Inventering av stormusslor

Datum 2015-08-19 Rapport Inventering av stormusslor i Kävlingeån och Svalövsbäcken. Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41 Hemsida www.enviroplanning.se e-post info@enviroplanning.se

Rapportuppgifter Titel Version 001 Datum 2015-09-07 Uppdragsgivare Inventering av stormusslor i Kävlingeån och Svalövsbäcken. Trafikverket Uppdragsnummer 1001-106 Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av 1001-106\10\rap001_1001-106.docx Patrik Lindberg Tim Hipkiss Christian Åberg U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx I (III)

Sammanfattning Vid inventeringen av Svalövsbäcken och Kävlingeån vid respektive broläge kunde två levande arter av stormussla noteras. I den förstnämnda hittades även skal av större dammussla. Alla tre arterna är allmänt förekommande i Sverige och är därför inte skyddade. I Svalövsbäcken noterades en juvenil av allmän dammussla vid inventeringen. I övrigt förekom bara äldre individer i de båda vattendragen. I Kävlingeån där spetsig målarmussla hittades bedömdes biotopen vara så pass bra att den teoretisk skulle kunna hysa tjockskalig målarmussla men inga spår av arten kunde noteras. I Svalövsbäcken var påverkansgraden från den intilliggande åkermarken så pass stor att biotopen med tveksamhet passar den rödlistade tjockskaliga målarmusslan. Fisk observerades vid inventeringen i båda vattendragen. U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx II (III)

Innehållsförteckning Inledning... 1 1.1 Allmänt... 1 Allmänt om Kävlingeån... 2 Allmänt om Svalövsbäcken... 3 Allmänt om limniska stormusslor... 4 Metod - Kävlingeån... 6 Artbestämning... 7 Resultat Kävlingeån... 8 Resultat Svalövsbäcken... 12 Diskussion och slutsats... 14 Referenser... 16 U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx III (III)

Inledning 1.1 Allmänt Trafikverket skall utföra åtgärder på två järnvägsbroar på befintlig bana mellan Åstorp och Malmö. De aktuella broarna ligger över Svalövsbäcken vid Källs Nöbbelöv och Kävlingeån i centrala Kävlinge. Länsstyrelsen har i tillståndet att utföra åtgärderna ålagt Trafikverket att utföra inventeringar av vattendragen. Syftet med inventeringarna är att Trafikverket skall kunna utföra åtgärderna på sådant sätt att de inte skall skada eventuella naturintressen. Trafikverket har uppdragit åt EnviroPlanning AB att utföra en inventeringarna. Då vattendragen kan ha bestånd av stormusslor vid brolägena ligger fokus på att inventera och beskriva eventuella förekomster av dessa samt bedöma kvaliteten på biotoperna. I inventeringen har följande parametrar noterats: förekomst och artbestämning av stormusslor bottensubstrat vattenhastighet närmiljö inkl. beskuggning och övriga uppgifter som kan vara av värde för att bestämma respektive delsträckas förutsättningar för stormusslor. bedömning av möjligheterna för förekomst av stormusslor. U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx 1 (16)

N N Figur 1. 1:24 Översiktskarta Kävlingeån; röd pil visar lokalen där inventeringen utfördes. Allmänt om Kävlingeån Kävlingeåns avrinningsområde upptar en yta av totalt 1200 km 2. Större sjöar är Vombsjön, Krankesjön, Ellestadssjön, Snogeholmssjön och Sövdesjön. Större biflöden är Bråån i norr, Klingavälsån i söder och Björkaån i öster. Kävlingeåns nedre lopp, mellan Löddeköpinge och havet, kallas Lödde å. Avrinningsområdet präglas av jordbruksmark. Intensivt odlade delar finner man utmed huvudfåran mellan Vombsjön och havet, utmed Bråån i norr samt runt Vollsjöån i öster. Mer extensivt brukade marker och skog finns framförallt i områdets södra del, vid Romeleåsens nordsluttning och i sjölandskapet mellan Ellestadssjön och Krankesjön. Även avrinningsområdets nordöstra delar, som ansluter till Linderödsåsen, är präglat av skog och betesmark. Många av vattendragen och sjöarna i avrinningsområdet hyser stora naturvärden. Huvudfåran, Klingavälsån, Björkaån och delar av Braån är alla utpekade som nationellt eller regionalt värdefulla vatten. Vattensystemet har en mycket varierad fiskfauna liksom övrig vattenlevande fauna. I flera av vattendragen har det hittats 2 (16) U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx

