Vikingaturen
Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna eller utmed odlingskanterna och betesmarkerna. Leden är fullproppad med minnesmärken från yngre järnålder, tiden från 700 till 1100 e. Kr. Ättebackar, bautastenar, runstenar och gamla gårdsnamn som Kumla och Berga, på moränåsarna berättar om den gamla järnåldersbygd som fanns runt Odensalaslätten, som för 1 500 år sedan var en vik från Mälaren. Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Rundturen är cykelvänlig på svagt trafikerad vägar, med beskedliga backar och med mängder av skäl att stanna och titta på omgivningarna. Som motionsslinga klarar man sträckan på en dryg timme. 1. Broby gård nämns första gången i skriftliga dokument 1345 och var en tid frälsegods. 1541 köpte Gustaf Eriksson Wasa gården av Jakob Västgöte. Kungen lade gården till sina övriga cirka 3 000 privata egendomar. På gårdsplanen står en sönderslagen runsten, troligtvis en av två parstenar som restes av vikingabonden Sigbjörn vid bron över Märstaån strax intill. Kasta en blick åt höger så ser du Måby kvarn. År 1444 var byn sätesgård för Upplands vice lagman Olof Ingvaldson. Här fanns såväl vattenkvarn som väderkvarn och senare ångkvarn och en eldriven kvarn så sent som på 1960-talet.
2. Väljer du att starta vid Rolsta så ser du genast resterna av en gammal banvaktarstuga intill järnvägen. Fem banvaktare hade tillsyn på sträckan Rosersberg- Odensala. Järnvägen öppnades 1866 på enkelspår. Strax korsar du en bäck som är sista vattenresten av den Mälarvik som sträckte sig upp mot Odensala. Gårdsnamnet Rolsta antas komma från den roddarplats som fanns här. Halvvägs till Husby passerar du Fjällsta gård, en utjord till Husby, men numer en modern hästanläggning och bilplåtverkstad. Här låg Märstas första lanthandel som var i funktion fram till 1950- talet.
3. Husby var som namnet antyder en av kungens husabyar, en centralort för ledungsskepp och skatteindrivning. Husaby arlandi hette socknen 1291. Arland kommer av verbet ärja, det vill säga plöja med åder. Omkring hundra år tidigare byggdes den kyrka du ser framför dig, men som byggts om några gånger därefter. Den svängda tornhuven kom till 1719. Denna östtornskyrka anses vara en av Upplands märkligaste och äldsta. Till höger om vapenhuset sitter en runsten som berättar om Björn Finnvidsson som ägde Älgesta gård strax norr om kyrkan. Gårdarna runt kyrkan med prästgård och klockarboställe har anor från den första husabyn med fyra mönstergårdar, var och en på ett mantal. På höger sida om vägen bakom gamla lärarbostaden, ett ljusrappat hus, ses kyrkoskolan. Det är ett av landets första skolhus, byggt 1697 för pengar från silversmeden på Broby gård. Intill finns en liten trevlig hembygdsgård med det ditflyttade torpet Torrhäll som huvudbyggnad.
4. Nu är vi inne på vägen mellan Åshusby i Norrsunda och Odensala kyrka med samma sträckning som för tusen år sedan. Älgesta gårdsby bestod vid storskiftet 1773 av fyra gårdar formade som en radby. Vid laga skiftet 1892 flyttades Lill-gården och Mellangården ut. Norrgården och Södergården är i dag mycket välskötta timmerhus. Norr om den gamla smedjan vid vägen ligger ett av gårdens järnåldersgravfält med bautastenar och gravmarkringar. Bara ett par hundra meter norrut ligger Sanda, utflyttad från Älgesta. Vid vägkorset mot Brunnby gård till vänster hittades i marken en lerfigur, en leksak eller ett kultföremål, från bronsålder. I området finns också skålgropar från denna tid.
5. Nästa gårdsby är Slåsta med tre gårdar och timrade manbyggnader som parstugor, bodar och på Lill- Slåsta knuttimrad ladugård. Söder om byn ligger järnåldersgravfältet, antagligen från äldre järnålder 500 år f. Kr., i en vackert kortbetad kulle med gravhögar och stensättningar i olika former.
