1(4) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-04-14, punkt 14 Svar på skrivelse från (S) om högre produktivitet genom trimningsåtgärder via statliga anslag Ärendebeskrivning Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har i en skrivelse till trafiknämnden bett trafikförvaltningen ge svar på hur Stockholms läns landsting bäst kan nyttja regeringens satsning på stadsmiljöavtal för produktivitetshöjande åtgärder i kollektivtrafiken. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande den 6 mars 2015 Skrivelsen från (S) Högre produktivitet genom trimningsåtgärder via statliga anslag Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning De av Regeringen nyinstiftade Stadsmiljöavtalen ska främja innovativa och nya tekniska samt planeringsmässiga lösningar för att öka andelen kollektivtrafikresor i Sveriges storstäder. När det gäller 2015 har trafikförvaltningen skickat in ansökningar till Trafikverket baserad på redan planerade åtgärder som bedömts platsa inom beskrivningen av intentionerna med stadsmiljöavtalen. Trafikverket har krävt en snabb hantering av detta, och kriterierna har ännu ej offentliggjorts. För kommande ansökningsår ser trafikförvaltningen en stor potential att skapa en effektivare kollektivtrafik genom finansiering av åtgärder som exempelvis förbättrar kollektivtrafikens framkomlighet och konkurrenskraft. Ett strategiskt arbete med urvalskriterier och samarbetsformer med kommuner och andra aktörer
2(4) har redan inletts. Detta kan höja kvaliteten på ansökningarna och öka möjligheten att dessa beviljas. Ett ekonomiskt tillskott till projekten ger möjlighet att ytterligare öka ambitionerna inom trafikförvaltningens mål inom attraktivitet, miljö och social hållbarhet. Bakgrund I januari i år blev trafikförvaltningen genom Trafikverket uppmärksammad på att Regeringen i år instiftat s.k. stadsmiljöavtal. Dessa omfattar två miljarder kronor under en fyraårsperiod och syftar till att främja planeringslösningar och satsningar på ny teknik som ökar andelen kollektivtrafikresor i Sveriges storstäder. Vid ansökningstillfället för 2015 var kriterierna inte framarbetade och är det fortfarande inte, men trafikförvaltningen arbetade under den två veckor långa ansökningsperioden mycket intensivt och förde samtal med flera kommuner i länet vilket resulterade i att flera ansökningar skrevs tillsammans med dem. Överväganden Stadsmiljöavtalen är ett sätt att ekonomiskt främja samarbete mellan kollektivtrafikens aktörer och kommunerna, som till stor del styr över förutsättningarna att bedriva kollektivtrafik genom sitt planmonopol. Trafikförvaltningen välkomnar idéer om hur kollektivtrafiken kan samverka med omvärlden och med relativt små insatser i den omgivande stadsmiljön, åstadkomma förbättringar i regularitet, turtäthet, tidspassning och komfort. Stadsmiljöavtalen stödjer också generellt Stockholms läns landstings och trafikförvaltningens olika mål för social jämlikhet och miljö. De medel som eventuellt beviljas ger möjlighet att till viss del öka ambitionerna i dessa avseenden vilket är mycket positivt. Eftersom 2015 års ansökningsperiod var mycket kort söktes medfinansiering för de objekt som är startklara under året, där en dialog med kommunerna hann föras och ansökningar kunde författas inom tilldelad tid. Följande objekt skickades in: - Röda Linjens uppgradering; plattformsdörrar och förberedelse för förarlös drift. - Biogasanläggningar i bussdepåerna Tomteboda (Solna), Charlottendal (Värmdö) och Fredriksdal (Södra Hammarbyhamnen). - Skyltprogrammet; ny enhetlig skyltning i hela trafiksystemet. - Hyrcykelsystem - Roslagsbanan: inköp nya fordon
3(4) - PriBuss; bussmonterad teknisk utrustning för prioritering i trafikljus. - Spårväg City; spår, fordon mm. - Pendeltågsstation Vega, ny station - Tumba bussterminal, tekniska system för skyltning. Ambitionen för nästkommande år är hög. Redan nu förbereder trafikförvaltningen ett strukturerat arbetssätt och urvalsmetod för objekt där strategiska ställningstaganden för kollektivtrafikens främjande genom samarbete med kommunerna är en viktig del. Just samarbete, även med entreprenörer och byggherrar, för ökad samsyn kommer att få en framträdande roll i denna process. Trafikförvaltningen avser att ha förberett fler ansökningar och ha större möjlighet att få medel eftersom ansökningarna kan skrivas utifrån de då tillkännagivna kriterierna. Arbeten som särskilt kommer att beaktas vid framtida ansökningar är pågående studier för att förbättra bussframkomlighet, med fokus på stomlinjer, i såväl Stockholms innerstad som i resten av länet. Dessa arbeten kommer att avrapporteras i trafiknämnden under våren 2015, och trafikförvaltningen har även för avsikt att informera närmare kring processen för ansökningar vid stadsmiljöavtalen framöver. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Att söka stadsmiljöavtal kan ge inkomster i form av statlig medfinansiering till utvalda objekt. Några frågeställningar föreligger, men inga som har någon negativ påverkan. En sådan fråga är t.ex. vad som händer med pengar som beviljats ett namngivet objekt om detta sedan inte blir av eller väsentligen förändras. Dock kan det aldrig bli frågan om några kostander, endast uteblivna extraintäkter. Det bör påpekas att stadsmiljöavtal endast medges för investeringskostnader och inte varken för förstudiearbete eller driftskostnader. Stadsmiljöavtalen kommer således endast ha påverkan på trafiknämndens investeringsbudget. Sociala konsekvenser Vilka områden eller grupper som berörs av stadsmiljöavtal är helt avhängigt vilket/vilka av de sökta objekten som blir beviljade medfinansiering. De sociala konsekvenserna och påverkan för personer med funktionsnedsättning, barn, äldre och etniska minoriteter med flera finns beskrivet för respektive objekt. Generellt gäller att eftersom stadsmiljöavtal är ett extra ekonomiskt tillskott till investeringsobjekt så medger det en ytterligare höjd ambitionsnivå vad gäller de sociala frågorna i dessa projekt. Konsekvenser för miljön Stadsmiljöavtalen är positiva för miljön och för trafikförvaltningens miljöarbete, då dessa har som huvudsyfte att främja kollektivtrafiken och samtidigt förbättra stadsmiljön och bevara naturvärden. Stadsmiljöavtalen vill särskilt främja utvecklandet och användandet av ny teknik och energibesparande lösningar.