tjockskalig målarmussla som är den mest hotade av de inhemska svenska stormusslorna. Arten åtnjuter särskilt skydd genom att den är fridlyst i Sverige och finns med i EU:s art- och habitatdirektiv. Enligt Musselportalen finns fynd av tjockskalig målarmussla och allmän dammussla uppströms Kävlinge i avrinningsområdet (www.musselportalen.se). N N 1:12 Figur 2. Översiktskarta Svalövsbäcken; röd pil visar lokalen där inventeringen utfördes. Allmänt om Svalövsbäcken U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx Svalövsbäcken ingår i Kävlingeåns avrinningsområde och utgör biflöde till Saxån- Braån. Svalövsbäcken avrinningsområde utgörs uteslutande av jordbruksmark med undantag för Barmossen och Svalövs tätort. Vattendraget är kraftigt påverkat av rätningar och rensningar. Vid broläget vid Källs Nöbbelöv flyter Svalövsbäcken fram genom fullåkersbygden. Vattendraget är utgrävt och rensat så förutsättningarna för musselförekomst är rent generellt dåliga. 3 (16)

I tidigare undersökning av musselförekomst i Svalövsbäcken vid Källs Nöbbelöv 2006 återfanns inga levande musslor. Däremot noterades fragment av tjockskalig målarmussla nära bron. Vidare sågs rikligt med elritsa och enstaka grönlingar. Den sträcka som då inventerades bedöms ligga mycket nära den nu inventerade (Länsstyrelsen Skåne 2006). (http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2010/ Crassus2006helarapportenwebb.pdf) Allmänt om limniska stormusslor I Sverige finns totalt 34 arter av sötvattenlevande musslor. De flesta är mycket små, bara 2-12mm långa men ett fåtal (8) arter kallas med ett samlingsnamn för stormusslor. De är i likhet med de mindre arterna filtrerare och med ett undantag bottenlevande. Musslorna sitter nedgrävda i bottensedimentet med bakänden uppåt och sifonerna öppna mot det strömmande vattnet. Samtliga arter kan påträffas i rinnande vatten. Tre av arterna är skyddade; flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla och flat dammussla. Alla svenska arter har ett parasitiskt glochidielarvstadie med produktion av upp till miljonen larver per reproduktionstillfälle. När glochidierna har släppt från honmusslan har de en kort frilevande period innan de hamnar på en värdfisk. Under det parasitiska stadiet omvandlas larven till färdigbildad mussla. Efter några veckor till månader på fiskvärden släpper musslan taget och faller ner till vattendragets botten. Här lever den nu bland bottenpartiklarna i uppemot flera år beroende på art (figur 2). Detta stadium är det känsligaste stadiet eftersom de är beroende av syrerikt genomströmmande vatten och därmed särskilt känsliga för grumling. 4 (16) U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx

Ur Lundberg & von Proschwitz (2006) Figur 3. Stormusslans livscykel U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx Värdfiskar spelar en viktig roll för hur musslor fördelar sig i vattendragen och i fisktomma vatten påträffas generellt inga stormusslor. En värdfisk kan vandra långa sträckor i ett vattendrag och på så vis sprida musslor över stora områden. Här förekommer stora variationer i migrationsbeteende beroende på fiskart men också mellan ålderskategorier och kanske t.o.m. mellan fiskar av olika kön. De olika stormusselarterna Anodonta, Unio och Margaritifera kan delas in i tre grupper beroende på de olika arternas värdspecificitet (låg, intermediär respektive hög värdspecificitet). Allmän dammussla kan parasitera flera olika värdfiskar och tillhör gruppen med låg värdspecificitet. Den tjockskaliga målarmusslan är kopplad till 12 fiskarter från fem olika familjer och anses därmed hamna i gruppen med intermediär specificitet. Flodpärlmusslan (Margaritiferidae) parasiterar bara laxfiskar (öring och lax) och är således en art med hög specificitet, som endast är noterad för fyra fiskarter från en familj. 5 (16)

