Förekomst av stormusslor i Vramsåns centrala biflöden

Transkript

1 Förekomst av stormusslor i Vramsåns centrala biflöden Vattenriket i fokus 2016:03 PI (π) Fly Vatten och Fiskevård 2015 Juni

2 Titel: Förekomst av stormusslor i Vramsåns centrala biflöden Utgiven av: Avdelningen för biosfär och hållbar utveckling Författare: Per Ingvarsson Copyright: Avdelningen för biosfär och hållbar utveckling Kartor: VISS med CC0 licens fri användning Upplaga: pdf på Vattenrikets hemsida Rapportserien Vattenriket i fokus: Rapport: 2016:03 ISSN: Layout: Per Ingvarsson Omslagsbild: Per Ingvarsson 2

3 Innehåll FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING... 8 MATERIAL OCH METODER... 9 RESULTAT INVENTERADE BÄCKAR OCH STRÄCKOR Linnekullabäcken Lindebäcken Körningabäcken Forshultsbäcken Klintabäcken Vannbäck Översiktlig inventering av Tollarpsdammen ÖVERSIKT MUSSELFÖREKOMST Koordinater på musselförekomst STRUKTURELEMENT Strukturelement Linnekullabäcken Strukturelement Lindebäcken Strukturelement Körningabäcken Strukturelement Forshultsbäcken Strukturelement Vannbäck KARTA ÖVER OMRÅDET DISKUSSION TACK REFERENSER

4 Förord Arbetet med ekosystemen i våra vatten är viktigt av flera orsaker. Friska och fulltaliga ekosystem är en förutsättning för att vi skall ha rent vatten även i framtiden. Våra stormusslor utför viktiga ekosystemtjänster, exempelvis filtreras stora mängder vatten av varje mussla, musslorna bidrar således till ett renare vatten. Flodpärlmusslan finns i Vramsån och i vissa av biflödena, men det är bara gamla individer vi hittar. Trots ivrigt sökande är det bara i undantagsfall som unga flodpärlmusslor har hittats. Någonting i miljön gör att de små musslorna inte överlever, forskning tyder på att grumlighet och höga halter suspenderat material är problematiskt för de små musslorna. Vattenriket har valt ut ett antal biflöden till Vramsån där det finns/eller har funnits flodpärlmusslor. Här jobbar vi med att skapa goda miljöer för pärlmusslan. Genom att återföra stenar och grus till vattendragen skapas fina miljöer för musslorna och dess värdfiskar, öringen. I det utdikade landskapet behöver man också återställa gamla våtmarker, dessa förhindrar uttorkning och plockar bort stora mängder sediment. Bortplockandet av vandringshinder gör att den vandrande fisken kan kolonisera nya områden. För att kunna följa musslornas utveckling i dessa vatten är denna inventering grundläggande. Tanken är att inom fem år upprepa denna undersökning. Arbetet med vårar vatten är ofta tålamodsprövande och väljer man att jobba med flodpärlmusslan får man ha extra stort tålamod. Vår förhoppning är att vi inom en 5-10 årsperiod återigen skall hitta små, unga flodpärlmusslor i åtminstone vissa av dessa biflöden.

5 Sammanfattning Inventeringen gjordes av Per Ingvarsson och Oscar Ingvarsson på P.I (π) Fly Vatten och Fiskevård i Laholm på uppdrag av Kristianstads Vattenrike. Sammanlagt inventerades sex biflöden till Vramsån; Linnekullabäcken, Lindebäcken och Körningabäcken samt de närliggande intressanta vattendragen Forshultsbäcken, Klintabäcken och Vannbäck. Inventering gjordes dessutom i Vramsåns huvudfåra vid bäckarnas utflöden. En 400 m lång sträcka av Tollarpsdammen inventerades också. Varje lokal har inventerats genom att vi gått nerifrån och uppströms i vattendragen och titta med vattenkikare Naturvårdsverket Version 1:2: Metod för statusbeskrivning och övervakning av flodpärlmusselbestånd (Margaritifera margaritifera) i vattendrag. Dessutom har översiktlig biotopinventering av vattendragen och vattendragets utformning gjorts där strukturelement och värdefulla biotoper för vattendraget tagits med. Enligt Biotopkartering vattendrag 2002, version , modifierad. Strukturelementen visas separat bilaga med bilder och koordinater. Delar av Vramsån har tidigare inventerats 2003 (Bergengren. J. 2003), 2012 och 2013 (Naturcentrum AB , Naturcentrum AB ). Resultaten från dessa inventeringar låg till grund för inventeringen 2015 och visas i tabell 1 (sid 13) och tabell 2 (sid 42). I Lindebäckens nedre delar hittades 2012 flodpärlmussla och skal av äkta målarmussla. I Körningabäcken hittades flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla och skal av äkta målarmussla (Naturcentrum AB ). Tjockskalig målarmussla inventerades 2012 och flyttades 2013 uppströms i vattendraget i samband med dragning av sydvästlänken (Naturcentrum AB 2013). Tillsammans inventerades en meter (drygt 2 mil) lång sträcka av vattendragen. I Lindebäcken och Körningabäcken är flodpärlmussla Margaritifera margaritifera (EN) och tjockskalig målarmussla Unio crassus (EN) kända sedan tidigare. Inventeringen 2015 gjordes uppströms kända lokaler. Skal av tjockskalig målarmussla hittades på en 1300 m lång sträcka i Körningabäcken, i Lindebäcken hittades ett skal av flodpärlmussla. Bestånden av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla är mycket svaga i bäckarna och behövs stärkas med åtgärder. I både Körningabäcken och i Linnebäcken har tidigare hittats skal av äkta målarmussla hittats (Naturcentrum AB 2013). Bäckarna som inventerades har höga till mycket höga värden som vattendrag och är värdefulla som reproduktionsområden för öring som är flodpärlmusslans värdfisk. Långa sträckor är nyckelbiotop som blockrika strömvatten eller som meandrande vattendrag i jordbrukslandskapet. Tidigare påverkan har gjort att flodpärlmusslan för en tynande tillvaro i bäckarna. Utterspillning påträffades utmed alla de inventerade sträckorna i Linnekullabäcken, Att uttern etablerat sig i Skåne och Vramsån är mycket positivt och höjer vattendragens värde. Uttern är beroende av fisk och kräftor som föda vilket tyder på att det finns gott om öring och signalkräfta i dessa vattendrag. Vramsån är kärnområde för flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla och är unik för att inneha alla de sju svenska stormusselarterna (Bergengren. J. 2003). Lång påverkan i biflöden, fragmentering (Naturvårdsverket Rapport 5658) genom jordbruk, vattenkraft, dammar och dikning har gjort att bestånden saknar konnektivitet och kontinuitet för att vara tillfredställande (Degerman et al. 2009). Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla hittades vid Forshultsbäcken och Vannbäcks utflöden samt att tjockskalig målarmussla hittades utanför Körningabäckens utflöde. Utanför Klintebäcken och Lindebäckens utflöde fanns både flodpärlmussla och tjockskalig 5

6 målarmussla. I Tollarpsdammen hittades fyra arter av stormusslor. Två stycken flodpärlmusslor, tjugo tjockskaliga målarmusslor, tolv stycken stora dammusslor Anodonta cygnea och 35 stycken allmänna dammusslor Anodonta anatina. En sammanställning har gjorts av de inventeringar som gjordes i området tidigare presenteras i tabell 2 (sid 42). Hela Vramsån sträckning utanför Tollarp är kärnområde för flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. En helhet på arternas utbredning i Vramsån med biflöde behövs. 6