4(4) Med ett stadsmiljöavtal för biogasanläggningar i de tre bussdepåerna Charlottendal, Fredriksdal och Tomteboda så säkerställs denna satsning. Riskbedömning Några risker med att söka stadsmiljöavtal föreligger inte. Anders Lindström Förvaltningschef Jens Plambeck Chef
Stockholms läns landsting SOCIALDEMOKRATERNA SKRIVELSE 1(2) UH Trafikförvaltningen TOCKKOllfl LANS lm.dsmc 2015-03- 0 3 2015-02-16 Ink: Högre produktivitet genom trimningsåtgärder via statliga anslag Stockholm är en fantastisk stad som växer och det ställer krav på kollektivtrafiken för att minska trängsel och ökat bostadsbyggande. Nu hotas tyvärr tillväxten av försämrad kollektivtrafik på grund av oordning i landstingets finanser. Socialdemokraterna har under flera år varnat for en ekonomiskt negativ utveckling med vikande biljettintäkter och för höga kostnadsökningar. Höjda biljettpriser och indragen trafik är ingen långsiktig lösning för SL:s ekonomiska problem och hotar dessutom Stockholm tillväxt. Socialdemokraterna är positiva till översyn av linjenäten i länet och väl medvetna om att det går att göra bättre dragningar och växla trafik mellan linjer för att nå ett bättre utnyttjande. Om det görs planerat med avsikt att höja produktiviteten. Men att som Moderatema dra i nödbromsen och i panik dra in trafik är allt annat än produktivitetshöj ande. Vi har under en längre tid gett förslag till en progressiv politik för ökat kollektivt resande och fler biljettintäkter. Moderaternas nödbroms kan möjligen underlätta SL:s ekonomiska situation på kort sikt men på lång sikt behövs rätt investeringar som ökar produktiviteten. Vi föreslår i stället att Trafiknämnden satsar sig ur den ekonomiskt svaga situationen genom investeringar som förbättrar produktiviteten och kan öka intäkterna. Ett steg för att kunna göra detta är att dra nytta av regeringens anslag till så kallade stadsmiljöavtal. Den nya regeringen har stora ambitioner vad gäller kollelctivtrafiken och har anslagit 2 miljarder kronor till satsningar på smarta lösningar för ökat kollektivresande i städer. Så kallade stadsmiljöavtal. Pengarna kan användas till delfinansiering till projekt som gynnar kollektivtrafiken i Sveriges städer. För Stockholms läns landsting är detta ett utmärkt sätt att tillsammans med Stockholms stadfinansiera effektiviseringsinvesteringar i busstrafiken. Det kan t.ex. handla om ombyggnationer av vägar som ökar framkomligheten, förenklar påfarter och avfarter, effektiviserar bussterminaler eller förbättrar trafiksignaler. Företrädesvis längs viktiga stråk där fler linjer drar nytta av åtgärderna. Moderatemas trafiklandstingsråd har tidigare kallat regeringens satsningar på så kallade statsmiljöavtal för "tummetottpengar". Men när nu även den styrande minoriteten själva valt att dra i nödbromsen på grund av den dåliga ekonomin hoppas vi att trafiklandstingsrådet är redo att tänka om och acceptera alla möjliga medel som kan sänka kostnaderna och öka intäkterna. Trafikverket ska presentera ett ramverk för hur stadsmiljöavtalen ska kunna sökas och användas den 20 maj 2015. För Stockholms läns landsting är det viktigt att tidigt analysera hur vi kan tillgodogöra oss denna möjlighet. Vi ber därför Trafikförvalt-
Stockholms läns landsting SOCIALDEMOKRATERNA SKRIVELSE 2(2) ningen ge svar på följande fråga. Hur kan Stockholms läns landsting bäst nyttja regeringens satsning på stadsmiljöavtal för produlctivitetshöjande åtgärder i kollektivtrafiken?