Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocessen En undersökning från Svensk Byggtjänst
Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocessen 1. Bakgrund och metodik...4 2. Möjligheter att minska kostnader...5 3. Viktigaste effekterna som skulle kunna uppnås genom effektivare kommunikation...7 4. Vanligaste problemen med informationsöverföring...9 4.1 Planeringsskedet...9 4.2 Upphandlingsskedet...10 4.3 Produktionsskedet...12 5. Aktörer som kan uppnå störst lönsamhetsförbättring...14 6. Faktorer som leder till större kostnader än beräknat...18 7. Sammanfattande slutsatser...20
1 Bakgrund och metodik Svensk Byggtjänst arbetar kontinuerligt med att vidareutveckla och effektivisera sin informationsbank AMA (Allmän Material- och Arbetsbeskrivning) för att underlätta planering och genomförande av husbyggnads-, anläggnings- och installationsprojekt. Senast har man utvecklat ett beskrivningsverktyg för AMA för att användarna ska kunna skapa beskrivningar på ett effektivare sätt än tidigare. En viktig grundläggande fråga vid marknadsföring av AMA och olika kompletterande tjänster är hur stora kostnader som orsakas av brister i kommunikationen mellan inblandade parter i olika delar av byggprocesser. En grov indikation från en nyligen genomförd studie av Industrifakta för Svensk Byggtjänst tyder på att man skulle kunna sänka kostnaderna vid många byggprojekt med upp emot 10 procent, om kommunikationen mellan parterna fungerade optimalt. Undersökningen har genomförts under perioden september-oktober 2007 med hjälp av telefonintervjuer med ett rikstäckande slumpmässigt urval med följande kategorier: Kategori Antal intervjuer Byggherre, husbyggnad 30 Byggherre, anläggning 20 Entreprenör, husbyggnad 30 Entreprenör, anläggning 20 Teknikinstallatör, husbyggnad Elteknik 20 Värme/sanitet 20 Ventilation 20 Kylteknik 20 Teknikkonsult, husbyggnad 30 Arkitekt, husbyggnad 30 Totalt 240 Resultaten av intervjuerna redovisas i form av diagram med totala medelvärden per frågeställning med kommentarer till större avvikelser mellan kategorierna. 4
2 Möjligheter att minska kostnader Totalt bedömer de 240 intervjuade att det i genomsnitt skulle vara möjligt att minska kostnaden för ett normalt byggprojekt med ca 13 procent, om beskrivningar och annan information i projektet fungerade optimalt. Drygt en tredjedel av svaren finns i intervallet 6-10 procent och ytterligare en dryg tredjedel ligger över 10 procent. Nästan 10 procent av de intervjuade tror på en möjlig kostnadsminskning med mer än 20 procent, medan en knapp fjärdedel finns i det lägsta intervallet 1-5 procent. Kommentarer Minska upp till 5 procent Störst andel som gör låga bedömningar finns bland byggherrar inom anläggningsbyggande (35%), VS-installatörer (35%) och arkitekter inom husbyggnad (37%). Minska 5-15 procent I detta intervall finns hälften av de intervjuade och särskilt stora andelar av kylinstallatörer (80%) och husbyggnadsentreprenörer (57%). 5
Minska mer än 15 procent I intervallet finns totalt ca 20 procent, men två grupper ligger på väsentligt högre värden elteknikinstallatörer (40%) och konsulter inom husbyggnad (37%). De största genomsnittliga besparingarna finns hos elteknikinstallatörer (ca 16%), husbyggnadskonsulter (ca 15%) samt byggherrar inom husbyggnad (ca 15%). Lägst genomsnittlig besparing finns hos husbyggnadsarkitekter (ca 8%), medan övriga kategorier ligger relativt nära totalt medelvärde på ca 13 procent. För att ge en indikation på vad de bedömda besparingarna skulle innebära i minskade investeringskostnader redovisas nedan en beräkning baserad på värde av påbörjade byggprojekt 2006 och en genomsnittlig kostnadsminskning med 13 procent genom effektivare kommunikation mellan aktörerna i byggprocesser. Beräkning av besparingspotential genom effektivare kommunikation i byggprocessen Påbörjade ny- och ombyggnadsprojekt 2006, Mkr Bedömd genomsnittlig besparingsmöjlighet är 13 procent Investering, Möjlig Typ av projekt Mkr besparing, Mkr Flerbostadshus, nybyggnad 34.285 4.457 Flerbostadshus, ombyggnad 11.745 1.527 Kontor, handel m.m. nybyggnad 14.446 1.878 Kontor, handel m.m. ombyggnad 5.531 719 Industri/logistik, nybyggnad 9.403 1.222 Industri/logistik, ombyggnad 999 130 Offentlig sektor, nybyggnad 22.172 2.882 Offentlig sektor, ombyggnad 12.663 1.646 Anläggningar, ny- och ombyggnad 62.500 8.125 Summa 173.744 22.586 Källor: Industrifakta/Byggfakta/SCB Anläggningsbyggande avser löpande investeringar. Småhusbyggande ingår inte i beräkningen p g a annan typ av byggprocess. 6