7 Inledning Vramsån rinner upp i skogsområdena runt Tjörnarpssjön, Sjöbergasjön, Bosarpssjön och Stora Mosse och rinner över kulturpåverkat och naturskönt jordbruksområde. Många småbäckar tillkommer på väg ned mot Tollarp och Lyngsjö för att rinna ut i den låglänta terrängen runt Helgeå. På sin väg är Vramsån påverkad av tidigare kvarnverksamhet. Kvarn/kraftverksdammar har länge varit definitiva hinder vilka gjort att värdfisken öring/lax varit utestängd från sina lekområden vilka hindrat nyrekrytering och spridningen av flodpärlmussla i Vramsån. Tjockskalig målarmussla finns i stora delar av vattendraget men har svårt att reproducera sig. Ovan Kalentehuset vid Byrhult 2013, flyttades på en 100 m lång sträcka nära 600 tjockskaliga målarmusslor inför dragning av Sydvästlänken. Musslor fanns i större mängd högre upp i vattendraget och bör undersökas. Spetsig målarmussla och allmän dammussla finns i Bosarpssjön. Äkta målarmussla i Körningabäcken med biflödet Bertebäcken, stor och allmän dammussla i Tollarp. Vramsån är unik för att inneha alla Sveriges 7 stormusselarter. Vramsån har 2015 inventerats med avseende på flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Båda arterna är upptagna på den internationella rödlistan (IUCN). Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla är i Europa akut hotade och omfattas av EUs habitatdirektiv (bilaga 2 och 5) och skall därigenom skyddas i Natura 2000, och därmed Eus nätverk av skyddad natur. Flodpärlmusslan och tjockskalig målarmussla är enligt svenska rödlistan klassade som starkt hotade (EN). I Europa har antalet flodpärlmusselindivider sedan början på 1900 talet minskat med 90% (Naturvårdsverket Rapport 5429, 2005) I många vattendrag har arterna försvunnit helt eller lever med glesa bestånd som har svårt att reproducera sig. Lång mänsklig påverkan genom rätning, dikning, fragmentering och utbyggnad av vattenkraft är några av de orsaker som lett till att musslorna har försvunnit (Naturvårdsverket Rapport Januari. 2006). Andra orsaker är försurning och sedimentation av bäckarnas bottnar. Musslornas skal är uppbyggda av kalk, speciellt de små musslorna är känsliga och tål inte ph värde under 6,3 som räknas som en gräns för skalbildandet. Sedimentation, ofta orsakat av intensivt jord och skogsbruk, gör att bottnarna täcks av partiklar, vilket kväver och dödar de små musslorna. Lindebäcken och Körningabäcken har påverkats av tidigare dikningar, rätningar och rensningar vilket gjort att musslorna har minskat i antal och nu för en tynande tillvaro utan att kunna föröka sig. Dessutom har bäckarna tidigare haft kvarnverksamhet vilket missgynnat vandringsfisken och musslornas värdfiskar negativt. Linnekullabäcken är exempel på där musslorna troligen försvunnit på grund av mänsklig påverkan. I Vramsån och dess biflöden har ovannämnda saker påverkat beståndet av musslor negativt. Trots det är Vramsån är en av de få vattendrag som har alla de sju svenska stormusselarterna vilket gör ån särskilt skyddsvärd. Idag är biflödena de områden som med restaurering och en långsiktig planering, kan bli musslornas räddning. 7

8 Syfte och målsättning Syfte med undersökningen har varit att gå igenom Linnekullabäcken, Lindebäcken, Körningabäcken och Tollarpsdammen i Vramsån på stormusslor, samt att undersöka möjligheterna för att i framtiden få till ett reproducerande bestånd av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla i bäckarna. Syftet har också varit att undersöka stormusselbeståndet i Tollarpsdammen innan utrivning av dammbyggnaden, samt en överblick på närliggande ej inventerade bäckar. Målsättningen är att kunna få fram ett material för att kunna få en klassning på vattendragens nuvarande status och lämplighet som framtida musselvatten. Översiktskarta på inventerade bäckar i Vramsån samt Tollarpsdammen Kartan visar Vramsåns huvudfåra och 1. Linnekullabäcken, 2. Linnebäcken, 3. Körningabäcken, 4. Forshultsbäcken, 5. Klintabäcken, 6. Vannbäck samt 7. Tollarpsdammen. 8

9 Material och metoder Till inventeringen har använts vattenkikare och en kombinerad inventeringsstav med graderat måttband och musselplockare. Inventeringsmetodiken har varit att gå nerifrån och uppströms i vattendragen och titta med vattenkikare Naturvårdsverket Version 1:2: Metod för statusbeskrivning och övervakning av flodpärlmusselbestånd (Margaritifera margaritifera) i vattendrag. Dessutom har översiktlig biotopinventering av vattendraget och vattendragets utformning gjorts där strukturelement och värdefulla biotoper för vattendraget tagits med. Enligt Biotopkartering vattendrag 2002, version , modifierad. Innan inventeringen gjordes, gick vattendragets sträckor igenom med hjälp av VISS (Vatteninformationssystem Sverige), där kartorna hämtats ifrån. GPS Garmin 64s användes för att ta koordinater på fynd och att dela in sträckorna. Bilden visar Musselkikare och inventeringsstav. 9

10 Resultat Inventering Inventering gjordes i sex stycken vattendrag, Linnekullabäcken, Lindebäcken, Körningabäcken, Forshultsbäcken, Klintebäcken och Vannbäck. Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla hittades utanför bäckarnas utflöden i Vramsån. Vramsån i det inventerade området innehar minst 6 arter av våra 7 stormusslor och är kärnområde för flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. En översiktlig inventering gjordes i Tollarpsdammen inför eventuell rivning av dammbyggnaden. Resultat av inventerade bäckar presenteras nedan i Inventerade bäckar. Bäckarna är indelade i olika bäcksträckor beroende på bäckens utformning. Till de Inventerade bäckar finns en bilaga med strukturelement som markeras med (S) i inventeringen. Kartor finns separat på varje inventerat vattendrag samt att en översiktskarta finns på de musselfynd som hittats i det inventerade området. Tabell över musselfynd i vattendragen presenteras nedan. Vid inventeringen i Linnekullabäcken hittades inga musslor eller skal av musslor. Linnekullabäckens dalgång har mycket höga värden som bäckbiotop och borde passa flodpärlmussla i framtiden. Det som framförallt behövs göras är att man ser över den damm (S2) som utgör definitivt vandringshinder i nedre delen av vattendraget. Man behöver få en helhetssyn på vattendragets strukturelement, göra åtgärder och sedan få ett skydd av vattendragets närområde. Efter åtgärder kan man introducera musslor från Vramsån. Lindebäcken har tidigare haft ett stort bestånd av flodpärlmussla, beståndet försvann på 1930 talet när man grävde om och rätade vattendraget. Enbart en levande flodpärlmussla plus flera skal hittades vid inventering 2012 (Naturcentrum AB 2013), dessutom hittades skal av äkta målarmussla. Inventeringen 2015 gjordes uppströms där fyndet av flodpärlmussla hittades 2012 och enbart ett skal hittades. De nedre delarna av Körningabäcken med biflödet Bertebäcken inventerades 2012 av Per Ingvarsson (Naturcentrum AB 2013). Vid inventeringen hittades då flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla samt skal av äkta och spetsig målarmussla. Inventeringen 2015 koncentrerades till sträckor ovanför tidigare inventerat område. Tjockskalig målarmussla hade funnits glest hela vägen. På inventeringen 2015 hittades inga levande, men skal hittades på en 1300 m lång sträcka där några av skalen var nydöda. Sträckan i Körningabäcken där musslorna hittades är meandrande nyckelbiotop i jordbruk/beteslandskap. Övre delarna av vattendraget ovanför musselförekomsten är till stor del rätat och totalt igenväxt. Restaurering av vattendraget med skyddande trädkantzon behöver skapas för att få igång musselbeståndet. Forshultsbäcken, Klintebäcken har mycket fina biotoper men är vattenkänsliga och kan torrläggas vilket gör att de saknar musslor, men är viktiga för öringpopulationen. Vannbäck är ett litet fint vattendrag som ligger mitt i en fornåker. Flera stenmurar utgör vandringshinder (S90, S91, S92). Bäcken är en viktig reproduktionslokal för öring som är flodpärlmusslans värdfisk. Vattendragen som inventerats har höga till mycket höga värden med biotoper och borde passa flodpärlmussla. En lång tid av påverkan från jordbruk och kvarnverksamhet och annan verksamhet har bidragit till att musslorna har försvunnit eller lever en tynande tillvaro. 10

