YTTRANDE Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43 Sammanfattning Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR konstaterar att stora delar av betänkandet av 2002 års vårdnadskommitté ligger i linje med vad SKR har förespråkat utifrån de erfarenheter vi har från våra medlemsjourer ute i landet. En stor del av det arbete som utförs på kvinnojourerna handlar om vårdnadsfrågor. Så som lagen idag är utformad efter 1998 års vårdnadsreform ges små möjligheter för den ena vårdnadshavaren att skydda ett barn mot våld och andra övergrepp vid en separation och därmed oftast en gemensam vårdnad. De kvinnor vi möter är alla utsatta för våld och övergrepp och det stora flertalet är mödrar. Idag har kunskapen ökat om att barn som växer upp i miljöer där det förekommer våld och andra övergrepp själva i allra högsta grad är drabbade även om det ej konstaterats att barnet rent fysiskt blivit utsatt. En självklar del i arbetet när man träffar våldsutsatta kvinnor och barn är att diskutera strategier för hur våldet skall upphöra. För kvinnans del innebär detta att hon kan välja att separera och därmed lämna en våldsam partner. För barnens del innebär däremot en separation mellan föräldrarna att de delvis utelämnas åt en våldsam förälder så som lagen idag är utformad. Kvinnan i dessa fall slits mellan sitt ansvar som vårdnadshavare att skydda sitt barn och sin skyldighet att se till att den andre föräldern får träffa barnet. Lagen har varit mycket olämpligt utformad vad gäller denna grupp och SKR ser med glädje på de förbättringar som kommittén föreslår. SKR ser att kommitté tydligt har tagit ett barnperspektiv. Barn är en av SKR:s högst prioriterade grupper och dessutom en grupp som behöver särskilt skydd av lagen. SKR menar att kommitténs förslag är mycket väl genomarbetat och tillstyrker det i stora delar. SKR vill dock betona vikten av ett kunskapskrav såväl inom socialtjänst som inom domstolsväsendet vid hantering av dessa frågor. Även om utredarna har tagit upp detta så menar SKR att det aldrig kan betonas nog starkt att när det gäller våld i nära relationer är det av största vikt att de personer som utreder och dömer i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge har specialist kunskaper på detta område. Detta för att inget barn ytterligare skall utsättas pga. okunskap hos de som är satta att skydda barnet.
3 Barnet i fokus SKR ser med glädje att kommittén så stark har tagit ett barnperspektiv. SKR ställer sig bakom ändringen i lagtexten 6 kap. 2 a där det sägs att det skall fästas avseende särskild vid risken för att barnet far illa.., samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Genom denna ändring markeras ett klart och tydligt ställningstagande för barnet och att barnets behov alltid skall komma i första hand, inte föräldrarnas. Det är glädjande att utredarna tydliggör att alla aspekter av barnets livssituation skall vägas in när man utreder vad som är bäst för barnet och att detta inbegriper att barnet får komma till tals angående sin egen livssituation utifrån det specifika barnets förutsättningar. 4 Vårdnad 4.2.1 Vad SKR har erfarit genom sina medlemsjourer ute i landet så döms det till gemensam vårdnad i alltför stor utsträckning när det gäller våld i familjen. En utbredd uppfattning har varit att när föräldrar som levt i en relation som innehållit våld separerar upphör våldet och då är båda föräldrarna lika goda vårdnadshavare. Denna uppfattning bygger helt och hållet på okunskap. Man har valt att helt bortse ifrån vad utövande av våld står för och dessutom helt bortsett från att barnet är ett brottsoffer. Därför instämmer SKR med ett undantag i kommitténs förslag att om det har förekommit våld i relationen så bör det inte dömas till gemensam vårdnad. Ordet bör är vagt och erbjuder till alltför stor tolkning av vad som egentligen gäller. Ordvalet i lagändringen borde vara mer precist och markera att gemensam vårdnad inte skall komma i fråga om våld förekommit. Att barnet tillfrågas är här av största vikt och handlar om att på allvar ha ett barnperspektiv. De personer som är satta att utreda barnets egna önskningar skall ha specialistkompetens att utföra en sådan utredning. SKR:s erfarenhet är den att barn som lever i familjer där det förekommer våld eller andra övergrepp på ett tidigt stadium lärt sig att aldrig avslöja vad som förekommer inom familjen. Barn som lever i dessa familjer är inte sällan utsatta för hot om vad ett avslöjande kan föra med sig. Inte ovanligt är att barn hotats med att de varken kommer att få bo med mamma eller pappa utan bli omhändertagna om de avslöjar familjehemligheten. Därför är det upp till utredaren och dennes kompetens att avgöra vad barnets egentliga åsikt är. SKR vill särskilt betona kunskapskraven vad gäller detta. Dels förespråkar SKR en allmän kunskapshöjning inom socialtjänst och domstolsväsendet dels att specialister utbildas på området, endast då kan lagen fullt ut skydda barn från att fara illa. 4.2.2 SKR välkomnar förslaget om att domstolen får besluta om gemensam vårdnad endast om det kan antas att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet 6 kap. 5. För de barn som vi möter på kvinnojourerna kan denna ändrig komma att medföra att de får växa upp i en miljö fri från våld och övergrepp.