3 Samtliga Viktigaste effekterna som skulle kunna uppnås genom effektivare kommunikation presenterade svarsalternativ har fått höga totala medelvärden mellan 60 och 70 procent, vilket indikerar att det finns ett relativt stort antal tänkbara positiva effekter av effektivare kommunikation mellan parterna i byggprocessen. Två svarsalternativ får något högre värden än övriga bättre tidhållning/minskad risk för störningar (68%) och ökad lönsamhet för aktörerna (63%). De kategorier som totalt sett ser flest fördelar är ventinstallatörer, husbyggnadsarkitekter och byggherrar inom husbyggnad. Kommentarer Bättre tidhållning och minskad risk för störningar Förutses totalt av 68 procent Tekniska installatörer samt arkitekter och byggherrar inom husbyggnad är mest positiva Byggherrar inom anläggningsbyggande och husbyggnadsentreprenörer är något mer tveksamma än övriga 7
Ökad lönsamhet för de inblandade aktörerna Förutses av totalt 63 procent Mest positiva är anläggningsentreprenörer, vent- och kylteknikinstallatörer Ingen grupp har utmärkande låga värden, men entreprenörer och konsulter inom husbyggnad ligger något lägre än genomsnittet Lägre kostnad totalt för byggherren Förutses av totalt 60 procent Byggherrar och konsulter inom husbyggnad har påtagligt högre medelvärden Elteknikinstallatörer och byggherrar inom anläggningssektorn har markant lägre värden Minskad risk för byggfel och skador på grund av missförstånd Förutses av totalt 60 procent Husbyggnadsentreprenörer och kylteknikinstallatörer har högre värden än genomsnittet. Anläggningsentreprenörer och elteknikinstallatörer har utmärkande låga värden, vilket troligen förklaras av att dessa har speciella arbetsförutsättningar Högre och jämnare kvalitetsnivå totalt sett: Förutses av totalt 60 procent Arkitekter och entreprenörer inom husbyggnad har påtagligt högre värden och i viss mån även byggherrarna, som är de grupper som har bäst helhetsbild av projektet Bättre samarbetsklimat inom projektet Förutses av totalt 60 procent Byggherrar och arkitekter inom husbyggnad har utmärkande höga värden, men även VS- och ventinstallatörer ligger tydligt över genomsnittet Byggherrar och entreprenörer inom anläggningsbyggande har väsentligt lägre värden än övriga grupper, vilket bör ha samband med andra förutsättningar inom denna sektor. Andra effekter som påpekades var: Snabbare beslut Mer nöjda kunder Möjlighet att lära av misstag Lägre kostnader för slutkunden Högre kvalitetsnivå Mindre risk för stressituationer Snabbare informationsflöde mellan aktörerna Bättre slutprodukt till lägre kostnad Snabbare återföring mellan aktörerna 8
4 Vanligaste problemen med informationsöverföring 4.1 Planeringsskedet Två av svarsalternativen har fått höga värden omkring 60 procent att alla inblandade inte får samma information och att konsult får otillräckligt eller otydligt underlag. Att alla förutsättningar inte blir dokumenterade har fått ett något lägre totalt medelvärde på knappt 50 procent, men även detta måste uppfattas som ett relativt vanligt problem. Kommentarer Alla inblandade parter får inte samma information Totalt 62 procent av de intervjuade ser detta som ett vanligt problem Husbyggnadsarkitekter (80%) och kylteknikinstallatörer (75%) verkar uppleva detta som ett speciellt stort problem Den enda grupp som inte ser detta som något större problem är elteknikföretagen, som även upplever mindre problem inom andra områden. Detta kan bero på att elinstallationer styrs av fler och tydligare regler än andra typer av arbeten 9
