Stångån genom Linköping inventering och naturvärdesbedömning

NATUR I LINKÖPING 5:1 Stångån genom Linköping inventering och naturvärdesbedömning

Stångån genom Linköping Inventering och naturvärdesbedömning Linköpings kommun 5

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 1-. BAKGRUND... 5. METODIK... 6.1 Undersökningstyper... 6. Uppdelning av Stångån, val av lokaler... 6.3 Personal... 6.4 Rapportens utformning... 6.5 Naturvärdesbedömning... 6.6 Biotopkartering... 7.7 Nätprovfiske... 7.8 Notfiske... 7.9 Bottenfauna... 8.9.1 Provtagning och analys... 8.9. Utvärdering... 8.1 Stormusslor... 9.11 Vegetationsundersökning... 9 3. RESULTAT... 1 3.1 Sammanfattande resultat och naturvärdesbedömning för de olika delsträckorna... 1 3.1.1 Delsträcka A, från Roxen till Nykvarn... 1 3.1. Delsträcka B, från Nykvarn till Tannefors... 1 3.1.3 Delsträcka C, från Tannefors till Hackefors... 11 3.1.4 Delsträcka D, från Hackefors till Slattefors... 1 3. Biotopkartering... 13 3..1 Sammanställning av Protokoll A - Vattenbiotop... 13 3.. Sammanställning av Protokoll B Omgivning/närmiljö... 14 3..3 Vandringshinder... 15 3.3 Nätprovfiske... 15 3.4 Notfiske... 1 3.5 Bottenfauna... 1 3.5.1 Resultat från delsträcka A. Från Roxen upp till Nykvarn... 1 3.5. Resultat från delsträcka B. Från Nykvarn till Tannefors... 3.5.3 Sträcka C. Tannefors till Hackefors... 3 3.5.4 Sträcka D. Från Hackefors till Slattefors... 4 3.6 Stormusslor... 5 3.7 Vegetationsundersökningar... 5 3.7.1 Resultat från delsträcka A. Från Roxen upp till Nykvarn... 5 3.7. Resultat från delsträcka B. Från Nykvarn till Tannefors... 6 3.7.3 Resultat från delsträcka C. Tannefors till Hackefors... 6 3.7.4 Resultat från delsträcka D. Från Hackefors till Slattefors... 6 4. TACK... 6 5. REFERENSER... 7

Stångån ALcontrol AB Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Linköpings kommun har ALcontrol AB i Linköping genomfört uppdraget Inventering och naturvärdesbedömning av Stångån genom Linköpings stad under 4 och 5. Uppdraget innebar inventering och biotopkartering av Stångån genom Linköpings stad, sträckan från Slattefors kraftstation till utloppet i Roxen. Naturvärdesbedömningar genomfördes med ovanstående undersökningar som grund. Projektet avses ge underlag för fysisk planering Naturvård, t.ex. områden/sträckor eller hotade arter som kan behöva speciella insatser i form av skydd eller skötsel/restaurering miljöövervakning Stångån passerar genom sitt lopp från Slattefors sluss till Roxen tre migrationsbarriärer (vandringshinder) för fisk och annan akvatisk fauna. Barriärerna utgörs av elkraftverk och/eller slussar. Mot grundval av detta delades ån i dessa från varandra delvis separerade fyra sträckor i vilka samtliga undersökningstyper finns representerade. Sträckorna kallades A, B, C och D och motsvarar: Sträcka A. Från Roxen upp till Nykvarn Sträcka B. Från Nykvarn till Tannefors Sträcka C. Tannefors till Hackefors Sträcka D. Från Hackefors till Slattefors Se karta sidan 4. Undersökningstyperna som ingick i undersökningen var: Biotopkartering Bottenfaunaprovtagning med sparkprov på hårdbotten, ekmanhugg i mjukbotten och kvalitativt sökprov med håv i vegetationszon. Inventering av stormusslor Vegetationsundersökning Nätprovfiske Notfiske efter nissöga De största naturvärdena och områden med mest värdefulla inslag ligger i nedre respektive övre delarna av den karterade sträckan. I de nedre delarna mot Roxen finns deltabildningar och två tre korvsjöar bildade av avsnörpta meanderslingor. Vidsträckta vassområden utmed mynningen bildar viktiga refugier för mycket fågel. De stora vassbältena och salixbestånden i den våta miljön gör att de nedre delarna av Stångåns omgivningar är svåra att röra sig i för människor, framförallt gäller det den östra stranden och deltaområdena. Detta ger ett direkt skydd för många fågelarter. Detta i kombination med den stora fiskmängden och det rika insektsliv som finns i en sådan miljö och närheten till Linköping stad gör att naturvärdena bedöms som mycket höga i den nedre delen av Stångån (d.v.s. från mynningen i Roxen t.o.m. korvsjöarna på den östra sidan). För att värna fiskars lek och fåglars häckning är det viktigt att värna dessa miljöer. Inne i stadsmiljöerna, invid annan bebyggelse och vid industriområdena är mycket av de naturliga stränderna försvunna och ersatta med strandskoningar i sten. I dessa miljöer utgör sträckor med naturliga stränder, överhängande vegetation och buffertzoner med exempelvis salix mot konstgjorda markslag höga naturvärden. Viktiga refugier och inslag som bryter monotonin i 1

Stångån ALcontrol AB Sammanfattning ett uträtat vattendrag med stensatta stränder kan vara öar av salix och/eller vass/jättegröe. Därför tillmäts dessa höga naturvärden i den karterade sträckan av Stångån. Åtgärder för att öka graden av naturlighet är betydelsefullt för den biologiska mångfalden i och kring ån. Viktigt är också att vidta åtgärder för att skydda kvarvarande naturliga stränder/vattennära zoner mot exploatering som innebär att dessa miljöer än mer minskar i omfattning. I de övre delarna av den aktuella åsträckan finns inslag av ohävdade öppna våtmarker men också våtmarker med inslag av träd och buskar. Dessa områden återfinns i regel inte i direkt anslutning till bebyggelse men tillmäts ändå ett högt naturvärde då det är en naturtyp som är viktig för den biologiska mångfalden och som har försvunnit i stor utsträckning, framförallt i stadsnära miljöer. Vid Landeryds golfbana bedöms hela flodplanet som naturligt, något som är mycket ovanligt. Totalt fångades i nätprovfisket 19 fiskar med en sammanlagd vikt av drygt 43 kg fördelat på 1 nät. På den nedersta sträckan närmast Roxen fångades drygt hälften av all fisk sett både till antal och vikt. Anledningen till den ojämna fördelningen är en av att mycket fisk vandrar in från Roxen. Sammanlagt fångades 1 olika fiskarter. På den översta sträckan fångades fyra st. aspar men på de längre nedströms belägna sträckorna uteblev den från fångsten. Sträcka A var artrikast med sju olika arter. Förutom fisk fångades också signalkräfta i näten. Fyra st. aspar fångades, samtliga på delsträcka D. Dessa härrör troligen från den uppströms liggande sjön Ärlången vid vilkens inlopp leklokaler för asp finns. Aspen är en hotad art i Sverige och i hela Europa. Den ingår i EU:s habitatdirektiv för Natura och är rödlistad i kategorin Sårbar. Regleringen av ån i de inventerade sträckorna omöjliggör aspens lekvandring. Nedströms dämmet vid Nykvarn skulle asplek kunna vara möjligt om ett kontinuerligt minstaflöde säkerställdes. Notfiske kunde genomföras vid Hjulsbro där ett nissöga fångades. Nissöga är rödlistad som missgynnad och är även upptaget på EU s Natura -lista för skyddsvärda arters livsmiljöer. Bottenfaunan i Stångån uppvisade en för området normal sammansättning med totalt 16 arter. En rödlistad nattslända, Leptoceraus tineiformis, påträffades i vegetationen vid lokal A1. Dessutom förekom flera ovanliga arter i proverna. Stångån är i provområdet ett relativt lugnflytande och näringsrikt vattendrag, men tack var en god syretillgång bedömdes bottenfaunan på samtliga lokaler utom en vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organiskt material. Undantaget var den längst nedströms liggande lokalen A1, där bottenfaunan i sparkprovet uppvisade någon form av störning, troligen från påverkan av ån genom dess lopp genom Linköping Bottenfaunan vid samtliga lokaler bedömdes vidare vara ej eller obetydligt påverkade av försurning. Bottenfaunan i vegetationen vid lokal A1 bedömdes hysa mycket höga naturvärden genom förekomsten av den rödlistade nattsländan. Vid inventeringen av stormusslor påträffades fyra arter. Musslorna förekom överlag i måttliga tätheter, men det var något färre arter och individer i den längst nedströms liggande provytan (A4) jämfört med de övriga provytorna. Flat dammussla (Pseudoanodonta complanata), som är en relativt ovanlig art (rödlistad och upptagen på IUCN:s globala rödlista), påträffades i de två uppströms liggande provytorna C och D. De övriga arterna var Stor respektive Vanlig dammussla (Anodonta anatina respektive A. cygnea) samt Spetsig målarmussla (Unio tumidus). Dessa är relativt vanliga på mjukbottnar i lugnflytande, större vattendrag där de sitter och filtrerar ut föda i form av förbipasserande organiskt material. Vid vegetationsundersökningen påträffades de ovanliga arterna bandnate, uddnate

Stångån ALcontrol AB Sammanfattning och långnate. Uddnate och långnate noterades på lokal C medan bandnate registrerades på lokal D. Uddnate och bandnate är rödlistade och betecknas som sårbara (VU). På sträcka B bedömdes vegetationen påverkad av reglering och/eller båttrafik. Fyra vandringshinder för fisk och bottenfauna finns i de fyra vattenkraftverken och slussarna på sträckan. Slussarna medger vis möjlighet till vandring men bedöms ändå som vandringshinder. Att åstadkomma fri vandringsväg vid Nykvarn är troligen inte så komplicerat medan de tre övriga troligen kräver branta fisktrappor som riskerar att fungera dåligt. De formella skydd/klassningar som finns för Stångån och dess omgivningar är idag: Natura -området Västra Roxen enligt fågeldirektivet. Innefattar västra Roxen och Stångån t.o.m. där ett dike mynnar från SO, i höjd med ett vindkraftverk stående på en åkerholme. Ramsarområdet västra Roxen sträcker sig upp i Stångån t.o.m. Nykvarn. Konventionen om våtmarker av internationell betydelse i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar kallas vanligen Ramsarkonventionen Bland de åtaganden som följer med konventionen kan bl.a. nämnas I Linköpings kommuns naturvårdsprogram placeras Stångån från Roxen t.o.m. Nykvarn i högsta naturvärdesklass, av nationellt intresse (klass 1). Från Nykvarn och uppåt är Stångån klassad i klass 3 - av kommunalt intresse. De områden som redovisas i naturvårdsprogrammet har genom detta inget automatiskt skydd. De lyfts dock fram som värdefulla naturområden vilket innebär att hänsyn skall tas vid avvägningar mot andra markanvändningsintressen i t.ex. den fysiska planeringen. Linköping 5-6- ALcontrol AB Fredrik Holmberg Projektansvarig Anna Norman Granskning av rapport att inkludera bevarandet av våtmarker vid planeringen av markanvändning att bilda naturreservat 3

Stångån ALcontrol AB Sammanfattning = Gräns mellan två sträckor A1 A3 och A4 B1 B3 C C1 D Figur 1. Karta över området med sträckindelningar och undersökta lokaler 4

Stångån ALcontrol AB Bakgrund 1-. BAKGRUND På uppdrag av Linköpings kommun har ALcontrol AB i Linköping genomfört uppdraget Inventering och naturvärdesbedömning av Stångån genom Linköpings stad under 4 och 5. Uppdraget innebar inventering och biotopkartering av Stångån genom Linköpings stad, sträckan från Slattefors kraftstation till utloppet i Roxen. Naturvärdesbedömningar genomfördes med ovanstående undersökningar som grund. Projektet avses ge underlag för fysisk planering Naturvård, t.ex. områden/sträckor eller hotade arter som kan behöva speciella insatser i form av skydd eller skötsel/restaurering miljöövervakning Figur. Bottenfaunaprovtagning uppströms badplatsen vid Hjulsbro. 5

Stångån ALcontrol AB Metodik. METODIK.1 Undersökningstyper Projektet har varit uppdelat i dels en biotopkartering med naturvärdesbedömning som genomfördes i juni 4, dels i ett paket med olika inventeringsmetoder. Inventeringsmetoderna utgjordes av undersökningstyperna bottenfauna i hårdbotten med sparkprov, november 4 bottenfauna i mjukbotten med Ekmanhämtare, november 4 bottenfauna i vegetationszon med håvdrag, november 4 fisk med nätprovfiske, augusti 4 notfiske efter nissöga, september 4 kvalitativ inventering av stormusslor, augusti 4 vegetationsundersökning, augusti 4. Uppdelning av Stångån, val av lokaler Stångån passerar genom sitt lopp från Slattefors sluss till Roxen tre migrationsbarriärer för fisk och annan akvatisk fauna som utgörs av elkraftverk och/eller slussar. Mot grundval av detta delades ån i dessa fyra delsträckor i vilka samtliga undersökningstyper finns representerade. Sträckorna kallades A, B, C och D och motsvarar: Sträcka A. Från Roxen upp till Nykvarn Sträcka B. Från Nykvarn till Tannefors Sträcka C. Tannefors till Hackefors Sträcka D. Från Hackefors till Slattefors Lokalerna har valts efter lämplighet för respektive undersökning och har namngivits med bokstaven för sträckan plus ett löpnummer med lägst nummer längst nedströms. Således är den nedersta lokalen på sträcka A benämnd A1..3 Personal Projektledare har varit Fredrik Holmberg, ALcontrol i Linköping. Projektledaren har också genomfört biotopkartering och provfiske samt sammanställt slutrapporten. Övriga deltagare återfinns under respektive undersökningstyp.4 Rapportens utformning Resultaten presenteras i rapportens huvuddel där de behandlas och diskuteras efter respektive undersökningstyp. Detaljerade resultat, artlistor m.m. återfinns i respektive bilaga för de olika undersökningstyperna. Databas från biotopkarteringen levereras i formatet Microsoft Access..5 Naturvärdesbedömning Bedömning av naturvärden i samband med en biotopkartering i fält är en icke helt objektiv metod utan bygger till vis del på känsla för vattendrag och naturmiljöer som har högt naturvärde. Miljöerna kan också ha olika naturvärden beroende på var de är belägna. I stadsmiljö som i fallet med Stångån mellan Slattefors och Roxen får exempelvis sträckor med högt inslag av naturliga stränder högt värde. Till de mer subjektiva bedömningarna vägs mer objek- 6

Stångån ALcontrol AB Metodik tiva värden som förekomsten av korvsjöar, deltan, eventuella kvillområden, våtmarker m.m. Naturvärdesbedömning utifrån resultaten från de olika inventeringarna bygger på mer objektiva grunder där hotade/rödlistade arter bedöms ge höga naturvärden..6 Biotopkartering Metoden som har använts har följt metoden för biotopkartering som tagits fram av länsstyrelsen i Jönköping. För vattenbiotopen har metoden använts utan modifieringar medan omgivning/närmiljö har genomförts med stöd av ortofoto och fältobservationer. Det vanliga är att flygfoto och s.k. ir-foton används för att urskilja olika vegetationstyper. Dock fanns det ingen anledning att göra det i Stångån då olika skogstyper inte finns och den åkermark som kommer i fråga lätt kan bedömas i fält. Översvämningsskydd har inte angetts då så stora delar av strandlinjen är articifiell att det är svårt att ange huruvida vallar/stensättningar är till för att förhindra översvämningar eller om syftet är/var något annat. Den karterade sträckan rinner nästan helt i stadsmiljö eller i annan bebyggelse varför diken och tillrinnande vattendrag är svåra att identifiera då de är kulverterade i stor utsträckning. Någon identifiering och beskrivning av tillrinnande diken har därför inte gjorts, det samma gäller vattenuttag. Dock redovisas mynnande avlopp vars underlag har levererats av Tekniska verken i Linköping..7 Nätprovfiske På varje lokal användes tre st. bottensatta provfiskenät typ Norden. Näten sattes mellan kl. 16 och på kvällen den 4 augusti och vitjades mellan kl. 8 och kl. 1 dagen efter den 15:e. Näten sattes längs med strömriktningen för att inte något skräp skulle fastna i näten och på så vis dra med sig näten. På vissa lokaler var strömmen så stark att förankringar sattes vid den uppströms belägna nätänden för att förhindra bortspolning. Provfiskenäten är sammansatta av 1 sektioner med 1 olika maskstorlekar från 5 till 55 mm där varje masksektion är,5 m lång Näten är 3 m långa och 1,5 m djupa. Detta medger att man i samma nät kan fånga fiskar av flera olika storlekar. Efter vittjning av näten plockades alla fisk ur och artbestämdes. Varje fisk längdmättes och fångsten vägdes artvis för varje nät. Någon standardmetod för nätfiske i rinnande vatten finns inte varför inga rättvisa jämförelser kan göras med några index eller andra genomförda fisken. Dock har några bedömningar använts från naturvårdsverkets bedömningsgrunder ur rapporten 4913. Fredrik Holmberg, ALcontrol har genomfört fältarbetet tillsammans med Ingemar Abrahamsson och Carin Nilsson från Medins Biologi AB. Utvärdering av resultat har gjorts av Fredrik Holmberg. Medins Biologi AB är ackrediterade enligt SWE- DAC för metoden..8 Notfiske En not med blyförtyngd underteln drogs mellan två fiskare in mot land. Notens längd var 1 meter och dess höjd 1,5 m. För att pressa underteln ner i botten så mycket som möjligt pressades repet där underteln var fäst ner i bottnen med stöveln. När vattendjupet var ca 5 cm lyftes noten upp och fångsten vittjades. Dock fungerade metoden mycket dåligt varför fångsten i regel uteblev. Notfisket genom- 7

Stångån ALcontrol AB Metodik fördes av Fredrik Holmberg och Elisabeth Hilding, ALcontrol AB. Endast lokalen vid Hjulsbrobadet, sträcka D, var lämplig för notfiske..9 Bottenfauna.9.1 Provtagning och analys Provtagningen i Stångån genomfördes den 4:e och 5:e november 4. En tio meter lång sträcka uppmättes och inom denna togs tre kvantitativa prov enligt den standardiserade metoden SS-EN 7 88 (observera emellertid att antalet delprov var tre). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (5 x 5 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på,5 m framför håven rördes upp med foten. Anvisningarna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning följdes också vid provtagningen. Vid varje lokal togs dessutom tre prov från mjukbotten med ekmanhuggare enligt den standardiserade metoden SS819 samt tre prov från vegetationsområden med håvdrag (1 m). Det uppsamlade materialet konserverades i 7 % etanol. På laboratoriet plockades sedan djuren ut och artbestämdes under lupp..9. Utvärdering Naturvärdesbedömning Begreppet biologisk mångfald innefattar tre nivåer, mångfald på ekosystemnivå, mångfald på artnivå och mångfald på gennivå. Ett bevarande av den biologiska mångfalden innebär en strävan att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Detta innebär i princip att alla typer av ekosystem måste bevaras i tillräcklig mängd och med en sådan storlek och spridning att alla arter och genotyper kan leva kvar och utvecklas. Den nivå som behandlas i denna rapport är mångfalden på artnivå. Vid bedömningen av naturvärden användes ett poängsystem som dels tar hänsyn till lokalens biologiska mångformighet och dels till om lokalen hyser ovanliga eller hotade arter. Naturvärdesbedömningen enligt poängsystemet redovisas i slutet på bilaga. Samtliga ovanliga eller rödlistade arter som påträffades i undersökningen samt vilka lokaler de hittades på redovisas nedan i tabellform. Bottenfaunans naturvärde i rinnande vatten bedömdes enligt: naturvärde i övrigt högt naturvärde mycket högt naturvärde Påverkansbedömning Med utgångspunkt från ett antal kriterier hos bottenfaunan kan man dra slutsatser om miljöpåverkan. Mer om bottenfauna och kriterier för bedömning redovisas i bilaga i avsnittet Allmänt om biologiska undersökningar. I denna undersökning har en bedömning av påverkan av näringsämnen/organisk belastning, försurning samt eventuell annan påverkan gjorts. Vid bedömning av näringsämnen/ organiskt material med hjälp av bottenfaunan används framför allt: Danskt faunaindex ASPT-index Shannon index Vid bedömning av försurning används: Surhetsindex Förutom ovanstående fyra index, som föreslagits av Naturvårdsverket har ytterligare några parametrar, som är viktiga för bedömningarna, använts. Dessa är: Förekomst av indikatorarter 8

Stångån ALcontrol AB Metodik Totalantal taxa Medelantal taxa Individtäthet EPT-index (antal taxa av dag- bäck- och nattsländor) Bottenfaunans påverkan av organisk belastning, försurning och i förekommande fall annan påverkan har bedömts efter tre klasser: Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan Provtagning har genomförts av ALcontrols provtagare i Linköping, Reijo Nygård och Björn Thiberg. Provtagarna är godkända provtagare och ingår i ALcontrols SWE- DAC-ackreditering. Artbestämning och utvärdering av bottenfaunan har gjorts av Alf Engdahl, Medins Biologi AB. Metoden är ackrediterad av SWEDAC..1 Stormusslor Förekomsten av stormusslor undersöktes med hjälp av vattenkikare. Provtagningen genomfördes den 5:e och 6:e augusti 4 och gick till så att provområdet undersöktes där det gick med hänsyn till botten- och siktdjup under en timmes tid. Samtidigt som artbestämningen gjordes uppskattades tätheten av varje art. Fältarbete med artbestämning har gjorts av Carin Nilsson och Ingemar Abrahamsson. Medins Biologi AB. Sammanställning och utvärdering har gjorts av Carin Nilsson och Martin Liungman, Medins Biologi AB..11 Vegetationsundersökning Inventeringen genomfördes under tidsperioden 5-7 augusti på fyra provlokaler. Provlokalerna valdes med utgångspunkt från förekomst av vattenvegetation och djupförhållanden. Långgrunda stränder med hög artrikedom eftersöktes. Uppgifter om provlokalernas beskaffenhet finns sammanställt i lokalbeskrivningarna för respektive lokal. Ursprungligen planerades undersökningen att utföras enligt metodiken för makrofyter i rinnande vatten (Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning). En metodik som går ut på att lägga ut transekter inklusive provrutor tvärs vattendraget. Vid eftersök av potentiella provlokaler kunde dock konstateras att undersökningsområdena inte lämpade sig för denna typ av metodik. Djupförhållandena vid de branta stränderna var genomgående ogynnsamma och vid mjuka organiska bottnar var siktdjupet för litet. Istället valdes en kvalitativ metod med frekvensuppskattningar enligt bilaga 5 i metodbeskrivningen för makrofyter i rinnande vatten. Vattenvegetationen karterades längs stränderna med hjälp av vattenkikare under en timmes söktid. Längden på de undersökta strandsträckorna uppgick till 5-1 m. Växternas förekomst klassades i en sjugradig skala och de olika arternas växtsätt definierades i enlighet med bilaga 5 i metodbeskrivningen för makrofyter i rinnande vatten. Bedömningen av trofigrad baseras på arternas indikatorvärde enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999). Lokalerna klassificerades i en fyrgradig tillståndsskala med utgångspunkt från makrofyternas indikatorvärden: dystroft / näringsfattigt / måttligt näringsrikt / näringsrikt. Fältarbetet med klassning av förekomst och artbestämning utfördes av Carin Nilsson och Ingemar Abrahamsson, Medins Biologi AB. Sammanställning och bearbetning av resultat har gjorts av Carin Nilsson och Martin Liungman, Medins Biologi AB. 9