4.2.3 Familjevåld SKR håller med utredaren vad gäller frågan när en vårdnadshavare avsiktligt tagit livet av den andre vårdnadshavaren då ska denne inte ha kvar vårdnaden om gemensamma barn. SKR vill understryka de ytterst sällsynta fall då den vårdnadshavare som utsatts för misshandel och övergrepp dödar förövaren, i dessa fall bör en bibehållen vårdnad komma ifråga, självklart efter en grundlig utredning. Vad gäller barns berättelse och vilken vikt man skall lägga vid dessa. SKR:s erfarenhet genom sina medlemsjourer är att barn har en benägenhet att skydda sina föräldrar. Det är snarare så att barn förminskar eller utesluter det de varit med om vad gäller våld och övergrepp. Barn är lojala och vill inte skada eller såra sina föräldrar. Därför vill SKR ytterligare betona vikten av att de personer som är utsedda att utreda barns situation och egna åsikter verkligen har kompetens att göra detta. Detta bör också ske i anslutning till att barnen kan erbjudas hjälp utifrån det som framkommer. 4.4 Angående bestämmanderätten anser SKR att det snarast bör klargöras hur lagen förhåller sig till att barn ej får den vård och behandling de har rätt till pga av att en förälder ej godkänner detta. Huvudregeln skall enligt betänkandet vara att ej döma till gemensam vårdnad då det förekommit våld i familjen. Men vad gäller den målgrupp SKR arbetar med är det en stor grupp som lever med båda föräldrar som vårdnadshavare pga av lagens utformning hittills. Denna grupp barn har rätt till vård och behandling och därför bör kommittén uppmärksamma att bestämmanderätten här borde frångås. Detta bör ske skyndsam eftersom dessa barn växer upp utan att överhuvudtaget få bearbeta det trauma de varit/är utsatta för. Vår kunskap om hur vi kan hjälpa barn som utsatts för våld eller andra övergrepp har dramatiskt ökat de senaste åren och verksamheter för dessa barn växer fram i stora delar av landet. Men en stor grupp barn kan ej ta del av dessa verksamheter pga att en förälder motsätter sig detta och då ofta den föräldern som på olika sätt utsatt barnet. Vad gäller nya regler om utfärdande av pass, om lydelsen ändras från synnerliga skäl till endast särskilda skäl så behöver det vara klart angivet hur passmyndigheten skall agera när det finns risk för att ett pass missbrukas på det sätter som kan bli en realitet för de barn vi möter ute på kvinnojourerna. Det är vanligt att mammor som kommer till en kvinnojour bär en stor och ofta reell rädsla för att den andra föräldern olovligen skall föra ut barnet ur landet. Kommittén bör arbeta fram ett förslag hur man i möjligaste mån kan arbeta för att ett pass inte blir utfärdat i dessa fall.