Konsult får otillräckligt eller otydligt underlag Totalt 59 procent ser detta som ett vanligt problem Den grupp som upplever störst problem är inte konsulterna utan ventinstallatörerna (85%), vilket tyder på att dessa ofta får dåligt underlag från konsultledet eller huvudentreprenören Byggherrar inom anläggning, elteknikföretag och husbyggnadsarkitekter har lägre värden än övriga, men fortfarande omkring 50 procent Alla förutsättningar blir inte dokumenterade Totalt ser 48 procent detta som ett vanligt problem. Vent- och kylteknikinstallatörer samt husbyggnadsarkitekter har högre värden än övriga (samtliga 60 procent). De båda förstnämnda grupperna är starkt beroende av att i ett tidigt skede få fullständig information för att undvika framtida ändringar m m. Elteknikinstallatörer och anläggningsentreprenörer har, liksom i flera andra sammanhang, utmärkande låga värden 4.2 Upphandlingsskedet Att lämnade anbud baseras på otydligt underlag får det högsta totala medelvärdet på 58 procent och kan därmed betraktas som ett vanligt förekommande problem i upphandlingsskedet. Att tilläggsarbeten blir nödvändiga i senare skede samt att kvalitets- eller funktionskrav uppfattas olika av konkurrerande anbudsgivare får lägre värden på 45-48 procent, men måste ändå betraktas som ganska vanliga problem. 10
Kommentarer Lämnade anbud baseras på otydligt underlag 58 procent av samtliga intervjuade ser detta som ett vanligt problem Det enda avvikande värdet kommer från anläggningsentreprenörerna, där 70 procent instämmer. Förklaring är troligen att anläggningsprojekt ofta är komplicerade och därmed svåra att beskriva, vilket leder till svårigheter för entreprenören vid utformning av anbud Tilläggsarbeten blir nödvändiga i ett senare skede 48 procent av samtliga ser detta som ett vanligt problem. Ventinstallatörerna har ett påtagligt högre värde på 65 procent och det är välkänt att dessa ofta drabbas av ändringar och tilläggsarbeten, som dessutom inte alltid går att få full ersättning för och därmed minskar marginalerna Kylteknik- och elteknikföretagen har utmärkande låga medelvärden, vilket kan tyda på att dessa oftare får ett bättre genomarbetat underlag från konsultledet Kvalitets- eller funktionskrav uppfattas olika av konkurrerande anbudsgivare Totalt anser 45 procent att detta tillhör de vanligaste problemen Utmärkande höga värden kommer från kylteknikinstallatörer (60%) och byggherrar inom anläggningssektorn (55%) Varken entreprenörer inom anläggningsbyggande (10%) eller husbyggnad (33%) verkar uppleva detta som något större problem 11
4.3 Produktionsskedet I samband med produktionsskedet finns det tydliga skillnader mellan svarsalternativen. Ett mycket vanligt problem är uppenbarligen att brister i underlag leder till ändringsarbeten, som bekräftas av mer än tre fjärdedelar av alla intervjuade. Att olika information till aktörerna leder till störningar och underentreprenörer missförstår sina åtaganden nämns av väsentligt färre, 40 respektive 35 procent, vilket dock ändå visar att dessa problem inte är försumbara. Kommentarer Brister i underlag leder till ändringsarbeten 77 procent ser detta som ett vanligt problem och även de lägsta värdena motsvarar närmare två tredjedelar 63 procent hos arkitekter och 65 hos kylteknikföretag Mest drabbas uppenbarligen ventinstallatörerna, där samtliga instämmer, vilket också bekräftas av tidigare svar Även husbyggnadsentreprenörer har en hög svarsandel på 87 procent och dessa påverkas givetvis också i hög grad av ändringsarbeten 12
Olika information till aktörerna leder till störningar Totalt ser 40 procent detta som ett vanligt problem Endast en grupp har ett utmärkande högt värde arkitekterna med 53 procent. En annan grupp har det enda riktigt låga värdet elteknikföretagen med 20 procent svarsandel, vilket säkert förklaras av att dessa normalt får ett tydligare underlag och därmed inte ser problemet på samma sätt som andra grupper Underentreprenörer missförstår sina åtaganden Totalt upplever 35 procent detta som ett problem, men det finns stora skillnader mellan grupperna Ett värde avviker tydligt uppåt och det är arkitekterna, där 57 procent anser att problemet är vanligt, vilket bör innebära att deras intentioner inte når igenom till alla typer av aktörer Fyra grupper har påtagligt låga värden anläggningsentreprenörer och ventinstallatörer med 20 procent samt husbyggnadskonsulter (23%) och elteknikföretag (25%) Kommentarer som gavs till frågorna 4.1-4.3 var bl a följande: Ofta tror man att någon förstår, även om de inte gör det Projektörerna har för lite kontakt med varandra Ritningar har