Stångån ALcontrol AB Resultat 3. RESULTAT 3.1 Sammanfattande resultat och naturvärdesbedömning för de olika delsträckorna 3.1.1 Delsträcka A, från Roxen till Nykvarn Mynningsområdet består av vidsträckta vassbälten och svårtillgängliga områden på åns östra sida. Avsnörda korvsjöar med omgivande vegetation utgör viktiga refuger för många fåglar i ett annars hårt exploaterat stadsnära jordbruksområde. Detta medger att höga naturvärden får tillskrivas de nedre delarna av ån På sträckan finns 8 mynnande avloppsrör och tre korsande vägar. Utsläpp från Linköpings reningsverk mynnar i ån samt ett biflöde som avvattnar industri- och deponiområde på östra stranden. Provfisket visade på en mycket individtät fiskfauna. Stora mängder abborre, mört, sarv, björkna och löja fångades. Det fångades även gers, sutare och signalkräfta. Mängden fisk var klart större nedströms Nykvarn än vad den var uppströms, detta som en effekt av att mycket fisk vandrar in från Roxen. Att stora mängder fisk uppehåller sig i nedre delar av större vattendrag och i dess mynningsområden är naturligt då dessa miljöer ofta erbjuder både föda och skydd och vid vissa tider på året varmare vatten. Mynningsområdet och de vassrika delarna av Stångåns nedre lopp är viktiga reproduktionslokaler för flera av stångåns fiskarter. Inga hudsår eller andra störningar hos den fångade fisken noterades vid provfisket. En rödlistad nattsländelarv, Leptocerus tineiformis, påträffades i vegetationen vid lokal A1. Figur 3. Stångåns mynning i Roxen. Bottenfaunan från sparkprovet i A1 uppvisade någon form av störning, troligen från påverkan av ån genom dess lopp genom Linköping. Artantalen i provområdena minskade längre nedströms i Stångån, vilket tyder på en ökande påverkan allt eftersom vattendraget rinner genom Linköping. Vid inventeringen av stormusslor påträffades fyra arter. Musslorna förekom överlag i måttliga tätheter, men det var något färre arter och individer i den längst nedströms liggande provytan (A4) jämfört med de övriga provytorna. Medelvärdet av växtarternas indikatorvärden varierade mellan 8,1 och 9,1 vilket visar på näringsrika förhållanden på samtliga lokaler. Medelvärdena ökade ju längre nedströms lokalen var belägen. Detta antyder en successivt ökande trofigrad i ån vid passagen genom Linköpings tätort. 3.1. Delsträcka B, från Nykvarn till Tannefors Nedersta delen av sträckan utgörs av dammen uppströms Nykvarn, vilken är en i stort sett helt konstgjord miljö. På östra sidan finns det bra trädzoner med naturliga stränder. Sådana inslag är en förutsättning 1

Stångån ALcontrol AB Resultat för biologisk mångfald i stadsmiljö och tillmäts höga naturvärden. På vägen upp mot Tannefors är mycket av stränderna stensatta men bitar av naturlighet finns och på ett par delsträckor kantas ån av täta salixbestånd som hänger ut över ån. Öar av vegetation finns mitt i ån strax nedströms Tannefors slusstation vilken utgör bra habitat för många fåglar, fiskyngel och bottenlevande djur. På sträckan finns 45 mynnande avloppsrör, tre korsande vägar, en korsande dubbelspårig järnväg och ett mynnande vattendrag (Tinnerbäcken) som mynnar på västra sidan. Vid sparklokalen B3 påträffades två ovanliga snäckarter vilket medförde att bottenfaunan där bedömdes hysa höga naturvärden. Figur 5. Stort salixbestånd hänger ut över ån bakom en ridå av näckrosor, en viktig biotop på en sträcka där konstgjorda strandmiljöer dominerar. Från sträcka B. Figur 6. Nedströms Tannefors kraftstation. Figur 4. Stångån, mitt på sträcka B. Växtsamhället på den artfattiga lokalen B3 bedöms vara påverkad. Påverkan härrör troligen från reglering och/eller båttrafik. Fiskfaunan bestod av 7 st. arter med dominans av abborre till antalet och med mört sett till vikten. 3.1.3 Delsträcka C, från Tannefors till Hackefors Denna sträcka hyser långa partier med naturliga stränder eller åtminstone stränder med naturligt material. Bebyggelsen och områden med hårdgjorda ytor ligger sällan alldeles intill ån och det finns en buffertzon mellan ån och onaturliga markslag. De strandnära grundområdena med stora bestånd av bl.a. ålnate hyser mycket fisk och utgör uppväxtområden för de flesta fiskarterna i ån. På sträckan mynnar 18 avloppsrör och två vägar korsar ån. Flat dammussla Pseudoanodonta complanata, som är en relativt ovanlig art (rödlistad och upptagen på IUCN:s globala röd- 11

Stångån ALcontrol AB Resultat lista), påträffades på provlokalen för stormusslor, C. Figur 9. Kraftverket vid Hackefors. Figur 7. Stångån strax uppströms Tannefors sluss. Figur 8. Stångån en liten bit nedströms Hackefors sluss och kraftverk. 3.1.4 Delsträcka D, från Hackefors till Slattefors Mellan Hackefors och gamla Hjulsbro sluss når villatomter ända ner till stranden på östra sidan medan västra sidan kantas av en allmänning (gräsytor) (Figur 1). Förutom vattennära bebyggelse på västra sidan uppströms bron över ån vid Hjulsbro, kantas ån av naturliga stränder hela vägen till järnvägsbron och vidare till Slattefors sluss. På östra sidan finns en badplats och en tomt mellan bron vid Hjulsbro och järnvägsbron, i övrigt är stranden oexploaterad. Uddnate och långnate noterades på lokal C. Uddnate är rödlistad och betecknas som sårbar (VU). Fiskfaunan utgjordes av fem arter arter. Flest till antalet var abborre medan vikten av fångsten var störst av björkna. Figur 1. Stångån nedströms gamla Hjulsbro sluss. Med nämnda undantag kantas sträckan från bron vid Hjulsbro av ohävdade våtmarker, breda vassbälten med axslinga och ålnate insprängt liksom salixbestånd på de vida stränderna, viket ger fina habitat för både 1

Stångån ALcontrol AB Resultat fågel och fisk. Vid Landeryds golfbana bedöms hela flodplanet som naturligt, något som är mycket ovanligt (Figur 11). Nissöga är rödlistad som missgynnad och är även upptaget på EU s Natura -lista för skyddsvärda arters livsmiljöer. 3. Biotopkartering Figur 11. Stångån strax nedströms Landeryds golfbana. Den ovanliga arten bandnate noterades på lokalen D. Bandnate är rödlistad och betecknas som sårbar (VU). Där påträffades även flat dammussla Pseudoanodonta complanata, som är en relativt ovanlig art. Notfiske kunde genomföras vid Hjulsbro där ett nissöga fångades. Vidare fångades fyra stycken aspar på nät. Dessa härrör troligen från den uppströms liggande sjön Ärlången vid vilkens inlopp leklokaler för asp finns. Ytterligare fem arter fångades där mört dominerade både till antal och vikt. Vid provfiske 1996 fångades asp så långt nedströms som mellan Nykvarn och Hackefors. Aspen är en hotad art i Sverige och i hela Europa. Den ingår i EU:s habitatdirektiv för Natura och är rödlistad i kategorin Sårbar. Notfiske efter nissöga genomfördes 1997 och då fångades st. i längdintervallet 3 77 mm. Att endast ett nissöga fångades vid fisket 4 berodde dock på att den not som då användes var alltför lätt och skar därför inte ner tillräckligt i bottensubstratet. Detta krävs för att fånga nissöga effektivt då den gräver ner sig under dagtid. Stångån är ett stort vattendrag att biotopkartera med föreliggande metod. Djupet överstiger ofta 1,5 meter och vattnet är grumligt vilket gör det svårt att bedöma bottensubstratets sammansättning samt max- och medeldjup. Dessa angivelser är därför behäftade med en viss osäkerhet. Kartor med sträckavgränsningar finns i bilaga 3. Protokollutdrag med kommentarer och naturvärdesbedömningar från protokoll A, Vattenbiotoper, finns i bilaga 4 och för Omgivning/närmiljö hänvisas till bilaga 5. Där procentuell andel anges i texten menas andel av vattendragets, strandens längd. 3..1 Sammanställning av Protokoll A - Vattenbiotop Från mynningen i Roxen till vattenkraftverket i Slattefors var åns medelbredd 41 meter, med ett max på 1 meter och en minsta noterad bredd på meter. Procentuell fördelning av dominerande bottensubstrat (andel av totalsträcka) var följande. Finsediment 67 % Lera 13 % Grus 1 % Sten 3 % Vegetationstäckningen av de undersökta sträckorna dominerades till 95 % av täckningsklass (5-5 % täckning). Övriga 5 utgjorde av täckningsklass 1 (<5 %). Av den totala täckningen var fördelningen av 13

Stångån ALcontrol AB Resultat dominerande form av vattenväxter enligt följande. Rotade och/eller amfibiska övervattenväxter 5 %. Flytbladsväxter och/eller friflytande växter 71 %. Undervattensväxter med hela blad % Undervattensväxter med fingrenade blad 1 %. Strömförhållandena i den inventerade delen av Stångån avgörs av regleringen vid kraftverken. Bedömningen blev att lugnflytande förhållande dominerade (9 %) medan 5 % var svagt strömmande. Beskuggningen av Stångån bedömdes vara fördelad med ungefär hälften av sträckan i klass 1 (dålig, <5 %) och andra hälften i klass ( mindre bra, 5-5 %). Mängden död ved i vattnet bedömdes som liten på 9 % av sträckan och det saknades död ved i 8 %. Vattendraget saknade i stort sett biotoper lämpliga för lek- och uppväxt av öring. Detta är främst ett resultat av framför allt regleringen. Vattendragets lopp är till 81 % ringlande medan resterande del bedöms rinna med ett rakt lopp. Hela vattendragsträckan var mer eller mindre påverkad av rensning. Rensningen omfattning bedömdes enligt nedan. Försiktig rensning 5 % Kraftig rensning 35 % Omgrävd 4 % Den karterade sträckan har 1 korsande vägar, 91 mynnande avloppsrör (varav de flesta för dagvatten) samt, fyra slussar med angränsande vattenkraftverk. Ett tillrinnande biflöde finns, Tinnerbäcken. Av värdefulla strukturelement kan i övrigt nämnas st. korvsjöar, 1 sjöinlopp, delta, 3 st. stenbroar eller rest därav, 4 dammbyggnationer av sten, samt 14 st. annan stensättning som kan vara gamla kvarnrännor och liknade. 3.. Sammanställning av Protokoll B Omgivning/närmiljö Totalt karterad sträcka var nästan 4 km, fördelade på två sidor. Vattendragets närmiljö definieras som området från strandlinjen och 3 meter ut. Vattendragets omgivning definieras som området från 3 till meter från vattendraget. Av omgivningens markanvändning dominerade artificiell mark med 67 %, åker 9% och blandskog 4 %. Dominerande markanvändning i närmiljön var enligt nedan. Öppen, ej hävdad våtmark 3 % Öppen, hävdad våtmark 1 % Tomtmark 17 % Industri 8 % Tätort/bebyggelse 14 % Övriga, ej hårdgjorda artificiella ytor exempelvis golfbana 6 % Summa naturliga markslag 4 % och summa onaturliga markslag (åker och artificiella ytor) 45 %. Anledningen till att summan inte blir 1% är att inget markslag var dominant (>75%) på vissa sträckor. Där närmiljön utgjordes av onaturliga markslag noterades förekomsten av skyddszon. Fördelningen av skyddszon vid onaturliga markslag var enligt nedan. Skyddszon (bredd -3 m): 37 % Skyddszon 1 (3-1 m): 13 % Skyddszon (bredd 11 3 m) 51% 14

Stångån ALcontrol AB Resultat Med förekomst av vattennära zon menas en övergångszon mellan vattenmiljön och landmiljön. Den saknas exempelvis där stranden är stensatt, där stranden är brant eller där en gräsmatta når ända fram till vattenbrynet. Vattennära zon bedömdes förekomma i följande utsträckning. Klass (<3 m): 3 % Klass 1 (3-1 m): 1 % Klass (1-3 m): 1 % Klass 3 (> 3 m): 6 % Förekomsten av buskskikt (buskar och träd med en stamdiameter mindre än 5 cm) längs med vattendraget bedömdes enligt nedanstående. Klass (saknas eller obetydlig): 11 % Klass 1 (<5 %): 3 % Klass (5 5 %): 44 % Klass 3 (> 5 %): 4 % Totalt fångades 19 fiskar med en sammanlagd vikt av drygt 43 kg fördelat på 1 nät. På den nedersta sträckan närmast Roxen fångades drygt hälften av all fisk sett både till antal och vikt (Tabell 1). Anledningen till den ojämna fördelningen är en av att mycket fisk vandrar in från Roxen. Detta fenomen ska dock inte förväxlas med den extrema fiskaggregation som kan uppstå senare under hösten när Stångåns vatten är varmare än vattnet i Roxen och därför lockar upp mycket stora mängder fisk i ån. Detta har fått till effekt att mängder med fisk dör av självförvållad syrebrist, d.v.s. fiskens respiration förbrukar syret i vattnet. Att stora mängder fisk uppehåller sig i nedre delar av större vattendrag och i dess mynningsområden är naturligt då dessa miljöer ofta erbjuder både föda och skydd. Abborre var den vanligast förekommande fiskarten, den utgjorde nästan 6 % av fångsten sett till antal och drygt hälften betraktat som andel av totalvikten. Minst fångst blev det i sträcka C där endast 7 % av det totala antalet fångade fiskar hämtades. 3..3 Vandringshinder Fyra vandringshinder för fisk och bottenfauna finns i de fyra vattenkraftverken och slussarna på sträckan. Slussarna medger vis möjlighet till vandring men bedöms ändå som vandringshinder. Att åstadkomma fri vandringsväg vid Nykvarn är troligen inte så komplicerat medan de tre övriga troligen kräver branta fisktrappor som riskerar att fungera dåligt. Figur 1. Provfiskenät med abborre av storleken 1 14 cm, den vanligaste fisken i fångsten. 3.3 Nätprovfiske Se Bilaga 1 för detaljerade resultat och indexredovisning. Sammanlagt fångades 1 olika fiskarter (Tabell ). På den översta sträckan fångades fyra st. aspar men på de längre nedströms belägna sträckorna uteblev den från fångsten. Sträcka A var artrikast med sju olika arter. Förutom fisk fångades också signalkräfta i näten. Aspen är en hotad art i Sverige och i hela Europa. Den ingår i EU:s habitatdirektiv för Natura. Är rödlistad i kategorin 15

Stångån ALcontrol AB Resultat Sårbar. Aspens prekära situation beror till stor del på dammbyggnationer, vattenavledning och föroreningar. Regleringen av ån i de inventerade sträckorna omöjliggör aspens lekvandring. Nedströms dämmet vid Nykvarn skulle asplek kunna vara möjligt om ett kontinuerligt minstaflöde säkerställdes. Aspen leker i april-maj, ynglen driver/simmar nedströms efter kläckning och det s.k. gulesäcksstadiet. Detta innebär att ett kontinuerligt minstaflöde nedanför dämmet endast skulle vara nödvändigt under perioden mars t.o.m. maj. Tabell 1. Mängd fångad fisk totalt och fördelat på de fyra olika delsträckorna för samtliga 1 fångade arter och för abborre. Alla fyra sträckorna Sträcka A % Sträcka B % Sträcka C % Sträcka D % Alla fiskar Antal 19 7 64 159 15 76 7 157 14 Alla fiskar Vikt (g) 435 3631 55 6176 14 54 1 8357 19 Abborre Antal 636 488 77 76 1 3 5 4 6 Abborre Vikt (g) 544 1759 78 1414 6 18 5 46 11 Tabell. Artvis fördelning av fångsten totalt på de fyra delsträckorna. Fiskart Antal Antal Fångst/ StdavTotal vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd (st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) Abborre 636 58, 53 41,5 544 5, 1879 159,8 51-7 135 Gers 76 7, 6 11,4 811 1,9 68 114,5 63-16 99 Björkna 17 11,6 11 8,7 644 14,9 537 41, 63-3 147 Mört 167 15,3 14 1, 7188 16,6 599 54, 5-3 14 Asp 4,4,9 8, 7 3,7 1-6 35 Benlöja 51 4,7 4 8,6 394,9 33 51,5 55-193 11 Sutare,,4 86 6,5 34 565,8 4-465 433 Gädda 1,1,3 458 1,1 38 13, 4-4 4 Braxen 3,3,6 1178,7 98 73,8 75-35 38 Sarv 5,3 4, 134 3, 19 169,5 11-7 157 Summa 19 1, 91 435 1, 36 Benlöja 4,7% Mört 15,3% Björkna 11,6% Gädda,1% Asp,4% Antalsfördelning SutareSarv,%,3% Braxen,3% Abborre 58,% Sutare 6,5% Benlöja,9% Gädda 1,1% Asp,% Mört 16,6% Viktfördelning Braxen,7% Sarv 3,% Gers 7,% Björkna 14,9% Gers 1,9% Abborre 5,% Figur 13. Antals- och viktfördelning av fångsten totalt på de fyra delsträckorna. 16

Stångån ALcontrol AB Resultat Sträcka A. Från Roxen till Nykvarn Tabell 3. Artvis fördelning av fångsten på sträcka A. Fiskart Antal Antal Fångst/ StdavTotal vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- (st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) Abborre 488 69,7 41 45,9 1759 74,4 1466 169,1 53-7 139 36 Gers 64 9,1 5 16, 631,7 53 169,1 65-136 98 1 Björkna 6 8,6 5 1,1 169 7, 141 47,4 7-19 13 8 Mört 18,6 4,6 74 3, 59 76,5 83-188 149 39 Benlöja 49 7, 4 1,8 66 1,1 36,7 55-193 11 5 Sutare 1,1,6 175 7,4 146 11,4 465-465 465 175 Sarv,9 7, 998 4, 83 8,7 133-7 155 5 Summa 7 1, 58 3631 1, 1969 Antalsfördelning Viktfördelning Benlöja 7,% Mört,6% Björkna 8,6% Gers 9,1% Sutare,1% Sarv,9% Mört 3,% Björkna 7,% Gers,7% Benlöja 1,1% Sutare 7,4% Sarv 4,% Abborre 74,4% Abborre 69,7% Figur 14. Antals- och viktfördelning av fångsten på sträcka A. 17

Stångån ALcontrol AB Resultat Sträcka B. Från Nykvarn till Tannefors Tabell 4. Artvis fördelning av fångsten på sträcka B. Fiskart Antal Antal Fångst/ StdavTotal vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- (st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) Abborre 76 47,8 6 7,3 1414,9 118 136,5 53-5 115 19 Björkna 18 11,3 4,4 938 15, 78 19,3 8-7 153 5 Mört 55 34,6 5 4,7 1756 8,4 146 1,3 5-3 13 3 Benlöja 1,6,6 16, 11 7,7 14-14 14 16 Gädda 1,6,6 458 7,4 38 64,4 4-4 4 458 Braxen 3 1,9 1, 1178 19,1 98 488,7 75-35 38 393 Sarv 5 3,1,6 36 5, 6 6,7 11-5 165 61 Summa 159 1, 13 6176 1, 515 Benlöja,6% Antalsfördelning Gädda,6% Braxen 1,9% Sarv 3,1% Sarv 5,% Viktfördelning Abborre,9% Mört 34,6% Björkna 11,3% Abborre 47,8% Braxen 19,1% Gädda 7,4% Benlöja,% Mört 8,4% Björkna 15,% Figur 15. Antals- och viktfördelning av fångsten på sträcka B. 18

Stångån ALcontrol AB Resultat Sträcka C. Tannefors till Hackefors Tabell 5. Artvis fördelning av fångsten på sträcka C. Fiskart Antal Antal Fångst/ StdavTotal vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- (st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) Abborre 3 4,1 3 3, 18 1,4 9 97,4 95-55 13 34 Gers 5 6,6 1, 84 1,7 7 33, 63-16 111 17 Björkna 17,4 1,1 195 38,7 163 51,9 96-3 185 115 Mört 1 7,6,6 87 17,3 73 54,6 1-33 171 4 Sutare 1 1,3,6 156,9 88 69,7 4-4 4 156 Summa 76 1, 6 54 1, 4 Antalsfördelning Viktfördelning Mört 7,6% Sutare 1,3% Abborre 4,1% Sutare,9% Abborre 1,4% Gers 1,7% Björkna,4% Gers 6,6% Mört 17,3% Björkna 38,7% Figur 16. Antals- och viktfördelning av fångsten på sträcka C. 19

Stångån ALcontrol AB Resultat Sträcka D. Från Hackefors till Slattefors Tabell 6. Artvis fördelning av fångsten på sträcka D. Fiskart Antal Antal Fångst/ StdavTotal vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- (st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) Abborre 4 5,5 13 3,7 46 9,4 8 71,5 51-53 133 6 Gers 7 4,5,1 96 1,1 3 8, 9-114 14 14 Björkna 3,4 11 7, 186,3 6 545,1 63-58 157 58 Mört 73 46,5 4 1,9 3856 46,1 185 56,8 7-9 14 53 Asp 4,5 1 1,5 8 1, 7 47,3 1-6 35 1 Benlöja 1,6,6, 1 1, 7-7 7 Summa 157 1, 5 8356 1, 785 Antalsfördelning Asp,5% Benlöja,6% Abborre 5,5% Viktfördelning Asp 1,% Benlöja,% Abborre 9,4% Mört 46,5% Gers 4,5% Mört 46,1% Gers 1,1% Björkna,4% Björkna,3% Figur 17. Antals- och viktfördelning av fångsten på sträcka D.