Metod - Kävlingeån En 60 meter lång vattendragssträcka omedelbart nedströms järnvägsbron har inventerats enligt Naturvårdsverkets Metod för statusbeskrivning och övervakning av stormusselbestånd av släktena målarmusslor (Unio spp) och dammusslor (Anodonta / Pseudanodonta spp) i vattendrag. Nedströms bron gjordes undersökningen genom luftdykning längs två parallella transekter à 60 meter med fem meters avstånd. Uppströms broarna inventerades 20 meter enligt samma metodik. På de båda sträckorna har musselbeståndet inventerats och en bedömning av bottnarnas lämplighet för stormusslor genomförts. Inventeringen utfördes 2015-05-25--26. Musselskal och levande musslor samlades in för artbestämning, därefter sattes de levande ut på motsvarande bottensubstrat. Metod - Svalövsbäcken En 50 meter lång vattendragssträcka nedströms den rivna järnvägsbron har inventerats med en ljusförsedd vattenkikare. Uppströms den rivna bron inventerades 10 meter. På de båda sträckorna har musselbeståndet inventerats och en bedömning av bottnarnas lämplighet för stormusslor genomförts. Inventeringen utfördes 2015-05-25. 6 (16) U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx

Artbestämning Levande stormusslor har artbestämts i fält med hjälp av artbestämningsnyckeln (von Proschwitz, 1999a). Dessutom har tomma skal (Foto1) från avlidna individer på lokalen använts vid artidentifieringen. Foto 1. Skal av allmän dammussla från Svalövsbäcken U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx 7 (16)

7 Resultat Kävlingeån Delsträcka 1. Nedströms bro Foto 2. Biotopbild Kävlingeån nedströms broarna Vattennivå: Hög Lokalbeskrivning: Längd (m) Våt medelbredd (m) Areal (m 2 ) H ö h (m) Avstånd till havet (km) Ca 60 Ca 20 m Ca 1200 19 12,5 Strömförhållande Bottensubstrat Närmiljö Förekomst Stormussla Strömmande 8 (16) D1 Grus D2 Sten 1 D3 Detritus D1. Svämplan närmast ån dominerat av övervattens växter. D2. Parkmiljö: Gräsmatta och lövskog. Artificiella strukturer i form av brofundament vid broarna. Ja Förutsättningar för Tjockskalig målarmussla Goda U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx

Lokalens våta medelbredd uppmättes till 20 m varav ca en tredjedel bestod av tät övervattensvegetation dominerat av kaveldun, igelknopp och knapptåg. Undervattensvegetationen var riklig med främst igelknopp och nateväxter. Totalt noterades 3 levande exemplar (foto 3) av spetsig målarmussla med en längd på 56-79 mm. 8 musselskal insamlades på samma lokal, samtliga artbestämdes till spetsig målarmussla. Längden varierade mellan 55 och 97 mm. Inga juvenila exemplar (< 50 mm) kunde noteras. Foto 3. Levande exemplar av spetsig målarmussla insamlade i Kävlingeån. U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx 9 (16)

Delsträcka 2. Uppströms järnvägsbro Foto 4. Biotopbild Kävlingeån uppströms bro Vattennivå: Hög Lokalbeskrivning: Längd (m) Våt medelbredd Areal (m 2 ) H ö h (m) Avstånd till havet (m) (km) Ca 20 Ca 20 m Ca 400 19 12,5 Strömförhållande Bottensubstrat Närmiljö Förekomst Stormussla Strömmande 10 (16) D1 Grus D2 Sten 1 D3 Detritus Skrot Parkmiljö Blandat gräs och lövskog. Artificiella strukturer i form av brofundament. Lokalen sträckte sig några meter uppströms den uppströms liggande bron och var i likhet med den nedre ca 20 m bred. Utbredningen av övervattensvegetationen var i motsats till den nedströms liggande lokalen betydligt mindre, ca 1-2 m på var sida. Ja Förutsättningar för Tjockskalig målarmussla Goda U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx

Undervattensvegetationen dominerades av igelknopp och nate vilket täckte mer än 50 % av bottnen. Tre levande exemplar av spetsig målarmussla insamlades med en längd mellan 62 och 69 mm. Två skalrester kunde också noteras vilka artbestämdes till spetsig målarmussla. Inga juvenila musslor noterades. Foto 5. Spetsig målarmussla på artbestämningsbordet. Höger skalhalvas huvudtand går att se vilket är en viktig del vid artbestämningen. U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx 11 (16)

Resultat Svalövsbäcken Nedströms riven bro upp till strax ovan bron rensad svagt strömmande delsträcka Foto 6. Biotopbild Svalövsbäcken nedre Lokalbeskrivning: Längd (m) Våt medelbredd (m) Areal (m 2 ) H ö h (m) Avstånd till havet (km) Ca 80 Ca 3,6 m Ca 288 12,5 Strömförhållande Bottensubstrat Närmiljö Förekomst Stormussla Strömmande 12 (16) D1 Grus D2 Sand D3 Detritus Dike med mycket övervattensväxter omgärdat av åkermark. Ja Allmän dammussla förekom. Skal av större dammussla. Lokalen är på sina ställen nästan helt igenväxt av övervattensväxter. Bredkaveldun och stor igelknopp dominerade här och där kunde bestånd av rosendunört noteras. Undervattensväxter fanns i mindre omfattning. Beskuggningen var i det närmaste obefintlig. Förutsättningar för Tjockskalig målarmussla Mindre bra U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx

Totalt insamlades fem levande musslor med en längdfördelning mellan 42 och 113 mm samtliga artbestämdes till allmän dammussla. Tio musselskal hittades vid lokalen varav åtta var allmän dammussla och två var större dammussla. Andelen levande juvenila musslor (<50 mm) var 20 %. Noterbart är dock att bara fem levande musslor hittades. Foto 7. En allmän dammussla sett från sidan med umbo (skalbuckla) i bildens centrala del. U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx 13 (16)

Diskussion och slutsats I båda vattendragen kunde stormusslor noteras. I Kävlingeån insamlades enbart spetsig målarmussla som är en tämligen vanlig art. Inga juveniler kunde noteras men ett fåtal mindre individer på mellan 50 och 60 mm. Inventering försvårades av den rikliga undervattensvegetationen som gjorde det svårt att få syn på musslorna, som ligger delvis nedgrävda på bottnen. Anledningen till att inga juveniler hittades kan vara en konsekvens av den dåliga sikten och det faktum att de brukar ligga mer nedgrävda än sina större artfränder. I Svallövsbäcken hade järnvägsbron rivits när vi besökte platsen och makadam låg delvis i strandzonen (se foto nedan) Foto 8. 14 (16) Makadam i strandzonen ca 30 m nedströms broläget. U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx

Foto 9. Delar av brobalkarna nästan helt täckta av uppväxt vegetation. Ett flertal levande exemplar av allmän (vanlig) dammussla noterades varav en juvenil. Två skal av större dammussla kunde också noteras. Båda arterna är vanliga i svenska vatten. Det faktum att en juvenil stormussla erhölls i Svalövsbäcken visar på att fisk är vanligt förekommande. Vid inventering observerades också mycket riktigt fisk men enbart på håll vilket omöjliggjorde en närmare artbestämning. U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx 15 (16)

Referenser von Proschwitz, T. 1999a. De nordeuropeiske arterne av malermusling (Unio) og vandrermusling (Dreissena), samt en bestemmelsetabell for de limniske stormuslingarterne i Norden. Fauna 52(1): 92-95. von Proschwitz, T., Lundberg, S., Bergengren, J. 2006. Guide till Sveriges stormusslor. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturhistoriska museet och Göteborgs Naturhistoriska museum. 16 (16) U:\1000 A\1001-106\10 Rapporter- arbetsdokument\rap001_1001-106.docx