11 Tabell 1. Tabellen visar fynd av stormusslor i inventerat område 2105 samt Vattendrag FPM TMM ÄMM SMM SDM ADM Linnekullabäcken Lindebäcken X 0 0 Körningabäcken X X Forshultsbäcken Klintabäcken Vannbäck Vramsån X X X X X X X = fynd av levande musslor, 0 = skalfynd av musslor. FPM = flodpärlmussla, TMM = tjockskalig målarmussla, ÄMM = äkta målarmussla, SMM = spetsig målarmussla, SDM = spetsig målarmussla, ADM = allmän dammussla Någon inventering gjordes inte på platser som inventerades Vid inventering 2015 hittades flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla i Vramsån utanför bäckarnas utflöden samt vid inventering av Tollarpsdammen. Många skal av tjockskalig målarmussla hittades i Körningabäcken varav några var nydöda, dock hittades inga levande Vid inventering 2012 hittades en levande flodpärlmussla i Lindebäcken och tre stycken i Körningabäcken. Vid inventering 2015 hittades endast ett skal av flodpärlmussla i Lindebäcken. Vid inventering 2012 hittades ca 200 flodpärlmusslor och 50 tjockskaliga målarmusslor på en 800 m lång sträcka utanför Sätesholm (Naturcentrum AB 2013). Under inventering 2003 genomsöktes översiktligt en nära 7 km lång sträcka av Vramsån där över 100 flodpärlmusslor och 600 tjockskaliga målarmusslor hittades (Bergengren. J, 2003) Inventerade bäckar och sträckor Linnekullabäcken Linnekullabäcken börjar runt Önneköp ovan Maa och rinner relativt brant nedför Linderödsåsen innan den mynnar ut i Vramsån i Tollarp. På sin väg ned mot Vramsån går den genom lövskogsområde i äldre kulturpåverkad mark. Kvarnrester och äldre stenmurar vittnar om lång påverkan på bäckområdet. Trots tidigare påverkan är bäckfåran närmast optimal som vatten och öringbiotop. Att inte musslor hittades tyder på tidigare påverkan på vattendraget, exempel är den damm (S2) som finns ca 280 m från Vramsån och andra tidigare verksamheter. Hela den inventerade sträckan är Nyckelbiotop och har högsta värde som vattendrag och öringbiotop. Flera mindre vandringshinder (S2, S30, S33, S34, S36, S40 och S46) finns som behöver åtgärdas. Vissa saker kan förbättras för att få ett optimalt fungerande vattenekosystem. En 7569 m lång sträcka inventerades tills att det inte ansågs lönt att söka efter musslor. Öring, elritsa och signalkräfta påträffades på hela sträckan samt att utterspillning och skal av signalkräfta sågs utmed hela vattendraget, att utter finns tyder på att vattendraget idag är levande. Linnekullabäcken har med åtgärder och återintroduktion stora möjligheter att ha flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla i framtiden. Inga musslor hittades trots bra förutsättningar. Undersökt sträcka: 1. Från utflödet i Vramsån till Skogsliden. Koordinater: : :

12 Längd:1810 m Bredd: ca 3-5 m Djup: 0,2-0,6 m Närområde/Omgivning: Lövridå omgiven av åker Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand 1, grus 2, sten 3, block 2, häll 0 Bäckbiotop (0-3): Lek 2, uppväxt 3, ståndplats 2, potential 3 Arter: Öring, elritsa, signalkräfta, utter Strukturelement: S1 till S17, se bilaga strukturelement Beskrivning: Bäcken rinner ut i ett lugnare parti i Vramsån vid Västra Vram. Vid utflödet är bäcken djup, för att snabbt grunda upp uppströms och bli strömmande. Bäcksträckan är sedan strömmande hela vägen med sten, block och grus. Hålor finns så bäcken blir aldrig torrlagd trots torka. Stenmurar och en äldre trädridå följer vattendraget som rinner igenom jordbrukslandskap med stort kulturvärde. Ett definitivt vandringshinder (S2) finns i en dammrest 280 m från utloppet i Vramsån. Dammen har ingen funktion och hindrar i dagsläget all fiskvandring. Flera kvarnrester finns på sträckan (S11, S13, och S14) som förövrigt har mycket fina uppväxtmiljöer för öring och som framtida musselvatten. Mindre bäckar (S17) och (S16) tillkommer från Skogsliden som också innehåller öring. Övrigt: Inga musslor sågs trots bra förhållanden och bra habitat. Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs utmed hela sträckan. Den invasiva växten skunkkalla (S15) hittades och bör tas bort. Bäckens utflödet i Vramsån är djupt och lugnt flödande men blir snabbt strömmande med fina miljöer för öring. Stenmurar följer bitvis det strömmande vattendraget som har stor variation. 12

13 Optimala lek och uppväxtmiljöer avlöser varandra på sträckan som har högsta värde som bäckbiotop. Undersökt sträcka: 2. Skogsliden Linnekullavägen Koordinater: : : Längd: 3095 m Bredd: 3,5 m 4,5 m Djup: 0,2 m Närområde/Omgivning: Lövskog Bottensubstrat (0-3): Sediment 0, sand 1, grus 2, sten 2, block 3, häll 0 Bäckbiotop (0-3): Lek 2, uppväxt 3, ståndplats 2, potential 3 Arter: Öring, elritsa, signalkräfta, utter Strukturelement: S18 till S29, se bilaga strukturelement. Beskrivning: Bäcksträckan ändrar karaktär och ändrar sig från jordbruksmark till lövbokskog. Bäcken blir vildare, brantare och blockrik med höljor. Hela den tre kilometer långa sträckan präglas av nyckelbiotopen blockrik, kvillande, strömmande vattendrag i kulturmiljö och har optimal uppväxtmiljö för laxfisk. Flera kvillar (S20 S27) finns på sträckan och stenmurar (S18 och S28) följer vattendraget hela vägen. En äldre intakt Stenvalvsbro (S19) och påbyggd stenvalvsbro (29) finns på sträckan, här sågs forsärla och utterspillning. Övrigt: Inga musslor sågs trots bra förhållanden och bra habitat. Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs ut med hela sträckan. Strömmande optimala biotoper med lek och uppväxtområden för öring 13

14 En avverkning av trädridån har skett på en sträcka nära jordbruksmark. Ovanför en optimal strömmande blockrik nyckelbiotop i lövskog. Strömmande blockrik nyckelbiotop i lövskog som kulturpåverkats genom århundraden. Undersökt sträcka: 3. Linnekullavägen Maa Koordinater: : : Längd: 1239 m Bredd: 1,5 m 3 m Djup: 0,2 m Närområde/Omgivning: Lövskog/Åker-Öppenmark Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand, grus 2, sten 3, block 2, häll Bäckbiotop (0-3): Lek 2, uppväxt 3, ståndplats 2, potential 3 Arter: Öring, elritsa, signalkräfta, utter Strukturelement: S30 till S32, se bilaga strukturelement Beskrivning: Bäcken lämnar det branta skogsområdet och går åter in i Jordbrukslandskap. Bäcksträckan är påverkad av tidigare rensning och mycket av bäckens stenar ligger utmed bäckkanten. Stenmur (S30) går över vattendraget och är partiellt hinder. Flera lekområden finns men habitaten kan förbättras betydligt. Övrigt: Inga musslor sågs och habitaten är tidigare påverkade. Stora möjligheter finns för att förbättra habitaten för öring och framtida musslor. Försiktighet bör tas vid restaurering för att inte förstöra områdets närområde. Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs ut med hela sträckan. 14

15 Sträckor som tidigare påverkats av rensning. Här finns chans att förbättra habitaten betydligt. Sten ligger upplagda på bäckens kanter och kan lätt läggas tillbaka. Miljön kring bäcken är fin och möjligheter finns att förbättra lek och uppväxtmiljöerna för fisk. Undersökt sträcka: 4. Maa slut ovan bäckdelning LÖ Koordinater: : : Längd: 1425 m Bredd: 3 m 5 m Djup: 0,2 m 0,6 m Närområde/Omgivning: Lövskog Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand 1, grus 2, sten 3, block 2, häll 0 Bäckbiotop (0-3): Lek 2, uppväxt 3, ståndplats 2, potential 3 15

16 Arter: Öring, elritsa, signalkräfta, utter Strukturelement: S33 till S46, se bilaga strukturelement Beskrivning: Bäcken rinner genom ett lövskogsområde, den är svagströmmande till strömmande med större höljor som bildats genom att man lagt sten (S34, S36 och S40) dämt tvärsöver vattendraget. En kvarnrest (S33) utgör vandringshinder. Dämmena utgör partiella hinder där fisken troligen kan passera vid högflöden. Två äldre stenbroar (S37 och S38) finns på sträckan. Lek och uppväxtområden finns. Bäcken är annars påverkad av tidigare rensning där sten och block kantar vattendraget. Sträckan har bra närområde som höjer vattendragets värde betydligt. Sträckan och inventeringen i vattendraget slutar där en stenmur (S46) är definitivt hinder. Stenmuren går tvärs över vattendraget samtidigt som bäcken delar sig i två mindre bäckar som troligen är för små för att hålla musslor. Som bäckbiotop har sträckan mycket höga värden. Övrigt: Inga musslor sågs och habitaten är tidigare påverkade. Stora möjligheter finns för att förbättra habitaten för öring och framtida musslor. Vandringshindren är enkla att åtgärda och bör åtgärdas för att få fri vandring för fisk. Försiktighet krävs vid restaurering för att inte förstöra områdets närområde. Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs utmed hela sträckan. Fina miljöer utmed vattendraget och en av de större höljor som bildats av att man lagt sten över vattendraget. Musselletning på en fin sträcka samt en sträcka som påverkats av tidigare rensning. 16