inte samma utseende hos alla inblandade Mottagaren förstår inte alltid vad som står i beskrivningen Man är överoptimistisk när det gäller planeringen Brister i byggherrens kravspecifikation är vanliga Konsulter för inte vidare all information Ju tidigare man samlar alla aktörer, desto bättre blir resultatet Man kan tappa fokus med för mycket information Brukaren har ofta för lite inflytande vid upphandlingen Brist på kompetens hos beställare är ett problem Man har för få avstämningsmöten Aktörerna tolkar underlag på olika sätt De flesta ser bara sin del av projektet inte helheten Alla förstår inte den information som ges Man läser handlingar för dåligt Otydlighet på möten skapar problem senare Det behövs en konsult som är huvudansvarig och samordnar Beställarna är ofta otydliga eller vet inte exakt vad de vill ha Byggentreprenören utgår från att lägga på tilläggsarbeten. Tidspress hos beställaren leder ofta till otydligt underlag och därmed ändringsarbeten Tidsbrist är den vanligaste förklaringen till problemen (många svar) 13
5 De Aktörer som kan uppnå störst lönsamhetsförbättring samlade medelvärdena i diagrammet visar betydande skillnader när det gäller vem som mest kan förbättra sin lönsamhet genom effektivare kommunikation i byggprocessen. Det är tydligt att det framför allt handlar om två grupper drygt tre fjärdedelar nämner byggherren och drygt hälften av samtliga intervjuade nämner byggentreprenören. Samtidigt nämner en tredjedel teknikinstallatörerna och dessa påverkas ofta i hög grad av brister i planering, underlag eller tillkommande ändringar i sena skeden. Arkitekter, tekniska konsulter och materialleverantörer nämns av en fjärdedel eller färre och anses alltså inte ha lika stora möjligheter att förbättra sin lönsamhet. Kommentarer Byggherre (76%) Byggherrarna nämner sig själva med frekvenserna 75-80 procent med tyngdpunkt på husbyggnad Högsta värdet finns bland arkitekterna, där hela 90 procent nämner byggherren. Även båda grupperna entreprenörer ligger över totalt medelvärde Den enda utmärkande låga andelen finns bland kylteknikinstallatörerna med 45 procent 14
Byggentreprenör (51%) Husbyggnadsentreprenörer följer genomsnittet, medan 70 procent av anläggningsentreprenörerna tror sig kunna förbättra lönsamheten VS-installatörerna har den näst största andelen med 65 procent Husbyggnadskonsulter (33%), byggherrar inom anläggning (35%) och kylteknikinstallatörer (40%) ser minst möjligheter för byggentreprenörerna Teknikinstallatörer (33%) VS-installatörer (70%) och kylteknikinstallatörer (55%) ser störst möjligheter att förbättra sin egen lönsamhet, medan både elteknikföretagen och ventinstallatörerna ligger nära genomsnittet Byggherrar inom anläggning och husbyggnadskonsulter har liten tro på installatörernas möjligheter (båda 10%) Arkitekterna har högst värde på 43% bland övriga aktörer Arkitekt (25%) 37 procent av arkitekterna själva ser möjligheter att förbättra sin lönsamhet genom effektivare kommunikation Andra grupper över genomsnittet är VS-installatörer (50%) och byggherrar inom husbyggnad (33%) Tveksamma är byggherrar och entreprenörer inom anläggningssektorn (båda 10%) och husbyggnadskonsulter (17%) Teknisk konsult (25%) 27 procent av teknikkonsulterna själva tror på goda möjligheter till bättre lönsamhet Större andelar finns bland VS-installatörer (50%) och arkitekter (33%). Minst andelar finns bland byggherrar/anläggning (5%) och anläggningsentreprenörer (10%) Materialleverantörer (18%) Denna grupp ingår inte i urvalet, men det är främst VS-installatörer (40%) och kylteknikinstallatörer (30%) som ser möjligheter. Även arkitekter och byggherrar inom husbyggnad har andelar över medelvärdet på 27 procent vardera 15