Stångån ALcontrol AB Resultat 3.4 Notfiske Notfisket kunde bara genomföras på en lokal då metoden kräver jämna sand- eller grusbottnar för genomförandet. Lokalen var D Hjulsbrobadet. Ett nissöga på 55 mm fångades vilket kan jämföras med en undersökning genomförd 3 juli 1997 då st. nissögon fångades. Den magra fångsten 4 kan dock förklaras av en alltför lät not som inte skar ner i bottenmaterialet utan gled fram uppe på bottnen. 3.5 Bottenfauna Metoden för bottenfaunaundersökningen på hårdbotten kallas Sparkprov, bottenfaunaundersökningen i vegetationszonen kallas Håvdrag och undersökningen på mjukbotten kallas Ekmanhugg. Resultat för samtliga fyra delsträckor Bottenfaunan i Stångån uppvisade en för området normal sammansättning med totalt 16 arter. En rödlistad nattslända, Leptoceraus tineiformis, påträffades i vegetationen vid lokal A1. Dessutom förekom flera ovanliga arter i proverna. Stångån är i provområdet ett relativt lugnflytande och näringsrikt vattendrag, men tack var en god syretillgång bedömdes bottenfaunan på samtliga lokaler utom en vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och/eller organiskt material. Undantaget var den längst nedströms liggande lokalen A1, där bottenfaunan i sparkprovet uppvisade någon form av störning. Bottenfaunan vid samtliga lokaler bedömdes vidare vara ej eller obetydligt påverkade av försurning. Bottenfaunan i vegetationen vid lokal A1 bedömdes hysa mycket höga naturvärden genom förekomsten av den rödlistade nattsländan. Vid sparklokalen B3 påträffades två ovanliga snäckarter vilket medförde att bottenfaunan där bedömdes hysa höga naturvärden. Artantalen i provområdena minskade ju längre nedströms man kommer i Stångån (Figur ), vilket tyder på en ökande påverkan allt eftersom vattendraget rinner genom Linköping. 7 6 5 4 3 1 Antal taxa A B C D Område Figur 18. Totalantalet taxa/provområde vid undersökningen i Stångån 4. Område A ligger längst nedströms. 3.5.1 Resultat från delsträcka A. Från Roxen upp till Nykvarn 3.5.1.1 Sparkprov, lokal A1 Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var låga. Även surhetsindex var lågt, men förekomsten av mycket försurningskänsliga dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Bland föroreningsindexen var EPTindex lågt medan övriga index var måttligt höga. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Dessutom var det 1

Stångån ALcontrol AB Resultat lättrörliga bottensubstratet inte optimalt med avseende på provtagningsmetodiken. Bottenfaunan bedöms emellertid ändå vara något mer störd i denna provpunkt än i övriga provpunkter, vilket kan bero på dess nedströmsläge i förhållande till en större tätort. Bottenfaunan bedöms därför vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material och/eller av annan påverkan. Inga rödlistade eller ovanliga arter förekom på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 3.5.1. Håvdrag, lokal A1 Värdena på totalantalet taxa och diversiteten var måttligt höga medan individtätheten var låg. Surhetsindex var högt, och förekomsten av snäckor samt dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Värdena på både ASPTindex och Danskt faunaindex var mycket låga och EPT-index var lågt. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den rödlistade nattsländan Leptocerus tineiformis förekom på lokalen. Dessutom påträffades två ovanliga snäckarter: Gyraulus crista och Valvata cristata, samt den ovanliga dagsländan Caenis robusta. Lokalen bedömdes därmed hysa mycket höga naturvärden. 3.5.1.3 Ekmanhugg, lokal A1 vatten. Då provtagningen skedde med Ekmanhuggare bör indexen alltså tolkas med viss försiktighet. Bottenfaunans sammansättning, med en dominans av fåborstmaskar och fjädermyggslarver, är normal för lite djupare mjukbottnar i rinnande vatten. Förekomsten av försurningskänsliga snäckor visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Ett för lokaltypen normalt bottenfaunasamhälle med några relativt känsliga arter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Inga rödlistade eller ovanliga arter förekom på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 3.5. Resultat från delsträcka B. Från Nykvarn till Tannefors 3.5..1 Spark, lokal B3 Värdena på totalantalet taxa, diversiteten och individtätheten var måttligt höga. Surhetsindex var högt, och förekomsten av snäckor samt dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. ASPT-index var lågt medan värdena på Danskt faunaindex och EPT-index var måttligt höga. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. De två ovanliga snäckarterna Marstoniopsis scholtzi och Valvata cristata påträffades på lokalen som bedömdes hysa höga naturvärden. De olika indexen är utvecklade för att användas vid sparkprovtagning i rinnande

Stångån ALcontrol AB Resultat 3.5.. Håvdrag, lokal B3 Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var låga. Surhetsindex var måttligt högt, men förekomsten av flera försurningskänsliga arter visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Värdena på ASPTindex och EPT-index var låga medan Danskt faunaindex var mycket lågt. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Inga rödlistade eller ovanliga arter förekom på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 3.5..3 Ekmanhugg, lokal B1 De olika indexen är utvecklade för att användas vid sparkprovtagning i rinnande vatten. Då provtagningen skedde med Ekmanhuggare bör indexen alltså tolkas med viss försiktighet. Bottenfaunans sammansättning, med en dominans av fåborstmaskar och fjädermyggslarver, var normal för lite djupare mjukbottnar i rinnande vatten. Förekomsten av flera försurningskänsliga arter visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Inga rödlistade eller ovanliga arter förekom på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 3.5.3.1 Spark, lokal C Samtliga parametrar och index klassades som måttligt höga, utom surhetsindex som var högt. Förekomsten av försurningskänsliga arter visade att ingen försurning förelåg. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara den låga tätheten av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den för Götaland och Svealand ovanliga bäcksländan Nemurella pictetii förekom på lokalen. 3.5.3. Håvdrag, lokal C Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var måttligt höga. Surhetsindex var måttligt högt, men förekomsten av flera försurningskänsliga arter visade att ingen försurningspåverkan förelåg. ASPT-index var lågt medan värdena på EPT-index och Danskt faunaindex var mycket låga. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den ovanliga snäckan Gyraulus crista förekom på lokalen. Dessutom påträffades ett relativt stort antal andra snäckarter. 3.5.3 Sträcka C. Tannefors till Hackefors 3

Stångån ALcontrol AB Resultat 3.5.3.3 Ekmanhugg, lokal C1 De olika indexen är utvecklade för att användas vid sparkprovtagning i rinnande vatten. Då provtagningen skedde med Ekmanhuggare bör indexen alltså tolkas med viss försiktighet. Bottenfaunans sammansättning, med en dominans av fåborstmaskar och i vanliga fall även fjädermyggslarver, är normal för lite djupare mjukbottnar i rinnande vatten. Förekomsten av försurningskänsliga snäckor visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Ett för lokaltypen normalt bottenfaunasamhälle med några relativt känsliga arter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades. 3.5.4 Sträcka D. Från Hackefors till Slattefors 3.5.4.1 Spark, lokal D Värdena på totalantalet taxa och diversiteten var måttligt höga medan individtätheten var låg. Surhetsindex var högt, och förekomsten av snäckor samt dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. EPT-index var lågt medan och värdena på ASPT-index och Danskt faunaindex var måttligt höga. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den ovanliga nattsländan Oecetis notata påträffades på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 3.5.4. Håvdrag, lokal D Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var måttligt höga medan diversiteten var hög. Surhetsindex var högt, och förekomsten av snäckor samt dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. EPT-index var måttligt högt, ASPT-index var lågt och Danskt faunaindex var mycket lågt. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara den låga tätheten av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den ovanliga skinnbaggen Sigara longipalis förekom på lokalen och lokalen bedömdes hysa naturvärden i övrigt. Flera andra arter av skinnbaggar påträffades i proverna. 3.5.4.3 Ekmanhugg, lokal D De olika indexen är utvecklade för att användas vid sparkprovtagning i rinnande vatten. Då provtagningen skedde med Ekmanhuggare bör indexen alltså tolkas med viss försiktighet. Förekomsten av försurningskänsliga snäckor visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades. 4

Stångån ALcontrol AB Resultat 3.6 Stormusslor Vid inventeringen av stormusslor påträffades fyra arter. Musslorna förekom överlag i måttliga tätheter, men det var något färre arter och individer i den längst nedströms liggande provytan (A4) jämfört med de övriga provytorna. Flat dammussla (Pseudoanodonta complanata), som är en relativt ovanlig art, påträffades i de två uppströms liggande provytorna C och D. De övriga arterna var Stor respektive Vanlig dammussla (Anodonta anatina respektive A. cygnea) samt Spetsig målarmussla (Unio tumidus). Dessa är relativt vanliga på mjukbottnar i lugnflytande, större vattendrag där de sitter och filtrerar ut föda i form av förbipasserande organiskt material. 3.7 Vegetationsundersökningar vid passagen genom Linköpings tätort. Växtsamhället på den artfattiga lokalen B3 bedöms vara påverkad. Påverkan härör troligen från reglering och/eller båttrafik. 1 8 6 4 Medelvärde av indikatorvärden A1 B3 C D Figur 19. Trofigrad mätt som medelvärdet av de funna växternas indikatorvärden på de fyra makrofytlokalerna. Av de inventerade lokalerna var A1 (Västergården), C (Hackefors) och D (Hjulsbrobadet) vegetations- och artrika. På de två övre lokalerna C och D var övervattensvegetationen dominerande med förekomst av säv, jättegröe, vasstarr och bredkaveldun. Även långskottsvegetationen var rikligt förekommande och artrik. På den nedersta lokalen A1 var stranden brantare med en vegetation som dominerades av långskottsväxterna hornsärv och vattenpest. På de tre lokalerna registrerades 16- arter. Lokalen B3 (Tannefors) avvek från de övriga såtillvida att vegetationen var mer sparsamt förekommande och mindre artrik. Endast sju arter påträffades. Särskilt övervattensvegetationen var sparsamt förekommande. Medelvärdet av arternas indikatorvärden varierade mellan 8,1 och 9,1 vilket visar på näringsrika förhållanden på samtliga lokaler. Medelvärdena ökade ju längre nedströms lokalen var belägen (Figur 1). Detta antyder en successivt ökande trofigrad i ån De ovanliga arterna bandnate, uddnate och långnate påträffades. Uddnate och långnate noterades på lokal C medan bandnate registrerades på lokal D. Uddnate och bandnate är rödlistade och betecknas som sårbara (VU). 3.7.1 Resultat från delsträcka A. Från Roxen upp till Nykvarn Lokal A1, Västergården Lokalen utgörs av en vegetationsrik större "hölja" med mjukbotten belägen vid sidan av strömfåran. Växtsamhället dominerades av gul näckros samt långskottssväxterna hornsärv och vattenpest. Längs strandlinjen dominerade jättegröe med enstaka ruggar av bredkaveldun. Samtliga funna arter är att betrakta som allmänna. 5

Stångån ALcontrol AB Resultat Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 9,1 vilket tydligt indikerar näringsrika förhållanden. 3.7. Resultat från delsträcka B. Från Nykvarn till Tannefors Lokal B3, Tannefors Lokalen utgörs av en långgrund strand på norra sidan av öns västra udde med bottnar av främst sand, grus och sten. Övervattensvegetation var sparsamt förekommande och lokalen var artfattig. Växtsamhället dominerades av gul näckros och igelknopp (submers form). Vid gångbron fanns ett bestånd av kalmus. De funna arterna är allmänna utom trubbnate som får anses vara mindre vanligt förekommande. Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 8,6 vilket indikerar näringsrika förhållanden. 8,1 vilket indikerar näringsrika förhållanden. 3.7.4 Resultat från delsträcka D. Från Hackefors till Slattefors Lokal D, Hjulsbrobadet Lokalen utgörs av en vegetationsrik strand. Växtsamhället dominerades av täta grupper av säv och blomvass på djupare vatten respektive vasstarr och jättegröe längs strandlinjen. På öppnare ytor utan övervattensvegetation dominerade ålnate, gräsnate och igelknopp (submers form). Lokalen uppvisade en artrik långskottsvegetation med bl a flera natearter och en kransalgsart (skörsträfse). Bandnate är en ovanlig och rödlistad art. Den betecknas som sårbar (VU) av artdatabanken. Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 8, vilket indikerar näringsrika förhållanden. Troligen är växtsamhället påverkat av reglering och/eller båttrafik. 3.7.3 Resultat från delsträcka C. Tannefors till Hackefors Lokal C, Hackefors Lokalen utgörs av en vegetationsrik udde. Växtsamhället dominerades av täta grupper av bredkaveldun och säv med vasstarr och jättegröe närmast strandlinjen. På djupare vatten dominerade vattenmossa, ålnate och igelknopp. Lokalen uppvisade en artrik långskottsvegetation med bl a. flera natearter. Långnate och uddnate är mindre vanligt förekommande arter. Uddnate är rödlistad och betecknas som sårbar (VU). Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 4. TACK Tekniska verken i Linköping för hjälp med information om dagvattennätet. Linköpings kommun för hjälp med bakgrundsinformation och digitalt kartmaterial. Framförallt till Gunnar Ölvingson för hjälp med bakgrundsmaterial och många bra synpunkter. Maria Carlsson, länsstyrelsen i Jönköping för hjälp med databashantering av material från biotopkarteringen. 6

Stångån ALcontrol AB Referenser 5. REFERENSER Björk R, Hernebring M, Nilsson R, 1993. Fiskaggregation i Stångån hösten 1993. Utlåtande från arbetsgruppen Fiske i Stångån. Curry-Lindahl, K. 1985. Våra fiskar. Norstedt & Söner, Stockholm. Delling B, Kullander S O och Tengelin B : Sällsynta fiskar i Östergötland. Länsstyrelsen i Östergötland.4. Larnelius A-J 1998. Dagvatten - probleminventering I Linköpings centralort.vai VA-Projekt AB. Tekniska verken i Linköping Naturvårdsverket 3. Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, Biotopkartering vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. IV:e reviderade versionen. Meddelande :55. Svensson L, Länsstyrelsen i Östergötlands län angående naturskydd av Stångån 5 (muntligen). Wiederholm (ed..). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket. 7

Stångån ALcontrol AB 8

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Bilaga 1 Nätprovfiske 9

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Stångån Vattensystem: Koordinater: 64815/148935 Avr.omr. (km ): Län: Kommun: Östergötland Linköping Motala ström 46 Provtagningsuppgifter Start nätläggn: 4-8-4 Metod: Inventering Yttemp. ( C): Sista nätläggn: 4-8-5 Ant. bottennät: 1 Grumlighet: Provtagare: Frerdrik Holmberg Ant. pelag. nät: Färg: Organisation: ALcontrol AB Nättyp: Norden Trofinivå: Syfte: Inventering Tidigare fiske: Nej,1 mkt grumligt klart eutrof Övrigt Väderförhållanden: Vindförhållanden: Övriga iakttagelser: Mulet, regn Vindstilla/lugnt Inget flöde i vattenkraftverken Lufttemp. ( C): Kemiprov: 19 nej Sammanställning av fiskeresultat Fiskart Antal Antal Fångst/ Stdav Total vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- Konf.int. Konf.int. (st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) antal, 95% vikt, 95% Abborre 636 58, 53 41,5 544 5, 1879 159,8 51-7 135 35 3,5 865,6 Gers 76 7, 6 11,4 811 1,9 68 114,5 63-16 99 11 6,5 64,8 Björkna 17 11,6 11 8,7 644 14,9 537 41, 63-3 147 51 4,9 33,1 Mört 167 15,3 14 1, 7188 16,6 599 54, 5-3 14 43 5,8 96,6 Asp 4,4,9 8, 7 3,7 1-6 35 1,5 13,4 Benlöja 51 4,7 4 8,6 394,9 33 51,5 55-193 11 8 4,9 9, Sutare,,4 86 6,5 34 565,8 4-465 433 143, 3,1 Gädda 1,1,3 458 1,1 38 13, 4-4 4 458, 74,8 Braxen 3,3,6 1178,7 98 73,8 75-35 38 393,4 154,9 Sarv 5,3 4, 134 3, 19 169,5 11-7 157 5,4 95,9 Summa 19 1, 91 435 1, 36 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Provfiske i Stångån Tillstånd Värde Antal arter 1 Artdiversitet,64 Biomassa (g/ansträngning) 36 Antal individer/ansträngning 91, Andel piscivora abborrfiskar,3 3

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Längdfördelning Antal 175 15 15 1 75 5 5 Abborre 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Antal Gers 5 5 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Antal 5 Björkna Antal 5 Mört 5 5 5 1 15 5 3 35 4 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Längd (cm) Provfiske i Stångån Antalsfördelning Viktfördelning Benlöja 4,7% Mört 15,3% Gädda,1% Asp,4% Sutare,% Braxen,3% Sarv,3% Sutare 6,5% Benlöja,9% Asp,% Braxen,7% Gädda 1,1% Sarv 3,% Björkna 11,6% Abborre 58,% Mört 16,6% Gers 7,% Björkna 14,9% Gers 1,9% Abborre 5,% 31

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Fångst per ansträngning (felstaplarna visar 95% konfidensintervall) Vikt/nät (g) 15 1 5 Abborre Gers Björkna Mört Asp Benlöja Sutare Gädda Braxen Sarv Antal individer/nät 6 5 4 3 1 Abborre Gers Björkna Mört Asp Benlöja Sutare Gädda Braxen Sarv Kommentarer Stångån är en artrik å med en mycket individtät fiskfauna. Den fångade aspen kommer från den översta sträckan (D) där den förmodligen kommit uppströms ifrån. Mer än hälften av all fisk fångades längs ner i ån (sträcka A) vilket beror på möjlighet för fri vandring till och från Roxen, mynningsnära områden i åar utgör mycket produktiva områden och många arter söker sig också upp i åar från större sjöar för lek. 3

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka A RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Stångån Sträcka A Vattensystem: Motala ström Koordinater: 64815/148935 Avr.omr. (km ): 46 Län: Östergötland Koordinater: 647816/148979 Kommun: Linköping Provtagningsuppgifter Start nätläggn: 4-8-4 Metod: Inventering Yttemp. ( C): Sista nätläggn: 4-8-5 Ant. bottennät: 4 Grumlighet: Provtagare: Frerdrik Holmberg Ant. pelag. nät: Färg: Organisation: ALcontrol AB Nättyp: Norden Trofinivå: Syfte: Inventering Tidigare fiske: Nej,1 mkt grumligt klart eutrof Övrigt Väderförhållanden: Vindförhållanden: Övriga iakttagelser: Mulet, regn Vindstilla/lugnt Inget flöde i vattenkraftverken Lufttemp. ( C): Kemiprov: 19 nej Sammanställning av fiskeresultat Fiskart Antal Antal Fångst/ Stdav Total vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- Konf.int. Konf.int. (st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) antal, 95% vikt, 95% Abborre 488 69,7 41 45,9 1759 74,4 1466 169,1 53-7 139 36 45, 1656,3 Gers 64 9,1 5 16, 631,7 53 169,1 65-136 98 1 15,7 165,7 Björkna 6 8,6 5 1,1 169 7, 141 47,4 7-19 13 8 11,9 461, Mört 18,6 4,6 74 3, 59 76,5 83-188 149 39 4,5 7,9 Benlöja 49 7, 4 1,8 66 1,1 36,7 55-193 11 5 1,6 35,9 Sutare 1,1,6 175 7,4 146 11,4 465-465 465 175,6 99,1 Sarv,9 7, 998 4, 83 8,7 133-7 155 5 7,1 4,5 Summa 7 1, 58 3631 1, 1969 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Tillstånd Värde Antal arter 7 Artdiversitet,43 Biomassa (g/ansträngning) 598 Antal individer/ansträngning 175, Andel piscivora abborrfiskar,45 33

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka A Längdfördelning Antal Abborre 175 15 15 1 75 5 5 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Antal Gers 5 5 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Antal BjörknaB Antal Mört 5 5 15 15 1 1 5 5 5 1 15 5 3 35 4 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Längd (cm) Antalsfördelning Viktfördelning Benlöja 7,% Mört,6% Sutare,1% Sarv,9% Mört 3,% Benlöja 1,1% Sutare 7,4% Sarv 4,% Björkna 8,6% Gers 9,1% Björkna 7,% Gers,7% Abborre 74,4% Abborre 69,7% 34

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka A Fångst per ansträngning (felstaplarna visar 95% konfidensintervall) Vikt/nät (g) 15 1 5 Abborre Gers Björkna Mört Benlöja Sutare Sarv Antal individer/nät 6 5 4 3 1 Abborre Gers Björkna Mört Benlöja Sutare Sarv Kommentarer Se rapportens huvuddel. 35

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka B RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Stångån Sträcka B Vattensystem: Motala ström Koordinater: 64815/148935 Avr.omr. (km ): 46 Län: Östergötland Koordinater: 647547/149645 Kommun: Linköping Provtagningsuppgifter Start nätläggn: 4-8-4 Metod: Inventering Yttemp. ( C): Sista nätläggn: 4-8-5 Ant. bottennät: 3 Grumlighet: Provtagare: Frerdrik Holmberg Ant. pelag. nät: Färg: Organisation: ALcontrol AB Nättyp: Norden Trofinivå: Syfte: Inventering Tidigare fiske: Nej,1 mkt grumligt klart eutrof Övrigt Väderförhållanden: Vindförhållanden: Övriga iakttagelser: Mulet, regn Vindstilla/lugnt Inget flöde i vattenkraftverken Lufttemp. ( C): Kemiprov: 19 nej Sammanställning av fiskeresultat Fiskart Antal Antal Fångst/ Stdav Total vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- Konf.int. Konf.int. (st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) antal, 95% vikt, 95% Abborre 76 47,8 6 7,3 1414,9 118 136,5 53-5 115 19 4,1 77, Björkna 18 11,3 4,4 938 15, 78 19,3 8-7 153 5,5 18,8 Mört 55 34,6 5 4,7 1756 8,4 146 1,3 5-3 13 3,7 119, Benlöja 1,6,6 16, 11 7,7 14-14 14 16,3 41, Gädda 1,6,6 458 7,4 38 64,4 4-4 4 458,3 149,6 Braxen 3 1,9 1, 1178 19,1 98 488,7 75-35 38 393,6 76,5 Sarv 5 3,1,6 36 5, 6 6,7 11-5 165 61,3 34,3 Summa 159 1, 13 6176 1, 515 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Förklaring Tillstånd Värde Antal arter 7 Artdiversitet,75 Biomassa (g/ansträngning) 59 Antal individer/ansträngning 53, Andel piscivora abborrfiskar,11 Samlat index 36

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka B Längdfördelning Antal Abborre Antal Gers 5 5 15 1 5 5 5 1 15 5 3 35 4 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Längd (cm) Antal BjörknaB Antal Mört 1 5 8 6 15 4 1 5 5 1 15 5 3 35 4 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Längd (cm) Antalsfördelning Viktfördelning Benlöja,6% Gädda,6% Braxen 1,9% Sarv 3,1% Sarv 5,% Abborre,9% Mört 34,6% Abborre 47,8% Braxen 19,1% Gädda 7,4% Björkna 15,% Björkna 11,3% Benlöja,% Mört 8,4% 37

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka B Fångst per ansträngning (felstaplarna visar 95% konfidensintervall) Vikt/nät (g) 1 75 5 5 Abborre Björkna Mört Benlöja Gädda Braxen Sarv Antal individer/nät 5 15 1 5 Abborre Björkna Mört Benlöja Gädda Braxen Sarv Kommentarer Se rapportens huvuddel. 38

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka C RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Stångån Sträcka C Vattensystem: Motala ström Koordinater: 64815/148935 Avr.omr. (km ): 46 Län: Östergötland Koordinater: 6475161/14914 Kommun: Linköping Provtagningsuppgifter Start nätläggn: 4-8-4 Metod: Inventering Yttemp. ( C): Sista nätläggn: 4-8-5 Ant. bottennät: 3 Grumlighet: Provtagare: Frerdrik Holmberg Ant. pelag. nät: Färg: Organisation: ALcontrol AB Nättyp: Norden Trofinivå: Syfte: Inventering Tidigare fiske: Nej,1 mkt grumligt klart eutrof Övrigt Väderförhållanden: Vindförhållanden: Övriga iakttagelser: Mulet, regn Vindstilla/lugnt Inget flöde i vattenkraftverken Lufttemp. ( C): Kemiprov: 19 nej Sammanställning av fiskeresultat Fiskart Antal Antal Fångst/ Stdav Total vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- Konf.int. Konf.int. (st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) antal, 95% vikt, 95% Abborre 3 4,1 3 3, 18 1,4 9 97,4 95-55 13 34 1,7 55,1 Gers 5 6,6 1, 84 1,7 7 33, 63-16 111 17,7 18,7 Björkna 17,4 1,1 195 38,7 163 51,9 96-3 185 115 1, 95,3 Mört 1 7,6,6 87 17,3 73 54,6 1-33 171 4 1,5 144, Sutare 1 1,3,6 156,9 88 69,7 4-4 4 156,3 345, Summa 76 1, 6 54 1, 4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Förklaring Tillstånd Värde Antal arter 5 Artdiversitet,61 Biomassa (g/ansträngning) 1681 Antal individer/ansträngning 5,3 Andel piscivora abborrfiskar,1 Samlat index 39

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka C Längdfördelning Antal 5 Abborre Antal 5 Gers 15 15 1 1 5 5 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Antal 5 BjörknaB Antal 5 Mört 15 15 1 1 5 5 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Antalsfördelning Viktfördelning Mört 7,6% Sutare 1,3% Sutare,9% Abborre 1,4% Abborre 4,1% Gers 1,7% Björkna,4% Gers 6,6% Mört 17,3% Björkna 38,7% 4