5 Boende SKR går emot kommitténs förslag om att växelvis boende skall kunna utdömas mot den ena förälders vilja. Eftersom växelvis boende skall bygga på att samarbetet mellan föräldrarna fungerar bör rätten ej gå emot detta utan snarare utreda vad som ligger bakom en sådan vägran. En vägra att gå med på växelvis boende kan vara en indikation på att våld eller övergrepp som aldrig kommit till myndighets kännedom har ägt rum och därför bör man vara extra uppmärksam på detta. Barnets åsikt skall väga tungt och utredas av någon med särskild kompetens på området. När det gäller våld inom familjen skall växelvis boende vara uteslutet. 6 Umgänge SKR ser med glädje på förslaget om att barns umgänge med en förälder är till för barnet. Här är barnperspektivet klart och tydligt, att ett beslut skall grunda sig enbart på vad som är bäst för det enskilda barnet. Som situationen ser ut idag finns det föräldrar som tvingas lämna ut sina barn till ett umgänge som barnet inte själv önskar. Risken finns annars att föräldern anklagas för att inte underlätta så att umgänge kommer tillstånd, sk umgängessabotage. En förälder kan tvingas lämna ut sitt barn till en våldsam förälder eller en förälder som utsatt barnet för övergrepp. För barnet blir detta ett dubbelt svek där de kan komma att uppfatta att det inte finns någon att lita på. Detta får förödande konsekvenser för barnet. Uttrycket umgängessabotage är för övrigt ett förkastligt uttryck som speglar en förvrängd bild av verkligheten och som ej skall förekomma i dessa sammanhang. Angående umgängesstöd håller SKR med om att det är viktigt att socialnämnden får möjlighet att yttra sig om förutsättningarna för umgängesstöd. Idag händer det att domstolen frågar den föräldern som skall få umgänge om denne har någon som kan tänkas närvara vid umgänge. Detta kan medföra att kontaktpersonen är en anhörig eller annan närstående till umgängesförälder. En sådan kontaktperson kan i vissa fall av lojalitetsskäl missköta sitt uppdrag på olika sätt, ex genom att inte hela tiden närvara. Detta förekommer också pga att socialnämnden har svårt att hitta kontaktpersoner som är villiga att ta uppdrag när behovet är som störst ex helger. Detta anser SKR är att frångå principen om att det är barnets behov som skall komma först. Ett umgängesstöd skall alltid vara utsedd och godkänd av socialnämnden. SKR håller inte med om att Socialnämndes beslut i dessa frågor inte skall gå att överklaga. Ur barnperspektiv är detta en viktig rättighet. 6.5, 6.6 De kvinnor och barn som SKR genom sina medlemsjourer kommer i kontakt med har ofta en ytterligare dimension till umgänget och det gäller när familjen överväger behovet av skyddade personuppgifter. Många kvinnor väljer idag att inte ansöka om skyddade personuppgifter fastän de skulle vara hjälpta av det då de inte vill utsätta barnet för den press det skulle innebära att hemlighålla detta vid ett umgänge. Eller den press barnet skulle kunna utsättas för av den andra föräldern Detta kräver en särskild granskning och kanske alternativa lösningar till umgänge. Här skulle en
möjlig lösning kunna vara annan kontakt än umgänge vilket SKR menar är ett utmärkt komplement till det redan existerande umgängesformerna. Ett barn som lever med skyddade personuppgifter skulle här kunna upprätthålla en relation till umgängesföräldern utan rädsla för att röja de skyddade personuppgifterna. SKR menar att det är ett mycket bra förslag att det införs en möjlighet för domstolen att förordna om annan kontakt än direkt umgänge mellan barnet och en förälder. Här är det mycket viktigt att domstolen reglerar umgänget utifrån varje barns specifika situation och i en dialog med barnet. Om barnet tex varit utsatt för övergrepp av umgängesföräldern är det viktigt att det tas hänsyn till detta och förorda en umgängesform som går att kontrollera av annan vuxen, här bör domstolen förorda skrivkontakt. Nämnas bör också att idag är det en självklar del av många barns liv att hålla kontakten med andra via nätet vilket gör att denna umgängesform inte behöver uppfattas som så konstig och annorlunda. 