Motiv för skillnader mellan olika typer av aktörer Det starkaste motivet för att enskilda aktörer kan förbättra sin lönsamhet genom effektivare kommunikation mellan parterna anses vara att de får möjlighet att effektivisera sitt eget arbete och enligt svaren ovan gäller detta främst byggentreprenören. För byggherren handlar det snarare om att få en lägre totalkostnad för projektet eller en mer prisvärd slutprodukt med färre fel och brister. Som framgår nedan är det få av de intervjuade som anser att vissa aktörer idag ofta får ofullständig information och av detta skäl kan förbättra sin lönsamhet genom effektivare kommunikation. Man verkar inte heller anse att vissa aktörer har utmärkande svag lönsamhet idag och därför behöver få till stånd effektivisering av sitt arbete. Kommentarer Anläggningsentreprenörerna ser sig som den grupp som har bäst möjligheter till effektivisering genom förbättrad kommunikation. Minst möjligheter verkar man se hos kylteknikinstallatörerna. Värme-/sanitets- och ventinstallatörer verkar vara de grupper som idag får ofullständig information i större utsträckning än andra. Kylteknikinstallatörerna verkar uppleva att man har sämre lönsamhet än övriga grupper. 16
En stor andel av de intervjuade har lämnat andra skäl till att vissa aktörer kan förbättra sin lönsamhet och dessa sammanfattas nedan: Den vanligaste kommentaren är att det är byggherren som betalar för hela projektet och därmed är det denne som får störst ekonomisk nytta av förbättrad kommunikation mellan aktörerna. En annan kommentar med hög frekvens är att tid är pengar och att kortare byggtid respektive mindre förseningar gynnar de flesta aktörer, men kanske i särskilt hög grad byggherre och byggentreprenör. Teknikinstallatörerna anses få positiv effekt av minskade störningar och ändringar med hänsyn till att dessa normalt har komplicerade åtaganden, som berör en stor del av produktionsfasen. Att byggentreprenören har goda möjligheter till bättre lönsamhet anses av många bero på att denne är den störste enskilde aktören och därmed kan tillgodogöra sig förbättringar i större omfattning. Ett flertal intervjuade pekar på att alla tjänar på effektivisering genom bättre kommunikation, även om byggherren ofta får störst positiv effekt totalt sett. 17
6 Faktorer som leder till större kostnader än beräknat Diagrammet med totala medelvärden nedan visar att det finns åtminstone två faktorer, som leder till större kostnader än beräknat i olika byggprojekt. Högst upp på denna lista kommer brister i projektering/planering med medelvärdet 7,0 på en tiogradig skala. Detta betonas även i kommentarerna till andra frågeställningar. På andra plats med medelvärdet 6,1 hamnar brister i informationsöverföring mellan de involverade aktörerna och att detta är en viktig faktor bekräftas tydligt av övriga svar i undersökningen. Övriga tre svarsalternativ berör logistik, kompetens och material/komponenter, som samtliga får medelvärden under 5,0 och därmed inte kan betraktas som avgörande för kostnaderna i projekt, även om de givetvis påverkar helheten. 18
Kommentarer Brister i projektering/planering Grupper som ligger markant högre än medelvärdet på 7,0 är byggherrar inom husbyggnad (7,9), ventinstallatörer (7,8) och VS-installatörer (7,6). Endast en grupp har påtagligt lägre värde än genomsnittet och denna är intressant nog arkitekterna (5,5), som har en avgörande roll i detta skede. Detta gäller även de tekniska konsulterna, som också har ett lägre medelvärde (6,1), vilket tyder på att man inte fullt ut inser sitt ansvar för slutresultatet eller att man inte anser sig kunna påverka detta i tillräcklig omfattning. Brister i informationsöverföring Flertalet grupper visar inga stora avvikelser från medelvärdet på 6,1. De som ligger högre och alltså verkar uppleva denna faktor som särskilt viktig är arkitekter (6,8), byggherrar/husbyggnad (6,7) samt anläggningsentreprenörer (6,4). Lägre medelvärden har elteknikföretag (5,4), VS-installatörer (5,6), byggherrar/anläggning (5,6) samt husbyggnadsentreprenörer (5,7). Problem i samband med logistik och hantering Grupper med högre medelvärden än genomsnittet på 4,7 är byggherrar/husbyggnad (5,4), husbyggnadsentreprenörer (5,1) och arkitekter (5,0). Utmärkande låga värden har tekniska konsulter och kylteknikinstallatörer (båda 4,1). Otillräcklig kompetens hos inblandade aktörer Över genomsnittet 4,6 ligger främst byggherrar/husbyggnad (5,5) och byggherrar/anläggning (5,4). Ingen av grupperna har medelvärden under 4,1, vilket tyder på att man värderar denna faktor ganska likartat. Brister hos material och komponenter Medelvärden över genomsnittet 4,0 har främst byggherrar/husbyggnad (4,9) och även byggherrar/ anläggning, anläggningsentreprenörer och arkitekter ligger något högre (samtliga 4,4). Lägst medelvärden har de tekniska installatörerna som alla ligger i intervallet 3,3-3,5. Även de tekniska konsulterna finns i detta intervall. 19