17 Potentialen är stor att återställa och optimera habitaten för fiskbestånden Kartan visar det inventerade området i Linnekullabäcken. Blå siffror visar inventerade sträckor Smala svarta sträck visar avgränsning av inventerade sträckor. Tjocka svarta sträck visar definitiva hinder. Röda tjocka sträck visar partiella hinder. Mörkblå streckad linje visar mycket höga värden på vattendraget. Grön streckad linje höga värden. Lindebäcken Lindebäcken har sitt avrinningsområde i Ylleröd och Linderöd och rinner genom Linderödsåsens lövskogar ned mot Lindemölla och senare ned i Vramsån vid Ullarp. På sin 17

18 väg ned för åsen går den genom lövskogsområde i äldre kulturpåverkad mark. Åtta mindre bäckar tillkommer innan Lindebäcken rinner ut i Vramsån. Kvarnrester och äldre stenmurar vittnar om lång påverkan på bäckområdet. Nedanför Lindemölla syns tydlig påverkan från tidigare kvarnverksamhet (S53, S54, S56) och när vattendraget kommer ned mot flackare mark har den rätats och stensatts. Flodpärlmussla fanns tidigare i hela vattendraget men försvann när bäcken rätades någon gång på 1930 talet. Idag finns enstaka musslor kvar ned mot utflödet i Vramsån vid Ullarp. Vid inventering 2012 hittades enbart en levande flodpärlmussla vid Ullarp samt att flera skal påträffades, vid inventering 2012 hittades också skal av äkta målarmussla. Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla finns i Vramsån direkt utanför utflödet. Vid inventeringen 2015 hittades ett helt skal ( : ) av flodpärlmussla. En 4939 m lång sträcka inventerades tills det inte ansågs lönt att söka efter musslor. Hela den inventerade sträckan är nyckelbiotopsområde och har högsta värde som vattendrag och öringbiotop. Några mindre partiella vandringshinder (S56, S63) finns som behöver åtgärdas. Delar av de långa rätade sträckorna behöver göras mer mångformiga för att få ett optimalt vattendrag för flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Öring, elritsa och signalkräfta påträffades på hela sträckan samt att utterspillning och skal av signalkräfta sågs utmed hela vattendraget. Att utter finns tyder på att vattendraget idag är levande. Lindebäcken har med åtgärder och återintroduktion mycket stora möjligheter att åter ha flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla i framtiden. Inga musslor hittades trots bra förutsättningar. Undersökt sträcka: 1. Från Grusväg Ullarp Där rätad sträcka slutar Koordinater: : : Längd: 1125 m Bredd: 3 m Djup: 0,2 m Närområde/Omgivning: Gles trädridå omgiven av åker och bestesmark. Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand 1, grus 3, sten 2, block 2, häll 0 Bäckbiotop (0-3): Lek 3, uppväxt 2, ståndplats 1, potential 3 Arter: Flodpärlmussla, öring, elritsa, signalkräfta, utter Strukturelement: S47 till S52 och 58, se bilaga strukturelement Beskrivning: En lång rätad vattendragssträcka i de skånska jordbrukslandskapet. Bäcken har klart vatten med botten av grus och sten med mycket fina lekmöjligheter för laxfisk. Bäckens kanter består av en gles alridå omgiven av åker och beteslandskap. Flera åker/väg broar (S47, S48, 49, S50, S52) finns på sträckan samt att en åkertrumma (S51) med diametern 1 m finns. Övrigt: Ett helt flodpärlmusselskal ( : ) hittades i början på sträckan. Trots tidigare påverkan har sträckan mycket stor potential som öring och flodpärlmusselbäck. Sträckan bör förbättras med mera mångformighet, större sten och en bredare alridå. Trumman (S51) är för liten och bör tas bort eller bytas ut mot större halvtrumma eller bro. Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs ut med hela sträckan. 18

19 Oscar Ingvarsson med det flodpärlmusselskal som hittades i den nedre delen på sträckan. En strömkoncentration som undgått den rensning som gjorts i vattendraget. Undersökt sträcka: 2. Där rätad sträcka slutar Där naturlig sträcka slutar vid Toarp Koordinater: : : Längd: 290 m Bredd: 4,5 m Djup: 0,15 m Närområde/Omgivning: Lövskog Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand, grus 2, sten 2, block 3, häll Bäckbiotop (0-3): Lek 2, uppväxt 3, ståndplats 2, potential 3. Arter: Öring, elritsa, signalkräfta, utter. Strukturelement: Inga strukturelement. Beskrivning: En ca 300 lång strömmande och blockrik sträcka mellan två mera påverkade områden rinner genom lövskog. Sträckan är lite påverkad av tidigare verksamheter, men bitvis upplagda stenkanter och stenmurar vittnar om att det föregått tidigare kulturverksamheter. Bäckmiljön är mycket fin och ingår som nyckelbiotop blockrik strömmande sträcka i kulturlandskap och borde passa framtida flodpärlmusslor. Övrigt: Bäckens miljö är närmast optimal för öring och flodpärlmussla, trots det hittades inga musslor. Man kan optimera öringbeståndet genom att lägga tillbaka de stenar som ligger utmed vattendraget. Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs ut med hela sträckan. 19

20 Mycket död ved och fina strömmande miljöer. Tidigare kulturverksamhet syns med upplagda sten längs vattendragets kanter. Sträckan har optimala miljöer för laxfisk men saknar musslor Undersökt sträcka: 3. Där naturlig sträcka slutar Toarp Lindemölla. Koordinater: : : Längd: 1033 m. Bredd: 3 m. Djup: 0,2 m. Närområde/Omgivning: Lövskog/öppenmark. Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand, grus 3, sten 2, block 2, häll 0. Bäckbiotop (0-3): Lek 2 uppväxt 3, ståndplats 2, potential 3. Arter: Öring, elritsa, signalkräfta, utter. Strukturelement: S53 till S55, se bilaga strukturelement. Beskrivning: En lång rak strömmande sträcka som rätats och där kanterna har stensatts. Äldre träd kantar vattendraget som bitvis binder och armerar bäckens kanter. Bäckens botten är hård med grus och sten uppepå. Närmare Lindemölla går bäcken genom mark som påverkats av kvarnverksamhet (S53 och S54) vilkas rester finns utmed vattendraget. Innan bron (S55) Lindemölla är bäcken stensatt med kanter i trädgård. Övrigt: Bäckmiljön har höga till mycket höga värden med nyckelbiotop strömmande vatten i kulturlandskap. Bäcksträckan bör förbättras genom att göra bäcken mer mångformig och lägga tillbaka de lösa block som finns utmed bäckens kanter. Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs ut med hela sträckan. 20

21 Stensatta kanter med äldre träd som armerar bäckens kanter. Bäcken har stort värde i kulturlandskapet men kan förbättras genom att lägga tillbaka sten och tillsätta lekgrus. Undersökt sträcka: 4. Lindemölla Bäckdelning. Koordinater: : : Längd: 1231 m. Bredd: 4,5 m. Djup: 0,2 m. Närområde/Omgivning: Lövskog. Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand 1, grus 2, sten 2, block 3, häll 0. Bäckbiotop (0-3): Lek 2, uppväxt 3, ståndplats 2, potential 3. Arter: Öring, elritsa, signalkräfta, utter. Strukturelement: S56 till S61, se bilaga strukturelement. Beskrivning: Ett långt strömmande nyckelbiotopsområde med blockrik kvillande sträcka i kulturpåverkad lövskog. Stenmurar kommer och går i vattendragets närhet. Ett partiellt hinder (S56) finns ovan väg i trädgården Lindemölla. Sträckan är närmast optimal som öringbiotop. Kvillar (S58) samt bäckinflöden (S57, S59, S60, S61) höjer värdet på sträckan ytterligare som slutar vid bäckdelning (S61). Efter bäckdelning blir bäcken smalare och mindre. Övrigt: Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs ut med hela sträckan. Sträckan borde kunna passa framtida flodpärlmusslor perfekt. 21

22 Bäckens miljö i Bok/lövskogen är mycket fin. Stenmurar, block, kvillar, dödved och mångformighet höjer värdet på bäcken. De blockrika miljöerna passar öring, musslor och signalkräftan ypperligt. Undersökt sträcka: 5. Bäckdelning Höglyckekull. Koordinater: : : Längd: 540 m. Bredd: 3 m. Djup: 0,2 m. Närområde/Omgivning: Hygge/lövskog Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand 1, grus 2, sten 3, block 2, häll 0 Bäckbiotop (0-3): Lek 2, uppväxt 3, ståndplats 2, potential 3. Arter: Öring, elritsa, signalkräfta, utter. 22