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka C Fångst per ansträngning (felstaplarna visar 95% konfidensintervall) Vikt/nät (g) 1 75 5 5 Abborre Gers Björkna Mört Sutare Antal individer/nät 1 5 Abborre Gers Björkna Mört Sutare Kommentarer Se rapportens huvuddel. 41

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka D RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Stångån Sträcka D Vattensystem: Motala ström Koordinater: 64815/148935 Avr.omr. (km ): 46 Län: Östergötland Koordinater: 64786/1494318 Kommun: Linköping Provtagningsuppgifter Start nätläggn: 4-8-4 Metod: Inventering Yttemp. ( C): Sista nätläggn: 4-8-5 Ant. bottennät: 3 Grumlighet: Provtagare: Frerdrik Holmberg Ant. pelag. nät: Färg: Organisation: ALcontrol AB Nättyp: Norden Trofinivå: Syfte: Inventering Tidigare fiske: Nej,1 mkt grumligt klart eutrof Övrigt Väderförhållanden: Vindförhållanden: Övriga iakttagelser: Mulet, regn Vindstilla/lugnt Inget flöde i vattenkraftverken Lufttemp. ( C): Kemiprov: 19 nej Sammanställning av fiskeresultat Fiskart Antal Antal Fångst/ StdavTotal vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- Konf.int. Konf.int. (st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) antal, 95% vikt, 95% Abborre 4 5,5 13 3,7 46 9,4 8 71,5 51-53 133 6 4,1 37, Gers 7 4,5,1 96 1,1 3 8, 9-114 14 14,4 31,7 Björkna 3,4 11 7, 186,3 6 545,1 63-58 157 58 7,9 616,8 Mört 73 46,5 4 1,9 3856 46,1 185 56,8 7-9 14 53 14,6 596,1 Asp 4,5 1 1,5 8 1, 7 47,3 1-6 35 1 1,7 53,6 Benlöja 1,6,6, 1 1, 7-7 7,7 1,3 Summa 157 1, 5 8356 1, 785 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Förklaring Tillstånd Antal arter Artdiversitet Biomassa (g/ansträngning) Antal individer/ansträngning Andel piscivora abborrfiskar 4

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka D Längdfördelning Antal 5 Abborre Antal 5 Gers 15 15 1 1 5 5 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Antal 15 BjörknaB Antal 5 Mört 1 15 5 1 5 5 1 15 5 3 35 4 5 1 15 5 3 35 4 Längd (cm) Längd (cm) Antalsfördelning Viktfördelning Asp,5% Benlöja,6% Abborre 5,5% Asp 1,% Benlöja,% Abborre 9,4% Mört 46,5% Gers 4,5% Mört 46,1% Gers 1,1% Björkna,4% Björkna,3% 43

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 Provfiske i Stångån Sträcka D Fångst per ansträngning (felstaplarna visar 95% konfidensintervall) Vikt/nät (g) 15 1 5 Abborre Gers Björkna Mört Asp Benlöja Antal individer/nät 6 5 4 3 1 Abborre Gers Björkna Mört Asp Benlöja Kommentarer Se rapportens huvuddel. 44

Stångån ALcontrol AB Bilaga Bilaga Bottenfauna Resultat - lokalvis redovisning - fältprotokoll - artlistor Allmänt om undersökningar av bottenfauna 45

Stångån ALcontrol AB Bilaga Naturvärden VATTENDRAG LOKAL KRITERIEPOÄNG NATURVÄRDEN A B C D Poäng Bedömning Stångån A1, sparkprov C Stångån A1, håvdrag 16 9 5 A Stångån A3, ekmanhugg C Stångån B3, sparkprov 6 6 B Stångån B3, håvdrag C Stångån B1, ekmanhugg C Stångån C, sparkprov 3 3 C Stångån C, håvdrag 3 3 C Stångån C1, ekmanhugg C Stångån D, sparkprov 3 3 C Stångån D, håvdrag 1 3 4 C Stångån D, ekmanhugg C Kriteriepoäng: A. Hotstatus. Kategori CR, EN och VU ger 16 p., NT och DD ger 6p. B. Antal taxa. 41-45 ger 1 poäng, 46-5 ger 3 poäng och > 5 ger 1 poäng. C. Diversitet. >3,85-4,15 ger 1 poäng och > 4,15 ger 3 poäng. D. Raritet (om ej poäng i kategori A) ger 3 p. Bedömning: Poäng Naturvärde 16 A = mycket högt naturvärde 6-16 B = högt naturvärde 6 C = skyddsvärd i övrigt Rödlistade eller ovanliga arter ARTER EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis robusta - Eaton, 1884 Ovanlig (3p) X PLECOPTERA, bäcksländor Nemurella pictetii - Klapalék, 19 Ovanlig (3p) X TRICHOPTERA, nattsländor Leptocerus tineiformis - Curtis, 1834 VU (16 p) X Oecetis notata - (Rambur, 184)) Ovanlig (3p) X GASTROPODA, snäckor Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ovanlig (3p) X X Marstoniopsis scholtzi - (A. Schmidt, 1856) Ovanlig (3p) X Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 Ovanlig (3p) X X HEMIPTERA, skinnbaggar Sigara longipalis - (J. Sahlberg, 1878) Ovanlig (3p) X BIVALVIA, musslor Pseudanodonta complanata - (Rossmässler, 1835) Ovanlig (3p) X X HOTSTATUS RARITET A1, håvdrag B3, sparkprov C, sparkprov C, håvdrag D, sparkprov D, håvdrag C, musslor D, musslor Hotstatus: Rödlistade arter enligt Gärdenfors m fl. Kategori VU, sårbara arter ger 16 poäng. Kategori NT, missgynnade arter och kategori DD, kunskapsbrist ger 6 poäng. 46

Stångån ALcontrol AB Bilaga Sammanställning av resultat och index 4 Vattendrag Lokal Totalantal taxa Medelantal taxa Individtäthet EPT-index Stångån A1, sparkprov 19 (lågt) 1,3 (lågt) 31 (lågt) 11 (lågt) Stångån A1, håvdrag 8 (måttligt högt) 15,7 (måttligt högt) 433 (lågt) 9 (lågt) Stångån A3, ekmanhugg 1 (mycket lågt) 7,3 (mycket lågt) 1485 (måttligt högt) (mycket lågt) Stångån B3, sparkprov 38 (måttligt högt) 4,3 (måttligt högt) 159 (måttligt högt) 15 (måttligt högt) Stångån B3, håvdrag 3 (lågt) 14, (lågt) 439 (lågt) 9 (lågt) Stångån B1, ekmanhugg 5 (lågt) 14,3 (lågt) 4851 (mycket högt) 7 (mycket lågt) Stångån C, sparkprov 34 (måttligt högt) 19,3 (måttligt högt) 67 (måttligt högt) 15 (måttligt högt) Stångån C, håvdrag 35 (måttligt högt) 1, (måttligt högt) 165 (måttligt högt) 7 (mycket lågt) Stångån C1, ekmanhugg 14 (mycket lågt) 8, (mycket lågt) 1881 (högt) (mycket lågt) Stångån D, sparkprov 7 (måttligt högt) 13,7 (lågt) 89 (lågt) 1 (lågt) Stångån D, håvdrag 39 (måttligt högt) 3,7 (måttligt högt) 741 (måttligt högt) 13 (måttligt högt) Stångån D, ekmanhugg 33 (måttligt högt) 1,3 (måttligt högt) 1363 (mycket högt) 9 (lågt) Vatten- Lokal Diversitets-index ASPT-index Danskt faunaindex Surhets-index drag Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Stångån A1, sparkprov 3,4 (3) 1, (1) 6,7 (3) 1, (1) 5 (3) 1, (1) 4 (4),7 (3) Stångån A1, håvdrag 3,3 (3) 1,1 (1) 4,7 (5),7 (3) 3 (5),6 (4) 7 () 1, (1) Stångån A3, ekmanhugg,59 (4),9 () 4,36 (5),7 (3) 3 (5),6 (4) 4 (4),7 (3) Stångån B3, sparkprov 3,54 (3) 1, (1) 5,15 (4),9 () 5 (3) 1, (1) 7 () 1, (1) Stångån B3, håvdrag 3,38 (3) 1,1 (1) 4,88 (4),8 () 3 (5),6 (4) 6 (3) 1, (1) Stångån B1, ekmanhugg,78 (4),9 (1) 4,59 (4),8 (3) 3 (5),6 (4) 7 () 1, (1) Stångån C, sparkprov 3,61 (3) 1, (1) 5,79 (3) 1, (1) 5 (3) 1, (1) 8 () 1,3 (1) Stångån C, håvdrag,9 (5),8 (3) 4,55 (4),8 (3) 3 (5),6 (4) 6 (3) 1, (1) Stångån C1, ekmanhugg,33 (5),8 (3) 4,5 (5),8 (3) 3 (5),6 (4) 4 (4),7 (3) Stångån D, sparkprov,95 (3) 1, (1) 5,53 (3),9 (1) 5 (3) 1, (1) 7 () 1, (1) Stångån D, håvdrag 3,94 () 1,3 (1) 5,5 (4),8 () 3 (5),6 (4) 7 () 1, (1) Stångån D, ekmanhugg 3,5 (3) 1, (1) 5, (4),9 () 3 (5),6 (4) 9 () 1,5 (1) Förklaring Tillståndsklass: 1 = mycket högt index, = högt, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt index och 5 = mycket lågt index Avvikelseklass: 1 = Ingen eller liten avvikelse, = måttlig avvikelse, 3 = tydlig avvikelse, 4 = stor avvikelse och 5 = mycket stor avvikelse 47

Stångån ALcontrol AB Bilaga ARTER/TAXA LOKALER A1s A1h A3e B3s B3h B1e Cs Ch C1e Ds Dh De ARANEA, spindlar x Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) x BIVALVIA, musslor x x x x x x x x x x x x Anodonta sp. x Musculium lacustre - (O. F. Müller, 1774) x Pisidium sp. x x x x x x x x x x x x Sphaerium corneum - (Linné, 1758) x x Sphaerium sp. x Unio sp. (pictorum/tumidus) x COLEOPTERA, skalbaggar x x x x x x x Gyrinidae x Ilybius sp. x x Noterus crassicornis - (Müller, 1776) x Oulimnius sp. x x x Platambus maculatus - (Linné,1758) x x DECAPODA, kräftor x Pacifastacus leniusculus - (Dana, 185) x DIPTERA, tvåvingar x x x x x x x x x x x x Ceratopogonidae x x x x x x x x x Chironomidae x x x x x x x x x x x x Empididae x x Limoniidae x Psychodidae x EPHEMEROPTERA, dagsländor x x x x x x x x x x Baetidae x Caenis horaria - (Linné, 1758) x x x x x x x x x x Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) x x x x x x x x Caenis rivulorum - Eaton, 1884 x Caenis robusta - Eaton, 1884 x Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) x x x x x x Cloeon sp. x x x x x Cloeon sp. (dipterum gr.) x x x x x Ephemera sp. x x Ephemera vulgata - Linné, 1758 x x x x Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) x x x x x x x Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) x x x x x Leptophlebia sp. x x x x GASTROPODA, snäckor x x x x x x x x x x x Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) x x x x x Anisus vortex - (Linné, 1758) x Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) x x Bithynia leachii - (Sheppard, 183) x x x x x Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) x x Galba truncatula - (O. F. Müller, 1774) x Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 x x x x x x Gyraulus crista - (Linné, 1758) x x Gyraulus sp. x Gyraulus sp. (albus-typ) x Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) x x Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) x x x Lymnaeidae x Marstoniopsis scholtzi - (A. Schmidt, 1856) x Physa fontinalis - (Linné, 1758) x x x x Planorbarius corneus (Linné, 1758) x Radix balthica - (Linné, 1758) x x Radix labiata - (Rossmässler, 1835) x Radix sp. (balthica/labiata) x Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 x x Viviparus viviparus - (Linné, 1758) x x x 48

Stångån ALcontrol AB Bilaga Forts. ARTER/TAXA LOKALER A1s A1h A3e B3s B3h B1e Cs Ch C1e Ds Dh De HIRUDINEA, iglar x x x x x x x x x x x Alboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) x x Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) x x x Erpobdella sp. x x x x x x x Glossiphonia sp. x Glossiphonia sp. (complanata-typ) x x Glossiphonidae x x Glossiphonidae (annan) x Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) x x x x x x Piscicola geometra - (Linné, 1761) x x x HEMIPTERA, skinnbaggar x x x x x x Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) x x x x x Callicorixa sp. (praeusta/producta) x Calliocorixa sp. x Corixidae x x Hydrometra stagnorum - (Linné, 1758) x Micronecta minutissima - (Linné, 1758) x Notonecta glauca - Linné, 1758 x Sigara distincta - (Fieber, 1848) x x Sigara falleni - (Fieber, 1848) x x Sigara longipalis - (J. Sahlberg, 1878) x Sigara sp. x Sigara striata - (Linné, 1758) x HYDRACARINA, sötvattenskvalster x x x x x x Hydracarina x x x x x x ISOPODA, gråsuggor x x x x x x x x x x x x Asellus aquaticus - (Linné, 1758) x x x x x x x x x x x x MEGALOPTERA, sävsländor x x x x x x x Sialis lutaria - (Linné, 1758) x x x x Sialis sp. (lutaria gr.) x x x NEMATODA, rundmaskar x x Nematoda x x NEMERTINI, slemmaskar x Prostoma sp. x OLIGOCHAETA, fåborstmaskar x x x x x x x x x x x x Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 196) x Ilyodrilus templetoni - Southern, 199 x Limnodrilus claparedeanus - Ratzel, 1868 x Limnodrilus hoffmeisteri - Claparéde, 186 x x x Limnodrilus sp. x x x x x x x x x x Oligochaeta x Oligochaeta (annan) x Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) x x x x x Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) x Psammoryctides albicola - (Michaelsen,191) x Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) x x x Spirosperma ferox - Eisen, 1879 x x Stylaria lacustris - (Linné, 1767) x x x x x x Tubifex tubifex - (Müller, 1774) x Tubificidae x Tubificidae (annan) x Tubificidae (med hårborst) x x x ODONATA, trollsländor x x x x x x x Coenagrion sp. x x Coenagrionidae x x x Erythromma najas - (Hansemann, 183) x x x x Ischnura elegans - (Vander Linden, 18) x x Platycnemis pennipes - (Pallas, 1771) x Somatochlora metallica - (Vander Linden, 185) x Zygoptera x 49

Stångån ALcontrol AB Bilaga Forts. ARTER/TAXA LOKALER A1s A1h A3e B3s B3h B1e Cs Ch C1e Ds Dh De PLECOPTERA, bäcksländor x x Nemoura sp. x Nemurella pictetii - Klapalék, 19 x PORIFERA, svampdjur x Spongillidae x TRICHOPTERA, nattsländor x x x x x x x x x x x x Athripsodes sp. x x x Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) x Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 x x x Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) x x x Hydroptila sp. x Leptocerus tineiformis - Curtis, 1834 x Limnephilidae x x x x x x x x x Limnephilus sp. x x Limnephilus sp. (annan) x Limnephilus sp. (flavicornis-typ) x Limnephilus sp. (marmoratus-typ) x Limnephilus sp. (rhombicus-typ) x x x Lype phaeopa - (Stephens, 1836) x Molanna angustata - Curtis, 1834 x x Molanna sp. (angustata-typ) x Mystacides azurea - (Linné, 1761) x x x x x x Mystacides sp. x x x x x x x x Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) x x x x x Oecetis notata - (Rambur, 184) x Oecetis ochracea - (Curtis, 185) x Oecetis sp. (lacustris/ochracea) x Oecetis testacea - (Curtis, 1834) x Orthotrichia sp. x x Oxyethira sp. x x x x x x Polycentropodidae x Tinodes sp. x Tinodes waeneri - (Linné, 1758) x x x Trianodes sp./ylodes sp. x TURBELLARIA, virvelmaskar x x x x Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) x Polycelis sp. x Turbellaria x Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) x ARTER/TAXA LOKALER A4 B3 C D STORMUSSLOR Anodonta anatina - (Linné, 1758) X X X X Anodonta cygnea - (Linné, 1758) X Pseudanodonta complanata - (Rossmässler, 1835) X X Unio tumidus - Philipsson, 1788 X X X X 5

Stångån ALcontrol AB Bilaga A1. Stångån, sparkprov Datum: 4-11-4 Flodområde: 67 Motala ström Koordinat: 647868/148941 N X X X Proverna togs ca -1 m uppströms båtiläggningsplats. Båtramp Tillståndsklassning Totalantal taxa: 19 lågt Diversitetsindex: 3,4 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 1,3 lågt ASPT - index: 6,1 måttligt högt Individtäthet (ant/m ): 31 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt EPT-index: 11 lågt Surhetsindex: 4 lågt Naturvärdesindex: Bottenphaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning B Betydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades. Kommentar: Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var låga. Även surhetsindex var lågt, men förekomsten av mycket försurningskänsliga dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Bland föroreningsindexen var EPT-index lågt medan övriga index var måttligt höga. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Dessutom var det lättrörliga bottensubstratet inte optimalt med avseende på provtagningsmetodiken. Bottenfaunan bedöms emellertid ändå vara något mer störd i denna provpunkt än i övriga provpunkter, vilket kan bero på dess nedströmsläge i förhållande till en större tätort. Bottenfaunan bedöms därför vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material och/eller av annan påverkan. Inga rödlistade eller ovanliga arter förekom på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 51

Stångån ALcontrol AB Bilaga A1. Stångån, håvdrag Datum: 4-11-4 Flodområde: 67 Motala ström Koordinat: 647864/148941 Provområde Vass Proverna togs i vassen längs sydvästra stranden, vid liten vik. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 8 måttligt högt Diversitetsindex: 3,3 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 15,7 måttligt högt ASPT - index: 4,1 mycket lågt Individtäthet (ant/m ): 433 lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: 5 Bottenphaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen A Mycket höga naturvärden Rödlistade/ovanliga arter Leptocerus tineiformis - VU (sårbar) Caenis robusta - ovanlig Gyraulus crista - ovanlig Valvata cristata - ovanlig Kommentar: Värdena på totalantalet taxa och diversiteten var måttligt höga medan individtätheten var låg. Surhetsindex var högt, och förekomsten av snäckor samt dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Värdena på både ASPT-index och Danskt faunaindex var mycket låga och EPTindex var lågt. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den rödlistade nattsländan Leptocerus tineiformis förekom på lokalen. Dessutom påträffades två ovanliga snäckarter: Gyraulus crista och Valvata cristata, samt den ovanliga dagsländan Caenis robusta. Lokalen bedömdes därmed hysa mycket höga naturvärden. 5

Stångån ALcontrol AB Bilaga A3. Stångån, ekmanhugg Datum: 4-11-4 Flodområde: 67 Motala ström Koordinat: 647766/1489836 X Brygga X Gångbro N X Holme Proverna togs från bryggan nedströms huset. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 1 mycket lågt Diversitetsindex:,59 lågt Medelantal taxa/prov: 7,3 mycket lågt ASPT - index: 4,4 mycket lågt Individtäthet (ant/m ): 1 485 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: mycket lågt Surhetsindex: 4 lågt Naturvärdesindex: Bottenphaunaindex: 6 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades. Kommentar: De olika indexen är utvecklade för att användas vid sparkprovtagning i rinnande vatten. Då provtagningen skedde med Ekmanhuggare bör indexen alltså tolkas med viss försiktighet. Bottenfaunans sammansättning, med en dominans av fåborstmaskar och fjädermyggslarver, är normal för lite djupare mjukbottnar i rinnande vatten. Förekomsten av försurningskänsliga snäckor visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Ett för lokaltypen normalt bottenfaunasamhälle med några relativt känsliga arter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Inga rödlistade eller ovanliga arter förekom på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 53

Stångån ALcontrol AB Bilaga B3. Stångån, sparkprov Datum: 4-11-4 Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 6475368/149799 N Stenmur X X X Gångbro Gångbro Proverna togs i östra delen, mellan gångbroholmen och stenmuren. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 38 måttligt högt Diversitetsindex: 3,54 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,3 måttligt högt ASPT - index: 5, lågt Individtäthet (ant/m ): 1 59 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt EPT-index: 15 måttligt högt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: 6 Bottenphaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen B Höga naturvärden Rödlistade/ovanliga arter Marstoniopsis scholtzi - ovanlig Valvata cristata - ovanlig Kommentar: Värdena på totalantalet taxa, diversiteten och individtätheten var måttligt höga. Surhetsindex var högt, och förekomsten av snäckor samt dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. ASPT-index var lågt medan värdena på Danskt faunaindex och EPT-index var måttligt höga. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. De två ovanliga snäckarterna Marstoniopsis scholtzi och Valvata cristata påträffades på lokalen som bedömdes hysa höga naturvärden. 54

Stångån ALcontrol AB Bilaga B3. Stångån, håvdrag Datum: 4-11-4 Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 6475397/149779 Ca. 8 m Provområde Proverna togs vid vassen ca 8 m nedströms holmen. Gångbro Vass Tillståndsklassning Totalantal taxa: 3 lågt Diversitetsindex: 3,38 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 14, lågt ASPT - index: 4,9 lågt Individtäthet (ant/m ): 439 lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 6 måttligt högt Naturvärdesindex: Bottenphaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades. Kommentar: Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var låga. Surhetsindex var måttligt högt, men förekomsten av flera försurningskänsliga arter visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Värdena på ASPT-index och EPTindex var låga medan Danskt faunaindex var mycket lågt. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Inga rödlistade eller ovanliga arter förekom på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 55

Stångån ALcontrol AB Bilaga B1. Stångån, ekmanhugg Datum: 4-11-4 Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 647598/1491 Röd prick X X X Villor Proverna togs längs östra stranden, mitt emot röd prick. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 5 lågt Diversitetsindex:,78 lågt Medelantal taxa/prov: 14,3 lågt ASPT - index: 4,6 lågt Individtäthet (ant/m ): 4 851 mycket högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: 7 mycket lågt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: Bottenphaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades. Kommentar: De olika indexen är utvecklade för att användas vid sparkprovtagning i rinnande vatten. Då provtagningen skedde med Ekmanhuggare bör indexen alltså tolkas med viss försiktighet. Bottenfaunans sammansättning, med en dominans av fåborstmaskar och fjädermyggslarver, var normal för lite djupare mjukbottnar i rinnande vatten. Förekomsten av flera försurningskänsliga arter visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Inga rödlistade eller ovanliga arter förekom på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 56

Stångån ALcontrol AB Bilaga C. Stångån, sparkprov Datum: 4-11-4 Flodområde: 67 Motala ström Koordinat: 6473554/1493636 N Holme Proverna togs längs östra stranden, mitt emot änden på holmen. Alträd X X X Alträd Tillståndsklassning Totalantal taxa: 34 måttligt högt Diversitetsindex: 3,61 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 19,3 måttligt högt ASPT - index: 5,8 måttligt högt Individtäthet (ant/m ): 67 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt EPT-index: 15 måttligt högt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: 3 Bottenphaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Nemurella pictetii - ovanlig Kommentar: Samtliga parametrar och index klassades som måttligt höga, utom surhetsindex som var högt. Förekomsten av försurningskänsliga arter visade att ingen försurning förelåg. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara den låga tätheten av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den för Götaland och Svealand ovanliga bäcksländan Nemurella pictetii förekom på lokalen. 57

Stångån ALcontrol AB Bilaga C. Stångån, håvdrag Datum: 4-11-4 Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 647348/149361 Foto Kraftverksdamm Provområde Holme Brygga Proverna togs vid vassen uppströms brygga, strax nedströms holme. Alträd Tillståndsklassning Totalantal taxa: 35 måttligt högt Diversitetsindex:,9 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 1, måttligt högt ASPT - index: 4,6 lågt Individtäthet (ant/m ): 1 65 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: 7 mycket lågt Surhetsindex: 6 måttligt högt Naturvärdesindex: 3 Bottenphaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Gyraulus crista - ovanlig Kommentar: Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var måttligt höga. Surhetsindex var måttligt högt, men förekomsten av flera försurningskänsliga arter visade att ingen försurningspåverkan förelåg. ASPT-index var lågt medan värdena på EPT-index och Danskt faunaindex var mycket låga. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den ovanliga snäckan Gyraulus crista förekom på lokalen. Dessutom påträffades ett relativt stort antal andra snäckarter. 58