7 Risken för att barnet far illa 7.2 SKR välkomnar kommitténs förslag om att socialnämnd och domstol..skall fästa särskilt avseende vid risken för att barnet far illa.samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. SKR tror att rangordningen är viktig, att lagen markerar att barnets välbefinnande går före en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Genom den markeringen blir det också tydligt att det inte alltid är så att ett barn kan leva tryggt med båda sina föräldrar. Precis som kommittén pekar på förarbetena som säger att barnets rätt till båda sina föräldrar aldrig får innebära att barnet riskerar att fara illa. Ändringen är en tydlig markering från ett föräldraperspektiv till ett barnperspektiv, att barnets välbefinnande i alla situationer måste väga tyngst. Här vill SKR markera att eftersom det är upp till domstol och socialnämnd att bedöma vad som är bäst för barnet så kan vi inte nog betona betydelsen av kunskap om våld i nära relationer och kunskap om barn som far illa. Det är mycket glädjande att se att kommittén har tagit upp att våld mot ngn annan familjemedlem också innebär att barn far illa, att det är ett brott mot barnets rätt till trygghet och vuxna de kan lita på och att barnet i dessa familjer är brottsoffer. Kommittén anser att utredaren alltid skall lämna en rekommendation till beslut i vårdnadsutredningar. Detta är rekommendationer som kommer att väga tungt därför är det oerhört viktigt med specialkompetens om barn i allmänhet och barn som far illa i synnerhet. Det är viktigt att vara medveten om att våld inom familjen eller andra övergrepp ofta inte är känt av andra än familjen. För att fullt ut ha ett barnperspektiv är det viktigt att erkänna barn som enskilda individer. Det är upp till utredaren att utröna om det förekommit våld eller övergrepp i familjen trots att det inte genom annan kommit till myndigheternas kännedom. En indikation på detta är att den ena föräldern vägrar
gemensam vårdnad, alternativt vägrar växelvis boende eller kräver umgängesstöd. För att fullt ut förstå barnets situation bör utredaren vara på det klara med att dolda hot direkt mot förälder eller barn eller hot mot närstående eller djur kan leda till att ett barn har svårt att tala om hur det ser ut i familjen. Att stor hänsyn tas till barnets berättelse, åsikter och känslor inför båda sina föräldrar är av största vikt för att barnets fortsatta levnadsförhållanden skall bli så goda som möjligt. Resonemanget kring sannolikhetsbedömningen är mycket bra och genomtänkt och vad gäller vår målgrupp oerhört viktig. Precis som kommittén redogör för så är det vår erfarenhet genom de kvinnor och barn som vi möter på kvinnojourerna så att eftersom våld och övergrepp i nära relationer är svårt att bevisa är sannolikhetsbedömning viktig och speciellt viktigt är det som sägs om att bevisbördan inte skall vara lika tung som i ett brottmål. Om det i varje enskilt fall skall vara ställt utom allt rimligt tvivel att våld eller övergrepp är begånget är risken stor att vi missar barnperspektivet, alltså att barnets rätt till en trygg uppväxt utan våld och övergrepp måste stå före föräldrars rätt. Idag fungerar inte alltid lagen här utan barn tvingas fortfarande leva med en förälder som utsatt det eller den andre föräldern för övergrepp. Vad gäller kommitténs förslag vad gäller riskbedömning välkomnar SKR detta. Varje barns situation är unik och bör utredas därefter. Kommittén säger att om en förälder som begått övergrepp deltar i behandling för sitt beteende så måste detta beaktas men inte okritiskt. Att ngn väljer att genomgå behandling för sitt beteende är en fingervisning om att personen har någon insikt i vad han utsatt sina närstående för och skall vägas in i riskbedömningen men att det inte är en självklarhet att barnet inte ytterligare utsätts för övergrepp pga detta. Bra är också att kommittén påpekar att även om den andre föräldern säger att det inte