23 Strukturelement: S62, se bilaga strukturelement Beskrivning: Bäcken smalnar av och går strömmande utmed ett hygge på bäckens södra sida. Hygget är relativt nyavverkat, ljus har kommit in och bidragit till ökad växtlighet i bäckområdet. Annars är bäckfåran orörd och har fina miljöer för öring med höljor, omväxlande, med strömmar och mycket nedfallna träd. Bäcksträckan har mycket höga värden fast påverkan från hygge sänker värdet något. Övrigt: Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs ut med hela sträckan. Sträckan borde kunna passa framtida flodpärlmusslor perfekt. Hygget har gjort att ljus kommit in och bidragit till mera växtlighet i vattendraget. Fina blockrika miljöer, höljor med nedfallna träd och dödved dominerar. Undersökt sträcka: 6. Höglyckekull Ned bäckdelning Asphultsvägen Ålarp Koordinater: : : Längd: 720 m Bredd: 3 m Djup: 0,2 m Närområde/Omgivning: Lövskog Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand 1, grus 3, sten 2, block 2, häll 0. Bäckbiotop (0-3): Lek 2, uppväxt 3, ståndplats2, potential 3 Arter: Öring, elritsa, signalkräfta, utter. Strukturelement: S63 till S67, se bilaga strukturelement Beskrivning: Bäcken går igenom ett flackare område och meandrar fint genom ett lövskogsområde med kvill (S64). Bottnen består av mest grus samt att äldre och grövre träd kantar bäckfåran. Bäcken är nyckelbiotop hela vägen men saknar grövre lekgrus. Ett 23

24 stendämme (63) utgör partiellt vandringshinder för laxfisk. Bäcken går i en skogsvägstrumma (S65), uppströms trumman kommer ett bäckinflöde (S66) in. Ovanför bäckinflödet är bäcken mindre, rensad och rätad. Inventeringen slutade vid det dike som kom in (S67). Övrigt: Sträckan bör kompletteras med grovt lekgrus samt att stendämmet (S63) bör tas bort. Den rensade sträckan uppströms diket (S67) har potential och bör restaureras. Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs ut med hela sträckan. Sträckan borde kunna passa framtida flodpärlmusslor perfekt. Musselinventering i ett meandrande parti av vattendraget. Hela sträckan har mycket fina miljöer och höga värden som bäckbiotop. Ovanför bäckdelningen är bäcken rensad och rätad men har stor potential att restaureras. 24

25 Kartan visar det inventerade området i Lindebäcken. Blå siffror visar inventerade sträckor Smala svarta sträck visar avgränsning av inventerade sträckor. Röda tjocka sträck visar partiella hinder. Mörkblå streckad linje visar mycket höga värden på vattendraget. Grön streckad linje höga värden. Röd streckad linje visar var inventering gjordes Röd fylld ring visar fynd av flodpärlmussla. Runda ofyllda ringar visar skalfynd från Flodpärlmussla. Körningabäcken Körningabäcken har sitt avrinningsområde i Venestad. Bäcken rinner genom ett större jordbruksområde som ingår i dikesföretag. Den är på sina övre delar rätad, rensad och nära helt igenväxt. Ned mot Körning är vattendraget mindre påverkat och går meandrande i skogsbeteslandskap med mycket höga värden som bäckbiotop. Ned mot Furulund tillkommer Bertebäcken. Efter Bertebäckens inflöde rinner Körningabäcken åter över jordbruksmark innan den mynnar i Vramsån i Kättilljunga. Inget definitivt vandringshinder finns, men två cementtrummor utgör partiella hinder på grund av att de har satts igen (S70, S80). En 6266 m lång sträcka av vattendraget undersöktes, sträckan delades upp i 5 delsträckor. Den inventerade sträckan 1. är nyckelbiotop och har högsta värde som meandrande vattendrag i jordbruks/beteslandskap och har mycket fin öringbiotop. Även den inventerade sträcka 3. har mycket höga värden. Sträckorna två, fyra och fem är nära igenväxt men har potential för 25

26 att restaureras. Delar av de långa rätade sträckorna behöver göras mer mångformiga och en skuggande kantzon bör skapas utmed vattendraget. Öring, elritsa och signalkräfta påträffades på hela sträckan samt att utterspillning och skal av signalkräfta sågs utmed hela vattendraget. Rensning och dikning av vattendrag är ett av de största hoten mot stormusslor i små vattendrag. Vattenuttag kan medföra att bäcken torrläggs vilket drabbar musslor starkt negativt. Ett helhetsbegrepp bör tas på Körningabäcken med biflöden och åtgärder för att restaurera vattendraget behöver göras på de övre delarna. Vid inventeringen 2015 hittades skal av tjockskalig målarmussla på en 1300 m lång sträcka ( : : ) uppströms våtmarksdammen. Trots bra förhållanden och fina miljöer hittades inga levande musslor. Fynd av skal och uppgifter från nära boende talar för att musslor har funnits, men att musslorna troligen försvunnit på sträckan. Att skal även hittades på den rensade sträckan uppströms, tyder på att musslor funnits tidigare högre upp i systemet innan ån rensades och rätades. Vid inventering 2015 hittades också levande tjockskalig målarmussla i Vramsån direkt utanför Körningabäckens utflöde. Under inventering 2012 hittades tjockskalig målarmussla glest hela vägen från utflödet i Vramsån till våtmarksdamm ned Körning. Flodpärlmussla hittades vid Skättilljunga, samt att skal av äkta målarmussla hittades på flera platser under inventeringen Det svaga beståndet av tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla som finns är starkt skyddsvärda och det bör göras åtgärder för att stärka bestånden. Undersökt sträcka: 1. Utflöde våtmarksdamm Åkerbro Körning. Koordinater: : : Längd: 1165 m. Bredd: 3 m. Djup: 0,2 m. Närområde/Omgivning: Lövskog/betesmark Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand, grus 3, sten 2, block 2, häll 0. Bäckbiotop (0-3): Lek, uppväxt, ståndplats, potential Arter: Tjockskalig målarmussla, öring, elritsa, signalkräfta, utter. Strukturelement: S69 till S71, se bilaga strukturelement Beskrivning: En lång svagt strömmande och meandrande sträcka. Bäcken rinner genom lövskogsområde med djurbete. Bäcken har klart vatten med botten av grus, sten med inslag av block. Bäcksträckan har mycket höga värden och är nyckelbiotop meandrande strömsträcka i Jordbrukslandskapet. Övrigt: Mycket skal och skaldelar av tjockskalig målarmussla hittades på hela sträckan. Konstigt att inga levande musslor hittades då förutsättningarna och mycket skal fanns. Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs utmed hela sträckan. Åkertrumman (S70) bör tas bort helt samt att kreaturen bör hållas undan vattendraget. 26

27 Fin sträcka där nydött skal av tjockskalig målarmussla hittades Blockrik sträcka i det meandrande skogsbeteslandskapet och inventerare Oscar Ingvarsson med musselskal. Död ved i vattnet fanns bitvis rikligt samt att djurhållning skedde i och nära vattendraget. 27

28 Grusbottnar dominerade vattendraget. Träd har tagits ned, djurhållning sker vid vattendraget vilket bidrar till sediment och ljusinsläpp samt att bäckfåran växer igen. Undersökt sträcka: 2. Körning Kraftledning Koordinater: : : Längd: 1250 m Bredd: 2,5 m Djup: 0,2 m Närområde/Omgivning: Åker Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand 2, grus 3, sten 1, block 1, häll Bäckbiotop (0-3): Lek 1, uppväxt 3, ståndplats 1, potential 3 Arter: Tjockskalig målarmussla, öring, elritsa, signalkräfta, utter. Strukturelement: S72 till S79 se bilaga strukturelement Beskrivning: En lång, rätad och rensad bäcksträcka i det skånska landskapet. Sträckan är präglad av åkerbruk med en smal obrukad remsa med buskage och växtlighet i och nära vattendraget. Bottnen består av grus, enstaka stenar och block har ramlat ut från bäckens kanter. Flera åkerbroar/trummor (S72, S74, S77, S78 och S79) samt rester efter äldre stenbroar (S73, S75) finns på sträckan. En 35 m lång, öppen, nedtrampad hölja (S76) med övergång för djur går över bäcken. Det hårda jordbruket med åkrar och boskap utmed bäcken bidrar till sedimenttillförsel, näringsläckage och igenväxning av vattendraget. Övrigt: Skal av tjockskalig målarmussla hittades vilket visar att musslor funnits innan bäcken rensades. Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs utmed hela sträckan. Bäcksträckan bör restaureras med att tillsätta sten samt att få mer mångformighet med trädbeklädda kantzoner utmed vattendraget. Bäcksträckan är rätad och rensad med smal rensa av växtlighet. 28

