Skolinspektionen Beslut 2014-02-20 Söderhamns kommun bam-utbilcmmgsnarrmden@soder^ Rektorerna vid Norrtullskolan liselotte.rrelin@soderharnn.se gunilla.nauwerckstefansson@soderharnn.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Norrtullskolan A och B i Söderhamns kommun Skolinspektionen, Box 23069,104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2(7) Tillsyn i Norrtullskolan A och B Skolinspektionen genomför tillsyn i Söderhamns kommun under våren 2014. Norrtullskolan A och B besöktes av Skolinspektionen den 21 januari 2014. Fakta om skolenheten Norrtullskolan A och B är två kommunala skolor i Söderhamns kommun. Norrtullskolan A omfattar 41 elever i förskoleklass och Norrtullskolan B omfattar 228 elever i grundskolans årskurser 1-6 samt fritidshem. I samma skolbyggnader finns även Norrtullskolan C som omfattar grundskolans årskurser 7-9. Till Norrtullskolan C hör även Faxeskolan där nyanlända elever i Söderhamns kommun undervisas i grundskolans årskurser 3-9. Faxeskolan omfattar cirka 70 elever. Rektorerna för de tre skolenheterna A, B respektive C samarbetar i en ledningsgrupp. Detta beslut omfattar Norrtullskolan A och B. Fritidshemmet granskas inte i denna tillsyn utan kommunens ansvarstagande för fritidshemmen redovisas i ett separat beslut. Kunskapsresultat Årskurs 3 Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i matematik läsåret 2012/ 2013 nådde 93 procent av de elever som gjorde provet kravnivån på samtliga delprov. Motsvarande resultat för riket var 68 procent. Av skolans egen sannnanstälhiing för samma läsår framgår att 95 procent av eleverna bedömdes nå kunskapskraven i matematik. I svenska nådde 93 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov, motsvarande resultat för riket var 78 procent. Samma läsår bedömdes enligt skolans egen sammanställning 98 procent av eleverna nå kunskapskraven i ämnet svenska. Enligt skolans egen sammanställning bedömdes samtliga elever vårterminen 2013 nå kunskapskraven i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena. Årskurs 6 Skolverkets statistik för läsåret 2012/2013 visar att 81 procent av de elever som gjorde det nationella ämnesprovet i matematik nådde minst provbetyget E. Motsvarande andel för riket var 94 procent. Av de elever som samma läsår
3(7) gjorde det nationella ämnesprovet i svenska uppnådde samtliga minst provbetyget E. Motsvarande andel för riket samma år var 95 procent. På grund av för lågt elevantal redovisas inte nationell statistik för svenska som andraspråk. I ämnet engelska nådde nästintill alla av de elever som genomförde samtliga delprov minst provbetyget E. Motsvarande andel för riket var 94 procent. Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2012/2013 nådde nästintill samtliga elever kunskapskraven i samtliga ämnen. Skoiinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Söderhamns kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 20 maj 2014 redovisas för Skolinspektionen. Särskilt stöd Bedömning Söderhamns kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med särskilt stöd. Se till att det i åtgärdsprogram fattas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Se till att det i åtgärdsprogram fattas beslut om anpassad studiegång för elever i behov av detta. Motivering Enligt skollagen får ett beslut om åtgärdsprogram innebära att särskilt stöd ska ges i särskild undervisningsgrupp om det finns särskilda skäl. Om det särskilda stödet för en elev inte i rurdig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång) även göras. Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång I intervju med rektorn för skolenhet B framkommer att nyanlända elever i årskurs 3-6 alltid placeras i skolans förberedelseklass i Faxeskolan. Eleverna i årskurs 3-4 får omgående en klassplacering, i NorrtuUskolan B, medan eleverna i årskurs 5-6 placeras i Faxeskolans särskuda midervisningsgrupp. Eleverna kan, enligt rektorn, gå kvar i förberedelseklassen upp ull ett år. Oavsett hur
