BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD

Relevanta dokument
Barnsäkerhet, infektioner och egenvård.

Infektioner hos barn i förskolan

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Infektioner hos barn i förskolan

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Infektioner hos barn i förskolan

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Infektioner hos barn i förskolan

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Infektioner hos barn i förskolan

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Hälsobesök 10 månader

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

BVC-förskola vilket samarbete finns? En nationell enkätundersökning

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Streptokockinfektioner

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Så kan vi minska spridning av

Barn, infektioner och antibiotika

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

ESBL. Information till patienter och närstående

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående

HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

PATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

LIKABEHANDLINGSPLAN

Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hygienrutiner på förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frisk utan antibiotika

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Lunginflammation och vaccinering

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

BVC-förskola-skola vilket samarbete finns? Resultat från nationell enkätundersökning BHV-öl möte 5 maj 2017

Frisk utan antibiotika

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Förskolorna Framtidsfolket AB

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Hygien och smitta i förskolan

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika

Frågor för reflektion och diskussion

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

Nationellt tillsynsprojekt Hygien i förskolan. Ingrid Nilsson

MRSA. Information till patienter och närstående

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Minska smittoriskerna i förskolan Motion (2016:109) av Jonas Naddebo (C)

Barn som riskerar att fara illa

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Senast ändrat

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Välkommen till Kluringens förskola avd. Månen!

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Transkript:

BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer du dina egna ord och formuleringar. INTRODUKTION Alla barn blir ibland sjuka eller råkar ut för en olycka. Det är varje barns rätt att leva i en säker och omvårdande miljö genom statens ratificering av FNs Konvention om barns rättigheter. Att barnen kan bli sjuka eller skada sig vet de flesta föräldrar om men kan också därför både skapa oro, vara påfrestande samt utmanande och det är därför viktigt att innan olyckan/ sjukdom är framme få känna sig något sånär förberedd. TEORIBAKGRUND Syftet med detta avsnitt är prevention och att förbereda föräldrarna på vad de kan tänkas vänta sig och när och på vilket sätt det kan förbereda sig. Det är viktigt att som personal hjälpa föräldrar att skapa känsla av kontroll över situationer som kan komma och inte att skapa oro/ öka oro hos föräldrarna. Som i övriga delar av modellen är vägledande samspel en viktig rödtråd genom grupptillfället. FAKTA Att främja barns säkerhet Att förebygga skador - hur kan man tänka och vad kan man göra? Fallolyckor är den vanligaste orsaken till sjukhusvård för barn. Vart fjärde år samlar Socialstyrelsen in och sammanställer en rapporten Skador bland barn i Sverige. Av de 9000 barn som inrapporterats ha blivit inlagda på sjukhus efter en olycka var flest barn i åldrarna 1-3 år (Skador bland barn i Sverige Olycksfall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiva handlingar, Socialstyrelsen 2015). I den senaste rapporten från 2015 såg man att ungefär 9 % av barn i Sverige sökt vård vid en akutmottagning efter en olyckshändelse. Barnhälsovårdens roll är att förebygga och därmed främja en stimulerande, trygg och säker uppväxtmiljö, mer om det finns beskrivet av i Vägledningen för Barnhälsovården (Vägledning för barnhälsovården, Socialstyrelsen 2014, s 43). Där finns det även beskrivet att personalens roll är att uppmärksamma föräldrar på och vara föräldrarnas stöd och samtalspartner i hur barnets miljö kan säkras genom ett främjande förhållningssätt. Som exempel nämns goda föräldra- barn relationer med gott samspel, vaccinering enligt svenska barnvaccinationsprogrammet, att anmäla och uppmärksamma barn som far illa, ge

kostråd med mera. Ovanstående är faktorer som på olika sätt påverkar barnets hälsa, utveckling och även säkerhet. (Rikshandboken BHV - att förebygga skador ) FÖRSLAG ATT PRATA MED FÖRÄLDRARNA OM/ VISA FÖR FÖRÄLDRARNA Visa på dockan baby-anne handhavandet när olyckan är framme och ett barn sätter i halsen. Visa om möjligt filmen på 1177.se (1177.se - När barn sätter i halsen). Diskutera utifrån checklistorna på Rikshandboken, längst ned på sidan. (Rikshandboken - "checklistor"). Använd diskussionskorten, Diskussionskort barnsäkerhet, infektioner och egenvård för att skapa bikupor, diskussion i storgrupp eller i mindre grupp. FÖRBEREDELSE FÖR DISKUSSIONSKORTEN Om du vill använda diskussionskorten skriver du ut dem, plastar in dom och delar ut alternativt låter föräldrarna dra varsitt kort. Ni kan även beställa diskussionskorten från Regionens tryckeri. Bifoga bara den kortlek som ni önskar få utskriven, beskriv att ni önskar just en kortlek och i lite grövre material. Maila Tryckeriet (Ctrl-klicka för att följa länken). INLED MED INFÖR ANVÄNDNING AV DISKUSSIONSKORTEN Inled exempelvis med -Hur kan vi bidra till en säker miljö för våra barn? -Fundera en stund. INSTRUKTIONER TILL DISKUSSIONSKORTEN Läs frågan på korten en i taget, diskutera fritt i gruppen, vänd sedan på kortet och läs det som står på baksida. Diskutera igen. ATT SAMTALA UTIFRÅN DETTA ÄR DET SOM STÅR PÅ BAKSIDAN AV KORTEN: Bakterier och virus Att barn har en rad infektioner ofta är vanligt under dem första åren. När barnen, på exempelvis förskola, samlas i grupp sprids dessutom smitta lättare. Ett barn kan under sina första fyra levnadsår ha i snitt sex till åtta luftvägsinfektioner under ett år. I de allra flesta fall rör det sig då om förkylningssjukdomar med inslag av snuva, hosta, halsont eller öroninflammationer. Även maginfektioner är vanliga. Varje infektion läker i genomsnitt ut på en vecka. Orsaken kan vara bakterier eller virus.