finns risk för barnet att vistas hos den som begått övergreppen så bör domstolen ändå självständigt göra en bedömning. SKR vill påpeka att man här inte kan utesluta att den andre föräldern blivit utsatt för påtryckning och att det därför är viktigt att barnet får en oberoende bedömning av domstolen 8 Barnets rätt att komma till tals och påverka Kommittén föreslår att man i lagtexten i 6 kap 2b FB byter ut ordet vilja mot inställning. SKR menar här att detta ord bättre speglar vad man i detta sammanhang menar alltså att barns berättelse skall bli respekterad och behandlad med seriositet utan att fördenskull behöva innehålla ett klart ställningstagande. Det visar också tydligare att utredaren har till uppgift att genom sin kunskap om barn förstå vad det är barnet berättar även om det inte är klart uttalat. Detta leder också till, vilket också framgår av kommitténs arbete att även mycket små barn kan komma till tals och bli lyssnade på utan att de uttrycker en klar vilja. Återigen vill SKR betona vikten av specialkompetens. För att barnets inställning verkligen skall komma fram behövs det personer som har kunskap om barn i allmänhet och om barn som far illa i synnerhet vilka är speciellt utbildade i samtalsmetodik med barn. Detta måste genomsyra allt
arbete i socialnämnd och domstol att de som handhar dessa ärenden är speciellt utsedda pga av specialist kompetens på området. Vad gäller kommitténs förslag om barns rätt att komma till tals under tiden föräldrarna genomgår samarbetssamtal menar SKR att detta är en klar förbättring generellt men i synnerhet när det gäller barn som upplevt våld i hemmet eller blivit utsatt för andra övergrepp. Här ges en möjlighet för barnet att få tala med en vuxen och chanserna ökar att dolda missförhållande kan komma till myndigheternas kännedom. Vad gäller att barn skall ha rätt att komma till tals innan rätten fattar ett interimistiskt beslut grundat på snabbupplysningar från socialnämnden är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt för barnet. När det gäller vårdnadsutredningar säger kommittén att kompetensen hos utredarna är viktig för att en utredning skall hålla hög kvalitet och tillgodose barnets bästa. Kompetenskraven och attityden hos den som skall handha denna typ av ärenden kan aldrig nog betonas. Barnets fortsatta säkerhet är helt beroende av utredarens förmåga att genom kompetens, lyhördhet och mod se till att barnet får bästa möjliga förutsättningar till ett gott liv i avsaknad av våld och övergrepp. 9 Samförståndslösningar SKR gläds åt kommitténs resonemang om vikten av att samtalsledaren vid samarbetssamtal har hög kompetens särskilt vad gäller att tolka barns signaler. Att samtalsledaren måste vara uppmärksam på att det som föräldrarna föreslår inte alltid är till barnets bästa och att det i vissa fall kan vara bättre för barnet att ärendet domstolsprövas. Här vill SKR särskilt betona vikten av att om en förälder begär att få ett enskilt samtal före samarbetssamtal att detta alltid skall tillmötesgås. När det gäller våld inom familjen så är aldrig samarbetssamtal att rekommendera, därför är det viktigt att samtalsledaren har särskild kompetens på området så att denna har förmåga att uppmärksamma dessa familjer. 10 Domstolars och socialnämnders beslutunderlag Vid snabbupplysningar är det viktigt att socialnämnden har ett samtal med både föräldrar och barn. Detta för att domstolen skall ha ett så heltäckande underlag som möjligt vid interimistiska beslut. SKR har erfarenheten genom sina medlemsjourer att det interimistiska beslutet har stor betydelse vid bedömningen när målet skall avgöras i rätten. SKR menar att det är bra att utredaren skall lämna en rekommendation till beslut i vårdnadsutredningar. Detta förutsatt att utredaren har låtit barnet komma till tals och även vägt in barnets egna åsikter i rekommendationen. Vad gäller vårdnadsutredningar vill SKR betona vikten av specialistkompetens särskilt på området barn som växer upp med våld eller andra övergrepp inom familjen.