7 Nedan Sammanfattande slutsatser sammanfattas ett antal slutsatser baserat på den genomförda undersökningen med ett urval av totalt 240 beslutsfattare hos byggherrar, entreprenörer, teknikinstallatörer och konsulter: Intervjuerna tyder på att rimlig genomsnittlig besparingspotential för ett normalt byggprojekt ligger i intervallet 10-15 procent, om beskrivningar och annan information i projektet fungerar optimalt. De intervjuades genomsnittliga bedömningar är ca 13 procent och svarsandelarna indikerar att besparingspotentialen kan variera mellan ca 5 och 30 procent av byggnadskostnaden, beroende på förutsättningar inom enskilda projekt. Detta skulle totalt för husbyggnadsoch anläggningsprojekt motsvara ca 22,5 miljarder kronor baserat på 2006 års investeringar. Besparingsmöjligheterna hos enskilda aktörer/funktioner påverkas troligen en hel del av deras roller och inflytande i byggprocessen. Andra viktiga påverkande faktorer är typ av byggnad och byggherre. Erfarenhet, kompetens och organisation hos byggherren är med stor säkerhet avgörande faktorer för vilken besparingspotential som finns i ett enskilt projekt. Särskilt stor potential finns det troligen när en byggherre med begränsad erfarenhet genomför ett enstaka projekt, som inte i programskedet har tydligt definierade krav och förutsättningar. Det går inte att isolera en enskild effekt av förbättrad kommunikation mellan aktörerna i byggprocesser, som är tydligare än alla andra. I stället verkar det finnas en handfull olika positiva effekter, som har ungefär samma dignitet och som alla är av stor betydelse för slutresultatet. I princip kan effekterna hänföras till tre olika aspekter: Lönsamhet hos leverantörerna och kostnader hos byggherren Kvalitet på slutprodukten Samarbetsklimat inom projekten Problem i samband med informationsöverföring verkar vara relativt vanliga både i planerings-, upphandlings- och produktionsskedet och det är tydligt att överföring av information är en kritisk faktor för ett projekts kostnad och kvalitet. Brister i planeringsskedet i form av att alla inte får samma information, otydlighet eller otillräcklig dokumentering fortplantar sig via upphandlingen till produktionsskedet och leder till störningar, förseningar, ändringsarbeten och missförstånd. Sammantaget kan effekterna på slutresultatet bli omfattande i form av ökade kostnader och kvalitetsbrister. Detta innebär att effektivisering av kommunikationen i byggprocesser initialt troligen måste fokusera på planeringsskedet och de mekanismer som styr den fortsatta byggprocessen. Att så många som möjligt av de involverade aktörerna i ett projekt kommer in tidigt i byggprocessen ökar möjligheterna till effektiv och konsekvent kommunikation, vilket troligen är en viktig del av förklaringen till de besparingar som brukar redovisas i samband med partneringbaserade samarbeten. Troligen kan dock brister i tidiga planeringsskeden orsaka kostnader och problem även vid denna typ av projekt. 20
De intervjuades samlade bedömningar av faktorer som leder till större kostnader än beräknat bekräftar slutsatserna ovan. Brister i projektering/planering samt informationsöverföring pekas ut som väsentligt viktigare orsaker till kostnadsökningar än faktorer som logistik/hantering, aktörernas kompetens eller kvalitet hos material och komponenter. Det är tydligt att de starkaste incitamenten för att effektivisera kommunikationen i byggprocesser finns hos byggherre och huvudentreprenör. Dessa har också störst inflytande över processen i tidiga skeden och bäst möjligheter att genomföra förändringar av arbetssätt m m. Båda dessa grupper har dessutom under senare tid utsatts för skärpta krav på kostnadseffektivisering från omvärlden. Det pågår idag ett intensivt utvecklingsarbete hos de stora byggföretagen för att hitta effektivare produktionsmetoder och sänka inköpskostnader och även hos de stora byggherrarna inom bl.a. bostadssektorn finns det starka ambitioner att bromsa byggkostnadsutvecklingen för att inte få oacceptabla hyresnivåer. 21