Infektionerna hjälper barnet att bygga upp dess immunförsvar som med tiden blir allt mer motståndskraftigt. Efter fem års ålder och i takt med att immunförsvaret utvecklats minskar antalet infektioner till omkring två till tre per år. När skall barnet stanna hemma med en förälder eller nära anhörig? När är ett barn tillräckligt frisk för att gå tillbaka till förskolan? Vem tar VAB? Magens bästa En milstolpe i barnets liv är att bli av med blöjan. För omkring sextio år sedan var en stor del av barnen blöjfria vid 18-månaders ålder, idag börjar de flesta att tränas efter 18- månaders ålder. Det finns en rad fördelar med att börja tidigare än så, såsom positiva effekter på hälsan och familjens ekonomi. Att sitta på potta med stöd under barnets fötter underlättar dessutom tarm- samt blåstömningen. Hur kan jag som förälder underlätta för barnet? När är ett barn förstoppat? Har diarré? o Vad kan vi som föräldrar göra för våra barn? Är våra toalettvanor viktiga? o Kan de hjälpa dig att må bra? o Kan rutinmässiga toalettvanor vara bra för oss, vuxna som barn? o Är lugn och ro på toaletten viktigt för oss? Handhygien = god vana? Ett problem med smitta är att de flesta sjukdomar som barn kan få smittar som mest innan barnen fått tydliga symtom, virus eller bakterien ligger ofta ett steg före. En sjukdom kan även smitta efter att barnet blivit symtomfritt. Med andra ord smittas vi ofta utan att vi märker det. Därmed lönar det sig att vara noggrann med god hygien, och framförallt handhygien. Vad är inkubationstid? Vad är kontaktsmitta? Handsprit eller tvål och vatten, vad kan vara bäst och när?

En säker och utvecklande miljö. Enligt FN s Barnkonvention har alla barn som befinner sig i Sverige rätt till en säker och utvecklande miljö. Barn har framförallt allt behov av en trygg tillvaro, samvaro och lek. Med tiden och att barnet växer och blir äldre förändras inte deras behov av detta. Däremot förändras deras rörelser och behov av att upptäcka saker en bit ifrån oss föräldrar. Vi behöver då finnas där som ett vägledande stöd, både genom uppmuntran men också genom vissa tydliga begränsningar. Hur uppmuntrar vi barnens utforskande på ett säkert sätt? Hur kan vi barnsäkra hemmet? Hur transporteras barn säkert i bil? Hur transporteras barn säkert på cykel? Säker och trygg förvaring av läkemedel, diskmedel m.m., hur kan det se ut? Att förebygga olyckor. Att förebygga olyckor är vårt absolut säkraste sätt till att minska riskerna för att våra barn sätter något i halsen. Omkring barnets ålder om 3 månader börjar de lära sig att gripa och för då en del av de föremål som de får fatt i till munnen. Detta är ett sätt för barnet att förstå sin omgivning och föremålet de precis fått i sin hand. Risken finns dock att föremålet kan fastna i deras hals och vi som vuxna måste därför finnas tillhands och förhindra detta. Vad kan ett barn sätta i halsen? Vad kan vi göra som föräldrar för att förebygga? Vad kan vi behöva tänka på när det kommer till exempelvis nappen? Utslag och prickar. Alla barn får någon gång prickar eller utslag. Exempel kan vara eksem, födelsemärken eller utslag. Barnets allmäntillstånd avgör oftast hur vi som föräldrar skall agera. Vad kan vi göra för att underlätta för barnet? Kan vi alltid veta vad prickarna eller hudutslagen beror på? Vad kan utslag vara ett tecken på? När behöver vi uppsöka vård?

Viktigt är att vi här fungerar som stöd i föräldrarnas diskussioner. Tänk bekräftande och uppmuntrande som alltid. Räta ut eventuella frågetecken eller där vi märker att det blir faktafel till exempel.