11 Domstolsprocessen Angående samförståndslösningar vid domstol: Huvudregeln skall enligt förslaget vara att domstolen aktivt skall verka för en samförståndslösning mellan föräldrarna vad gäller vårdnad - boende umgänge. Detta får dock inte inskränka barnets rättssäkerhet. Här är det återigen viktigt att betona domarens kompetens på området våld och övergrepp i nära relationer. Det är viktigt att domaren har god kunskap om hur en destruktiv relation kan fungera med hänseende på hot om övergrepp i dessa situationer. En samförståndslösning som grundar sig på hot kan aldrig gagna barnet och barnets rätt därför är det en viktig uppgift för domare att ha kunskap nog för att kunna avgöra detta. Vad gäller interimistisk prövoperiod vad gäller ärende om vårdnad boende umgänge menar SKR att det kan var bra i de fall där inget ännu framkommit om missförhållanden i hemmet. Här ges ytterligare en möjlighet för barn att komma till tals vid prövning av det interimistiska beslutet. SKR motsätter sig bestämt att det skall krävas prövningstillstånd vid överklagande från tingsrätt till hovrätt i mål gällande vårdnad boende umgänge. För att säkerställa att barn aldrig far illa måste denna rätt kvarstå så länge vi tror att barn men en våldsam föräldrer kan utsättas för gemensam vårdnad eller umgänge utan kontaktperson. Utan den möjligheten fråntar vi den andra föräldern möjligheten att skydda sitt barn mot en förövare även om detta kan innebära att barnet måste genomgå ytterligare rättsprocesser. Vi kan inte i dagsläget tillskriva våra socialnämnder och domstolar en så hög kompetens på detta område så att detta inte kommer att ske även fortsättningsvis men vår strävan bör vara den att vi inom dessa sektorer har tillräckligt kompetent personal. Kommitténs förslag om att det skall ställas större krav på kompetens och erfarenhet hos de domare som handlägger vårdnadsmål och ärenden om verkställighet och överflyttning är mycket glädjande anser SKR. Som tidigare nämnts så är det helt avgörande vid utgången av mål gällande vårdnad boende umgänge att den dömande instansen har den kunskap som krävs för att döma till barnets bästa i dessa ärenden. SKR anser att kunskapskravet för domare som dömer i dessa mål dels skall vara ett utökat kunnande om barns behov och om våld och övergrepp inom familjen. 12 Verkställighet och överflyttning SKR välkomnar förslaget att verkställighetsprocessen renodlas till att gälla just verkställighet. Kommittén betonar att verkställighetsmål mer och mer kommit att till innehåll påminna om mål ang vårdnad boende umgänge. Detta är mycket olyckligt för barnet. Barnet behöver klart och tydligt få veta vad som gäller och hur detta skall genomföras. SKR tror också att förslaget att flytta dessa ärenden från förvaltningsdomstol till allmän domstol på sikt kommer att få positiva effekter för barnet. Precis som
kommittén tror vi att det skulle gagna barnet genom att domare fick ökad kunskap om vilka konsekvenser rättens beslut kan få i verkställighetsprocessen. Här skulle domare på ett tydligt sätt få se hur domar kommer att fungera i realiteten. Även vad gäller verkställighet av ett interimistiskt beslut skall prövas av allmän domstol inom ramen för det pågående målet. Detta kommer med största sannolikhet att ge domstolen en bättre helhetsbild av hela barnets situation och kommer därmed förhoppningsvis att leda till den bästa lösningen för barnet. Vad gäller tvångsmedel anser kommittén att domstolen inte bör kunna tillgripa andra tvångsmedel än de redan existerande dvs. vite och hämtning. Kommittén föreslår inga förändringar. SKR menar att frågan bör utredas ytterligare. Båda dessa tvångsmedel är ur ett barnperspektiv förkastligt. Trots detta kan det finnas situationer när det är absolut tvunget att använda sig av hämtning, ex när barnet är utsatt för överhängande fara eller riskerar att föras ut ur landet. Göteborg 7 september 2005 Carina Ohlsson Katarina Björkgren Fatima Svanå Ordförande SKR Styrelseledamot SKR Styrelseledamot SKR