29 Skaldel av tjockskalig målarmussla ( : ) samt del av den jordbrukspåverkade bäckfåran. Kreatursskötsel sker direkt i vattendraget samt sträcka som utnyttjas för åkerbruk. Undersökt sträcka: 3. Kraftledning Ned Venesta gård Koordinater: : : Längd: 371 m Bredd: 3 m Djup: 0,2 m Närområde/Omgivning: Lövskog Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand 1, grus 3, sten 2, block 2, häll 0. Bäckbiotop (0-3): Lek, uppväxt, ståndplats, potential Arter: Öring, elritsa och signalkräfta, utter Strukturelement: S80 till S81, se bilaga strukturelement Beskrivning: Vattendraget går meandrande in i ett lövskogsområde med mycket fin miljö för öring och möjligt för framtida musslor. Bäcken är mindre påverkad, äldre träd, död ved och rest av stenbro (S81) höjer värdet på bäckområdet. En cementrumma (S80) ligger i vattendraget som har mycket höga värden och nyckelbiotopsträcka meandrande strömmande vatten i jordbrukslandskap. Övrigt: Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs utmed hela sträckan. Bäcksträckan kan förbättras med att tillsätta den sten som finns utmed vattendraget. Skydd behövs för att undvika framtida rensningar av vattendraget. Cementtrumman bör tas bort eller bytas ut till bro. 29

30 Per Ingvarsson inventerar vattendragssträckan som har mycket höga värden. Död ved och äldre lövträd med rötter ned i vattendraget höjer vattensträckans värde Undersökt sträcka: 4. Ned Venesta gård Landsväg Venestad mot Träne Koordinater: : : Längd: 580 m Bredd: 2 m Djup: 0,15 m Närområde/Omgivning: Åker Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand 1, grus 3, sten 2, block 1, häll 0 Bäckbiotop (0-3): Lek 1, uppväxt 3, ståndplats 1, potential 3 Arter: Öring, elritsa och signalkräfta, utter Strukturelement: S82 till S83, se bilaga strukturelement Beskrivning: Bäcken lämnar skogen och övergår åter till att bli rätad och rensad i det skånska landskapet. Sträckan är präglad av åkerbruk, saknar kantzoner och är helt igenväxt. Bottnen består av grus enstaka stenar och block har ramlat ut från bäckens kanter. En mycket vacker stenvalvsbro (S82) ligger inklämd i vattendraget och är knappt synlig trots dess närhet till landsväg. Vägtrumman (S83) med diametern 2m under landsvägen Övrigt: Öring, elritsa och signalkräfta fanns hela vägen. Utterspillning och upplagda kräftskal sågs under stenvalvsbron (S82). Bäcksträckan kan förbättras med att göra den mer mångformig och skapa trädbeklädda kantzoner samt tillsätta den sten som finns utmed vattendraget. 30

31 Bäckfåran går rätad över åker och är bitvis totalt igenväxt. Undersökt sträcka: 5. Landsväg Venestad mot Träne Väg Klåröd Koordinater: : : Längd: 2900 m Bredd: 2 m Djup: 0,15 m Närområde/Omgivning: Åker Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand 1, grus 2, sten 3, block 1, häll Bäckbiotop (0-3): Lek 1, uppväxt 3, ståndplats1, potential 3 Arter: Öring, elritsa och signalkräfta, utter Strukturelement: S83, S85, S86, S87 Beskrivning: Bäcken fortsätter rätad, rensad ovan landsvägen. Sträckan är helt igenväxt av vass och saknar en ordentlig trädbeklädd kantzon. Bottnen består till stor del av grus. Sista biten mot Venestad är bäcken närmast torr. Fyra stycken nära helt torrlagda biflöden (S83, S85, S86, S87) tillkommer Övrigt: Sträckan kollades bara översiktligt då det var onödigt, samt omöjligt att inventera på grund av bäckens beskaffenhet. Restaurering av bäckfåran samt beskuggning med trädbeklädda kantzoner behövs för att bäckfåran inte skall växa igen. En nära 3km lång rätad igenväxt sträcka som rinner igenom åkermark. Sista biten mot väg mellan Träne och Klåröd går bäcken in i lövsumpmark. Bäcken är här nära torr och för liten för att ha musslor. 31

32 Kartan visar det inventerade området i Körningabäcken. Blå siffror visar inventerade sträckor Svarta sträck visar avgränsning av inventerade sträckor. Mörkblå streckad linje visar mycket höga värden på vattendraget. Grön streckad linje höga värden. Gul Streckad linje naturvärden. Röd streckad linje visar var inventering gjordes Röd fylld ring visar fynd av flodpärlmussla. Röd ring visar skalfynd av flodpärlmussla. Mörkblå fylld ring visar fynd av tjockskalig målarmussla. Mörkblå ring visar skalfynd av tjockskalig målarmussla. Ljusblå ring visar skalfynd av äkta målarmussla. Brun ring visar skalfynd av spetsig målarmussla. Forshultsbäcken Forshultsbäcken har sitt avrinningsområde i Djurröd och Hardstorp där Gisslabäcken rinner in. Bäcken rinner sedan över äldre betes och kulturpåverkad mark ned mot Forshult Årröd innan den rinner in i Vramsån. Forshultsbäcken har stora värden som öringbäck och är ett bra tillskott med värdfiskar till Vramsån flodpärlmusslor. Problem är att den är vattenkänslig och att man bör undersöka övriga avrinningsområdet för möjligheter att få mer vatten i bäckfåran. Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Vramsån till Gamla stenvalvsbron. Längd: 350 m Bredd: 3 m 5 m 32

33 Djup: 0,05 m Närområde/Omgivning: Löträd/betesmark Bottensubstrat (0-3): Sediment 0, sand 1, grus 2, sten 3, block 2, häll 0 Bäckbiotop (0-3): Lek 3, uppväxt 2, ståndplats 1, potential 3 Arter: Flodpärlmussla, Tjockskalig målarmussla, öring, utter Strukturelement: S86 och S87, se bilaga strukturelement Beskrivning: En mycket fin bäck med närmast optimal miljö för öring. Bäcken kommer från Årröd och passerar först en mycket vacker stenvalvsbro (87). Bäcken rinner sedan igenom en dubbel vägtrumma (86) för att rinna igenom lövbetesmark innan den rinner ut i Vramsån ned Forshultskvarn. Vid inventeringsbesöket var bäcken närmast torrlagd och ett 20 tal både en och tvåsomriga öringar låg döda i det torrlagda vattendraget, vattnet hade försvunnit mycket hastigt och enligt nära boende var det högflöde dagen innan. Bäckbiotopen har mycket högt värde och man bör undersöka om det går att få mer vatten i bäckfåran. Övrigt: Torrläggningen av vattendraget anmäldes till Länsstyrelsen. Vad som orsakat att bäcken torrlagts är oklart och bör ses över. Bevattning kan vara en orsak i kombination till genomsläppliga jordar och utdikning. Man kan skapa mera höljor för att vattnet inte skall rinna undan. Man behöver också täta till lövträdsbeståndet utmed vattendraget, vilket görs genom att hålla undan betesdjuren. Inga musslor eller skal av musslor hittades i bäcken. Vid besöket sågs ett 50 tal flodpärlmusslor och 10 tal tjockskaliga målarmusslor i Vramsån direkt utanför Forshultsbäckens utflöde. Vramsån utanför utflödet är en viktig sträcka för hotade flodpärlmusslor och tjockskaliga målarmusslor. Bäcken var vid inventeringstillfället närmast torrlagd, enbart små pölar av vatten fanns. Öringar låg döda i vattendraget. 33

34 Bäcken har höljor med mycket fina biotoper för öring 4 Kartan visar det inventerade området i Forshultsbäcken. Mörkblå streckad linje visar mycket höga värden på vattendraget. Röd fylld ring visar var flodpärlmussla hittades. Blå fylld ring visar var tjockskalig målarmussla hittades. Klintabäcken Klintabäcken har sitt avrinningsområde ifrån Friggestadsbäcken och Åkarpsbäcken på Linderödsåsen ovan Erikstorp. Bäckarna rinner ihop och bildar Klintabäcken ovanför Klintabäckens naturreservat. Ned Klintabäckens naturreservat rinner bäcken in i liten 34

