta fram utbildningar, utbildningsmaterial och guidematerial för att stödja kommunernas arbete med kompetensutveckling av sin personal. Under 2019 påbörjas arbetet med att genomföra planen. Socialstyrelsen har inrättat en intern samordningsgrupp för att följa genomförandet. Samverkan om kommunalt finansierad hälso- och sjukvård inom partnerskapet med SKL och RSS fortsätter. 14 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP 2018 SLUTLIG 26 FEB. 2019

Kunskapsguiden.se Kunskapsguiden.se är en nationell webbplats som samlar kvalitetssäkrad kunskap från flera myndigheter och andra aktörer. Socialstyrelsen, som finansierar webbplatsen, är ansvarig utgivare och samverkar med Folkhälsomyndigheten, SBU, Läkemedelsverket, Forte, TLV och Sveriges kommuner och landsting samt med Nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten, NSK-S. På Kunskapsguiden.se finns stöd och vägledning inom områdena evidensbaserad praktik, psykisk ohälsa, äldre, missbruk och beroende, barn och unga, funktionshinder samt ekonomiskt bistånd. På Rådets och Huvudmannagruppens gemensamma möte den 16 november redovisade Rådet aktiviteter kopplade till Huvudmannagruppens prioriterade områden där Kunskapsguiden.se ingår som ett prioriterat område. Kunskapsguiden.se kommer att utvecklas under 2019 både tekniskt och innehållsmässigt i syfte att förbättra såväl funktionalitet som sökbarhet och för att kunna erbjuda en mer anpassad tjänst för målgrupperna och deras behov. Den gemensamma författningssamlingen och frågan om hur sökbarheten kan öka kommer också att ses över i samband med detta. En ny version av Kunskapsguiden.se kommer att lanseras vid årsskiftet 2019/2020. ARBETET INOM RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OCH HUVUDMANNAGRUPPEN 2018 RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP SLUTLIG 26 FEB. 2019 15

Huvudmannagruppen Huvudmannagruppen har som uppgift att informera Rådet om områden där huvudmännen har behov av statlig styrning med kunskap samt hur styrningen bör utformas och kommuniceras i kommuner och landsting/regioner. Under 2018 har tre gemensamma möten mellan Rådet och Huvudmannagruppen ägt rum. Huvudmannagruppens prioriterade områden Ledamöterna i Huvudmannagruppen beslutade i början av 2016 om en vision för sitt arbete. Visionen är att varje möte mellan invånare och olika professioner inom hälso- och sjukvård och socialtjänst ska innebära tillgång till bästa tillgängliga kunskap. En kunskapsbaserad verksamhet kommer därmed att bidra till jämställdhet och en jämlik vård och socialtjänst för alla. Mål för Huvudmannagruppens arbete är att fokusera på faktorer som stärker systemet för att utveckla en evidensbaserad praktik för en jämlik vård och omsorg. Huvudmannagruppen har tidigare lämnat prioriteringsordningen för övergripande områden och dessa är; Socialtjänst, evidensbaserad praktik i socialtjänsten, Folkhälsa och Hälso- och sjukvård. Huvudmannagruppen har i tidigare samråd med Rådet också framfört behovet av att stärka systemet för kunskapsstyrning genom att fokusera på strukturer för kunskapsutveckling och tagit fram ett antal prioriterade områden: Den hälso- och sjukvård som finansieras av kommunerna Förändring på systemnivå för att stödja utvecklingen inom vård och omsorg Nära vård Informationshantering som tydligare bidrar till kunskapsutveckling Förvaltning av Kunskapsguiden.se Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området folkhälsa Huvudmannagruppen gav en återkoppling till Rådet på mötet som hölls den 13 juni. På det gemensamma mötet den 16 november redovisade Rådet en samlad bedömning och de aktiviteter som kopplade till Huvudmannagruppens prioriterade områden, se kapitel ovan om aktiviteter under 2018. Huvudmannagruppens prioriteringar och dialog med Rådet, Huvudmannagruppens prioriteringar 2017 2018 (7). Huvudmannagruppen har återkopplat och önskar att myndigheterna i Rådet för 2019 fortsatt prioriterar stöd till kunskapsutveckling i socialtjänsten enligt tidigare prioriteringar. Kunskapsguiden.se är bra och det är uppskattat att den utvecklas. Webbplatsen behöver marknadsföras mer så att kännedomen ökar. Folkhälsomyndighetens produkter skulle även kunna finnas på Kunskapsguiden menar Huvudmannagruppen. 16 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP 2018 SLUTLIG 26 FEB. 2019