4(7) länge en elev är placerad i förberedelseklassen upprättas inget åtgärdsprogram med beslut om undervisning i särskild undervisningsgrupp. Det framkommer vidare i intervjun med rektorn att de elever som går i förberedelseklassen endast får undervisning i ett begränsat antal ämnen. Med enstaka undantag fokuseras undervisningen i förberedelseklassen på svenska som andraspråk och matematik. Eleverna i årskurs 3 och 4 får emellertid också undervisning i idrott och hälsa samt i de praktiskt - estetiska ämnena i sina ordinarie klasser. I övriga ämnen uppger rektorn att eleverna inte får någon undervisning förrän de lämnar förberedelseklassen, vilket kan dröja upp till ett år. Rektorn fattar dock inga beslut om anpassad studiegång för dessa elever. Detta oavsett hur länge de gått i förberedelseklassen eller om de inte får undervisriing i alla ämnen som ingår i läroplanen. En anpassad studiegång kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning. Det är därför viktigt att rektorn i ett beslut anger vilka ämnen som ingår i den anpassade studiegången samt att eleven och vårdnadshavaren informeras om konsekvenserna av ett sådant beslut. I och med att rektorn inte fattar några formella beslut rörande placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång utesluter det möjligheten till överklagande för elevens vårdnadshavare. Skolinspektionen konstaterar sammanfattningsvis att det finns brister inom skolans arbete med särskilt stöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Söderhamns kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 9,11-12, 28 kap. 16 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Söderhamns kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Se till att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och som genomförs under medverkan av lärare och annan personal. Motivering Enligt skollagen är det rektorns ansvar att se till att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras.
5(7) Irniktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbrtdniiigen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Enhgt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvahtetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör rektorn se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tilhäckhg för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbudningens kvalitet inom enheten. Rektorerna i Norrtullskolan A och B uppger i intervju att i det systematiska kvalitetsarbetet ingår att respektive arbetslag utarbetar en egen verksamhetsplan. I de planer som Skolinspektionen tagit del av beskrivs till stor del hur arbetslaget avser att arbeta och vilka aktiviteter som laget planerar att genomföra under läsåret. I mer begränsad omfattning återfinns vilka utvärderingsbara resultat de förväntas uppnå genom de olika aktiviteterna. I slutet av varje läsår följer respektive arbetslag upp om planerade aktiviteter genomförts eller inte och hur arbetet generellt fungerat. Kvalitetsarbetet i Norrtullskolan A och B utgår enligt de intervjuade rektorerna även från kommunens gemensamma årshjul som beskriver när olika resultat ska rapporteras in, olika enkäter genomföras och när ett pedagogiskt bokslut med analys över läsåret ska utarbetas. Utvärdering och analys av skolans verksamhetsplan och rektorernas handlingsplaner ingår i det pedagogiska bokslutet. Av inlämnade dokument och av intervjuer med rektorerna framgår att det i bedrivs ett kvalitetsarbete där såväl lärandemiljön, undervisning och resultat i viss mån följs upp. Trots detta finns det brister i kvalitetsarbetet som främst består i att tillgängliga resultat och underlag inte analyseras tillräckhgt på skolövergripande nivå och att dokumentation av det samlade kvalitetsarbetet saknas när det gäller analys av resultat och därtill kopplade åtgärder. I intervju bekräftar rektorerna ovanstående och beskriver att även om skolan regelbundet lämnar prognoser och resultat till förvaltrtingen saknas en dokumenterad analys med tydlig koppling till de insatser som beslutas på skol- och arbetslagsnivå. I och med detta saknar rektorn och lärarna kunskap om huruvida det kan finnas mönster i resultaten som kan förklaras av faktorer som exempelvis undervisningens genomförande, lärares förhållningssätt, resursfördelrung eller utformning och tillgång till särskilt stöd.
6(7) Skolinspektionen konstaterar sammanfattningsvis att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Söderhamns kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 4-6 skollagen Lgr 11 2.8 Övergripande mål och riktlinjer. Rektorns ansvar På Skolinspektionens vägnar rvlathias Ljungström Beslutsfattare Lars Wallinder Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2014-02-20 7(7) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjhgheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbttdningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbucming i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömnmgspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristema. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.