Stångån ALcontrol AB Bilaga C1. Stångån, ekmanhugg Datum: 4-11-4 Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 6475146/149139 N X X X Brygga Alträd Proverna togs från bryggan. Pilträd Tillståndsklassning Totalantal taxa: 14 mycket lågt Diversitetsindex:,33 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 8, mycket lågt ASPT - index: 4,5 mycket lågt Individtäthet (ant/m ): 1 881 högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: mycket lågt Surhetsindex: 4 lågt Naturvärdesindex: Bottenphaunaindex: 8 Avvikelseklassning Diversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades. Kommentar: De olika indexen är utvecklade för att användas vid sparkprovtagning i rinnande vatten. Då provtagningen skedde med Ekmanhuggare bör indexen alltså tolkas med viss försiktighet. Bottenfaunans sammansättning, med en dominans av fåborstmaskar och i vanliga fall även fjädermyggslarver, är normal för lite djupare mjukbottnar i rinnande vatten. Förekomsten av försurningskänsliga snäckor visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Ett för lokaltypen normalt bottenfaunasamhälle med några relativt känsliga arter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades. 59

Stångån ALcontrol AB Bilaga D. Stångån, sparkprov Datum: 4-11-5 Flodområde: 67 Motala ström Koordinat: 647371/1494636 N Brygga Ca. 15 m X X X Badplats Proverna togs 15-5 m nedströms badbryggan. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 7 måttligt högt Diversitetsindex:,95 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 13,7 lågt ASPT - index: 5,5 måttligt högt Individtäthet (ant/m ): 89 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt EPT-index: 1 lågt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: 3 Bottenphaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Oecetis notata - ovanlig Kommentar: Värdena på totalantalet taxa och diversiteten var måttligt höga medan individtätheten var låg. Surhetsindex var högt, och förekomsten av snäckor samt dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. EPT-index var lågt medan och värdena på ASPT-index och Danskt faunaindex var måttligt höga. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den ovanliga nattsländan Oecetis notata påträffades på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 6

Stångån ALcontrol AB Bilaga D. Stångån, håvdrag Datum: 4-11-5 Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 647381/149466 Brygga Röd prick Provområde Vass N Proverna togs längs vassen mitt emot brygga och röd prick. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 39 måttligt högt Diversitetsindex: 3,94 högt Medelantal taxa/prov: 3,7 måttligt högt ASPT - index: 5, lågt Individtäthet (ant/m ): 741 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: 13 måttligt högt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: 4 Bottenphaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Sigara longipalis - ovanlig Kommentar: Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var måttligt höga medan diversiteten var hög. Surhetsindex var högt, och förekomsten av snäckor samt dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. EPT-index var måttligt högt, ASPT-index var lågt och Danskt faunaindex var mycket lågt. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara den låga tätheten av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Den ovanliga skinnbaggen Sigara longipalis förekom på lokalen och lokalen bedömdes hysa naturvärden i övrigt. Flera andra arter av skinnbaggar påträffades i proverna. 61

Stångån ALcontrol AB Bilaga D. Stångån, ekmanhugg Datum: 4-11-5 Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 647387/149461 Bryggor N Röd prick X X X Proverna togs utanför vassen mitt emot den norra bryggan. Vass Tillståndsklassning Totalantal taxa: 33 måttligt högt Diversitetsindex: 3,5 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 1,3 måttligt högt ASPT - index: 5, lågt Individtäthet (ant/m ): 1 363 mycket högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: Bottenphaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades. Kommentar: De olika indexen är utvecklade för att användas vid sparkprovtagning i rinnande vatten. Då provtagningen skedde med Ekmanhuggare bör indexen alltså tolkas med viss försiktighet. Förekomsten av försurningskänsliga snäckor visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades. 6

Stångån ALcontrol AB Bilaga A1. Stångån, sparkprov Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: A1 Kommun: Linköping Lokalnamn: sparkprov Top. Karta: 8F NO Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 647868 / 148941 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-4 Metodik: SS 81 91 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):,5 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (, -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,1 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca -1 m uppströms båtiläggningsplats. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : finsediment Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grus: >5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande : artificiell Dominerande 3: lövskog Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd pil - Dominerande : gräs/halvgräs/vass vildvuxet gräs - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort B: Jordbruk stor C: - - Övrigt Signalkräfta observerades. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 63

Stångån ALcontrol AB Bilaga A1. Stångån, håvdrag Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: A1 Kommun: Linköping Lokalnamn: håvdrag Top. Karta: 8F NO Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 647864 / 148941 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-4 Metodik: SS 81 91 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):,5 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 35 m Vattenhastighet: ström (, -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 35 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,1 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs i vassen längs sydvästra stranden, vid liten vik. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : - Vegetationstyp, dom. : flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande : artificiell Dominerande 3: lövskog Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd pil sälg Dominerande : gräs/halvgräs/vass vildvuxet gräs - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort s tor B: Jordbruk stor C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 64

Stångån ALcontrol AB Bilaga A3. Stångån, ekmanhugg Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: A3 Kommun: Linköping Lokalnamn: ekmanhugg Top. Karta: 8F NO Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 647766 / 1489836 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-4 Metodik: SS 81 9 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):, Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (, -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,3 C Lokalens medeldjup: m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs från bryggan nedströms huset. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grus Vegetationstyp, dom. : övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: >5% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: 5-5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande : lövskog Dominerande 3: artificiell Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd pil - Dominerande : gräs/halvgräs/vass vildvuxet gräs - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass gräsmatta - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort s tor B: Jordbruk stor C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. 65

Stångån ALcontrol AB Bilaga B3. Stångån, sparkprov Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: B3 Kommun: Linköping Lokalnamn: sparkprov Top. Karta: 8F NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 6475368 / 149799 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-4 Metodik: SS 81 91 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):,5 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) mätt Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7, C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs i östra delen, mellan gångbroholmen och stenmuren. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. : fin sten Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: saknas Fina block: 5-5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : artificiell Dominerande 3: artificiell Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande : övrigt - - Dominerande 3: gräs - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort s tor B: Jordbruk stor C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 66

Stångån ALcontrol AB Bilaga B3. Stångån, håvdrag Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: B3 Kommun: Linköping Lokalnamn: håvdrag Top. Karta: 8F NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 6475397 / 149779 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-4 Metodik: SS 81 91 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):,5 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 45 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 45 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7, C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs vid vassen ca 8 m nedströms holmen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grov sten Vegetationstyp, dom. : flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-5% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande : lövskog Dominerande 3: artificiell Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: övrigt gångväg - Dominerande : buskar - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort s tor B: Jordbruk stor C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 67

Stångån ALcontrol AB Bilaga B1. Stångån, ekmanhugg Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: B1 Kommun: Linköping Lokalnamn: ekmanhugg Top. Karta: 8F NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 647598 / 1491 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-4 Metodik: SS 81 9 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):, Organisation: ALcontrol Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: - C Lokalens medeldjup: 1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs längs östra stranden, mitt emot röd prick. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. : - Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: saknas Fin detritus: >5% Sand: saknas Flytbladsv: 5-5% Grov detritus: 5-5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: gräsmatta Dominerande : gångväg Dominerande 3: lövträd Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gångväg - - Dominerande : gräsmatta - - Dominerande 3: lövträd pil - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort s tor B: Jordbruk stor C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. 68

Stångån ALcontrol AB Bilaga C. Stångån, sparkprov Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: C Kommun: Linköping Lokalnamn: sparkprov Top. Karta: 8F NO Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 6473554 / 1493636 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-4 Metodik: SS 81 91 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):,5 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: m Vattenhastighet: ström (, -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,3 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs längs östra stranden, mitt emot änden på holmen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : fin sten Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : äng Dominerande 3: artificiell Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk,tall Dominerande : - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort s tor B: Jordbruk stor C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 69

Stångån ALcontrol AB Bilaga C. Stångån, håvdrag Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: C Kommun: Linköping Lokalnamn: håvdrag Top. Karta: 8F SO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 647348 / 149361 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-4 Metodik: SS 81 91 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):,5 Organisation: ALcontrol Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,4 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs vid vassen uppströms brygga, strax nedströms holme. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grus Vegetationstyp, dom. : flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: >5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande : lövskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vildvuxet gräs - Dominerande : träd al rönn, björk Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort s tor B: Jordbruk stor C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 7

Stångån ALcontrol AB Bilaga C1. Stångån, ekmanhugg Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: C1 Kommun: Linköping Lokalnamn: ekmanhugg Top. Karta: 8F NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 6475146 / 149139 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-4 Metodik: SS 81 9 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):, Organisation: ALcontrol Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7, C Lokalens medeldjup: m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs från bryggan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grus Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: >5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grus: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande : lövskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al pil Dominerande : gräs/halvgräs/vass gräsmatta - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass vildvuxet gräs - Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort s tor B: Jordbruk stor C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. 71

Stångån ALcontrol AB Bilaga D. Stångån, sparkprov Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: D Kommun: Linköping Lokalnamn: sparkprov Top. Karta: 8F NO Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 647371 / 1494636 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-5 Metodik: SS 81 91 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):,5 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 45 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 45 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,1 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs 15-5 m nedströms badbryggan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grus Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: <5% Sand: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande : äng Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd tall - Dominerande : träd rönn - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stor B: Tätort måttlig C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 7

Stångån ALcontrol AB Bilaga D. Stångån, håvdrag Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: D Kommun: Linköping Lokalnamn: håvdrag Top. Karta: 8F SO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 647381 / 149466 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-5 Metodik: SS 81 91 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):,5 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 45 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 45 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,1 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs längs vassen mitt emot brygga och röd prick. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grus Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Sand: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande : äng Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd tall - Dominerande : träd rönn ek Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stor B: Tätort måttlig C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 73

Stångån ALcontrol AB Bilaga D. Stångån, ekmanhugg Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: D Kommun: Linköping Lokalnamn: ekmanhugg Top. Karta: 8F SO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 647387 / 149461 Provtagningsuppgifter Datum: 4-11-5 Metodik: SS 81 9 Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m ):, Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 3 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 45 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 45 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,1 C Lokalens medeldjup: 1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs utanför vassen mitt emot den norra bryggan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : sand Vegetationstyp, dom. : flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: >5% Sand: <5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande : lövskog Dominerande 3: äng Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd tall - Dominerande : träd rönn ek Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stor B: Tätort måttlig C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. 74

Stångån ALcontrol AB Bilaga Förklaring till artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,5 eller, m ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet och funktionella tillhörighet. Försurningskänslighet (Fk): - taxas toleransgräns är okänd, 1 - taxa har visats klara ph lägre än 4.5 - ph 4.5-4.9 3 - ph 5. - 5.4 4 - ph > 5.5 Funktionell grupp (Fg): - ej känd 1 - filtrerare - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Känslighet för organisk belastning (Eg): - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. M = medelvärde % = procentandel * visar att arten påträffades i det kvalitativa provet ** visar att antalet är uppskattat. 75

Stångån ALcontrol AB Bilaga A1. Stångån, sparkprov 4-11-4 Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB Metod: SS 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp. 3 3 1,3 15,4 Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773),7,8 Tubifex tubifex - (Müller, 1774) 1 8 1 3, 3,7 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 1 1,7,8 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae 3 1,3,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 3 7 1 4 16, 19,9 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 3 3 14 5,7 7,1 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 3 4 1,3 1,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 4 3 7 1 3,3 4,1 Cloeon sp. 4 3 1 1 1,3 1,7 Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 1,3,4 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1,3,4 Leptophlebia sp. 1 3 1 1,7,8 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 1,3,4 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae 5 1,3,4 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 3,7,8 Mystacides sp. 3 3 1, 1, Tinodes waeneri - (Linné, 1758) 4 4 3 1 1 1 1, 1, DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 1 13 44 6, 3,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P 3 1 5, 6, SUMMA (antal individer): 5 64 17 8,3 1 SUMMA (antal taxa): 1 11 14 1,3 Totalantal taxa 19 Diversitetsindex 3,4 Surhetsindex 4 Medelantal taxa/prov 1,3 ASPT-index 6,1 EPT-index 11 Antal ind./kvm. 31 Danskt faunaindex 5 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 76

Stångån ALcontrol AB Bilaga A1. Stångån, håvdrag 4-11-4 Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB Metod: SS 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp. 1,3,3 Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) 51 1 9 3,3 1,5 Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 3 3 3 4 1,7,5 HIRUDINEA, iglar Glossiphonidae 3 1,3,3 Piscicola geometra - (Linné, 1761) 4 3 3 P 1,3,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 1 3 14,7 13,5 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 3 1,,9 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae 3,7,6 Erythromma najas - (Hansemann, 183) * 1 3 3 Ischnura elegans - (Vander Linden, 18) 3 3 6, 1,8 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 3 16 6,7 6, Caenis robusta - Eaton, 1884 4 3 7 3,,8 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 4 3 1 3, 1,8 Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 3 1,3,3 Cloeon sp. 4 3 1,3,3 TRICHOPTERA, nattsländor Leptocerus tineiformis - Curtis, 1834 4 6, 1,8 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 3 1 1,,9 Mystacides sp. 3 1,3,3 Oecetis sp. (lacustris/ochracea) 3 3,7,6 Orthotrichia sp. 1,3,3 Trianodes sp./ylodes sp. 5 1 1 1,3 1, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,3,3 Chironomidae 44 8 56 36, 33, GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 4 4 1,3,3 Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 1,3,3 Gyraulus sp. (albus-typ) 4 4 3 3 1,,9 Gyraulus crista - (Linné, 1758) 4 4 6 1 3,,8 Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) 4 4 3 5 1,7 1,5 Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) * 4 4 Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3,7,6 Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 4 4 1,3,3 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P 1 1 1,3 1, SUMMA (antal individer): 19 46 15 18,3 1 SUMMA (antal taxa): 15 11 1 15,7 Totalantal taxa 8 Diversitetsindex 3,3 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 15,7 ASPT-index 4,1 EPT-index 9 Antal ind./kvm. 433 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 5 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 77

Stångån ALcontrol AB Bilaga A3. Stångån, ekmanhugg 4-11-4 Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB Metod: SS 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp. 6 7 1 4,7 15,6 HIRUDINEA, iglar Erpobdella sp. 3 E 4 1 1,7 5,6 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 Helobdella 3 1, 3,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 1,3 1,1 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3,7, TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 3 3 1,3 1,1 Mystacides sp. 3 1,3 1,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 3 3,7 8,9 Chironomidae 1 13 17 13,3 44,4 GASTROPODA, snäckor Viviparus viviparus - (Linné, 1758) 4 4 3 6 3 3,7 1, BIVALVIA, musslor Anodonta sp. 1 Anodont 1,3 1,1 Pisidium sp. 1 1 Pisidium 1 1, 3,3 SUMMA (antal individer): 5 3 33 3, 1 SUMMA (antal taxa): 6 7 9 7,3 Totalantal taxa 1 Diversitetsindex,59 Surhetsindex 4 Medelantal taxa/prov 7,3 ASPT-index 4,4 EPT-index Antal ind./kvm. 1 485 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 78

Stångån ALcontrol AB Bilaga B3. Stångån, sparkprov 4-11-4 Det. A Pettersson/I Sundberg, Medins Biologi AB Metod: SS 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. 1 3,7,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp. * Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) 3 1,3,1 Spirosperma ferox - Eisen, 1879 4 3 1 1 1,3,5 Tubificidae 1,3,1 HIRUDINEA, iglar Erpobdella sp. 3 Erpobde 1 1,,4 Glossiphonidae 3 1,3,1 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 H 1 1,7,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ** 1 35 65 85 61,7 3,3 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,3,1 ODONATA, trollsländor Coenagrion sp. 3 1,3,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ** 3 3 3 57 48 45, 17, Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ** 4 3 1 57 8 31,7 1, Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 4 3 3 7 3,3 1,3 Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 1,3,1 Ephemera sp. 3 1 3 1,3,1 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 3 1,,4 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 3 4 6 4, 1,5 Leptophlebia sp. 1 3 1 18 34 4,3 9, MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 1 1,,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 5 3 1 3 1,3,5 Hydroptila sp. 6 1,3,9 Limnephilidae 5 4 7 4,3 1,6 Limnephilus sp. (flavicornis-typ) 5 1,3,1 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 3 4 8 4, 1,5 Mystacides sp. 3 4 4 9,3 3,5 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 1 4 1 14,7 5,5 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1,3,1 Oxyethira sp. 1,3,1 Polycentropodidae 5 1,,8 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) 4 4 3,7,3 Tinodes sp. 4 1,3,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) 1,3,1 Callicorixa sp. (praeusta/producta) 1 1,7,3 COLEOPTERA, skalbaggar Gyrinidae 3 1,3,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,3,1 Chironomidae ** 4 35 35 36,7 13,9 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 4 4 1,3,1 Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) 4 4 3 1,3,1 Bithynia leachii - (Sheppard, 183) 4 1 3 1 4 1,,8 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 4 1 1 1 1 1,,4 Galba truncatula - (O. F. Müller, 1774) 4 4 3 1,3,1 Marstoniopsis scholtzi - (A. Schmidt, 1856) 4 4 1,3,1 Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 4 4 1 1,,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium 7 3, 1,1 SUMMA (antal individer): 187 3 37 64,7 1 SUMMA (antal taxa): 4 6 3 4,3 Totalantal taxa 38 Diversitetsindex 3,54 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 4,3 ASPT-index 5, EPT-index 15 Antal ind./kvm. 1 59 Danskt faunaindex 5 Naturvärdesindex 6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 79

Stångån ALcontrol AB Bilaga B3. Stångån, håvdrag 4-11-4 Det. Martin Liungman, Medins Biologi AB Metod: SS 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp.,7,6 Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) * Oligochaeta 35 4 5,,8 Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 3 3 5 5 7 5,7 5, HIRUDINEA, iglar Alboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) 4 3 Alboglos 1,3,3 Erpobdella sp. 3 E 3 1,,9 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 1 1,7 1,5 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 5 13 6, 5,5 ODONATA, trollsländor Erythromma najas - (Hansemann, 183) 1 3 3 1,3,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 3 14 6 1 7, 6,4 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 3 1 1,,9 Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 3 6 14 1 1,7 9,7 Cloeon sp. 4 3 7 1 19, 17,3 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 1,3,3 Limnephilidae 5 1 1,,9 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 4 4 1,3,3 Mystacides sp. * 3 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 1 1 1 1,,9 Orthotrichia sp. 4 1 1, 1,8 Oxyethira sp. 1,3,3 HEMIPTERA, skinnbaggar Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) 1 1,7,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,3,3 Chironomidae 18 6 16, 18, GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 4 4 6 1,3,1 Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 3 1, 1,8 Gyraulus sp. 4 4 1 1,7,6 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P 1,3,3 SUMMA (antal individer): 99 11 1 19,7 1 SUMMA (antal taxa): 18 11 13 14, Totalantal taxa 3 Diversitetsindex 3,38 Surhetsindex 6 Medelantal taxa/prov 14, ASPT-index 4,9 EPT-index 9 Antal ind./kvm. 439 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 8

Stångån ALcontrol AB Bilaga B1. Stångån, ekmanhugg 4-11-4 Det. Ulf Ericsson, Medins Biologi AB Metod: SS 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % PORIFERA, svampdjur Spongillidae * 3 1 NEMATODA, rundmaskar Nematoda 14 4 6,7 6,8 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparéde, 186 1 1,3 1,4 Limnodrilus sp. 14 13 17 14,7 15, Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) 1 3 1,3 1,4 Tubificidae (med hårborst) 3 1 1,3 1,4 HIRUDINEA, iglar Glossiphonia sp. (complanata typ) 3 G 1 1,7,7 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 Helobde 3 6 3, 3,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 1,3 1,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 3 1 11 6 9,7 9,9 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 3 1 1,7,7 Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 3 1,3,3 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 1,3,3 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 3 3 1 1,7 1,7 Oxyethira sp. 1,3,3 Oecetis ochracea - (Curtis, 185) 3 3 1,3,3 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) 4 4 3 1,3,3 COLEOPTERA, skalbaggar Oulimnius sp. 3 4 3 Oulimnius 1,3,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,3,3 Chironomidae 49 5 4 46,3 47,3 GASTROPODA, snäckor Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 1 1,7,7 Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1,3,3 Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 1,3,3 Viviparus viviparus - (Linné, 1758) 4 4 3 1,3,3 BIVALVIA, musslor Musculium lacustre - (O. F. Müller, 1774) 1 M 1,3,3 Pisidium sp. 1 1 P 5 8 5, 5,1 SUMMA (antal individer): 17 99 88 98, 1 SUMMA (antal taxa): 15 16 1 14,3 Totalantal taxa 5 Diversitetsindex,78 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 14,3 ASPT-index 4,6 EPT-index 7 Antal ind./kvm. 4 851 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 81

Stångån ALcontrol AB Bilaga C. Stångån, sparkprov 4-11-4 Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB Metod: SS 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp. 1,3, Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) 3 8,7 1,6 Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 3 3 1 1,,6 Tubificidae (annan),7,4 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 Erpobde 1,3, Erpobdella sp. 3 E 1,3, Glossiphonia sp. 3 G 1,3, Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 H 1,3, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 8 4 4,7,8 ODONATA, trollsländor Platycnemis pennipes - (Pallas, 1771) 3 3,7,4 Somatochlora metallica - (Vander Linden, 185) 3 3 1,3, EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 3 1 14 14,7 8,7 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 3 4 6 18 9,3 5,6 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 4 3 1 3 5, 3, Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 6,7 1,6 Ephemera sp. 3 1 3,7,4 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 4 3,3 1,4 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 3 6 9 14 16,3 9,7 Leptophlebia sp. 1 3 1 4 8 7,3 4,4 PLECOPTERA, bäcksländor PNemurella pictetii - Klapalék, 19 * 1 4 Nemurella MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 1 1,,6 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 5 3 1,3, Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) 3 1,3, Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 1 1,,6 Limnephilidae 5 6 1, 6, Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 5 3 1 1,,6 Limnephilus sp. 5,7,4 Molanna sp. (angustata-typ) 3 3 1,3, Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 3 5 4 3 4,,4 Mystacides sp. 3 13 11 9 11, 6,5 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3,7,4 Oxyethira sp. 1,3, HEMIPTERA, skinnbaggar Corixidae 1,3, COLEOPTERA, skalbaggar Oulimnius sp. 3 4 3 O 1 3 1,3,8 Platambus maculatus - (Linné,1758) 1 3 Platamb 3 1,7 1, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae,7,4 Chironomidae 61 1 19 6, 35,7 GASTROPODA, snäckor Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) * 4 1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium 1,3,8 Sphaerium corneum - (Linné, 1758) 1 3 S 1 5, 1, SUMMA (antal individer): 19 1 14 168, 1 SUMMA (antal taxa): 19 19 19,3 Totalantal taxa 34 Diversitetsindex 3,61 Surhetsindex 8 Medelantal taxa/prov 19,3 ASPT-index 5,8 EPT-index 15 Antal ind./kvm. 67 Danskt faunaindex 5 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 8