Huvudmannagruppen vill även uppmärksamma myndigheterna på behov av samordning. Ytterligare samordning behövs mellan myndigheterna vid framtagande av nya kunskapsstöd eller vid spridning av befintliga stöd, till exempel i förhållande till redan prioriterade och använda metoder och arbetssätt. Här gavs ett exempel om öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse. Huvudmannagruppen menar att det råder oklar ansvarsfördelning och oklara gränssnitt i praktiken när det gäller vård, stöd och behandling till personer med missbruk. Önskemålet från Huvudmannagruppen är att Socialstyrelsen klargör vilka rekommendationer som är hälso- och sjukvård och vilka som är att betrakta som ett ansvar för socialtjänsten. Bild: Alexander Shalamov ARBETET INOM RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OCH HUVUDMANNAGRUPPEN 2018 RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP SLUTLIG 26 FEB. 2019 17

Nationell samverkan för kunskapsstyrning Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i regionerna Under 2018 inrättades den nya strukturen för kunskapsstyrning i regionerna med nationella programområden, NPO med experter inom sjukdomsspecifika eller organisatoriska fält som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt nationella samverkansgrupper, NSG inom exempelvis patientsäkerhet. Mer om detta finns att läsa på SKL, https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/systemforkunskapsstyrning.14031.html Partnerskap för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård Fyra myndigheter i Rådet har tillsammans med regionernas nya struktur för kunskapsstyrning med NPOer utvecklat en modell för långsiktigt samarbete på nationell nivå. Modellen kallas Partnerskapet för stöd till kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården och de myndigheter som ingår är Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Syftet är att bidra till ökad samverkan, dialog och samordning av initiativ som kan bidra till behovsanpassad kunskapsutveckling, bättre stöd för implementering och effektivare kunskapsstöd, för att resurserna i hälso- och sjukvården ska användas på bästa sätt och för att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Målet är att uppnå en effektiv och jämlik hälso- och sjukvård med hög kvalitet. 18 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP 2018 SLUTLIG 26 FEB. 2019

Partnerskapet mellan de regionala stödstrukturerna, RSS, SKL och Socialstyrelsen för att stärka en behovsanpassad kunskapsutveckling i socialtjänsten. Under 2018 har målet varit att få igång samverkan mellan parterna samt att alla kommuner, genom sina regionala samverkans- och stödstrukturer ska ha uttalat sin vilja att medverka i partnerskapet. Målen är huvudsakligen uppfyllda. I Första året med partnerskapet redovisas (8) resultatet under 2018. Arbetet har skett i tre parallella spår. 1. Besök i länens regionala samverkans- och stödstruktur och dialog med företrädare för kommuner och landsting 2. Tre dialogmöten med de tre parterna (RSS, Socialstyrelsen och SKL), samt de andra myndigheter som valt att delta (Forte, MFD, Folkhälsomyndigheten och ehälsomyndigheten), där fokus varit att bygga upp en mötesstruktur för att skapa förutsättningar för utforskande samtal med ett öppet och tillåtande klimat. 3. Arbete i så kallade piloter där vi undersöker viken nytta samverkan mellan parterna eventuellt kan generera. Piloterna har testats genom gapanalyser, förstudier eller test i liten skala. Under 2018 har man arbetat i piloter inom följande områden: Systematisk uppföljning Samverkan mellan Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Statens beredning för medicinsk och social utredning (SBU) och RSS i syfte att identifiera forskningsfrågor för socialtjänsten. Forskningsfrågor i socialtjänsten Samverkan mellan Myndigheten för delaktighet (MFD), ehälsomyndigheten (EHM), Socialstyrelsen, RSS samt SKL i syfte att undersöka vilka hinder som finns för att använda de kunskapsstöd som tagits fram av aktörer och myndigheter på nationell nivå Välfärdsteknologi Samverkan mellan Myndigheten för delaktighet (MFD), ehälsomyndigheten (EHM), Socialstyrelsen, RSS samt SKL i syfte att undersöka vilka hinder som finns för att använda de kunskapsstöd som tagits fram av aktörer och myndigheter på nationell nivå. Kommunalt bedriven/finansierad hälso- och sjukvård Samverkan mellan Socialstyrelsen, RSS och SKL i syfte att identifiera hur Socialstyrelsen bättre kan stödja kommunernas arbete med hälso- och sjukvård. ARBETET INOM RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OCH HUVUDMANNAGRUPPEN 2018 RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP SLUTLIG 26 FEB. 2019 19