6. På väg mot nästa by, Håsta, ses öster ut över fälten Vännesta (Vennsta) gårdsby. Järnåldersgravfältet intill byn har 23 runda, fyra rektangulära, en tresidig och åtta kvadratiska stensättningar, en treudd, två resta stenar och en gravhög från både äldre och yngre järnålder. I en berghäll i norra kanten av gravfältet finns kommunens största kända samling av skålgropar, cirka 100 stycken, från bronsålder.
7. I Håsta kan du välja en genväg över Skörsta. Då slipper du ett avsnitt av Odensalavägen som kan vara hårt trafikerad. Från Skörstavägen svänger du höger och ner i viadukten under järnvägen, varefter du omedelbart svänger vänster mot Herresta. I första kurvan ser du huset som en gång var Lychnells lanthandel och där bakom Gottes butik och postens hus, alla med vackra spröjsade fönster. I huset efter Gottes fanns mejeri innan det nya tegelmejeriet byggdes vid Odensalavägen. Norröver ligger Ista kvarn, en så kallad holländare med rörlig huv. Vingarna är borta numer.
8. Cyklar du rakt fram vid Håsta väntar ett spännande mål vid Odensala medeltida kyrka. Odensharg var en välkänd offerplats till asaguden Oden under förkristen tid. Sommartid är kyrka så kallad vägkyrka och därmed öppen för besökare. Här finns mycket märkliga väggmålningar från Albert Pictors skola på 1490-talet. Ett högtalarsystem vid ingången berättar om kyrkans historia och de bibliska motiven i tak och på väggar. I tornrummet finns en runristad gravhäll. Klockstapeln från 1725 står på Skörstas marker 400 meter söder om kyrkan. Strax söder om församlingshemmet och kyrkan till höger om vägen på Pasta åker står en illa medfaren runsten. Den markerar dock något så spännande som platsen för en stenlagd processionsväg mellan Ista och Odensala prästgård. Sväng ner i viadukten och in på vägen mot Herresta. 9. Nu är du inne på nästa tusenåriga vikingaväg mellan Sigtuna och Roslagen, en gång kantad av runstenar. På höjden med Herresta by till vänster står bygdegården och strax bortom den på vänster sida ser du två rundformade skogsholmar, de så kallade kärringbackarna. På den södra står en fyra meter hög bautasten i skogen. Du når den lättast från souvenirbutiken Herresta lada.
10. I sänkan där ån fanns en gång, står två runstenar i gott skick. Den högra är signerad i översta korsarmen av ristaren Visäte som var aktiv i området runt 1060. Titta över åkrarna till höger så ser du gården Lill-Kumla som flyttades ut från Kumla vid laga skiftet 1842. Lill-Kumla är av två gårdar i kommunen som bibehållit en götisk gårdsform, det vill säga en kringbyggd gård med stängsel mellan fägård och mangård.
11. På vänster sida ses först Vita Fransåker och senare Gula Fransåker, den senare är Hushållningssällskapets gård. Lite längre fram på samma sida ligger Lill-Droppsta och Droppsta. På höger sida om vägen gården Hov. Intill samliga gårdar finns bronsålderslämningar och järnåldersgravfält. Från både Fransåker (Flamsakre) och Droppsta (Dråpesta) finns kända runstenar som försvunnit efter rannsakningarna på 1600-talet. Norr om Droppsta finns ett 11 meter i diameter stort bronsåldersröse och i markerna runt omkring är det gott om stensträngar i form av fägator från äldre järnålder. På höger sida finns ett antal moderna enfamiljshus. Sist i raden, mitt emot Droppsta, ligger gamla byskolan. Midgård står det på grinden. Väster om skolhuset finns ett litet stup om vilket många sägner skapats om stupade hästar och mystiska ristningar med rödmålat kors.
12. Sväng vänster på väg 255. Vikingavägen fortsätter dock rakt fram över Näsby och Eneby med fler runstenar. Framme vid väg 263 ses Tullstugan på höger sida. Här låg långt in i modern tid ytterligare en lanthandel för trakten. Text: ÅKE EKDAHL Bild: ARNE OHLSSON