Stångån ALcontrol AB Bilaga C. Stångån, håvdrag 4-11-4 Det. Ulf Ericsson, Medins Biologi AB Metod: SS 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,3,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) 1,3,1 Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 3 3 6 1 1 31, 11,6 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 Erpobde,7,3 Erpobdella sp. 3 Erpobdella 1,3,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 3 8 6 5,7,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 6 3,3 1,3 ARANEA, spindlar Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 3 1,3,1 ODONATA, trollsländor Coenagrion sp. 3 1 1,,4 Erythromma najas - (Hansemann, 183) 1 3 3 1,3,1 Zygoptera 3 1 1,7,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 3 6 6 4,7 1,8 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 4 3 4 1,3,5 Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 3 1 355 13 168,7 63,3 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 1,,4 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 3 3 1 1,,4 Limnephilidae 5 6 3 3, 1,1 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 5 3 4 1,3,5 Limnephilus sp. 5 1,3,1 Oxyethira sp. 4 8 6 6,,3 HEMIPTERA, skinnbaggar Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) 1 1,7,3 Notonecta glauca - Linné, 1758 3 1,3,1 COLEOPTERA, skalbaggar Ilybius sp. 3 Ilybius 3 1,7,6 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 14 1 11 8,7 3,3 Empididae 3 1,3,1 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 4 4 1 1,,4 Anisus vortex - (Linné, 1758) * 4 4 Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) * 4 4 3 Bithynia leachii - (Sheppard, 183) * 4 1 3 Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 3 18 4 15, 5,6 Gyraulus crista - (Linné, 1758) 4 4 1,3,1 Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) 4 4 3 1 1,7,3 Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) 4 4 1 1,,4 Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 1,,4 Planorbarius corneus (Linné, 1758) 4 4 1,3,1 Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 1,3,1 Radix sp. (balthica/labiata) 3 4 1 1,7,3 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium 6,7 1, Sphaerium corneum - (Linné, 1758) 1 3 Sphaerium 1,3,1 SUMMA (antal individer): 13 434 35 66,3 1 SUMMA (antal taxa): 3 1, Totalantal taxa 35 Diversitetsindex,9 Surhetsindex 6 Medelantal taxa/prov 1, ASPT-index 4,6 EPT-index 7 Antal ind./kvm. 1 65 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 83

Stångån ALcontrol AB Bilaga C1. Stångån, ekmanhugg 4-11-4 Det. Martin Liungman, Medins Biologi AB Metod: SS 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda 1,3,9 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparéde, 186 1 1 1,7 1,8 Limnodrilus sp. 13 1 39,7 54,4 Tubificidae (med hårborst) 1 1,,6 HIRUDINEA, iglar Glossiphonia sp. (complanata-typ) 3 3 Glossiphonia 1,3,9 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 1,3,9 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,3,9 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 1 1,7 1,8 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae 5 1,3,9 Molanna angustata - Curtis, 1834 3 3 1 1,,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,3,9 Chironomidae 4 4 1 3, 7,9 GASTROPODA, snäckor Viviparus viviparus - (Linné, 1758) 4 4 3 9 5 6 6,7 17,5 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P 4, 5,3 Unio sp. (pictorum/tumidus) 1 3 U 1,3,9 SUMMA (antal individer): 36 8 5 38, 1 SUMMA (antal taxa): 11 7 6 8, Totalantal taxa 14 Diversitetsindex,33 Surhetsindex 4 Medelantal taxa/prov 8, ASPT-index 4,5 EPT-index Antal ind./kvm. 1 881 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 84

Stångån ALcontrol AB Bilaga D. Stångån, sparkprov 4-11-5 Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB Metod: SS 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 196) 3 1,3,5 Limnodrilus sp. 3 3 6 4, 5,5 Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 3 3 1,3,5 HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 Helobdella 1,3,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 1,3,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 3 1,3,5 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 3 1 1, 1,4 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 4 3 46 4 9 33, 45,6 Cloeon sp. 4 3 1,3,5 Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 1,3,5 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1,3 1,8 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 3 1 1 3 1,7,3 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 5 3 1,3,5 Limnephilidae 5 6 3 4 4,3 6, Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 3 3,3 3, Mystacides sp. 3 5 5 1 7,3 1,1 Oecetis notata - (Rambur, 184) 3 1,3,5 Oxyethira sp. 1,3,5 HEMIPTERA, skinnbaggar Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) * Corixidae 1 3 1,3 1,8 Sigara distincta - (Fieber, 1848) * Sigara falleni - (Fieber, 1848) * 3 COLEOPTERA, skalbaggar Oulimnius sp. 3 4 3 Oulimniu 1,3,5 Platambus maculatus - (Linné,1758) 1 3 Platamb 1,3,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 4 1,7,3 Chironomidae 5 4 19 9,3 1,9 Limoniidae 1,3,5 GASTROPODA, snäckor Bithynia leachii - (Sheppard, 183) 4 1 3 1,3,5 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium 1,3,5 SUMMA (antal individer): 7 51 94 7,3 1 SUMMA (antal taxa): 1 13 18 13,7 Totalantal taxa 7 Diversitetsindex,95 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 13,7 ASPT-index 5,5 EPT-index 1 Antal ind./kvm. 89 Danskt faunaindex 5 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 85

Stångån ALcontrol AB Bilaga D. Stångån, håvdrag 4-11-5 Det. Martin Liungman, Medins Biologi AB Metod: SS 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria 3 1,3, OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 3 3 3 4,3 1,3 HIRUDINEA, iglar Erpobdella sp. 3 E 1 1,,5 Piscicola geometra - (Linné, 1761) 4 3 3 Piscicola 1,3, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 14 4 45 1, 11,3 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 18 6 8,7 4,7 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae 3 1 1,7,4 Erythromma najas - (Hansemann, 183) 1 3 3 1 1,7,4 Ischnura elegans - (Vander Linden, 18) 3 3,7,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 3 8 1, 5,4 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 3 1 1,7,4 Cloeon sp. (dipterum gr.) 4 3 5 16 7,7 4,1 Cloeon sp. 4 3 7 4 3, 1,4 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 7 11 38 5,3 13,7 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 3 1 1,,5 Leptophlebia sp. 1 3 1 7 3,3 1,8 PLECOPTERA, bäcksländor PNemoura sp. 5 N 1,3, TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 1,3, Limnephilidae 5 41 19 48 36, 19,4 Limnephilus sp. (annan) 5 1,3, Limnephilus sp. (marmoratus-typ) 5 3 1 1 1,3,7 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 5 3 1 1,,5 Mystacides sp. 3 1 1,7,4 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 7 11 1,7 6,8 HEMIPTERA, skinnbaggar Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) 15 1 5,3,9 Calliocorixa sp. 1 1,7,4 Hydrometra stagnorum - (Linné, 1758) 3 1,3, Micronecta minutissima - (Linné, 1758) 1,3, Sigara distincta - (Fieber, 1848),7,4 Sigara falleni - (Fieber, 1848) 3 3 1,7,9 Sigara longipalis - (J. Sahlberg, 1878) 1,3, Sigara striata - (Linné, 1758) 3 1 1,,5 Sigara sp. 3 1,7,9 COLEOPTERA, skalbaggar Noterus crassicornis - (Müller, 1776) 3 3 N 1,3, DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 5 9 8 7,3 4, Empididae 3 1,3, Psychodidae 1,3, GASTROPODA, snäckor Bithynia leachii - (Sheppard, 183) 4 1 3 1 1,,5 Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4,7,4 Lymnaeidae 4 1,3, Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) 4 4 1,3, Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 3 1,3,7 Radix labiata - (Rossmässler, 1835) 3 4 3 1,3, BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium 1,3, Sphaerium sp. 1 3 Sphaeriu 1 3 1,3,7 SUMMA (antal individer): 178 97 81 185,3 1 SUMMA (antal taxa): 5 18 8 3,7 Totalantal taxa 39 Diversitetsindex 3,94 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 3,7 ASPT-index 5, EPT-index 13 Antal ind./kvm. 741 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 86

Stångån ALcontrol AB Bilaga D. Stångån, ekmanhugg 4-11-5 Det. Martin Liungman, Medins Biologi AB Metod: SS 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 1,3, NEMERTINI, slemmaskar Prostoma sp. 3,7,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Ilyodrilus templetoni - Southern, 199 1,3, Limnodrilus claparedeanus - Ratzel, 1868 1,3, Limnodrilus hoffmeisteri - Claparéde, 186 1 1,3, Limnodrilus sp. 7 6 13 8,7 4,1 Oligochaeta (annan) 1,3, Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) 1 1 1,3,6 Psammoryctides albicola - (Michaelsen,191) 1 1,7,3 Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) 3 1,3, Spirosperma ferox - Eisen, 1879 4 3 1,3, Tubificidae (med hårborst) 5 13 17 11,7 5,6 HIRUDINEA, iglar Alboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) 4 3 A 1 1 1,3,6 Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 E 1 5 4 3,3 1,6 Erpobdella sp. 3 E 6 5 7 6,,9 Glossiphonidae (annan) 3 Glossiphonidae 1,3, Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 H 1 1,,5 Piscicola geometra - (Linné, 1761) 4 3 3 P 1,3, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 3 1 4,3 11,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetidae 4,7,3 Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 3 6 9 5,,4 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 3 5 3, 1,4 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1,3, Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 3 9 3 11 7,7 3,7 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 1 1,,5 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae 5 1,3, Molanna angustata - Curtis, 1834 3 3 1 1 1,3,6 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 3,7,3 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 1 165 5 63,7 3,4 COLEOPTERA, skalbaggar Ilybius sp. 3 Ilybius 1,3, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,7,8 Chironomidae 48 33 8 36,3 17,4 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 4 4 5 1,7,8 Bithynia leachii - (Sheppard, 183) 4 1 3 1 11 4, 1,9 Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 1 6 6,,9 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P 7 1 13 13,7 6,5 SUMMA (antal individer): 17 31 155 9,3 1 SUMMA (antal taxa): 1 1 1,3 Totalantal taxa 33 Diversitetsindex 3,5 Surhetsindex 9 Medelantal taxa/prov 1,3 ASPT-index 5, EPT-index 9 Antal ind./kvm. 1 363 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 87

Stångån ALcontrol AB Bilaga Allmänt om biologiska undersökningar Det har blivit vanligt med biologiska undersökningar, bl a i samband med effektkontroll av kalkningsverksamheten och i recipientkontrollen. Naturvårdsverket har nyligen publicerat bedömningsgrunder som underlättar och likformar tolkningen av undersökningsresultaten (Wiederholm 1999). Nedan beskrivs dessa och hur vi på Medins Biologi AB använder de olika indexen. Dessutom redovisas gränsvärden för ytterligare några index som används ner resultaten bedöms. Biologiska undersökningar, som t ex bottenfaunaprovtagning, har många fördelar jämfört med enbart fysikaliskkemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t ex mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. Bottenfauna Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter i bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adultstadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, t ex lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat mm) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bl a genom att syreinnehållet minskar. Botten består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer t ex få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om ett vatten torkar ut t ex under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Bottenfaunan har till stor del varit dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Kunskapen är speciellt dålig om vilka arter som är hotade. I och med att kunskapsläget successivt ökat, genom undersökningar av den typ som redovisas här, har det blivit möjligt att göra bedömningar av faunans naturvärden. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bl a om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av 88

Stångån ALcontrol AB Bilaga andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph sjunker behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan t ex vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. Olika arters föroreningskänslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från vårt eget databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987), Engblom m fl (199), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m fl (1981), Henrikson m fl (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m fl (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999). Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller faunan på den yta som undersökts. Det innebär t ex att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Kriterier för biologisk bedömning Allmänt En bedömning av olika sorters påverkan på bottenfaunan grundar sig dels på faktiska kunskaper om olika arters föroreningskänslighet och dels på erfarenhet om hur det normalt ser ut på en lokal med ungefär samma naturliga förutsättningar som den undersökta. Erfarenheter hämtade från vår databas som innehåller undersökningar från drygt olika sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningarna. Bedömning av tillstånd och avvikelse För att underlätta och systematisera bedömningarna har Naturvårdsverket ställt upp gränsvärden för sex typer av index (Wiederholm 1999). Dessa gränsvärden används för att bedöma och klassa dels tillstånd och dels avvikelse från jämförvärden. För bedömningar i rinnande vatten och sjöars litoral kan två av indexen, Shannons diversitetsindex och ASPTindex, karakteriseras som allmänna föroreningsindex men de fungerar huvudsakligen bäst på att mäta graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material. De två andra indexen som används i sjöar och vattendrag är mer specialiserade. Danskt faunaindex mäter och klassar tillståndet när det gäller näringsämnen/organiskt material och Surhetsindex mäter och klassar graden av försurningspåverkan. När det gäller tillståndsklassningen har vi valt att ändra Naturvårdsverkets klassgränser för Shannon index i sjöar och vattendrag samt Surhetsindex i sjöar. Motivet är att de föreslagna klassgränserna för Shannons diversitetsindex inte ger någon bra upplösning med den metodik som normalt används i undersökningarna (SS-EN 7 88). Naturvårdsverkets klassgränser togs fram med hjälp av ett databasmaterial (riksinventeringen 1995) vars resultat bygger på en annorlunda metodik. När det gäller Surhetsindex i sjöar har en smärre justering nedåt för klassgränserna gjorts. Motivet för denna ändring är att annars skulle alltför många opåverkade sjöar bedömas som försurningspåverkade. Poängsättningen har också återställts för ett antal taxa till dess ursprungliga form (se Henrikson & Medin 1986). För sjöars profundal mäter de två indexen, BQI och O/C-index, i huvudsak näringstillståndet i sjön. De klassgränser som används i våra rapporter redovisas i tabell 1 14. 89

Stångån ALcontrol AB Bilaga Som underlag för avvikelseberäkningarna har Naturvårdsverket föreslagit jämförvärden för de olika indexen. Det sägs också att man i första hand skall använda objektspecifika jämförvärden. De jämförvärden vi har valt att använda för beräkningarna av avvikelsen i våra undersökningar då objektyspecifika jämförvärden saknas framgår av tabell 15. Klassgränserna för avvikelse redovisas i tabell 16. Vi har också valt att sätta upp gränsvärden för ytterligare några index som vi tycker är viktiga att använda vid bedömningarna (tabell 1-14). När det gäller totalantalet påträffade taxa, medelantalet taxa per prov, individtäthet i sjöars litoral och EPT-index har klassgränserna valts vid 1, 5, 75 och 9 procents percentilerna i vårt eget databasmaterial. När det gäller klassgränser för individtäthet i övriga undersökningstyper har dessa valts för att ge en grov uppskattning av den biologiska produktionen. EPT-index beräknas som summan av antalet arter inom grupperna Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera (dag- bäck- och nattsländor). De använda gränserna får inte tolkas så att man sätter likhetstecken mellan bedömningen måttlig och normal. Normalt är t ex att hitta låga individtätheter i oligotrofa vatten och höga tätheter i mera näringsrika. Ett annat exempel är att man normalt hittar färre arter i små vattendrag än i stora. Därför kan det bli så att bedömningen av antal taxa blir något missvisande beroende på om vattendraget är stort eller litet. Viktigt att påpeka är också att det artantal, eller antalet arter/taxa, som anges är det minsta antalet arter som med säkerhet finns på lokalen. Detta gäller även vid beräkningen av medelantal taxa per prov och EPT-index. Tabell 1. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i rinnande vatten. Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4,15 >6,9 7 >1 Högt index 3,85-4,15 6,1-6,9 6 6-1 3 Måttligt högt index,95-3,85 5,3-6,1 5 4-6 4 Lågt index,35-,95 4,5-5,3 4-4 5 Mycket lågt index,35 4,5 3 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT index (antal/m ) taxa per prov 1 Mycket högt index >3 >5 >3 >9 Högt index 15-3 4-5 5-3 -9 3 Måttligt högt index 5-15 5-4 15-5 1-4 Lågt index -5 18-5 1-15 7-1 5 Mycket lågt index 18 1 7 9

Stångån ALcontrol AB Bilaga Tabell 13. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars litoral. Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4, >6,4 >5 >8 Högt index 3,8-4, 5,8-6,4 5 5-8 3 Måttligt högt index,85-3,8 5,-5,8 4 3-5 4 Lågt index,45-,85 4,5-5, 3 1-3 5 Mycket lågt index,45 4,5 1 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT-index (antal/m ) taxa per prov 1 Mycket högt index >1 >35 >18 >17 Högt index 7-1 3-35 16-18 14-17 3 Måttligt högt index 3-7 -3 11-16 1-14 4 Lågt index 15-3 15-8-11 8-1 5 Mycket lågt index 15 15 8 8 Tabell 14. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars profundal. Klass Individtäthet Totalantal (antal/m ) taxa 1 Mycket högt index >3 >5 Högt index -3 1-5 3 Måttligt högt index - 13-1 4 Lågt index 5-1-13 5 Mycket lågt index <5 <1 Klass Individtäthet Totalantal BQI O/C-index (antal/m ) taxa 1 Mycket högt index >3 >16 >4, Š,5 Högt index -3 1-15 3,-4,,5-4,7 3 Måttligt högt index - 5-1,-3, 4,7-8,9 4 Lågt index 5- -5 1,-, 8,9-13 5 Mycket lågt index <5 < <1, <13 Tabell 15. Jämförvärden för beräkning av avvikelse. Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhets- BQI O/Csitetsindex index index index index Vattendrag,95 6 5 6 - - Sjöars litoralzon,85 5 4 5 - - Sjöars profundalzon - - - - 8,5 Tabell 16. Klassning av avvikelse från jämförvärden i sjöar och vattendrag. Klass Benämning Uppmätt värde/jämförvärde 1 Ingen eller liten avvikelse >,9 Måttlig avvikelse,8-,9 3 Tydlig avvikelse,6-,8 4 Stor avvikelse,3-,6 5 Mycket stor avvikelse,3 91

Stångån ALcontrol AB Bilaga Bedömning av påverkan Det stora antalet index för att beskriva tillstånd och avvikelser innebär att det finns ett behov av en sammanfattande bedömning av resultaten. Vi har därför valt att bedömma bottenfaunan och sammanfatta påverkansgraden i tre klasser: Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan Detta görs vid varje lokal för att bedömma graden av försurningpåverkan, graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material och om det anses nödvändigt för annan påverkan. Annan påverkan är ett begrepp som kan innefatta ett flertal olika miljöproblem, t ex utsläpp av giftiga ämnen som tungmetaller, utsläpp av olja eller regleringseffekter. Försurningspåverkan bedöms huvudsakligen med hjälp av Surhetsindex (Henrikson & Medin 1996, Wiederholm 1999). För att få en så korrekt bedömning av bottenfaunans försurningsstatus som möjligt, utnyttjas ett flertal kriterier i beräkningen av indexet. Fördelen med att bedöma efter flera kriterier är att risken för felbedömningar minskar. Om t ex bedömningen enbart grundade sig på känsligaste arten skulle en felbedömning göras om slumpen gjorde att ingen känslig art hittades trots att vattendraget var opåverkat av försurning. Påverkan av näringsämnen/organiskt material. När ett vatten utsätts för en belastning av näringsämnen leder detta bl a till en ökad växtproduktion, vilket i sin tur leder till en ökad djurproduktion. Den ökade näringsstatusen (eutrofieringen) kan, om den blir för stor, ge allvarliga negativa effekter på bottenfaunan bl a på grund av att syrgashalten i vattnet minskar. Naturvårdsverket redovisar två index för bedömning av påverkan av näringsämnen/organisk belastning med hjälp av bottenfaunasamhället (Wiederholm 1999). ASPT-index är ett renvattensindex som baseras på förekomst av i huvudsak känsliga eller toleranta djurgrupper. Ett lågt värde visar att det i huvudsak förekommer toleranta grupper, vilket därmed indikerar att vattenkvaliteten är dålig. Ett högt värde visar att det i huvudsak förekommer känsliga grupper, vilket indikerar att vattenkvaliteten är god. Med Danskt faunaindex undersöker man om vattendraget hyser vissa nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Även här indikerar ett lågt värde en dålig vattenkvalitet (höga halter av näringsämnen eller en hög belastning av organiskt material) och ett högt värde en god vattenkvalitet (låga halter av näringsämnen och en liten belastning av organiskt material). Vid den sammanvägda bedömningen av vattenkvaliteten används dessutom bottenfaunans diversitet (Shannons diversitetsindex) och artsammansättning. Annan påverkan är ett samlande begrepp på en mängd störningar som kan ha en negativ effekt på bottenfaunan, såväl i form av utsläpp av olika ämnen som mer fysiska ingrepp i vattendraget exempelvis reglering. Vid bedömningarna används i första hand ovanstående index men bottenfaunans artsammansättning är också viktig. Vid bedömning av naturvärden i vattenmiljöer finns kriterier som länsstyrelsen i Älvsborgs län utnyttjat i sitt Naturvårdsprogram (Berntell m fl 1983). Även Naturvårdsverkets Handbok, 9

Stångån ALcontrol AB Bilaga Naturinventeringar av sjöar och vattendrag (SNV 1989) och System Aqua, anger liknande kriterier. Några av huvudkriterierna vid dessa bedömningar av vattenmiljöer är: Påverkan Betydelse för forskning Biologisk mångformighet Raritet Biologisk produktion Naturvärdena i vattendragens evertebratsamhällen och vilka arter som är sällsynta eller hotade har till stor del varit okända i Sverige. I och med att bottenfaunan undersökts i allt fler sammanhang, oftast i vattenvårdsförbundens recipientkontroll eller i uppföljningskontrollen av kalkningsverksamheten, har kunskaper om faunan i sjöar och vattendrag vuxit fram. I ett försök att med hjälp av olika kriterier bedöma faunans naturvärde används här två av ovanstående huvudkriterier, biologisk mångformighet och raritet. Som mått på det första huvudkriteriet, biologisk mångformighet, används totalantalet arter/taxa och diversitetsindex (Shannon index, Wiederholm 1999). I det här fallet bedöms artrika och diversa ekosystem ha högre naturvärden än de som har få arter eller en låg diversitet. Begreppet raritet har använts så att hotade eller sällsynta arter bedöms ha höga naturvärden. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors, U. m fl ). Hotkategoridefinitionerna i rödlistan innebär i korthet att kategori RE är arter som försvunnit, kategori CR är arter som är akut hotade, kategori EN är arter som är starkt hotade, kategori VU är arter som är sårbara och kategori NT är arter som är missgynnade och slutligen DD är arter som inte tillhör ovanstående kategorier men som på grund av kunskapsbrist ändå kräver artvis utformade hänsyn. Vi tar även hänsyn till arter som är ovanliga. Med beteckningen ovanlig menas t ex att arten är lokalt eller regionalt ovanlig eller att arten förekommer i färre än 5 % av de lokaler vi undersökt i Götaland och Svealand. Viktigt att notera är att raritetsbegreppet i det senare fallet endast tillämpas på arter som har sin huvudsakliga förekomst i den undersökta naturtypen. Arter som tas upp på rödlistan får inga ytterligare poäng för raritet. En bedömning av faunans mångformighet och raritet är nästan alltid något relativt, d.v.s. den grundar sig på en jämförelse med ett eller flera objekt. Erfarenheter från tidigare undersökta sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningen. För att överskådligt systematisera ovanstående information har ett poängsystem skapats för bedömning av bottenfaunan i vattendrag och sjöars litoralzon (tabell 17 och 18). Vid konstruktionen av modellen har störst vikt lagts vid förekomst av hotade eller ovanliga arter. Viktigt är här att påpeka att sällsynta arter ofta också är fåtaliga i ett vatten, vilket gör dem svåra att hitta. Detta innebär att man riskerar att underskatta naturvärdena vid den här typen av bedömningar. Bottenfaunans naturvärde bedöms efter tre klasser enligt ovanstående modell. Vid den slutgiltiga bedömningen tillämpas flytande poänggränser enligt: 16 poäng mycket höga naturvärden 6-15 poäng höga naturvärden - 5 poäng naturvärden i övrigt 93

Stångån ALcontrol AB Bilaga Tabell 17. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i vattendrag. Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa 41-45 ger 1 p., 46-5 ger 3 p. och >5 ger 1 p. C Shannon index >3,85-4,15 ger 1 p. och >4,15 ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. Tabell 18. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i sjöars litoralzon. Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa 31-33 ger 1 p., 34-35 ger 3 p. och >35 ger 1 p. C Shannon index >3,8-4, ger 1 p. och >4, ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. 94

Stångån ALcontrol AB Bilaga 3 Bilaga 3 Kartor med sträckindelning från biotopkarteringen Protokoll A, Vattenbiotoper Protokoll B, Omgivning/närmiljö 95

Stångån ALcontrol AB Bilaga 3 Sträcka A., Protokoll A - vattenbiotop Sträcka 1 Sträcka Sträcka 3 Sträcka 4 = sträckavgränsning 96

Stångån ALcontrol AB Bilaga 3 Sträcka B., Protokoll A - vattenbiotop Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Sträcka 8 Sträcka 9 Sträcka 1 Sträcka 1 Sträcka 11 Sträcka 13 = sträckavgränsning 97

Sträcka 14 Sträcka 15 Sträcka 16 Sträcka 17 Sträcka C., Protokoll A - vattenbiotop = sträckavgränsning

Stångån ALcontrol AB Bilaga 3 Sträcka D., Protokoll A - vattenbiotop Sträcka 18 Sträcka 19 Sträcka Sträcka 1 = sträckavgränsning 99

Stångån ALcontrol AB Bilaga 3 Sträcka A, protokoll B - Omgivning/närmiljö Sträcka 11 Sträcka 1 Sträcka 1 Sträcka Sträcka 13 Sträcka 3 =Sträckor 1

Stångån ALcontrol AB Bilaga 3 Sträcka B, protokoll B - Omgivning/närmiljö Sträcka 4 Sträcka 14 Sträcka 5 =Sträckor 11

Sträcka 6 Sträcka 15 Sträcka C, protokoll B - Omgivning/närmiljö. Sträcka 16 Sträcka 7 Sträcka 17 Sträcka 8 =Sträckor

Stångån ALcontrol AB Bilaga 3 Sträcka D, protokoll B - Omgivning/närmiljö. Sträcka 9 Sträcka 18 Sträcka 19 Sträcka Sträcka 1 Sträcka 1 =Sträckor 13

Stångån ALcontrol AB Bilaga 3 14

Stångån ALcontrol AB Bilaga 4 Bilaga 4 Protokoll A Vattenbiotoper 15

Bilaga 4: 1 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-7 A. Lokalinformation Sträcka nr: 1 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 16 Bredd, medel (m): 3 Bredd, max (m): 6 Bredd, min (m): 5 Areal (m): 48 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: 1 Findetritus: 1 Lera (<,): 3 Sand (,-): Grus (-) Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Näckros, vass, säv, axslinga, svärdslilja Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: 1 A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): 3 Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: 1 Täckdike: Avloppsrör: Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: 1 Sjöutlopp: Sjöinlopp: 1 Sammanflöde: Korvsjöar: 1 Kvillområde: Delta: 1 Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: Höga naturvärden för våtmarker och vidsträckta vassbälten. Östra stranden är mycket svårtillgänglig och utgör en ostörd miljö för framförallt många fåglar. En avsnörd korvsjö på södra stranden nedströms en större fritidsbåthamn ger en stor refug för många fåglar i ett annars hårt exploaterat stadsnära jordbrukslandskap. Dike mynnar vid östra stranden mitt för den stora korvsjön.