Systemet för Kunskapsstyrning Samverkan mellan SKL, RSS och Socialstyrelsen i syfte att gemensamt beskriva och illustrera kunskapsstyrningssystemet för socialtjänsten. Implementering av kunskapsstöd för spelberoende Samverkan mellan RSS, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i syfte att utveckla arbetet med spelberoende i Hallands län genom att implementera nationella framtagna kunskapsstöd och rekommendationer samt att testa en modell för implementering av dessa. 20 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP 2018 SLUTLIG 26 FEB. 2019

Planering av aktiviteter 2019 Följande aktiviteter planeras under 2019: Gemensam omvärldsanalys Fortsatt arbete med Huvudmannagruppens prioriterade områden: kommunal hälso- och sjukvård, informationshantering och folkhälsa. Uppföljning och tidsplan av Metadatamärkning. Rådet vill följa arbetet på myndigheterna under året. Undersöka möjligheterna med att utveckla den gemensamma terminologin i myndigheternas kunskapsprodukter. Uppföljning av Patient- och brukarpolicyn samt dialog med patient- och brukarorganisationer. Samverka om arbetet mot målen inom Agenda 2030 Ett gemensamt seminarium med aktuellt tema. Undersöka om och hur Rådet kan utveckla strukturerade dialoger med företrädare för professioner. Följa arbetet i utredningarna: Utredningen sammanhållen kunskapsstyrning (S 2018:12) och Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01). Utveckla samarbetet och följa arbetet i de båda partnerskapen för den nationella kunskapsstyrningen i kommuner och regioner. Därutöver kommer myndigheterna löpande att samverka i enskilda ärenden, processer eller i övrigt där behov uppstår. ARBETET INOM RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OCH HUVUDMANNAGRUPPEN 2018 RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP SLUTLIG 26 FEB. 2019 21

Referenser 1. Utvärdering av en samlad styrning med kunskap för hälso- och sjukvård och socialtjänst, Statskontoret 2. Informationsspecifikation för metadata, version 2.1, Socialstyrelsen 3. Hur påverkas framtidens kunskapsstyrning? En gemensam omvärldsanalys från myndigheterna i Rådet för styrning med kunskap 4. Förståelse för primärvården är A och O En myndighetsgemensam digital pilot på primärvårdens villkor. 5. Samverkan psykisk ohälsa äldre, slutrapport till Rådet för styrning med kunskap 2018 6. Kommunalt finansierad hälso- och sjukvård Förstudie Socialstyrelsen 7. Huvudmannagruppens prioriteringar och dialog med Rådet, Huvudmannagruppens prioriteringar 2017 2018 8. 2018 Första året med partnerskapet 22 STATLIG STYRNING MED KUNSKAP FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP 2018 SLUTLIG 26 FEB. 2019