35 damm/sjö vid Skogsliden. Efter Skogsliden rinner bäcken i jordbruksområde innan den rinner ut ovan Tollarpsdammen i Västra Vram. När inventeringen gjordes var bäcken helt torrlagd. Problem är att den är vattenkänslig och att man bör undersöka övriga avrinningsområdet för möjligheter att få mer vatten i bäckfåran. Koordinater: : Undersökt sträcka: Ovan utflödet i Vramsån. Längd: 100 m Bredd: 3 m 5 m Djup: 0 m Närområde/Omgivning: Åker Bottensubstrat (0-3): Sediment 1, sand 1, grus 2, sten 3, block 2, häll 0 Bäckbiotop (0-3): Lek, uppväxt 3, ståndplats 2, potential? Arter: Nej Strukturelement: Ej undersökt Beskrivning: Bäcken kommer från åsen och rinner sista kilometrarna genom jordbruksområde innan den går ut i Vramsån vid Tollarpsdammen. När bäcken går ut i Vramsån är den helt torrlagd. Övrigt: Bäcken är såpass stor att den borde kunna hålla vatten. Bäckens habitat borde passa öringen perfekt. Det borde undersökas varför en så stor bäck är torrlagd och inte håller vatten trots tidigare regn. Med rätt förvaltning bör Klintabäcken vara en viktig bäck för öring och tillskott på värdfisk till Vramsåns flodpärlmusslor. Flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, stor dammussla samt allmän dammussla hittades i Tollarpsdammen i Vramsån direkt utanför bäckutflödet. Vid inventeringstillfället var Klintabäcken vid utflödet i Vramsån helt torrlagd. 35

36 5 Kartan visar det inventerade (röd markering) området i Klintabäcken. Röd fylld ring visar fynd av flodpärlmussla i Vramsån. Blå fylld ring visar fynd av tjockskalig målarmussla. Vannbäck Vannbäck har sitt avrinningsområde i Bäcken i Tottarp och rinner genom fornåkrar och betesmark ned i boklövskog innan den rinner ut i Vramsån. Vannbäck har stora värden som kulturpåverkad öringbäck och är ett bra tillskott med värdfiskar till Vramsån flodpärlmusslor. Man bör ta och öppna upp flera av de stenmurar som ligger tvärs över vattendraget och som utgör vandringshinder. Bäcken har mycket höga värden är nyckelbiotop som blockrik strömmande bäckravin i kulturmiljö. Koordinater: : : Undersökt sträcka: Från utflödet i Vramsån till väg mot Olarp Längd: 880 m Bredd: 1,5 m 3 m Djup: 0,15 m Närområde/Omgivning: Löv/bokskog Bottensubstrat (0-3): Sediment 0, sand1, grus 2, sten 2, block 3, häll 0. Bäckbiotop (0-3): Lek 2, uppväxt 3, ståndplats 2, potential 3 Arter: Flodpärlmussla, öring, utter. Strukturelement: S88 S91, se bilaga strukturelement. 36

37 Beskrivning: Stenmurar följer bäcken ned för åsen. Några har rasat och utgör vandringshinder (S88, S89, S90). På en kort sträcka har avverkning skett utmed bäcken. Djurhållning hålls i bäckens närområde och påverkar bäckens miljö negativt. Bäcken håller vatten och öring sågs hela vägen. Vägtrumman (S91) utgör partiellt hinder för fisk. Övrigt: Vandringshindren i bäcken är lätta att åtgärda utan att tumma på kulturvärdet. Med åtgärder kan fisken vandra hela vägen och utnyttja hela sitt lek och uppväxtområde. Ett framtida skydd för bäckområdet bör tas. Vid utflödet i Vramsån hittades på en kort sträcka ett 50 tal flodpärlmusslor. Alla musslorna var gamla och längden på musslorna låg på över 100 mm. Avverkning har skett utmed bäcken på en kort sträcka. Stenmurar följer bäcken i kulturlandskapet. Bäcken har mycket stora värden men är i övre delarna påverkad av att djurhållning hålls i bäckområdet. 37

38 6 Kartan visar det inventerade området i Vannbäck. Mörkblå streckad linje visar mycket höga värden på vattendraget. Svarta breda streck visar vandringshinder. Rött brett sträck visar partiellt hinder. Röd punkt visar fynd av flodpärlmussla vid utflödet i Vramsån. Översiktlig inventering av Tollarpsdammen Inventering Inventeringen gjordes av P.I (π) Fly Vatten och Fiskevård Per Ingvarsson med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Syftet har varit att undersöka stormusselbeståndet i Tollarpsdammen innan utrivning av dammbyggnaden, för att underlätta fiskvandringen. Inventeringen gjordes på en cirka 400 m lång sträcka med början nedanför dammen. Inventeringsförhållandena var bra med sol, men inte helt optimala i dammen då vattenståndet borde varit något lägre. Sediment på dammens botten kan gjort så att musslor kan ha missats. Flodpärlmussla (M. margaritefera) hittades ovanför och nedanför dammen medan tjockskalig målarmussla (U. crassus) fanns direkt ovan dammfästet och glest hela vägen. Dessutom hittades stor dammussla (A. cygnea) och allmän dammussla (A. anatina) på hela sträckan. Uppströms den inventerade sträckan fanns fler tjockskaliga målarmusslor, samt att habitaten för flodpärlmussla blev bättre. Skal av flodpärlmussla hittades i dammen och längs hela sträckan vilket bevisar att den tidigare funnits. Ned dammen var vattnet för djupt för att inventeras med vattenkikare samt att trädraden skuggade vattendraget. Troligtvis finns fler flodpärlmusslor ned dammen. 38

39 Sammanlagt hittades två stycken levande flodpärlmusslor samt åtta skal. Tjugo stycken tjockskaliga målarmusslor hittades samt lika många skal. Dessutom hittades tolv stycken stora dammusslor och trettiofem stycken allmänna dammusslor. Många skal av dammusslor hittades. 7 Kartan visar en översikt på stormusselförekomst i inventerat område i Tollarpsdammen. Röd fylld markering visar fynd av levande flodpärlmusslor. Mörkblå fylld markering visar fynd av tjockskalig målarmussla. Grön fylld markering visar fynd av levande stor dammussla. Lila fylld markering visar fynd av levande allmän dammussla. Stor och allmän dammussla fanns på hela den inventerade sträckan. Koordinater Flodpärlmussla med koordinater / och / Tjockskalig målarmussla med koordinater: / , / , 2st / , 3st / , 2st / , / , / , 2st / , 2st / , 2st / , 3st / Stor dammussla och allmän dammussla fanns längs hela den inventerade sträckan. 39

40 Översikt Musselförekomst Kartan visar en översikt på stormusselförekomst i det inventerade området i Vramsån. Siffrorna visar inventerade bäckar/platser. Röd fylld ring visar fynd av levande flodpärlmusslor. Röd ring visar skalfynd av flodpärlmussla. Mörkblå fylld ring visar fynd av tjockskalig målarmussla. Mörkblå ring visar skalfynd av tjockskalig målarmussla. Grön fylld ring visar fynd av levande stor dammussla. Lila fylld ring visar fynd av levande allmän dammussla. Ljusblå ring visar skalfynd av äkta målarmussla. Ljusbrun ring visar skalfynd av spetsig målarmussla. Rödmarkerad vattendragssträcka visar var inventering gjordes 2003 (Bergengren 2003). Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla hittades då i varierande mängd hela vägen. Koordinater på musselförekomst Tabell 2. Tabellen visar musselfynd med koordinater 2003, 2012, 2013 och 2015 Vattendrag Koordinater FPM TMM ÄMM SMM SDM ADM Körningabäcken X Körningabäcken X Körningabäcken X Körningabäcken X X Körningabäcken X 40

41 Körningabäcken X X Körningabäcken X Körningabäcken X Körningabäcken X Körningabäcken X Körningabäcken X X Körningabäcken X Körningabäcken X Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken X Körningabäcken X Körningabäcken X Körningabäcken X Körningabäcken X Körningabäcken Körninga äcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken

42 Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Körningabäcken Bertebäcken Bertebäcken Bertebäcken Bertebäcken Bertebäcken Lindebäcken Lindebäcken Lindebäcken X Lindebäcken Lindebäcken Lindebäcken Lindebäcken Lindebäcken Vramsån X X Vramsån X Vramsån X Vramsån X Vramsån X X Vramsån X X Vramsån X X Vramsån X Vramsån X X Vramsån X X Vramsån X Vramsån X Vramsån X Vramsån X X Vramsån X Vramsån X X Vramsån X X Vramsån X Bosarpasjön X X Vramsån X Vramsån X 42