Bilaga 4: INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-7 A. Lokalinformation Sträcka nr: Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 7 Bredd, medel (m): 5 Bredd, max (m): 5 Bredd, min (m): Areal (m): 175 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: 1 Findetritus: 3 Lera (<,): Sand (,-): 1 Grus (-) Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Gulnäckros, vass, svärdslilja, axslinga Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 1 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: 1 Kvillområde: Delta: 1 Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: Rester av delta utgörs bl.a. av en ö,vilken utgörs helt av vass. Östra stranden är svårtillgänglig och detta i kombination med närheten till stadsmiljön ger höga naturvärden. Ett större dike/biflöde mynnar på östra sidan överst på sträckan (foto). Utformningen med ett överfall med långt krön försvårar/omöjliggör fiskvandring upp i diket. Diket går i kulvert ca 18 m uppströms utflödet i Stångån.

Bilaga 4: 3 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-7 A. Lokalinformation Sträcka nr: 3 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 5 Bredd, medel (m): 35 Bredd, max (m): 56 Bredd, min (m): 5 Areal (m): 175 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: 1 Findetritus: 3 Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Gul näckros, bladvass, svärdslilja Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 5 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: 1 Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: Lite smalare och brantare sträcka än de två första. Större inslag av konstgjorda stränder. Mycket båtplatser på västra stranden. Reningsverk är beläget på östra stranden, vattnet från detta rinner ut i ån mitt på sträckan, industriområde på västra sidan. Låga naturvärden.

Bilaga 4: 4 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-7 A. Lokalinformation Sträcka nr: 4 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 5 Bredd, medel (m): 4 Bredd, max (m): 6 Bredd, min (m): 35 Areal (m): 1 Vattendjup, medel (m): 1,5 Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: 1 Findetritus: Lera (<,): Sand (,-): 1 Grus (-) Sten (-): 3 Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: Undervattensväxter med hela blad: 3 Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Svärdslilja, gul näckros, gäddnate Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): 3 Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: 1 Uppväxtområde: 1 Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: 1 Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten 1 Annan stensättning: 1 Annan dammrest: Sluss 1 Sträckans övre gräns utgörs av en dammbyggnad och en sluss. Den första slussen från Roxen. Hålldammen i östra fåran tillåter nolltappning vilket missgynnar bottenfauna (bl.a. musslor) på nedströmssidan som annars består av hårdbotten, den första hårdbottenzonen från Roxen sett. Med konstant flöde skulle möjligen den delen av sträckan kunna fungera som lekområde för asp.

Bilaga 4: 5 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-7 A. Lokalinformation Sträcka nr: 5 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): Bredd, medel (m): 1 Bredd, max (m): 11 Bredd, min (m): 7 Areal (m): Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: 3 Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Gäddnate, gul näckros Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: 1 A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): 3 Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: Sträckan utgörs av dammen ovan slussen Nykvarn. En i stort sett helt konstgjord miljö. Bra trädzoner på östra stranden med naturliga stränder utgör viktiga naturmiljöer i en sådan stadsnära miljö.

Bilaga 4: 6 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-7 A. Lokalinformation Sträcka nr: 6 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 8 Bredd, medel (m): 6 Bredd, max (m): 8 Bredd, min (m): 4 Areal (m): 48 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: 1 Findetritus: 3 Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) 1 Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Svärdslilja, gul näckros, gäddnate Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: 1 A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 6 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: 1 Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: 1 Annan dammrest: Stensatt strandskoning hela västrasidan, i stort sett naturliga stränder på östra stranden. Natuirliga stränder med tät vegetation är en förutsättning för att ån med dess omgivningar ska hysa några naturvärden i stadsmiljön. Övre gräns utgörs av tullbron.

Bilaga 4: 7 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-8 A. Lokalinformation Sträcka nr: 7 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 15 Bredd, medel (m): 35 Bredd, max (m): 4 Bredd, min (m): 3 Areal (m): 55 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) Sten (-): 3 Block (>): Häll (>4): 1 Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Gul näckros, igenknopp Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: 1 A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 4 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: 1 Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Strandskoning av sten, v. stranden. Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest:

Bilaga 4: 8 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-8 A. Lokalinformation Sträcka nr: 8 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 5 Bredd, medel (m): 35 Bredd, max (m): 4 Bredd, min (m): 5 Areal (m): 175 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: 3 Lera (<,): Sand (,-): 1 Grus (-) Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: 1 A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Gäddnate, gul näckros, igelknopp Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: 1 A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: 1 Diken: Täckdike: Avloppsrör: 6 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: 1 Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: Stensatt strandskoning båda sidorna. Smedstadbäcken mynnar västra sidan.

Bilaga 4: 9 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-8 A. Lokalinformation Sträcka nr: 9 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 16 Bredd, medel (m): 3 Bredd, max (m): 35 Bredd, min (m): 5 Areal (m): 48 Vattendjup, medel (m): 1,5 Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) 3 Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Gul näckros, gäddnate, igelknopp Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: En tredjedel av vattendragets bredd har ett djup på mindre än 1 m, området är glest täckt med gul näckros.

Bilaga 4: 1 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-8 A. Lokalinformation Sträcka nr: 1 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 18 Bredd, medel (m): 35 Bredd, max (m): 4 Bredd, min (m): 3 Areal (m): 63 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) 3 Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Vass, gul näckros, gäddnate, igelknopp Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: 1 A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 3 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stensatt strandskoning båda sidorna. Låga naturvärden. Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest:

Bilaga 4: 11 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-8 A. Lokalinformation Sträcka nr: 11 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 16 Bredd, medel (m): 45 Bredd, max (m): 5 Bredd, min (m): 35 Areal (m): 7 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: 1 Lera (<,): Sand (,-): 1 Grus (-) 3 Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Gul näckros, gäddnate, säv, igelknopp Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 4 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: 1 Annan dammrest: Höga naturvärden med stora salixbestånd i och över ån. Dessa har högt bevarandevärde då resten av stranden är stensatt. Stensatt strandskoning östra sidan.

Bilaga 4: 1 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-8 A. Lokalinformation Sträcka nr: 1 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 8 Bredd, medel (m): 4 Bredd, max (m): 6 Bredd, min (m): 5 Areal (m): 3 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) 3 Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Löktåg, gäddnate, gul näckros, svärdslilja, bladvass Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 1 Vattenuttag: E + 1 A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: Stensatt strandskoning båda sidor, västra sidans strandskoning ser nygjord ut from. Sträcka 8.

Bilaga 4: 13 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-8 A. Lokalinformation Sträcka nr: 13 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 55 Bredd, medel (m): 7 Bredd, max (m): 9 Bredd, min (m): 4 Areal (m): 385 Vattendjup, medel (m): 1,5 Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) 3 Sten (-): Block (>): Häll (>4): 1 1 Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Svärdslilja, gul näckros, gäddnate, igelknopp Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): 3 Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 8 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro 1 Dammbyggnad av sten 1 Annan stensättning: Annan dammrest: Sluss 1 Ö med salix ger höga naturvärden liksom sammanhängnade ytor med vass och svärdslilja. Salixbestånd i vattnet utgör en mycket hög grad av naturlighet i den här miljön. Övre delen består av Tannefors slusstation och vattenkraftverk.

Bilaga 4: 14 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-8 A. Lokalinformation Sträcka nr: 14 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): Bredd, medel (m): 5 Bredd, max (m): 3 Bredd, min (m): Areal (m): 5 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) 3 Sten (-): Block (>): Häll (>4): 1 Total täckning: 1 A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Svärdslilja, gul näckros Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): 3 Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: 1 Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: Slussrännan är stensatt, rännans bredd är ca 8 m. Östra sidan har inslag av salix i vattnet, ger höga naturvärden. Sträckan utgörs av slussrännan och flödet in i vattenkraftverket uppströms Tannefors t.o.m. öns slut.

Bilaga 4: 15 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-8 A. Lokalinformation Sträcka nr: 15 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 8 Bredd, medel (m): 3 Bredd, max (m): 4 Bredd, min (m): 5 Areal (m): 4 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Svärdslilja, gul näckros, bladvass, säv Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 4 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: Naturliga stränder med överhängande salix och al på båda sidor. Bör tillskrivas höga naturvärden.

Bilaga 4: 16 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-8 A. Lokalinformation Sträcka nr: 16 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 15 Bredd, medel (m): 3 Bredd, max (m): 5 Bredd, min (m): 5 Areal (m): 645 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: 3 Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Vattenpest, gul näckros, bladvass, säv, gäddnate Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): 1 Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 8 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: Bitvis hög grad av naturlighet. Undantaget stora regleringseffekter. Grundområden bitvis invid land med stora mängder fisk, detta tillsammans med stora vassbälten och strandnära sumpskog ger höga naturvärden. Avsnörd vik på östra utan närliggande bebyggelse utgör fin biotop för många fågelarter.

Bilaga 4: 17 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-9 A. Lokalinformation Sträcka nr: 17 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 5 Bredd, medel (m): 3 Bredd, max (m): 4 Bredd, min (m): 5 Areal (m): 15 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: 3 Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) Sten (-): Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: 3 Flytbladsväxter och eller friflytande arter: Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Ålnate, gul näckros, svärdslilja, kaveldun, vattenpest Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): Svagt strömmande (>,): 3 Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): 3 Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 4 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: 1 Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten 1 Annan stensättning: 1 Annan dammrest: sluss 1 Klart höga naturvärden för stora svårtillgängliga salixbestånd med omgivande vass, kärrhök observerad. Stora bestånd med ålnate hyser stora mängder fiskyngel. Hackefors sluss är belägen på den övre delen av sträckan.

Bilaga 4: 18 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-9 A. Lokalinformation Sträcka nr: 18 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 15 Bredd, medel (m): 8 Bredd, max (m): 11 Bredd, min (m): 6 Areal (m): 84 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: 3 Lera (<,): Sand (,-): Grus (-) 1 Sten (-): 1 Block (>): Häll (>4): Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: 3 Flytbladsväxter och eller friflytande arter: Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Näckros, svärdslilja, kaveldun, vattenpest Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): 1 Strömmande (<,7): 1 Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: 1 A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): 1 Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 1 Vattenuttag: E + 1 A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: Kulverterat biflöde mynnar på norra sidan, mitt på sträckan. Mindre salixö på i den övre delen av sträckan. Många villatomter når ner till ån eller nära densamma på östra stranden.

Bilaga 4: 19 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-9 A. Lokalinformation Sträcka nr: 19 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 15 Bredd, medel (m): 5 Bredd, max (m): 3 Bredd, min (m): Areal (m): 375 Vattendjup, medel (m): 1,5 Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: 1 Lera (<,): Sand (,-): 1 Grus (-) 3 Sten (-): Block (>): Häll (>4): 1 Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: Flytbladsväxter och eller friflytande arter: Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: 3 Rosettväxter: Vattenpest, igelknopp Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): Svagt strömmande (>,): 3 Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): 3 Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: 1 Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro 1 Dammbyggnad av sten Annan stensättning: 1 Annan dammrest: F.d. Sluss 1 Hjulsbro sluss, ej i funktion. Gammal stendammsrest och gammal stensatt kaj.

Bilaga 4: INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-9 A. Lokalinformation Sträcka nr: Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 17 Bredd, medel (m): 4 Bredd, max (m): 7 Bredd, min (m): 3 Areal (m): 68 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: 3 Lera (<,): Sand (,-): 1 Grus (-) Sten (-): 1 Block (>): Häll (>4): 1 Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: 3 Flytbladsväxter och eller friflytande arter: Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: Igelknopp, gul näckros, svärdslilja, kaveldun, axslinga,vattenpest, gäddnate, kabbleka A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): 3 Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: 1 A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): 3 Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: 6 Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: 1 Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro Dammbyggnad av sten Annan stensättning: Annan dammrest: Breda vassbälten med sjöfräken, axslinga och ålnate insprängt liksom salix ger fin refug för både fisk och fågel. Mkt sävsångare hördes. Vid golfbanan bedöms hela flodplanet som naturligt, åtminstone på västra sidan. Etableringen av golfbanan torde ge området skydd för annan strandnära exploatering. Nedströms järnvägsbron finns fina orörda sumpområden intill ån, avsnörd vattenyta finns på den västra sidan. Mkt höga naturvärden. Hjulsbro badplats är belägen på östra stranden uppströms landsvägsbroån.

Bilaga 4: 1 INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER A1. Undersökning Inventerare: Fredrik Holmberg Datum: 4-6-9 A. Lokalinformation Sträcka nr: 1 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Topo karta: Längd (m): 4 Bredd, medel (m): 35 Bredd, max (m): 7 Bredd, min (m): 5 Areal (m): 14 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 3 I punkt 3-5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala - 3. =saknas, 1=<5%, =5-5%, 3=>5% A3. Bottensubstrat (Samtliga kornstorlekar i mm) Grovdetritus: Findetritus: 3 Lera (<,): 1 Sand (,-): Grus (-) Sten (-): Block (>): Häll (>4): 1 Total täckning: A4. Vattenvegetation Dominerande arter: Rotade och eller amfibiska övervattensväxter: 1 Flytbladsväxter och eller friflytande arter: 3 Undervattensväxter med hela blad: Undervattensväxter med fingrenade blad: Rosettväxter: Trådalger: Övrig algpåväxt: Fontinalis el liknande: Kuddliknande mossor: Sötvattensvamp: Gul näckros, bladvass, sjöfräken, svärdslilja, vattenpest, axslinga A5. Strömförhållande (Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) Lugnflytande (<,): Svagt strömmande (>,): Strömmande (<,7): Forsande (>,7): A6. Skuggning (Skuggning: =obefintlig, 1=dålig (<5%), =mindre bra (5-5%), 3=bra (>5%) ) Skuggning: 1 A7. Död ved (Död ved: =saknas, 1=liten (<6 stockar/1m), =måttlig (6-5 stockar/1m), 3=riklig (>5 stockar/1m)) Död ved: 1 A8. Flöde/lopp (L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) Vattenföring: M Uppskattat: m3/s Klass: Rakt: Ringlande: Meandrande: A9. Rensat/påverkat (Rensning 1=försiktigt, =kraftigt, 3=omgrävd) Rensning (1-3): Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: Damm: Indämt: A1. Öringbiotop (Öringbiotop: Klass =ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, =tämligen bra, 3=bramycket bra) Lekområde: Uppväxtområde: Tillgång på ståndplatser: A11. Strukturelement Tillr Vattendrag: Diken: Täckdike: Avloppsrör: Vattenuttag: A1. Övrigt: Ravin: Brant: Nacke: Hölja: Korsande väg: 1 Sjöutlopp: Sjöinlopp: Sammanflöde: Korvsjöar: Kvillområde: Delta: Nipa/skredärr: Utstr omr/källa: Stenbro/rest av stenbro 1 Dammbyggnad av sten 1 Annan stensättning: 1 Annan dammrest: Fina mader södra östra sidan uppströms järnvägsbron. Sluss och vattenkraftverk Slattefors avgränsar den inventerade sträckan.

Stångån ALcontrol AB Bilaga 5 Bilaga 5 Protokoll B Omgivning/Närmiljö 19

Bilaga 5: 1 INVENTERINGSPROTOKOLL - B - OMGIVNING / NÄRMILJÖ Vattendrag: Stångån Flygbild (nr+år): Ortofoto Inventerare flyg: Fredrik Holmberg Inventerare fält: Fredrik Holmberg Huvudvattendrag: 67 Topokarta: Foton: Ekokarta: Datum flyg: 4-6-1 Datum fält: 4-6-7 Sträcka nr: Sida: H 1 Omgivning 3: Å (>75%) Omgivning : (5-5%) Omgivning 1: A3 (<5%) Övrigt: Fältinv_del: Längd (m): 17 Närmiljö 3: VK (>75%) Närmiljö : Å1, VK3 (5-5%) Närmiljö 1: A5 (<5%) Dominerande trädslag: Salix Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) VK3 Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: En del av Gärstad deponiområde eller fröedetta deponiområde når in på omgivande mark. Sträcka nr: Sida: H Fältinv_del: Längd (m): 56 Omgivning 3: Å (>75%) Omgivning : A5 (5-5%) Omgivning 1: L (<5%) Övrigt: Närmiljö 3: A5 (>75%) Närmiljö : VK; VK3 (5-5%) Närmiljö 1: (<5%) Dominerande trädslag: Salix Skyddszon-artificiell Bredd (-3): 1 Marktyp (Dom) VK Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: Nej Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Articifiell mark når in i omgivande mark och består i gammal deponiområde. Våtmark/mader främst i nedre delen av sträckan vid korvsjö. Ja Sträcka nr: Sida: H Fältinv_del: 3 Omgivning 3: A (>75%) Omgivning : (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Längd (m): 63 Närmiljö 3: A4 (>75%) Närmiljö : A5 (5-5%) Närmiljö 1: A3 (<5%) Dominerande trädslag: Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Ja Övrigt:

Bilaga 5: INVENTERINGSPROTOKOLL - B - OMGIVNING / NÄRMILJÖ Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 67 Foton: Flygbild (nr+år): Ortofoto Topokarta: Ekokarta: Inventerare flyg: Fredrik Holmberg Datum flyg: 4-6-1 Inventerare fält: Fredrik Holmberg Datum fält: 4-6-8 Sträcka nr: Sida: H Fältinv_del: 4 Omgivning 3: A (>75%) Omgivning : (5-5%) Omgivning 1: Längd (m): 9 Närmiljö 3: A5 (>75%) Närmiljö : A3 (5-5%) Närmiljö 1: A4 (<5%) Dominerande trädslag: Oxel Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) S4 Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: 3 Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Ja (<5%) Övrigt: Fotboll-och basebollplaner, tennisbanor, idrottshallar m.fl. fritidsanläggningar. Sträcka nr: Sida: H Fältinv_del: 5 Omgivning 3: A (>75%) Omgivning : (5-5%) Omgivning 1: Längd (m): 185 Närmiljö 3: A1 (>75%) Närmiljö : A4 (5-5%) Närmiljö 1: A (<5%) Dominerande trädslag: Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Ja (<5%) Övrigt: Sträcka nr: Sida: H Fältinv_del: 6 Omgivning 3: A (>75%) Omgivning : (5-5%) Omgivning 1: Längd (m): 1 Närmiljö 3: A3 (>75%) Närmiljö : A (5-5%) Närmiljö 1: A5 (<5%) Dominerande trädslag: Al Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) S4 Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Nej (<5%) Övrigt:

Bilaga 5: 3 INVENTERINGSPROTOKOLL - B - OMGIVNING / NÄRMILJÖ Vattendrag: Stångån Flygbild (nr+år): Ortofoto Inventerare flyg: Fredrik Holmberg Inventerare fält: Frerdrik Holmberg Huvudvattendrag: 67 Topokarta: Foton: Ekokarta: Datum flyg: 4-6-1 Datum fält: 4-6-9 Sträcka nr: Sida: H Fältinv_del: 7 Längd (m): 17 Omgivning 3: Å (>75%) Omgivning : BL; Ö; A (5-5%) Omgivning 1: VK (<5%) Närmiljö 3: (>75%) Närmiljö : VK; Å1 (5-5%) Närmiljö 1: (<5%) Dominerande trädslag: Salix Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) S4 Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Nej Övrigt: Sträcka nr: Sida: H Fältinv_del: 8 Omgivning 3: BL (>75%) Omgivning : V; A (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Längd (m): 9 Närmiljö 3: VK (>75%) Närmiljö : VK3; LS4 (5-5%) Närmiljö 1: (<5%) Dominerande trädslag: Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Nej Övrigt: Sträcka nr: Sida: H Fältinv_del: 9 Omgivning 3: A Längd (m): 14 Närmiljö 3: A1 (>75%) Närmiljö : A4; A; (5-5%) A3; A5 Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: (>75%) Omgivning : BL (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Närmiljö 1: (<5%) Dominerande trädslag: Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Ja Övrigt:

Bilaga 5: 4 INVENTERINGSPROTOKOLL - B - OMGIVNING / NÄRMILJÖ Vattendrag: Stångån Flygbild (nr+år): Ortofoto Inventerare flyg: Fredrik Holmberg Inventerare fält: Fredrik Holmberg Huvudvattendrag: 67 Topokarta: Foton: Ekokarta: Datum flyg: 4-6-1 Datum fält: 4-6-9 Sträcka nr: Sida: H Fältinv_del: 1 Längd (m): 14 Omgivning 3: Å (>75%) Omgivning : LS, VK, VK; (5-5%) VK3 Omgivning 1: A (<5%) Närmiljö 3: VK (>75%) Närmiljö : LS4; VK3 (5-5%) Närmiljö 1: A1 (<5%) Dominerande trädslag: Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) VK Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: 3 Buskskikt: 1 Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Ja Övrigt: Sträcka nr: Sida: V Fältinv_del: 11 Omgivning 3: Å Längd (m): 13 Närmiljö 3: (>75%) Närmiljö : VK1; Å1; (5-5%) A5 Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) VK Vattennära zon: Buskskikt: (>75%) Omgivning : A; VK; A (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Närmiljö 1: (<5%) Dominerande trädslag: Salix Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Ja Övrigt: Sträcka nr: Sida: V Fältinv_del: 1 Omgivning 3: A (>75%) Omgivning : Ö (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Längd (m): 87 Närmiljö 3: A1 (>75%) Närmiljö : A3 (5-5%) Närmiljö 1: (<5%) Dominerande trädslag: Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Ja Övrigt:

Bilaga 5: 5 INVENTERINGSPROTOKOLL - B - OMGIVNING / NÄRMILJÖ Vattendrag: Stångån Flygbild (nr+år): Ortofoto Inventerare flyg: Fredrik Holmberg Inventerare fält: Fredrik Holmberg Huvudvattendrag: 67 Topokarta: Foton: Ekokarta: Datum flyg: 4-6-1 Datum fält: 4-6-7 Sträcka nr: Sida: V Fältinv_del: 13 Omgivning 3: A (>75%) Omgivning : (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Längd (m): 73 Närmiljö 3: A3 (>75%) Närmiljö : A4; A5 (5-5%) Närmiljö 1: LS4 (<5%) Dominerande trädslag: Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: 1 Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Ja Övrigt: Sträcka nr: Sida: V Fältinv_del: 14 Omgivning 3: A (>75%) Omgivning : (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Längd (m): 7 Närmiljö 3: A4 (>75%) Närmiljö : (5-5%) Närmiljö 1: A5 (<5%) Dominerande trädslag: Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Nej Övrigt: Sträcka nr: Sida: V Fältinv_del: 15 Omgivning 3: A Längd (m): 9 Närmiljö 3: (>75%) Närmiljö : A3; A4; (5-5%) A5; A Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: 1 (>75%) Omgivning : (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Närmiljö 1: (<5%) Dominerande trädslag: Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Nej Övrigt:

Bilaga 5: 6 INVENTERINGSPROTOKOLL - B - OMGIVNING / NÄRMILJÖ Vattendrag: Stångån Flygbild (nr+år): Ortofoto Inventerare flyg: Fredrik Holmberg Inventerare fält: Fredrik Holmberg Huvudvattendrag: 67 Topokarta: Foton: Ekokarta: Datum flyg: 4-6-1 Datum fält: 4-6-9 Sträcka nr: Sida: V Fältinv_del: 16 Omgivning 3: A (>75%) Omgivning : (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Längd (m): 13 Närmiljö 3: (>75%) Närmiljö : A1; A5 (5-5%) Närmiljö 1: A (<5%) Dominerande trädslag: Al Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) S4 Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: 1 Buskskikt: 1 Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Nej Övrigt: Sträcka nr: Sida: Fältinv_del: 17 Omgivning 3: A Längd (m): 15 Närmiljö 3: (>75%) Närmiljö : VK3; (5-5%) VK; A1; A Skyddszon-artificiell Bredd (-3): 1 Marktyp (Dom) S4 Vattennära zon: 1 Buskskikt: (>75%) Omgivning : VK; V; L (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Närmiljö 1: (<5%) Dominerande trädslag: Salix Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Nej Övrigt: Sträcka nr: Sida: V Fältinv_del: 18 Omgivning 3: A Längd (m): 115 Närmiljö 3: (>75%) Närmiljö : A1; A5; (5-5%) A4 Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: 1 (>75%) Omgivning : (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Närmiljö 1: A (<5%) Dominerande trädslag: Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Ja Övrigt:

Bilaga 5: 7 INVENTERINGSPROTOKOLL - B - OMGIVNING / NÄRMILJÖ Vattendrag: Stångån Flygbild (nr+år): Ortofoto Inventerare flyg: Fredrik Holmberg Inventerare fält: Fredrik Holmberg Huvudvattendrag: 67 Topokarta: Foton: Ekokarta: Datum flyg: 4-6-1 Datum fält: 4-6-9 Sträcka nr: Sida: V Fältinv_del: 19 Omgivning 3: A Längd (m): 33 Närmiljö 3: VK1 (>75%) Närmiljö : VK; A; (5-5%) VK3 Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) VK Vattennära zon: Buskskikt: 1 (>75%) Omgivning : V (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Närmiljö 1: (<5%) Dominerande trädslag: Salix Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Ja Övrigt: Sträcka nr: Sida: V Fältinv_del: Omgivning 3: Å (>75%) Omgivning : V (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Längd (m): 31 Närmiljö 3: VK (>75%) Närmiljö : VK3; Å1 (5-5%) Närmiljö 1: (<5%) Dominerande trädslag: Salix Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) VK Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: 1 Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Nej Övrigt: Sträcka nr: Sida: V Fältinv_del: 1 Omgivning 3: A (>75%) Omgivning : Ö; V (5-5%) Omgivning 1: (<5%) Längd (m): 17 Närmiljö 3: VK (>75%) Närmiljö : VK3; A5 (5-5%) Närmiljö 1: (<5%) Dominerande trädslag: Salix Skyddszon-artificiell Bredd (-3): Marktyp (Dom) VK Skyddszon-skog Bredd (-3): Marktyp (Dom) Vattennära zon: Buskskikt: 1 Skuggning: Skuggning anges ej fr 3 Skuggning kan förbättras: Ja Övrigt: Salix.

Stångån ALcontrol AB Bilaga 6 Bilaga 6 Stormusslor - lokalvis redovisning - fältprotokoll 137

N Stångån ALcontrol AB Bilaga 6 STORMUSSLOR A4. Stångån, Nykvarn 4-8-5 Det. Carin Nilsson, Medins Biologi AB Metod: Kvalitativt musselsök 1 h söktid ARTER/TAXA KATEGORI Fk Fg Eg Antal individer Minimimått BIVALVIA, musslor mm Anodonta anatina - (Linné, 1758) 1 44 Unio tumidus - Philipsson, 1788 1 3 1 65 SUMMA (antal individer): 3 SUMMA (antal taxa): Stensatt strand Kraftverk Sökyta Damm Gångbro Stensatt strand Foto 138

N Stångån ALcontrol AB Bilaga 6 B3. Stångån, Tannefors 4-8-5 Det. Carin Nilsson, Medins Biologi AB Metod: Kvalitativt musselsök 1 h söktid ARTER/TAXA KATEGORI Fk Fg Eg Antal individer Minimimått BIVALVIA, musslor cm Anodonta anatina - (Linné, 1758) 1 15 6 Anodonta cygnea - (Linné, 1758) 1 3 1 skal Unio tumidus - Philipsson, 1788 1 3 1 8 SUMMA (antal individer): 16 SUMMA (antal taxa): 3 Ingen vegetation Näckrosor Sökyta Foto Gångväg Stentrappa 139

Stångån ALcontrol AB Bilaga 6 C. Stångån, Hackefors 4-8-5 Det. Carin Nilsson, Medins Biologi AB Metod: Kvalitativt musselsök 1 h söktid ARTER/TAXA KATEGORI Fk Fg Eg Antal individer Minimimått BIVALVIA, musslor Norra stranden Ön cm Anodonta anatina - (Linné, 1758) 1 3 1 6 Pseudanodonta complanata - (Rossmässler, 1835) 1 3 1 81 Unio tumidus - Philipsson, 1788 1 3 1 1 77 SUMMA (antal individer): 5 SUMMA (antal taxa): 3 Foto Sökyta Kraftverk Foto 1 N Sluss 14

Vårdsbergsvägen Stångån ALcontrol AB Bilaga 6 D. Stångån, Hjulsbrobadet 4-8-4 Det. Carin Nilsson, Medins Biologi AB Metod: Kvalitativt musselsök 1,5 h söktid ARTER/TAXA KATEGORI Fk Fg Eg Antal individer Minimimått BIVALVIA, musslor Uppstr brygga Innanför brygga Nedstr brygga cm Anodonta anatina - (Linné, 1758) 1 6 76 Pseudanodonta complanata - (Rossmässler, 1835) 1 3 3 skal Unio tumidus - Philipsson, 1788 1 3 1 1 5 6 SUMMA (antal individer): 7 1 5 SUMMA (antal taxa): 3 1 Vägbro Säv Foto Foto Sökyta Säv Badbrygga 141

Stångån ALcontrol AB Bilaga 6 A4. Stångån, Nykvarn Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: A4 Kommun: Linköping Lokalnamn: Nykvarn Top. Karta: Linköping 8F NO Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 647753 / 148985 Provtagningsuppgifter Datum: 4-8-5 Metodik: Kval. musselsök 1 h söktid Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: - Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: - C Lokalens medeldjup: - m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 3 m nedstr damm, m uppstr gångbro, mellan stenpirarna Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grov sten Vegetationstyp, dom. : mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-5% Sand: <5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: <5 % Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: <5 % Fina block: 5-5% Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs - - Dominerande : träd al pil Dominerande 3: buskar pil al Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stor B: Kanal stor C: - - Övrigt Foto taget i strömriktningen Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. 14

Stångån ALcontrol AB Bilaga 6 B3. Stångån, Tannefors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: B3 Kommun: Linköping Lokalnamn: Tannefors Top. Karta: Linköping 8F NO Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 647536 / 14973 Provtagningsuppgifter Datum: 4-8-5 Metodik: Kval. musselsök 1 h söktid Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: - Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: - C Lokalens medeldjup: - m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: åns östra strand, -4 m uppstr stentrappa Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. : - Vegetationstyp, dom. : långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: >5% Sand: saknas Flytbladsv: 5-5% Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: <5 % Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs - - Dominerande : - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Kanal stor B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. 143

Stångån ALcontrol AB Bilaga 6 C. Stångån, Hackefors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: C Kommun: Linköping Lokalnamn: Hackefors Top. Karta: Linköping 8F SO Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 647351 / 149363 Provtagningsuppgifter Datum: 4-8-5 Metodik: Kval. musselsök 1 h söktid Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: - Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: + 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 4 + m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: - C Lokalens medeldjup: - m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: öns nedströms strand och norra strand, samt på åns norra strand. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. : sand Vegetationstyp, dom. : långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: <5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Sand: 5-5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-5% Mossor: 5-5% Fina block: 5-5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al pil Dominerande : buskar al asp Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stor B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. 144

Stångån ALcontrol AB Bilaga 6 D. Stångån, Hjulsbrobadet Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland Lokalnummer: D Kommun: Linköping Lokalnamn: Hjulsbrobadet Top. Karta: Linköping 8F SO Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 64737 / 149463 Provtagningsuppgifter Datum: 4-8-4 Metodik: Kval. musselsök 1,5 h söktid Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: - Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 15 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: - C Lokalens medeldjup: - m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 1 m uppstr till m nedströms badbryggan Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grus Vegetationstyp, dom. : övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: mossor Finsediment: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Sand: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-5% Mossor: <5 % Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande : lövskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs tall al Dominerande : träd hagtorn - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Badplats måttlig B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. 145

Stångån ALcontrol AB Bilaga 6 146

Stångån ALcontrol AB Bilaga 7 Bilaga 7 Makrofyter - - lokalvis redovisning - fältprotokoll 147

Stångån ALcontrol AB Bilaga 7 Förklaring till resultat för inventering av makrofyter Indikatorvärde Indikatorvärde enligt Naturvårdverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm, 1999). Ett antal vattenväxter har klassats i en skala från 3-1. Högt värde indikerar näringsrika förhållanden och lågt värde näringsfattiga/dystrofa förhållanden. Växtsätt Växternas växtsätt enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 1 = växer ensam (solitär), = växer i små grupper med några få individ i varje, 3 = växer i små täta grupper, kuddar eller stora tuvor, 4 = växer i vidsträckta mattor eller nät, 5 = växer i stora mängder eller i vidsträckta mattor som täcker så gott som hela ytan. Frekvens Medelvärde av respektive arts frekvens på lokalen. Växternas täckningsgrad skattas ungefärligt i en skala 1-7 enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 1 = solitär, = fåtalig,5-1%, 3 = gles 1-5 %, 4 = ganska gles 5-5 %, 5 = allmän 5-5%, 6 = riklig 5-75%, 7 = heltäckande 75-1%. 148

Stångån ALcontrol AB Bilaga 7 A1. Stångån, Västergården Datum: 4-8-7 Flodområde: 67 Koordinat: 647865/148939 Sökyta Ca. 5 m Iläggningsplats Åns västra strand, -5 m nedstr iläggsplats Vegetation Indikator- Växttyp Växtsätt Frekvens Växtart värde Hornsärv, Ceratophyllum demersum 1 Långskottsväxt 4 5 Vattenpest, Elodea canadensis 8,5 Långskottsväxt 4 4 Gul näckros, Nuphar lutea 8,5 Flytbladsväxt 4 5 Pilblad, Sagittaria sagittifolia 9 Flytbladsväxt 3 3 Andmat, Lemna minor 8,5 Flytbladsväxt (lemnid) 3 3 Stor andmat, Spirodela polyrhiza 1 Flytbladsväxt (lemnid) 3 Dyblad, Hydrocharis morsus-ranae 9 Flytbladsväxt (lemnid) Igelknopp, Sparganium emersum 1 Övervattensväxt 3 3 Jättegröe, Glyceria maxima 1 Övervattensväxt 4 4 Bredkaveldun, Typha latifolia 8,5 Övervattensväxt 3 Kalmus, Ocorus calamus 9 Övervattensväxt Svärdslilja, Iris pseudacorus 8,5 Övervattensväxt Vasstarr, Carex acuta 1 Övervattensväxt 3 Sprängört, Cicuta virosa 8,5 Övervattensväxt Stor igelknopp, Sparganium erectum 8,5 Övervattensväxt 1 Slangalger, Vaucheria sp. Trådformig alg 4 3 Medel indikatorvärde 9,1 Kommentar: Lokalen utgörs av en vegetationsrik större "hölja" med mjukbotten belägen vid sidan av strömfåran. Växtsamhället dominerades av gul näckros samt långskottssväxterna hornsärv och vattenpest. Längs strandlinjen dominerade jättegröe med enstaka ruggar av bredkaveldun. Samtliga funna arter är att betrakta som almänna. Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 9,1 vilket tydligt indikerar näringsrika förhållanden. 149

Stångån ALcontrol AB Bilaga 7 B3. Stångån, Tannefors Datum: 4-8-5 Flodområde: 67 Koordinat: 647536/14973 Sökyta Gångbro Stig Ö Ö Gångbro N På båda sidor om ön, strax nedströms träbroarna och 5 m uppströms. Vegetation Indikator- Växttyp Växtsätt Frekvens Växtart värde Näckmossa, Fontinalis antipyretica Långskottsväxt Hästsvans, Hippuris vulgaris Trubbnate, Potamogeton obtusofolius Gul näckros, Nuphar lutea 7,7 7,3 8,5 Långskottsväxt Långskottsväxt Flytbladsväxt 1 4 1 4 Igelknopp, Sparganium emersum Kalmus, Ocorus calamus Pilblad, Sagittaria sagittifolia 1 9 9 Övervattensväxt Övervattensväxt Flytbladsväxt 4 3 4 Medel indikatorvärde 8,6 Kommentar: Lokalen utgörs av en långgrund strand på norra sidan av öns västra udde med bottnar av främst sand, grus och sten. Övervattensvegetation var sparsamt förekommande och lokalen var artfattig. Växtsamhället dominerades av gul näckros och igelknopp (submers form). Vid gångbron fanns ett bestånd av kalmus. De funna arterna är allmänna utom trubbnate som får anses vara mindre vanligt förekommande. Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 8,6 vilket indikerar näringsrika förhållanden. Troligen är växtsamhället påverkat av reglering och/eller båttrafik. 15

Stångån ALcontrol AB Bilaga 7 C. Stångån, Hackefors Datum: 4-8-6 Flodområde: 67 Koordinat: 647351/149363 Sökyta Ö Öns nordvästra udde. Vegetation Indikator- Växttyp Växtsätt Frekvens Växtart värde Näckmossa, Fontinalis antipyretica Ålnate, Potamogeton perfoliatus Långnate, Potamogeton praelongus Gräsnate, Potamogeton gramineus Uddnate, Potamogeton friesii Vattenpest, Elodea canadensis Klolånke, Callitriche hamulata Smålånke, Callitriche palustris Gul näckros, Nuphar lutea Bredkaveldun, Typha latifolia Säv, Schoenoplectus lacustris Igelknopp, Sparganium emersum Jättegröe, Glyceria maxima Vasstarr, Carex acuta Fackelblomster, Lythrum salicaria Blomvass, Butomus umbellatus Svärdslilja, Iris pseudacorus Strandlysing, Lysimachia vulgaris Topplösa, Lysimachia thyrsiflora Sprängört, Cicuta virosa 7,3 7,3 7,3 1 8,5 5 5 8,5 8,5 7,3 1 1 1 1 8,5 5,5 8,5 Långskottsväxt Långskottsväxt Långskottsväxt Långskottsväxt Långskottsväxt Långskottsväxt Långskottsväxt Långskottsväxt Flytbladsväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt 3 3 3 3 3 3 4 4 3 3 3 5 4 4 4 3 4 4 3 3 3 3 3 3 3 3 1 1 Medelvärde av indikatorvärden 8,1 Kommentar: Lokalen utgörs av en vegetationsrik udde. Växtsamhället dominerades av täta grupper av bredkaveldun och säv med vasstarr och jättegröe närmast strandlinjen. På djupare vatten dominerade vattenmossa, ålnate och igelknopp. Lokalen uppvisade en artrik långskottsvegetation med bl a flera natearter. Långnate och uddnate är mindre vanligt förekommande arter. Uddnate är rödlistad och betecknas som sårbar (VU). Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 8,1 vilket indikerar näringsrika förhållanden. 151

Stångån ALcontrol AB Bilaga 7 D. Stångån, Hjulsbrobadet Datum: 4-8-6 Flodområde: 67 Koordinat: 64737/149463 Brygga Sökyta Ca. m Ca. 3 m -5 m nedströms samt strax uppströms badbryggan. Vegetation Indikator- Växttyp Växtsätt Frekvens Växtart värde Näckmossa, Fontinalis antipyretica Ålnate, Potamogeton perfoliatus Gräsnate, Potamogeton gramineus Bandnate, Potamogeton compressus Vattenpest, Elodea canadensis Smålånke, Callitriche palustris Skörsträfse, Chara globularis Gul näckros, Nuphar lutea Gäddnate, Potamogeton natans Pilblad, Sagittaria sagittifolia Säv, Schoenoplectus lacustris Igelknopp, Sparganium emersum Jättegröe, Glyceria maxima Vasstarr, Carex acuta Veketåg, Juncus effesus Blomvass, Butomus umbellatus Strandklo, Lycopus europaeus 7,3 7,3 1 8,5 5 8,5 8,5 6,7 9 7,3 1 1 1 5,5 1 Långskottsväxt Långskottsväxt Långskottsväxt Långskottsväxt Långskottsväxt Långskottsväxt Långskottsväxt Flytbladsväxt Flytbladsväxt Flytbladsväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt Övervattensväxt 3 4 4 1 3 4 4 4 4 3 1 5 4 5 3 4 3 4 3 1 Medelvärde av indikatorvärden 8, Kommentar: Lokalen utgörs av en vegetationsrik strand. Växtsamhället dominerades av täta grupper av säv och blomvass på djupare vatten respektive vasstarr och jättegröe längs strandlinjen. På öppnare ytor utan övervattensvegetation dominerade ålnate, gräsnate och igelknopp (submers form). Lokalen uppvisade en artrik långskottsvegetation med bl a flera natearter och en kransalgsart (skörsträfse). Bandnate är en ovanlig och rödlistad art. Den betecknas som sårbar (VU) av artdatabanken. Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 8, vilket indikerar näringsrika förhållanden. 15

Stångån ALcontrol AB Bilaga 7 A1. Stångån, Västergården Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Lokalnummer: A1 Kommun: Linköping Lokalnamn: Västergården Top. Karta: Linköping 8F NO Huvudflodområde: 67 Lokalkoordinater: 647865 / 148939 Provtagningsuppgifter Datum: 4-8-7 Metodik: Kvalitativ 1 h söktid Provtagare: C Nilsson och I Abrahamsson Provyta (m ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: - Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Lokalens bredd: 15 m Grumlighet: mycket grumligt Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: - C Lokalens medeldjup: - m Trofinivå: eutrof Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: Åns västra strand, -5 m nedstr iläggsplats Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. : sand Vegetationstyp, dom. : långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: 5-5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Sand: 5-5% Flytbladsv: 5-5% Grov detritus: 5-5% Grus: <5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: 5-5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: 5-5% Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande : annat Dominerande 3: lövskog Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd pil al Dominerande : buskar pil al Dominerande 3: gräs - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Vegetationsrik "hölja" med mjukbotten och dåligt siktdjup. 153

Stångån ALcontrol AB Bilaga 7 B3. Stångån, Tannefors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Lokalnummer: B3 Kommun: Linköping Lokalnamn: Tannefors Top. Karta: Linköping 8F NO Huvudflodområde: 67 Lokalkoordinater: 647536 / 14973 Provtagningsuppgifter Datum: 4-8-5 Metodik: Kvalitativ 1 h söktid Provtagare: C Nilsson och I Abrahamsson Provyta (m ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: - Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Lokalens bredd: m Grumlighet: mycket grumligt Vattendragsbredd (våt yta): 9 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: - C Lokalens medeldjup: - m Trofinivå: eutrof Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: Norra stranden vid öns västra udde. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grus Vegetationstyp, dom. : långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: mossor Finsediment: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Sand: 5-5% Flytbladsv: 5-5% Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: <5% Mossor: <5 % Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al pil Dominerande : gräs - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stor B: Kanal stor C: - - Övrigt Lokalen belägen strax nedströms dammen vid Tannefors. Relativt långgrund botten med dominans av sten närmast strandlinjen och sand med findetritus på djupare vatten. 154

Stångån ALcontrol AB Bilaga 7 C. Stångån, Hackefors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Lokalnummer: C Kommun: Linköping Lokalnamn: Hackefors Top. Karta: Linköping 8F SO Huvudflodområde: 67 Lokalkoordinater: 647351 / 149363 Provtagningsuppgifter Datum: 4-8-6 Metodik: Kvalitativ 1 h söktid Provtagare: C Nilsson och I Abrahamsson Provyta (m ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: - Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Lokalens bredd: 4 m Grumlighet: mycket grumligt Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: - C Lokalens medeldjup: - m Trofinivå: eutrof Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: Öns nordvästra udde. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. : sand Vegetationstyp, dom. : långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: 5-5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Sand: 5-5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-5% Mossor: 5-5% Fina block: 5-5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al pil Dominerande : buskar al asp Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stor B: - - C: - - Övrigt Vegetationsrik udde strax nedströms dammen vid Hackefors. 155

Stångån ALcontrol AB Bilaga 7 D. Stångån, Hjulsbrobadet Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Lokalnummer: D Kommun: Linköping Lokalnamn: Hjulsbrobadet Top. Karta: Linköping 8F SO Huvudflodområde: 67 Lokalkoordinater: 64737 / 149463 Provtagningsuppgifter Datum: 4-8-6 Metodik: Kvalitativ 1 h söktid Provtagare: C Nilsson och I Abrahamsson Provyta (m ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: - Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Lokalens bredd: 15 m Grumlighet: mycket grumligt Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: - C Lokalens medeldjup: - m Trofinivå: eutrof Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: -5 m nedströms samt strax uppströms badbryggan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grus Vegetationstyp, dom. : långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: >5% Sand: 5-5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: <5% Mossor: <5 % Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd ek tall Dominerande : buskar hagtorn - Dominerande 3: gräs - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Vegetationsrik strand vid Hjulsbrobadet. 156

157

ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 35 medarbetare och ca msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med 6 laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i Eng-land, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Tel. 9 71 16 6 Karlstad Tel. 54 1 3 77 Uddevalla Tel. 5 67 1 Linköping Tel. 13 5 49 Malmö Tel. 4 67 89 Växjö Tel. 47 33