43 Vramsån X Vramsån X X X Vramsån X X X Vramsån X X Vramsån X X Vramsån X X X Vramsån X X X Vramsån X X X Vramsån X X X Vramsån X X Vramsån X X Vramsån X X Vramsån X X X Vramsån X X X Vramsån X X X Vramsån X X X X Vramsån X X X Vramsån X X X Vramsån X X X Vramsån X X Vramsån X X Vramsån X X Vramsån X Vramsån / / X X X Vramsån / / X FPM = Flodpärlmussla. TMM = tjockskalig målarmussla, ÄMM = äkta målarmussla, SMM = spetsig målarmussla, SDM = stor dammussla, ADM = allmän dammussla. X = levande musslor, 0 = avsaknad av musslor. Gulmarkerade fält = Inventering 2015, Omarkerade fält = inventering 2012 (Naturcentrum AB 2013), Rödmarkerade fält = inventering 2003 (Bergengren 2003). Blåmarkerat fält = inventering 2013 inför dragning av Sydvästlänken (Naturcentrum AB 2013). Under musselinventering 2003 hittades på en 6900 m lång sträcka från Tollarp till Buddahus över 100 stycken flodpärlmusslor och 600 stycken tjockskaliga målarmusslor (Bergengren 2003). Under musselinventering 2012 hittades 200 stycken flodpärlmusslor och ett 50 tal tjockskaliga målarmusslor på en 800 m lång sträcka vid Sätesholm (Naturcentrum AB 2013). ( / / ) 43

44 Strukturelement Strukturelement Linnekullabäcken S1 ( : ) Murad stenmur intill hus och S2 ( : ) Mindre betongdamm som utgör definitivt vandringshinder. S3 ( : ) Åkerbro i betong. S4 ( : ) Träbro. S5 ( : ) Elledning och korsande avloppsledning över vattendraget samt vattenuttag. S6 ( : ) två stycken vägtrummor med vardera 2m i diametern. 44

45 S7 ( : ) Vägbro i betong. S8 ( :138691) En längre stenmur utmed vattendraget. S9 ( : ) Mindre träbro till hus hus. S10 ( :138360) Mindre träbro till S11 ( : ) Kvarnrest. S12 ( : ) Träbro byggd på äldre stenbro. 45

46 S13 ( : ) Riven kvarndamm. S14 ( : ) Trärest, kvarn. S15 ( : ), ( : ) Stort bestånd av skunkkalla. S16 ( : ) Bäckinflöde S17 ( : ) Sidflöde. S18 ( : ) En längre stenmur och träbro. S19 ( : ) Stenvalvsbro 46

47 S20 ( : ) kvill. S21 ( : ), S22 ( : ), S23 ( : ), S24 ( : ), S25 ( : ), S26 ( : ), S27 ( : ) kvill. S28 ( : ) En längre Stenmur. S29 Stenvalvsbro ( : ) S30 ( : ) Stenmur vandringshinder. S31 ( : ) Bäckinföde. 47

48 S32 ( : ) halvtrumma d 2,5 m landsväg. S33 ( : ) Bro samt dämme och kvarn rest som utgör vandringshinder. S34 ( : ) Block som partiellt hinder. S35 ( : ) Stenmur följer bäcken. S36 ( : ). Hölja, stenmur, bröt, partiellt hinder. S37 ( : ) Äldre stenbro med trä över. S38 ( : ) Äldre stenbro. S39 ( : ) Plåttrumma d 2m. 48

49 S40 ( : ) Dämme över bäcken definitivt till partiellt vandringshinder. S41 ( : ) Cementtrumma d 1 m skogsvägsbro. S42 ( : ) Bäckinflöde. S43 ( : ) Torrt dike. S44 ( : ) Liten träbro. S45 ( : ) Torrt bäck inflöde. S46 ( : ) Stenmur över bäck, definitivt hinder och slut på sträckan. 49

50 S40 S32 S38 S37 S46 S35 S44 S43 S45 4 S42 3 S33 S34 S36 S39 S41 S29 S28 S30 S31 S4 S1 S5 S3 S2 S18 1 S15 S7 S8 S9 S6 S10 S11 S12 2 S13 S14 S16 S17 1 S19 S20, S21, S22 S22, S23, S24 S25, S26, S27 Kartan visar plats på strukturelement i Linnekullabäcken, numrerade från 1 till 46. Smalt svart sträck över vattendraget betyder sträckindelning. Tjockt svart sträck över vattendraget betyder definitivt vandringshinder. Tjockt rött sträck över vattendraget betyder partiellt vandringshinder. Strukturelement Lindebäcken S47 ( : ) Åkerbro i cement med bredd på 3 m. S48 ( : ) Åkerbro i cement med bredd på 3 m. 50

51 S49 ( : ) Landsvägsbro. S50 ( : ) Åkerbro i cement med bredd på 3 m. S51 ( : ) Cementrumma d 1m och vattenuttag. S52 ( : ) Cement/träbro på åker. S53 ( : ) Kvarnrest. S54 ( : ) Kvarnrest. 51

52 S55 ( : ) Vägbro Lindemölla. S56 ( : ) Kvarnrest partiellt hinder vid Lindemölla. S57 ( : ) Bäckinflöde ovan Lindemölla. S58 ( : ) Kvill Lindemölla. S59 ( : ), S60 ( : ), S61 ( : ) Bäckinflöden på sträckan S60 ej med på bild. 52

53 S62 ( : ) Träbro. S63 ( : ) Stendämme partiellt vandringshinder. S64 ( : ) Kvill. S65 ( : ) Vägtrumma d 0,9m. S66 ( : ) Bäckinflöde. S67 ( : ) Torrt dike. 53

54 S68 ( : ) Bäckinflöde. S67 S66 6 S65 S64 S63 S S57 S56 S55 S54 S S52 S51 1 S49 S47 S50 S48 S68 S61 S60 S59 S58 Kartan visar plats på strukturelement i Lindebäcken numrerade från 47 till 68. Smalt svart sträck över vattendraget betyder sträckindelning. Tjockt svart sträck över vattendraget betyder definitivt vandringshinder. Tjockt rött sträck över vattendraget betyder partiellt vandringshinder. Röda fyllda ringar betyder fynd av flodpärlmussla. Blå ringar betyder skalfynd av flodpärlmussla. 54

55 Strukturelement Körningabäcken S69 ( : ) Järnbalksbro på sten rest. S70 ( : ) Cementtrumma d 0,8m. S71 ( : ) Järnbalksbro på stenrest. S72 ( : ) Plåttrumma d 2m. S73 ( : ) Stenbrorest. S74 ( : ) Plåttrumma d 2m. 55

56 S75 ( : ) Stenbrorest. S76 ( : ) Koövergång, vattenhål för djur. S77 ( : ) Järnbro djurövergång. S78 ( : ) Plåttrumma d 2m. S79 ( : ) Cementbro på åker. S80 ( : ) Cementtrumma på åker. S81 ( : ) Stensatt kant och brorest. S82 ( : ) Stenvalvsbro. 56

57 S83 ( : ) Plåttrumma d 2m under landsväg. S84 ( : ) Biflöde 1. väg Dalhem. S85 ( : ) Biflöde 2. Väg Norra Ryd. S86. ( : ) Biflöde 3. Venstad. S87 ( : ) Biflöde 4. Venstad. 57

58 S85 S86 S87 S84 5 S S77 S76 2 S74 S71 1 S83 S82 S80 S79 S78 S75 3 S73 S72 S70 S69 Kartan visar plats på strukturelement i Körningabäcken numrerade från 69 till 87. Smalt svart sträck över vattendraget betyder sträckindelning. Röda fyllda ringar betyder fynd av flodpärlmussla. Röda ringar betyder skalfynd av flodpärlmussla. Mörkblå fyllda ringar betyder fynd av tjockskalig målarmussla. Mörkblå ringar betyder skalfynd av tjockskalig målarmussla. Ljusblå ringar betyder skalfynd av äkta målarmussla. Brun ring betyder skalfynd av spetsig målarmussla. Strukturelement Forshultsbäcken S88 ( : ) 2 st vägtrummor. S89 Stenvalvsbro :

59 8 4 8 Kartan visar plats på strukturelement i Forshultsbäcken numrerade från 88 till 89. Röda fyllda ringar betyder fynd av flodpärlmussla. Mörkblå fyllda ringar betyder fynd av tjockskalig målarmussla. Strukturelement Vannbäck S90 ( : ) Sten över bäck partiellt vandringshinder. S91 ( : ) Stenmur vandringshinder. 59

60 S92 ( : ) Stenmur vandringshinder. S93 ( : ) Vägtrumma i cement d 0,8m partiellt vandringshinder. 6 S90 S93 S91 S92 Kartan visar plats på strukturelement i Vannbäck numrerade från 90 till 93. Tjockt svart sträck över vattendraget betyder definitivt vandringshinder. Tjockt rött sträck över vattendraget betyder partiellt vandringshinder. Röda fyllda ringar betyder fynd av flodpärlmussla. 60

61 Karta över området Blå cirkellinje visar området där inventeringen ägde rum. 61